Risk- och sårbarhetsanalys extraordinära händelser



Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Kf , 322 Blad 1(5)

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Målet med krisberedskap

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Krisledningsplan

9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Motion om att samordna resurser på landsbygden och upphandla Lokala Utförare (LUT:are)

Handlingsprogram

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE

Antagen av kommunstyrelsen , 188 Risk- och sårbarhetsanalys

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

PLAN KRISER

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

25 Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för täkt av grus inom fastigheterna Lånsta 1:18, 1:20 och 3:1 i Sala kommun; yttrande

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Heby kommuns författningssamling

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Allt du behöver veta om slam

Sammanträdesdatum

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Risk- och sårbarhetsanalys

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Svar på medborgarförslag om lärarsekreterare till skolan

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Krishanteringsprogram

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Säkerheten i UAF 2001

Samhällets elberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Antagen av kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum Investeringsmedel till utbyggnad av förskolan; Gärdesta förskola på fastigheten Kristina 4:245, f d rättspsyk

Rakel - nya polisradion. Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland

Trygghetsbokslut 2008

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET

Övergripande risk- och

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

SALA Bilaga KS 2012/97/1

Medborgarförslag gällande tillgången till föreningslokal iransta

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Hemköpskedjan AB

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

Ansökan om från Coompanion i Västmanland om anslag för 2013 års verksamhet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Förslag om nu översiktplan förenköpings kommun

Servicedeklaration för Myndighetsstaben. Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun Dnr 82004

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr /2014

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Sandvik AB

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör

Vatten- och avloppsverksamheten

Krissamverkan Gotland

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Vattnets betydelse i samhället

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Risk- och sårbarhetsanalys för Askersunds kommun

Krislednings- och informationsplan

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Viktig information om säkerhet och risker i Staffanstorp

Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen i Västerbottens län 2011

FÖRENINGSCERTIFIKAT CERTIFIKAT

Transkript:

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 4 (13) Sammanträdesdatum 2011-10-25 258 Risk- och sårbarhetsanalys extraordinära händelser Dnr 2011/254 INLEDNING Enligt åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid, ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Beredning Bilaga KS 2011/218/1, skrivelse från räddningstjänsten Bilaga KS 2011/218/2, risk- och sårbarhetsanalys Rickert OIzon föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta Risk- och sårbarhetsanalys för Sala kommun, Bilaga KS 2011/218/2. BESLUT Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta Risk- och sårbarhetsanalys för Sala kommun, Bilaga KS 2011/218/2. Utdrag kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande tf

Bilaga KS 2011/218/1 1 (l) 2011-10-13 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SALA-HEBY Rickert Olzon Sala kommun Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys extraordinära händelser FÖRSLAG Kommunstyrelsen beslutar anta risk- och sårbarhetsanalysen. SAMMANFATTNING Enligt åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid, ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Bilagda dokument syftar till att uppfylla lagens mening om en sådan risk- och sårbarhetsanalys. Utan att göra anspråk på att vara en fullständig förteckning över de risker som skulle kunna utvecklas till en extraordinär händelse, det torde vara omöjligt att sammanställa en sådan fullständig förteckning, så har ändå ett försök gjorts att sammanställa och värdera ett antal av de viktigaste risker som skulle kunna drabba Sala kommun. Dokumentet är en översiktlig sammanställning av ett digert arbetsmaterial, som till delar även är föremål för sekretess. Det är första gången en risk- och sårbarhetsanalys av detta slag tagits fram i Sala kommun. Det är först under våren 2011 som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram föreskrifter för hur riskoch sårbarhetsanalysen ska vara utformad. Dessa föreskrifter har följts vid framtagandet av dokumentet. Handlingen avslutas med en lista innehållande ett antal förslag på åtgärder för att stärka förmågan att hantera kriser, samt att motverka att kriser uppstår. Åtgärderna är i vissa fall enkla att verkställa, medan det i andra fall är betydligt mer omfattande åtgärder som krävs. Kostnaderna för att verkställa åtgärderna har inte undersökts närmare. Åtgärdslistan får snarare betraktas som en viljeinriktning. För vissa av åtgärde kan det finnas möjlighet att få visst statligt ekonomiskt stöd. ÄNSTEN SALA-HEBY SALAKQMMUN Räddningstjänsten Sala-Heby Vasbygatan 1 73338 Sala Besöksadress: Vasbygatan 1 Växel: 0224-55180 Fax: 0224-142 72 raddn ingstjansten@sala.se wwwsala.se/raddning Rickert Olzon Beredskapssamordnare Rickert. 01 zo n@sala.se Direkt: 0224-55184

Bilaga KS 2011/218/2 SALA KOMMuN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. Risk- och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid

Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt lagen (2006:S44} om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära hände!! FÖRORD Enligt åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid, ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhets analys. Detta dokument syftar till att uppfylla lagens mening om en sådan risk- och sårbarhetsanalys. 3(22)

Övergripande beskrivning av kommunen Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt INNEHÅLL 1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 6 2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD..,..... 7 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERADSAMHÄLLSV!KTlG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE............8 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÄRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE............ 9 4.1 Elavbrott.9 4.2 Problem i den kommunala vattendistributionen.... 10 4.3 Väderrelaterade risker... 11 4.3.1 4.3.2 4.3.3 Storm..,. Kraftig nederbörd.. Nedisning till följd av underkylt regn....... 11... 11... 11 4.4 Översvämningar..... 11 4.4.1 4.4.2 4.4.3 Gruvans vattensystem.., Svartån och Sagån... Dalölven... 12... 12... 12 4.5 4.6 Farliga utsläpp - Transportrisker... Olycka med stort antal skadade/döda..13... 13 4.7 Allvarlig smitta, pandemi......14 4.8 Soda la risker..... 14 4.9 Förtroendekriser..... 14 4.10 Kritiska beroenden.....,.,14 4.10.1 4.10.2 4.10.3 4.10.4 4.10.5 4.10.6 4.10.7 4.10.8 Personal.. El.. Drivmedel... tt - informationssäkerhet.. Dricksvatten, livsmedel.. Lokaler.. Framkomliga vägar... Förtroende..... 14..... 15..15... 15... 15... 15... 16... 16 5 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER SOM KOMMUNEN KAN DfSPONERA FÖR ATT HANTERA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER...,... 17 6 BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 18 7 BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE....... 19 8 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT....20 S (22)

ÖVergripande beskrivning av kommunen Risk och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN Sala kommun består av ungefär 21500 invånare, varav ungefär två tredjedelar bor i staden Sala. Landytan är 1172 km'. Då kommunen till stor del består av landsbygd blir befolkningstätheten drygt 18 invånare/km 2 Kommunen genomkorsas av flera tungt trafikerade riksvägar, varav samtliga passerar, eller åtminstone tangerar, staden. Sala utgör även en knutpunkt för järnvägen och har förbindelse i tre riktningar, mot Avesta, Uppsala och Västerås. Längs kommunens nordöstra gräns flyter Dalälven. Såväl Svartån som Sagån flyter genom kommunen och avvattnar stora delar av kommunen. Ett flertal sjöar finns av vilka Hörendesjön, Fläcksjön, Storljusen och Storsjön tillhör de större. Sala Silvergruva, med anor sedan 1500-talet, är en besöksgruva som besöks av många turister. Genom århundraden av gruvbrytning har ett omfattande system av dammar och vattendrag byggts, [ör att förse gruvan med energi och vatten till malmbrytningen. I Sala finns Sala Ytbehandling AB som omfattas av EU:s Seveso Il-direktiv. 6(22)

Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Risk- och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD. Risk- och sårbarhetsprocessen är en ständigt pågående process, som avrapporteras mer övergripande vart fjärde år, året efter ordinarie allmänt val. Detta är första gången en sådan rapport lämnas. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen inleddes med ett tvådagars arbetsmöte med företrädare för samtliga förvaltningar i kommunen. Där genomfördes en övergripande riskinventering med hjälp av Metaplanmetoden. En motsvarande riskinventering har även genomförts på liknande sätt med arbetsledande personal inom vård- och omsorgsförvaltningen. Med dessa som grund har verksamhetsvisa fördjupningar genomförts, primärt avseende ett längre el avbrott samt förorenat vatten. Genom intervjuer med ledande personer i samtliga förvaltningar och vissa särskilt utvalda verksamheter, har samtliga kommunens samhällsviktiga verksamheter gåtts igenom. De intervjufrågor som använts bygger på de frågor som används i Ibero-metoden. Därutöver har intervjuer gjorts med företrädare för Sala-Heby Energis elnätsverksamhet samt med Sala-Heby Energis kraftvärmeverk Även ledningsgruppen hos Salabostäder AB har intervjuats. En särskild intervju har vidare genomförts med kommunens tidigare anställde Andreas Karlsson, med särskild kunskap om gruvans dammsystem. Likaså har kommunekologen intervjuats med avseende dels på översvämningar och dels på känsliga biotoper i kommunen. Som en del i risk- och sårbarhetsanalysen finns även underlag från "Samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven" som tagits fram på uppdrag av Vattenregleringsföretagen i samverkan med länsstyrelser och kommuner och dammägare längs Dalälven. Detta dokument kan ses som ett sammanfattande dokument över Sala kommuns risk- och sårbarhetsanalys. Det finns naturligtvis mycket mer underlag som utgör arbetsmaterial. I detta dokument begränsas analysen, vad avser samhällsviktig verksamhets förmåga, till att omfatta kommunalt driven verksamhet. Detta kommer på sikt att utvecklas till att omfatta fler aktörer. 7 (22)

Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Risk- och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE. Samhällsviktig verksamhet är identifierad och förtecknad i särskilt dokument Följande typer av verksamhet ingår bland annat: Eldistribution Kommunal VA-verksamhet Vård- och omsorgsverksamhet Fjärrvärmeproduktion Tele och IT (nätverksamhet, vissa viktigare IT-operatörers nät) Livsmedelsbutiker Apotek Transportväsende Betalningsförmedling MassmediajTeracom Statliga myndigheters lokala verksamhet Renhållning Kommunal ledning och information Grundskola Förskole- och fritidsverksamhet Ambulans, Polis och Räddningstjänst Kommunal myndighetsutövning Vägskötsel (allmänna vägar) Begravningsväsende Veterinärer Kostproduktion och distribution (för institutioner) 8(22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risk- och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÄRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRADE. Det är omöjligt att göra en komplett lista över de risker som skulle kunna medföra en allvarlig händelse i kommunen. Det är ju just de kriser som man inte kunnat förutse, som sannolikt är de mest svårhanterliga. I denna analys behandlas några risker och sårbarheter lite mer, andra lite mindre. Ytterligare andra risker behandlas inte alls. Exempel på sådana är stort haveri i kraftvärmeverket, stor incident vid fängelset, omfattande flyktingström, kärnteknisk olycka, olycka med turister i silvergruvan, etc. etc. 4.1 Elavbrott Hela samhället har ett mycket stort elberoende idag och drabbas hårt om ett längre elavbrott inträffar. Den tid som ett el avbrott pågår, är avgörande för hur stora problemen blir. För det stora flertalet blir troligen inte konsekvenserna så stora av ett elavbrott som pågår i ett fåtal timmar, medan ett avbrott på femton sekunder kan vara livsavgörande i sjukvården. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till verksamhetens behov när man vidtar åtgärder för att möta riskerna. Det kan finnas många orsaker till att ett elavbrott inträffar. Det kan t ex vara tekniska fel, oväder, handhavandefel eller sabotage, men det också ske avbrott till följd avelbrist Sådan kan inträffa om elproduktionen inte räcker till den elkonsumtion som finns i landet. För att möta sådana elbristsituationer, genomförs ett nationellt projekt kallat Styrel, som syftar till att ta fram en prioriteringsordning mellan de ellinjer som ansluter till samhällsviktig verksamhet. Ett elavbrott drabbar i stort sett all verksamhet idag. Exempel på utslagen verksamhet som får stora konsekvenser är: Sjukvård, vård- och omsorgsverksamhet IT och telefoni (Många telefoner och företagsväxlar är beroende av extern el, även om telenätet i och för sig skulle fungera.) Trygghetslarm, behöver el för att fungera. VA (under en kortare tid kan det finnas vatten, där det finns högreservoar) Värme (Även om fjärrvärme skulle kunna distribueras, kan mottagarna som regel inte ta emot värmen utan el.) Administrativ verksamhet, ledning och information Betalningsförmedling och butiker 9 (22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. K Risk och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt Drivmedelsförsäljning Kostproduktion Etcetera För att minimera skadeverkningarna av ett elavbrott är det angeläget att förbereda de viktigaste objekten med reserveiverk. För vissa vitala funktioner krävs avbrottsfri kraft. Exempel på sådana är livsuppehållande funktioner, samt vissa IT -system. Fast anslutna reserveiverk, helst med automatstart, är att föredra på exempelvis äldreomsorgsanläggningar. Minimikrav borde vara att all samhällsviktig verksamhet har gjort en analys av vilka behov man har. 4.2 Problem i den kommunala vattendistributionen Det finns många möjliga orsaker till att det skulle kunna uppstå problem i vattendistributionen. Det kan uppstå ledningsbrott som medför vattenavbrott. En förorening kan kontaminera vattnet, kemiskt eller biologiskt antingen direkt vid källan eller i ledningsnätet. Sala kommun har enbart grundvattentäkter, vilket medför att risken för att vattnet skulle drabbas av parasiter, liknande det som drabbat exempelvis Östersund och Skellefteå är i det närmaste obefintlig. Parasitangrepp av Cryptosporidium och Giardia berör primärt ytvattentäkter. Det kan också finnas en risk i ett ytvattenpåverkat grundvatten. Sala kommun har inga sådana vattentäkter i det kommunala nätet. Alla vattenverk i Sala kommun har dessutom rening med UVljus, vilket eliminerar såväl parasiter och bakterier. Upptäckten av att en förorening har drabbat vattnet, är ett problem i sig. Det är enkelt om föroreningen uppkommer till följd av t ex en trafikolycka. Däremot om det är en dold föroreningskälla, kommer man troligen inte att upptäcka något förrän några börjar bli sjuka. Normalt tar tekniska förvaltningen regelbundna vattenprover, med en till tre månaders intervall beroende på respektive vattenverks storlek, i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter. Även om ett extra prov tas, får man en icke oväsentlig fördröjning, genom att proven skickas till laboratorium på annan ort. Analyserna kan också ta dagar innan resultatet kan värderas. Särskilt om det är biologiska föroreningar, som kräver odling. Avbrott i vattenleveranserna får stora konsekvenser för alla kunder. Särskilt stora blir problemen inom vård- och omsorgsverksamhet och inom matproduktion. 10 (22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 4.3 Väderrelaterade risker Oväder kan drabba på många olika sätt. Det kan till exempel bli översvämningar, kraftigt snöfall kanske i kombination med kraftig blåst, nedisning till följd av underkylt regn och kraftiga stormar. 4.3.1 STORM Sala kommuns belägenhet i landet medför oftast att de värsta ovädren passerar på visst avstånd. Dock kan naturligtvis inte svåra oväder uteslutas. Stormfällningen 1954 är ett bevis på detta. Då drabbades vårt område aven storm under första veckan i januari, som torde kunna jämföras med stormen Gudrun som drabbade Halland, Västergötland och Småland 2005. En storm av den omfattningen medför omfattande trädfällning, vilket kan orsaka omfattande och svårreparerade el- och teleavbrott. l samband med stormen Gudrun, uppmärksammades också hur detta påverkade de landsbygdsboende. Landskapet förändrades så att man hade svårt att hitta. Det fick också stora ekonomiska konsekvenser för framförallt enskilda skogsägare. 4.3.2 KRAFTIG NEDERBÖRD Även häftiga regn kan medföra stora konsekvenser. Som exempel kan nämnas att det under juli månad 2009 föll mycket nederbörd, framförallt i mellersta delarna av länet, varav ett mycket kraftigt åskregn medförde att en stor mängd regn föll under några enstaka timmar. Detta fick till följd att det blev ett mycket högt tryck på dammen i Hörendesjön, vilket i sin tur fick till följd att dammägaren valde att öppna dammluckorna utöver vad vattendomen tillåter. Allt för att undvika att dammen skulle brista. Detta medförde att Svartån översvämmades. 4.3.3 NEDISNING TILL FÖLJD AV UNDERKYLT REGN Under vissa mycket ovanliga väderbetingelser, skulle kraftig nedisning kunna uppstå till följd av underkylt regn. l en sådan mycket extrem situation kan elledningar och trädgrenar bli så nedtyngda att elnätet riskerar att slås ut. Se vidare under avsnittet elavbrott. En sådan vädersituation slår också hårt mot trafiken och i synnerhet mot järnvägen. 4.4 Översvämningar Sala kommun innehåller ett antal vattendrag som under vissa förutsättningar riskerar att översvämmas. De viktigaste tas upp här. 11 (22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område, Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt åtgärder Inför och vid extraordinära händelser j fredstid 4.4.1 GRUVANS VATTENSYSTEM Sala stad är belägen direkt nedströms Sala silvergruvas dammsystem. Ett brott på en dammvall eller en överspolning skulle direkt påverka bebyggda delar av staden. Vissa dammvallar är s.k. klass 1 dammar, som skulle kunna medföra risk för stora egendomsskador och t o m risk för människoliv, om någon av dessa skulle brista. Kommunen som dammägare har ett strikt ansvar, om något sådant skulle inträffa, med risk för mycket stora skadeståndsbelopp som följd. Inom ramen för denna risk och sårbarhetsanalys har uppdragits till Andreas Karlsson, som tidigare varit anställd vid tekniska förvaltningen, att sammanställa en översvämningsanalys utifrån de kunskaper som han har erhållit under sin tid som anställd. Denna analys finns som underlag och bakgrundsfakta till detta dokument. Det är mycket angeläget att låta extern damm expertis göra en fördjupad analys över dammsäkerheten i gruvans vattensystem och även ta fram ett åtgärdsförslag för att öka dammsäkerheten. Vidare är det angeläget att konsekvenserna av ett eventuellt dammbrott vägs in i all samhällsplanering. Det är mycket angeläget att kommunen med egen personal bibehåller kunskap om dammsystemet, genom att dammsystemet dokumenteras samt att man förvärvar ytterligare kunskap genom att konsultera extern expertis. 4.4.2 SVARTÅN OCH SAGÅN De båda åarna Svartån och Sagån drabbas av återkommande översvämningar i samband med vårfloden. Dock utan några nämnvärda skador på fast egendom. Normalt är det strandängar och i viss omfattning åkermark som översvämmas. Dock förekommer det att åarna drabbas av höga flöden vid andra tillfällen under året, till följd av riklig nederbörd. Vid dessa tillfällen händer det att åkermark med växande gröda drabbas, med ekonomisk skada för lantbrukare som följd. Hörendesjön är uppdämd med en mindre kraftverksdamm. Om denna tillåts släppa ut vatten i för stor omfattning, påverkas Svartån kraftigt. 4.4.3 DALÄLVEN Dalälven riskerar att svämma över på några sträckor norr om Möklinta, vid höga flöden. Det visar den kartering som Vattenregleringsföretagen genomfört avse ende Dalälven. Översvämningsrisk föreligger främst vid 1 OO årsflöde eller vid ett damm brott någonstans i Dalälven. Några enstaka hus ligger i riskzonen för att hamna i vatten vid ett sådant läge. 12(22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 4.5 Farliga utsläpp - Transportrisker Sala kommun genomkorsas av flera tungt trafikerade transportleder, på vilka det även går mycket farligt gods. Sedan riksväg 70 fått en ny dragning förbi Sala tätort, kör inte trafiken tvärs igenom de befolkningstätaste delarna längs sträckningen till och från Dalarna. Dock trafikeras östra stadsdelarna alltjämt av trafiken på riksväg 56/72 i riktning österut, mot Uppsala och Gävle. Likaså på järnvägen, som även går genom staden, transporteras en mängd farligt gods. En olycka med farligt gods kan få katastrofala följder för såväl miljö som för liv och hälsa, oavsett var olyckan inträffar men i synnerhet i befolkningstäta områden. Olyckor av detta slag faller inom ramen för lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och behandlas mer utförligt i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Däremot kan konsekvenserna av sådana olyckor utvecklas till extraordinära händelser. Ett utsläpp vid någon av kommunens vattentäkter, som normalt omges av ett vattenskyddsområde, kan riskera att slå ut dricksvattnet för alla anslutna abonnenter. Om skadan blir bestående måste man anordna en ny vattentäkt. Detta kostar mycket pengar och tar tid. Särskilt viktig är Knipkällan, som har största antalet anslutna hushåll Det är angeläget att styra vägvalet för farligt godstransporter, så att trafiken kan färdas så säkert som möjligt genom kommunen. En fortsatt utbyggnad av förbifarten runt Sala, på sydöstra sidan, skulle också vara angeläget för att på så sätt flytta ut en stor del av trafiken utanför den tätbefolkade delen. Sala Ytbehandling AB hanterar farliga kemikalier och omfattas av EU:s Seveso Ildirektiv. 4.6 Olycka med stort antal skadade/döda En olycka med många skadade och döda skulle sätta hela samhället på hårda prov. Dels att hantera det akuta räddningsarbetet inklusive akutsjukvården, men dels också att hantera de psykologiska konsekvenserna aven sådan stor händelse. Just den senare delen kan bli mycket långdragen och kräva stora resurser av samhället. Vår placering i landet ger tämligen goda förutsättningar för det akuta räddningsarbetet, då det finns förhållandevis stora resurser i vårt närområde. 13 (22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risk och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt lagen (2006:S44) om kommuners och landstings 4.7 Allvarlig smitta, pandemi Om en allvarlig smitta skulle drabba befolkningen, skulle det komma att slå hårt mot all samhällsviktig verksamhet, genom stor personalfrånvaro. Dessutom finns det stor risk för ökad arbetsbelastning, framförallt inom vård- och omsorgsverksamhet. [ ett sådant läge kan omflyttning av personal behöva göras mellan olika verksamheter, för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Om smittan skulle medföra stor dödlighet, kan det dessutom medföra psykisk stress som i sin tur sätter ner krishanteringsförmågan. 4.8 Sociala risker När det finns personer som upplever olika slag av utanförskap, kan det utmynna i att man ställer sig utanför samhället. Det kan yttra sig på många olika sätt. Det kan t ex ske genom vandalism eller hot om våld, men också genom olika våldshandlingar, upplopp eller till och med genom terrorism. Det pågår för närvarande ett projekt i Västra Götaland i samverkan med bl a Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i syfte att kartlägga sociala risker och hur man kan bemöta dessa. 4.9 Förtroendekriser Det kan inträffa händelser där förtroendet för kommunen i stort eller för enskilda verksamheter eller personer blir kraftigt ifrågasatt. Detta kan få allvarliga följder även för övriga delar av kommunen. Förtroendekriser kan vara svåra att hantera, men ett skickligt, ärligt och tydligt informationsarbete kan förebygga förtroendekriser. 4.10 Kritiska beroenden 4.10.1 PERSONAL Vår personal är vår viktigaste resurs. Utan kompetent personal kan inte kommunen utföra många delar av den samhällsviktiga verksamheten. Även om vissa arbetsuppgifter skulle kunna utföras av tillfällig personal, så ställer det i så fall ökade krav på arbetsledning. 14 (22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risk~ och sårbarhetsanafys för Sala kommun enligt 4.10.2 EL Det är helt avgörande att det finns el i dagens samhälle. Om vi skulle drabbas av ett omfattande och längre elavbrott skulle det få mycket långtgående konsekvenser. I princip hela samhället skulle upphöra att fungera. Punktinsatser med reserveiverk skulle kunna få vissa nyckelfunktioner att fungera, under förutsättning att man har tillgång till drivmedel till reserveiverken. 4.10.3 DRIVMEDEL Drivmedel till fordon och till reserveiverk kan under vissa förutsättningar bli en bristvara. Exempelvis krävs el och IT för att kunna distribuera drivmedel. Det förutsätter också att vägarna är framkomliga. Det finns inga större drivmedelsförråd i kommunen. 4.10.4 IT -INFORMATIONSSÄKERHET Vi blir allt mer IT -beroende. Förmågan att ta till manuella rutiner och att ha tillgång till information utan hjälp av datorer, har minskat drastiskt inom loppet av några få år. Och det finns inget som talar för att denna trend skulle förändras. Det är därför mycket angeläget att fokusera på informationssäkerheten. Användningen av de nya s.k molntjänsterna, medför att man till viss del avhänder sig den fullständiga kontrollen av informationen. 4.10.5 DRICKSVATTEN, LIVSMEDEL Det krävs både el och IT för att kunna distribuera livsmedel och vårt viktigaste livsmedel- rent dricksvatten. Den kommunala vattendistributionen styrs med hjälp av datorer som kräver fungerande datakommunikation. Livsmedelsbutikerna, och även många övriga butiker, är beroende av fungerande kassor för betalningar och kanske framför allt för att kunna göra beställningar av nya varor, vilket numera ofta sker helt automatiskt. Om el och IT slås ut, kan inte handel bedrivas i det moderna samhället. Kylar och frysar stannar också vid ett elavbrott. Det är sällsynt att livsmedelsbutiker är utrustade med reserv kraft. 4.10.6 LOKALER Såväl verksamhetslokaler som bostäder är sårbara vid exempelvis ett längre elavbrott i synnerhet under den kalla årstiden. Det är svårt för många samhällsviktiga verksamheter att bedriva sin verksamhet utan tillgång till sina ordinarie lokaler. Även om man i viss mån skulle kunna flytta om verksamhet och förtäta, så skulle det alltjämt medföra stora problem. 15 (22)

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt lagen {2006:S44} om kommuners och landstings Om en viktigare verksamhetslokal skulle förstöras, exempelvis genom brand, torde detta få stora konsekvenser för förmågan att fullgöra verksamhetens uppdrag. 4.10.7 FRAMKOMLIGA VÄGAR En väl fungerande samhällsservice förutsätter framkomliga vägar. Vägarna, och då i synnerhet nätet av mindre vägar på landsbygden, kan riskera att bli oframkomliga i samband med kraftiga oväder. Detta medför stora problem för ambulans och räddningstjänst, men också för till exempel hemtjänst och andra viktiga transporter som behöver komma fram. 4.10.8 FÖRTROENDE Att upprätthålla förtroendet är mycket viktigt. Det gäller därför att i alla verksamheter och i alla lägen arbeta på ett förtroendeingivande sätt. Att bygga upp förtroendet igen efter att ha förlorat det, är svårt och tar lång tid. 16 (22)

Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Risk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt 5 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER SOM KOMMUNEN KAN DISPONERA FÖR ATT HANTERA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER. En resursförteckning för krisanvändning behöver sammanställas. Detta har inte hunnits med till denna första version av risk- och sårbarhetsanalysen, men kommer att kompletteras inför senare versioner. Kommunen, i samverkan med Sala-Heby Energi, förfogar över ett antal reserveiverk av vilka några är av större dimension, medan flertalet är i storleken 12,5-22 kva Detta förslår inte särskilt långt om kommunen skulle drabbas av ett mer omfattande elavbrott. De kan dock klara att upprätthålla vissa vitala funktioner på t ex äldreboenden eller andra samhällsviktiga funktioner. Sedan några år tillbaka äger kommunen fem stycken s k Combo-tankar för dricksvatten. Det är en typ av hopfällbara vattentankar som är utformade som en pall med pallkrage och därmed lätta att transportera. Varje sådan tank rymmer i det närmaste en kubikmeter vatten. De är hygieniska tack vare en innersäck av plast, som används vid ett tillfälle. Tankar av denna typ finns i flera av våra grannkommuner, varför man kan låna ihop ett större antal vid behov. Vid ett vattenavbrott blir det stora problem p.g.a. att man inte kan spola i toaletterna. För att i någon mån lätta på trycket kan kommunen ställa ut s k Bajamajor, d v s mobila torrklosetter. Det finns överhuvudtaget många resurser inom kommunens gränser, både vad gäller kompetens och vad gäller utrustning. Som ett exempel kan lantbrukarna i kommunen nämnas. De skulle kunna hjälpa till med både arbetskraft och med maskiner. De besitter också en annan resurs, som skulle kunna vara till hjälp, nämligen s k farmartankar med diesel, som kommunen eventuellt skulle kunna få köpa drivmedel ifrån vid drivmedelsbrist. 17122)

Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Risk och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt.. o 6 BEDOMNING AV FORMAGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE. I denna version av risk- och sårbarhetsanalys har ingen djupare analys av förmågan hos andra aktörer utöver dem som ingår i kommunkoncernen gjorts. Detta kommer att utvecklas inför nästa version. Rent generellt kan man konstatera att händelser drabbar ungefär lika, oavsett om det gäller kommunal verksamhet eller andra aktörer. Man kan dock, rent generellt, utgå från att landsbygden har en något högre förmåga att motstå påfrestningar, tack vare en högre självförsörjningsgrad. 18(22)

Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Rjsk~ och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt., o 7 BEDOMNING AV KOMMUNENS FORMAGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE. Kommunen har en väl fungerande organisation, såväl i vardagen som i ett krisläge. Det finns god beslutsförmåga tack vare väl fungerande delegationsordningar, Det finns också handlingskraft att agera, även om formella beslut inte hunnits fattas. Kommunen har god förmåga att leda under kris, tack vare att det finns en fungerande krisledningsstab samt en fungerande räddningsstab i kommunen. Likaså finns en fungerande POSOM-grupp. Kommunen har god förmåga till informations hantering under kris. Det finns två särskilda informatörer i kommunen. Båda har erhållit utbildning i krisinformation. Därutöver finns ett nätverk av personer i kommunkoncernen som har information som en delarbetsuppgift. En brist är att kommunledningen endast har tillgång till mobil reservkraft vid Rådhuset/Stadshuset. Fast reservkraft finns i tekniska förvaltningens lokaler samt hos räddningstjänsten. Kommunens krisledning kan använda båda dessa lokaler som reservplats. Kommunen har en risk- och säkerhetsgrupp, med representanter för samtliga förvaltningar, som stöd för risk- och säkerhetsarbetet. Kommunens förvaltningschefsgrupp är styrgrupp för arbetet. Risk- och säkerhetsarbetet har därigenom en bred förankring i organisationen. 19(22)

Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat. Risk och sårbarhetsanalys för Sala kommun enligt w g.. o 00 PLANERADE OCH GENOMFORDA ATGARDER SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV o YTTERLIGARE ATGARDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÄRBARHETSANALYSENS RESULTAT. Det finns ett antal åtgärder som skulle förstärka säkerheten och förbättra krishanteringsförmågan. Här följer ett antal sådana punkter: Analysera dammsäkerheten i gruvans vattensystem med hjälp av extern dammexpertis. Uppmana kommunala samhällsviktiga verksamheter att göra kontinui - tetsplanering. Installera fast reservkraft vid rådhuset/stadshuset, samt vid Sala-Heby Energis lokaler, samt vid de äldreboenden som ännu inte har sådant. Analysera informationssäkerheten inom kommunen. Utveckla användandet av Rakel-systemet för förbättrad redundans till telekommunikationerna. Utveckla rutinerna för krisinformation. Ett initiativ till detta har redan tagits av informationsenheten, bl a genom att skapa ett internt krisinformationsnätverk. Öka krisledningsstabens uthållighet genom att skapa ytterligare stabsskift. Öva krisledningen regelbundet. Se över rutinerna för låsning/upplåsning av kommunens lokaler i samband med elavbrott. Se över möjligheten att utveckla förrådshållningen vid kommunens centralförråd i syfte att stärka beredskapen vid kris. Även möjligheten till drivmedelsförsörjning via centralförrådet under kris bör ses över. Skapa ett lokalt krishanteringsråd med viktigare krisaktörer i kommunen, för att främja samverkan i krishanteringen före, under och efter en kris. 20 (22)

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR SALA KOMMUN ENLIGT LAGEN (2006,544) OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP ANTAGEN X I XXXX XX XX I DIARIENUMMER 20XX/XXX I REVIDERAD X I XXXX XX XX I DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 I E-post: kommun.info@sala.se I Postadress: Box 304, 733 25 Sala