Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10). Erbjud olika typer av frukost under veckan så att alla»känner igen sig«och kan hitta sin favorit. Tonvikten ligger på grötfrukostar med tanke på de minsta barnen. En del barn har kanske redan ätit sin första frukost hemma och äter då en mindre frukost på förskolan. LUNCH: Planera och servera kompletta måltider enligt Tallriksmodellen med varmrätt, grönsaker, bröd och matfett (ev frukt) MELLANMÅL: Planera och servera mellanmål efter Byggstenarna. Tonvikten ligger på smörgås med pålägg, mjölk och frukt/bär. MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 19

Frukost innehåller: mjölk/mjölkprodukter, osötade sorter bröd med margarin och/eller pålägg frukt/bär/grönsaker + extra spannmålsprodukter (gryn, flingor mm) FRUKOST Planering av frukost Under två veckor ser det ut så här: gröt, mjölk, bär/mos/sylt, smörgås med pålägg fil, flingor/müsli, bär/mos/sylt, smörgås med pålägg mjölkchoklad, frukt/grönsak, smörgås med pålägg 6 ggr 2 ggr 2 ggr Om möjlighet finns är en frukostbuffé med två sorters frukost, olika sorters bröd, flingor m.m. ett bra sätt att tillgodose olika barns behov och önskemål. De minsta kan få välling istället för till exempel gröt. Ägg kan serveras ibland. Juice kan serveras ibland, men det får inte ske på bekostnad av att barnen dricker eller äter mindre mjölk och fil. Mjölk, fil och yoghurt bör vara magra och av naturella, osötade sorter. Om inte frukt serveras som extramål på förmiddagen är det lämpligt att servera frukt eller bär till frukost. FRUKOSTMÅLTIDER lämplig portionsstorlek för olika åldersgrupper Portionsmängderna bygger på att barnen äter en hel frukost i förskolan. Ett genomsnittsvärde för gruppen 2 5 år anges. Inom parentes finns ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4-5 år. GRÖTFRUKOST FÖRSKOLEBARN 6 gånger på 2 veckor 12 24 mån 2 5 år Gröt, tillagad mängd 1 dl 1,25 (1,2 1,3 dl) (mängd råvara) (0,5 dl gryn) (0,6 dl gryn) Lättmjölk till gröten 0,6 dl 0,75 dl (0,7 0,8 dl) Sylt eller mos till gröten 1 msk 1 msk Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/4 frukt 1/2 frukt ( 1/4 1/2 st) 20 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer

FILFRUKOST FÖRSKOLEBARN 2 gånger på 2 veckor 12 24 mån 2 5 år Naturell fil/yoghurt 1 dl 1,25 dl (1,2 1,3 dl) 0,5 % fett Flingor* t ex Corn Flakes 1 dl 1,25 dl (1,2 1,3 dl) Smörgås med bordsmarg och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/4 frukt 1/2 frukt ( 1/4 1/2 st) * max 7 g tillsatt socker per 100 g vara FRUKOST med mjölkchoklad FÖRSKOLEBARN 2 gånger på 2 veckor 12 24 mån 2 5 år Mjölkchoklad* mjölk 0,5% 1,25 dl 1,5 dl (1,4-1,6 dl) Smörgås med bordsmarg och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/4 frukt 1/2 frukt ( 1/4 1/2 st) * max 1 tsk socker per dl lättmjölk MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 21

LUNCH Planering av lunch Måltiderna ska vara kompletta, det vill säga de ska innehålla något från varje sektor i Tallriksmodellen: kött / fisk / ägg / vegetariskt alternativ, potatis/pasta /ris, grönsaker råa och/eller varma samt bröd med matfett. Vatten serveras som måltidsdryck. I Livsmedelsverkets (SLV) häfte»bra mat i förskolan«, råd för förskola och familjedaghem, kan man läsa att det är»bra att servera lättmjölk och vatten som måltidsdryck i förskolan«. SLV räknar med att ca 70 % av mjölkprodukterna kan serveras i förskolan, dvs 2 glas eller ca 3,5 dl. (Sammanlagt ger SLV en rekommendation på 5 dl per dag. Då ingår även ost, vilket det inte gör i rekommendationerna som Tillämpad näringslära ger.) Förslagsvis kan man servera 1 glas mjölk till frukost, vatten till lunch och 1 glas mjölk till mellanmål. Det finns dock flera fördelar med att servera vatten som måltidsdryck. För det första är det bra om barnen äter så mycket som möjligt av maten vid lunchen. För det andra innehåller lunchmåltiden redan tillräckligt mycket protein från köttet eller fisken. Till soppor och vegetariska måltider bör vatten eller mjölk serveras som dryck. Tonvikten ligger på rätter av typ fisk och potatis, köttbullar och makaroner. Dessa rätter kan varieras med soppor, blandrätter och vegetariska rätter. Servera barnen ett brett utbud av grönsaker där sorterna gärna varierar efter säsong. Byt ut eventuella små grönsaksskålar till större fat eller grönsaksbuffé där barnen kan välja själv. Att servera små portionsskålar kan ge intrycket av att det här är mat man inte ska äta så mycket av. De äldre barnen får även en bra vana att ta för sig av grönsaksbuffén inför skolstarten. Särskilt C-vitaminrika grönsaker är blomkål, broccoli, paprika, salladskål och vitkål. Servera gärna någon av dessa varje dag. En lunchmatsedel för fyra veckor innehåller : rätter av typ fisk och potatis, köttbullar och makaroner, kyckling och ris, köttgryta, blodpudding 15 ggr soppa med efterrätt/soppa med smörgås 2 ggr potatisrätt eller annan vegetarisk rätt 1 gång blandrätt 2 ggr Av de 15 måltiderna är det lämpligt att servera: fisk min 4 ggr kött/fågel min 3 ggr köttfärs min 4 ggr korv max 2 ggr blodpudding/lever min 2 ggr 22 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer

LUNCHMÅLTIDER lämplig portionsstorlek för olika åldersgrupper Ett genomsnittsvärde för gruppen 2 5 år anges. I parentes anges ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4 5 år. Lunch med köttbullar FÖRSKOLEBARN 12 24 mån 2 5 år Potatis 1 st (ca 60 g) 1,5 st (80 100 g) Grönsaker 30 g (ca 1/2 dl) 50 g (45 55 g) Köttbullar* 50 g (3 5 st) 65 g (4 6 st) Sås 0,4 dl 0,5 dl (0,4 0,6 dl) Lingonsylt 1 msk 1 msk Bröd m bordsmargarin 1/2 st 1/2 st * antalet köttbullar beror på om de är stora eller små Lunch innehåller: potatis/pasta/ris grönsaker/rotfrukter kött/fisk/ägg/vegetariskt alternativ, till exempel bönor, ärter, linser bröd med matfett Soppmåltid med efterrätt FÖRSKOLEBARN 12 24 mån 2 5 år Soppa m kött, fisk el veg 1,5 dl 2 dl (1,8 2,2 dl) + 1/3 port* potatis 20 g rå 30 g rå pasta 7 g okokt 10 g okokt ris 7 g okokt 9 g okokt Knäcke m bordsmargarin 1/2 st 1/2 st Pannkaka 1 st 1,25 st Sylt eller mos 1 msk 1 msk Grönsaker 30 g (ca 1/2 dl) 50 g (45 55 g) *för att soppmåltiden ska ge tillräckligt med kolhydrater behöver soppan förstärkas med 1/3 portion av potatis, pasta eller ris. Soppmåltid m extra smörgås FÖRSKOLEBARN 12 24 mån 2 5 år Soppa 1,5 dl 2 dl (1,8-2,2 dl) + 1/3 port* potatis 20 g rå 30 g rå pasta 7 g okokt 10 g okokt ris 7 g okokt 9 g okokt Knäcke m bordsmargarin 1/2 st 1/2 st Rågsiktsbröd med mager leverpastej 1/2 st 1/2 st eller 1 mindre brödskiva Grönsaker 30 g (ca 1/2 dl) 50 g (45 55 g) 1 glas lättmjölk 1,25 dl 1,5 dl *för att soppmåltiden ska ge tillräckligt med kolhydrater behöver soppan förstärkas med 1/3 portion av potatis, pasta eller ris. MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 23

Typ av rätter Kött- och charkrätter serveras ofta på grund av barns höga järnbehov. Hemlagade kötträtter rekommenderas i första hand eftersom de oftast innehåller en större mängd kött (och då mer järn) jämfört med industrilagade rätter. Ett exempel på sammansättningen av en lunchmåltid med en färsrätt (köttbullar) finns på sid 22. Soppor är ofta populära bland barn och är en del av vår matkultur. Då de flesta soppor är energifattiga är det inte lämpligt att servera soppa oftare än ett par gånger i månaden. Det är viktigt att göra soppmåltiden matigare genom att servera efterrätt. Ibland kan extra bröd och pålägg vara ett alternativ till efterrätt. Variera påläggen så att järnrika pålägg som skinka och mager leverpastej serveras oftare än mager ost. Exempel på sammansättningen av en soppmåltid antingen med efterrätt eller med extra smörgås finns på sid 22. Med blandrätter avses rätter som till exempel lasagne, fiskpudding och makaronipudding. Dessa innehåller mindre mängd kött eller fisk men istället mer mjölk och ost. Därför ska de inte förekomma så ofta på matsedeln. Vegetariska rätter bör inte serveras mer än en gång i månaden. Exempel på vanliga vegetariska rätter i förskolan är potatisbullar, grönsaksgratäng och pasta med grönsakssås. Dessa rätter är relativt näringsfattiga och av den anledningen kan de inte förekomma oftare. Vegetariska rätter som innehåller ärter, bönor eller linser blir näringsmässigt bättre men tänk på att mindre barn kan få ont i magen av för stora mängder baljväxter. Prova er fram och servera gärna mindre mängder av ärter, bönor eller linser i grytor och soppor (till exempel chili con carne). Om de vegetariska rätterna inte innehåller mjölk, ost eller ägg är det bra att servera ett glas mjölk till. Portionsstorlekar För planering av lunchmåltider enligt Tallriksmodellen bör följande råvaruportioner användas: RÅVARUMÄNGDER Ett genomsnittsvärde för gruppen förskolebarn 2 5 år anges. Inom parentes anges ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4 5 år. LIVSMEDEL FÖRSKOLEBARN råvarumängder 12 24 mån 2 5 år Potatis, råvara 60 g (1 st) 90 g (1,5 st) (80 100 g) Pasta, okokt 0,5 dl = 22 g 0,66 dl = 30 g (25 35 g) Ris, okokt 0,25 dl = 20 g 0,33 dl = 25 g (20 30 g) Grönsaker/rotsaker 30 g 50 g (45 55 g) Fisk 60 g 75 g (65 85 g) Kött, fågel 50 g 60 g (55 65 g) Köttfärs 40 g 50 g (45 55 g) Mager korv max 18% fett 40 g 50 g (45 55 g) Blodpudding 65 g 85 g (75 95 g) 24 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer

För mat som levereras tillagad till förskolan (från produktionskök eller livsmedelsindustri) anges lämpliga serveringsportioner i bilaga 1. Som exempel på tillämpningen av portionstabeller (råvaror och färdiglagat) anges lämpliga portionsstorlekar för de tre lunchmåltiderna på sid 24. Hemlagat och industrilagat En bra lunch enligt Tallriksmodellen ska innehålla en hel portion kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ. Det ger mättnad och viktiga näringsämnen som protein, mineraler, fleromättade fettsyror och vitamin D. För att ge tillräckligt med näring bör mängden kött, fisk m.m. som används till varje portion motsvara de råvaruportioner som anges ovan. Om maten på förskolan alltid är»hemlagad«det vill säga lagas på plats från råvaror efter vanliga recept eller kommer från ett produktionskök i kommunen är det i de flesta fall relativt enkelt att planera måltiderna så att de innehåller önskvärda råvaruportioner. Då kan man vara säker på att barnen har tillgång till de mängder av kött, fisk eller annat alternativ som de behöver. På många förskolor används i dag industritillagade produkter som huvudkomponent. På vissa förskolor gäller det bara några enstaka rätter medan andra tar en stor del av sina rätter färdiglagade från industrin. En portion av en industritillagad rätt innehåller som regel avsevärt mindre mängd kött, fisk eller motsvarande och därmed även mindre av de viktiga näringsämnena. Det förekommer dock en viss variation mellan olika kvaliteter och tillverkare. Det är därför viktigt att läsa innehållsförteckningarna noga och servera barnen de industritillagade produkter som är minst»utspädda«det vill säga innehåller mest kött, fisk m.m. Val av rätter När matsedeln komponeras är det viktigt att huvudsakligen välja sådana rätter som enkelt kan innehålla en råvaruportion av kött, fisk och andra proteinrika livsmedel. I tabellen i bilaga 1 kan den högra kolumnen användas som en lathund för vad olika färdiglagade maträtter maximalt kan ge i förhållande till den önskvärda råvaruportionen. Till exempel ger en serveringsportion fiskpinnar max 2 3 av den önskvärda fiskmängden och i flera industrilagade produkter är siffran avsevärt lägre ner mot hälften av det önskvärda. Däremot innebär en serveringsportion kokt /ugnstekt fisk eller fiskgratäng en hel portion fisk. Om matsedeln innehåller många rätter, som inte ger en hel portion kött eller fisk, eller om»utspädda«produkter från industrin serveras varje vecka är det viktigt att kompensera barnen för det lägre innehållet av viktiga näringsämnen. Det kan man göra genom att att lägga in rätter med kött, fågel, fisk m.m. oftare än vad som anges på sid 21 och istället minska på blandrätter och korvrätter i första hand. LUNCH MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 25

Mellanmål innehåller: mjölk/mjölkprodukter bröd med margarin och pålägg frukt/bär/grönsaker + ibland extra spannmålsprodukter (gryn, flingor mm) MELLANMÅL Planering av mellanmål Tonvikten i mellanmålet ligger på smörgås med pålägg, mjölk/mjölkprodukt och frukt/bär. Se Byggstenarna sidan 21. Mjölkprodukter bör vara av magra och osötade sorter. Om detta är stommen i de måltider som vanligen serveras finns det utrymme för att servera något lite festligare någon gång. Undvik däremot att slentrianmässigt servera glass varje fredag, och se över hur ofta barnen får nyponsoppa eller söta krämer. En blåbärssoppa kan vara ett gott mellanmål tillsammans med en smörgås på en vinterutflykt men bör inte höra till de vanliga mellanmålen. Samla gärna ihop födelsedagskalas om barnen fyller tätt under en period. Barnens födelsedagar eller andra festtillfällen kan säkert firas på många andra sätt utan att man behöver servera kakor, glass eller andra mindre hälsosamma alternativ. (Se vidare om Utrymmet på sid 28.) Under två veckor ser det ut så här: mjölk/fil/yoghurt (magra, osötade sorter) frukt, smörgås med pålägg 8 ggr kräm/soppa»hemlagad«på frukt eller bär), mjölk, smörgås med pålägg max 1 gång juice/saft/glass/smörgås med pålägg, frukt max 1 gång Rätter som ostkaka med bär eller äpplekaka med vaniljsås kan serveras ibland. Varm korv med bröd, ett glas mjölk och en frukt är ett mellanmål som kanske passar bra på utflykten. Variera mellan olika brödsorter och pålägg. Servera skinka och mager leverpastej oftare än mager ost och glöm inte grönsakerna som gör smörgåsen både godare och vackrare. Variera bland paprika, tomat eller gurka och prova och överraska kanske någon gång med banan, morot eller avokado 26 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer

MELLANMÅL lämplig portionsstorlek för olika åldersgrupper Ett genomsnittsvärde för gruppen 2 5 år anges. I parentes anges ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4 5 år. Mjölk och smörgåsmåltid FÖRSKOLEBARN 8 gånger på 2 veckor 12 24 mån 2 5 år Lättmjölk 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2-1 st) Frukt 1/2 frukt 1 frukt ( 1/2 1 st) Krämmåltid FÖRSKOLEBARN 1 gång på 2 veckor 12 24 mån 2 5 år Hemlagad kräm/soppa* 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) (mängd bär/frukt) (38 g) (45 g) Lättmjölk 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) * 30 g bär/frukt per dl kräm/soppa Festmåltid FÖRSKOLEBARN 1 gång på 2 veckor 12 24 mån 2 5 år Juice/saft 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Glass 1 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/2 frukt 1 frukt ( 1/2 1 st) OBS! Välj ett av alternativen juice, saft eller glass. MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 27

Utrymmet Det lilla extra Fredagsmys, lördagsgodis, kalas och fest. Det finns många tillfällen då vi tycker att vi ska unna barnen det lilla extra. Men hur mycket plats har ett förskolebarn för sådant som nästan enbart ger energi och mycket lite näring? Ju mindre barnen är desto större är deras behov av att maten samtidigt innehåller mycket energi och mycket näring. En tvååring äter ganska små portioner så maten måste vara späckad med både kalorier, protein, vitaminer och mineraler. Det finns således inte mycket plats (»utrymme«) för sådant som ger»tomma kalorier«som till exempel saft, grädde eller godis. Det går att beräkna hur stort utrymme barn i olika åldrar har för sådant som ger kalorier men nästan ingen näring. Här kommer några exempel på beräkningar av vad som maximalt kan ingå i Det lilla extra under en vecka. Det lilla extra under en vecka för ett barn 12 24 månader Exempel 1: 1 skiva vetebröd 2 glas saft (1glas=1,25 dl) 1 dl gräddglass Exempel 2: 1,5 dl nyponsoppa 2 msk ovispad vispgrädde (ca 1/2 dl vispad) 4 veteskorpor Exempel 3 : 2 glas saft (typ MER eller FESTIS) 1 skiva rulltårta 50 g smågodis (ej choklad) Det lilla extra under en vecka för en 2 5-åring Exempel 1: 2 glas saft (glas = 1,5 dl ) 1 st kanelbulle (70g) 4 Mariekex 5 dl popcorn Exempel 2: 1 minipåse chips (40g) 1 bit tårta (ca 75 g) 1 läsk (33 cl) 1 isglasspinne Exempel 3: 1,5 dl glass (10 procent fett) 2 msk chokladsås 4 maränger 100 g lösgodis (ej choklad) Det lilla extra i förskolan Många av våra högtider eller festtillfällen under året firas med särskild mat. Kring jul äter man risgrynsgröt, saffransbröd och pepparkakor, till midsommar sill och kanske jordgubbar och glass. Påsken har sin mat, liksom våffeldagen och fettisdagen. På förskolan är det viktigt att hålla fast vid fest och mattraditioner och då kanske servera något extra som man inte äter till vardags. Om födelsedagarna infaller ganska tätt kan det vara en bra idé att samla flera födelsedagsbarn till ett gemensamt månadskalas eller fira barnen på annat sätt än med glass och kakor. Om en fyraåring äter en glass varje vecka har han eller hon fyllt upp en stor del av vad hon/han kan äta av Det lilla extra. Detta utrymme vill kanske föräldrarna hellre fylla upp under helgen med lördagsgodis etc. Självklart måste varje barn få fira sin egen dag med ett födelsedagskalas. Men det finns många sätt som barn kan få stå i centrum och få en egen speciell dag. Diskutera hur ni vill göra på er förskola eller avdelning. Med goda matvanor kan vi bidra till att göra förskolan eller familjedaghemmet till en hälsofrämjande plats för alla barn och vuxna. Diskutera gärna med föräldrar kring kalas och Det lilla extra. Kanske ni också väljer att se över det som serveras på»öppet hus«eller»drop-in-fikat«. 28 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer

MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 29

Bilaga 1 FÄRDIGLAGAD MAT serveringsportioner Maträtt SERVERINGSPORTION TILL FÖRSKOLEBARN Hur stor del av råvaruportionen innehåller en serveringsportion? 12 24-mån 2 5 år Fisk, kokt eller ugnstekt 50 g 65 g 1 port fisk Fiskgratäng utan potatis 75 g 100 g 1 port fisk Fiskpudding 120 g 150 g 1 port fisk Laxpudding 120 g 150 g 1 port fisk Fisk, panerad stekt 60 g 75 g 3/4 port fisk Fiskpinnar/Panetter/ 60 g 75 g 2/3 port fisk Friletter/Nuggets Fiskbullar/laxbullar 60 g 80 g 1/2 port fisk Fisk: nuggets/crispies 60 g 80 g 1/2 port fisk Helt kött, fågel utan ben 40 g 50 g 1 port kött Korv kokt/stekt 40 g 50 g 1 port korv Kött/korvgryta m grönsaker 100 g 125 g 1 port kött/korv Kött/korvgryta u grönsaker 75 g 100 g 1 port kött/korv Hamburgare/kycklingburgare 50 g 65 g 3/4 port färs Kyckling: bullar/pannbiff 50 g 65 g 3/4 port Köttbullar, färsbiffar, köttfärslimpa 50 g 65 g 2/3 port färs Köttfärssås 75 g 100 g 2/3 port färs Chili con carne 90 g 120 g 1/2 port färs Kyckling: nuggets/schnitzel 50 g 65 g 1/2 port Pyttipanna 140 g 185 g 2/3 port kött Lasagne/nasigoreng 165 g 215 g 1/2 port kött Makaronipudding 165 g 215 g 1/2 port kött Ravioli 165 g 215 g 1/3 port färs Pirog 85 g 110 g 1/3 port färs Pizza, typ pan pizza 95 g 120 g 1/4 port kött 30 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer

LÄMPLIGA SERVERINGS- FÖRSKOLEBARN PORTIONER 12 24 mån 2 5 år Kokt potatis 60 g (1 st) 90 g (1,5 st) Kokt pasta 1 dl = 55 g 1,33 dl = 75 g Kokt ris 0,75 dl = 60 g Knappt 1 dl = 75 g Grönsaker/rotfrukter 30 g 50 g Varm sås 0,4 dl = 40 g 0,5 dl = 50 g Kall sås t ex filsås 1,5 msk ca 20 g 2 msk ca 30 g Potatismos 100 g/1 dl 150 g/1,5 dl Potatisbullar/raggmunk 100 g 130 g Pannkaka, huvudrätt 90 120 g 120 150 g Pannkaka, efterrätt 60 g 75 g Soppa 150 g/1,5 dl 200 g/2 dl MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 31

Mat är en av grundstenarna för barns växande och en viktig del i deras utveckling. Om barn får bra matvanor under sina första år finns det goda förutsättningar att de gör bra matval i framtiden. Maten i förskoleverksamheten har en särskild uppgift i ett samhälle där ojämlikheten i hälsan ökar. Tillämpad Näringslära Tel: 08-737 35 60 www.halsomalet.se www.folkhalsoguiden.se/mat