FRÅGOR 1 (10) Dnr: 537-14050-15 2015-11-30 Skogsstyrelsens rapportering till vattenmyndigheterna av 2015 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2009-2015 I åtgärdsprogrammens första punkt anges att samtliga myndigheter senast den 28 februari varje år ska rapportera till vattenmyndigheterna vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår. Rapporteringens syfte är att säkerställa att miljökvalitetsnormerna, som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndigheternas verksamhetsområde, uppnås. Åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan är beslutade av vattendelegationen i respektive vattendistrikt. Vattendelegationerna är utsedda av regeringen och beslutar därmed på dess uppdrag. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som beslutas av vattendelegationen. Detta regleras i 5 kap. miljöbalken, förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt i länsstyrelseinstruktionen. Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2016 via e-postadressen: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Skicka gärna ert svar även i word-format eller motsvarande. 21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. 1. Åtgärdens status Bedöm status (inte påbörjad, pågående, färdigställd) för Skogsstyrelsens genomförande av åtgärd 21 vid slutet av 2015. Utgå från indelningen i 9 delaktiviteter i 2014 års rapportering. Bedöms åtgärden vara genomförd i sin helhet i december 2015? Tabell 1. Översikt av Skogsstyrelsens delaktiviteter utifrån plan framtagen 2010. Aktivitet Pågående Färdigställd 1. Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 SvL utifrån vattenkvalitetsaspekter. 2. Vattenskyddsområden utveckla samordning, kartunderlag och information. 3. Utbildning, rådgivning och information riktad kampanj om skogsbruk och vatten.
2 (10) 4. NOKÅS - Marknadsföring - Prioritering av åtgärder. 5. Landsbygdsprogrammet Skogens Mångfald - Marknadsföring av vattenrelaterade åtgärder - Utveckla förslag till nästa programperiod 6. Naturvårdsavtal. 7. Skogsbruksplaner - Integrering av målklassning av vatten i planer. - Se över möjligheter att ge stöd för vattenanpassad målklassning 8. Uppföljning/inventering - Förbättra kunskapsläget om skogens vatten, utöka övervakningen av dessa - Utveckla hänsynsuppföljningen 9. Övrigt - Strategi för vattenförvaltningsarbetet - Utveckla samverkan Åtgärd 21 bedöms vara genomförd till största delen om vi utgår ifrån de aktiviteter som planerades i inledningen av vattenförvaltningscykeln 2009-2015. De delaktiviteter som ännu inte är helt genomförda pågår i olika omfattning. Skogsstyrelsen tar med sig dessa in i den nya vattenförvaltningscykeln och fortsätter samverka med andra myndigheter för att komma framåt i frågorna. Se vidare under kommentarerna nedan. Kommentarer till tabell 1: 1. Översyn av FS och AR till 30 skogsvårdslagen genomfördes 2010-2011 och det nya regelverket trädde i kraft 1/1 2012. Ytterligare en översyn genomfördes 2012-2013 bland annat avseende föreskrifterna om prioritering av miljöhänsyn, vilket också har bäring på vattenkvalitet. Dessa trädde i kraft den 1 mars 2014. 2. Arbetet med ett samlat grepp om vattenskyddsområden, samordningsansvar m.m. har påbörjats. Kontaktpersoner har utsetts på Havs- och vattenmyndigheten respektive Skogsstyrelsen. Arbete pågår inom utvecklingen av en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare som berör information, underlag och arbetssätt kring vattenskyddsområden. Skogsstyrelsen har varit med i referensgrupp till Dricksvattenutredningen också där dessa frågor också har lyfts. Under 2015 har frågan uppmärksammats i arbetet med regeringsuppdraget Informationsbehov Miljöhänsyn där förslag på åtgärder finns med i slutrapporten. 3. Utbildning, rådgivning och information på temat skog och vatten fick ett rejält uppsving nationellt inom projektet Skogsbruk och vatten, som genomfördes av Skogsstyrelsen med
3 (10) delfinansiering av landsbygdsprogrammet. Projektet avslutades 2013. 2012 startade även LRF skogsägarnas och studieförbundet Vuxenskolans utbildningskampanj Skogens Vatten, som pågår till och med 2016. Kampanjerna har bidragit både till att höja den egna kompetensen hos myndigheten och skogsägarföreningarna som kompetensen hos markägare och andra skogliga aktörer. 4. Föreskrifterna som bland annat reglerar vilka åtgärder som det ekonomiska stödet NOKÅS kan sökas för ändrades 2011 så att åtgärder för att värna vattenmiljöer kan gynnas. Stödet har också marknadsförts i större omfattning än tidigare och vattenrelaterade åtgärder har lyfts fram i sammanhanget. När det handlar om prioritering av var åtgärder genomförs, var resurserna kan tänkas göra mest nytta, sker ibland samverkan med länsstyrelser för att diskutera planering och genomförande. Ett samlat nationellt underlag (strategi) för hur arbetet med åtgärder bör prioriteras och genomföras i sin helhet för att förbättra och bibehålla kvalitén i våra vattenmiljöer saknas dock fortfarande. Arbetet med att ta fram en sådan strategi förutsätter myndighetssamverkan. Ett sådant initiativ bör komma från Havs- och vattenmyndigheten. 5. Möjligheterna att söka stöd för vattenrelaterade åtgärder inom Skogens Mångfald och kompetensutveckling lyftes under 2012. Ett tekniskt underlag med nya åtgärdsförslag utvecklades under 2013 och lämnades in som förslag inför nuvarande programperiod av landsbygdsprogrammet. Skogsstyrelsens förslag om en särskild åtgärd för vattenmiljöer i skogslandskapet gick inte igenom. Totalt sett blev utfallet för Skogsstyrelsen betydligt lägre än under förra programperioden och det blev inte några resurser för fysiska åtgärder med koppling till vattenmiljöer. 2016 inleds den nya stödperioden och det kommer att göras en del riktade satsningar på kompetensutveckling inom mark- och vattenområdet. 6. Naturvårdsavtalen har utvecklats på så sätt att vattenförekomster med höga värden kan utgöra ett stödkriterium för urval av skogsbiologiska värdekärnor. Dock kan Skogsstyrelsen inte bortse från kriteriet om att skogsbiologisk värdekärna måste ingå i avtalsområdet. Revidering slutfördes 2013 och i förhållande till tidigare riktlinjer har utöver språkliga justeringar några större ändringar gjorts, bland annat punkten om vattenmiljöer är en av sju förändringar att instrumentet kan användas i såväl marina som limniska miljöer samt att naturvårdsavtal kan vara lämpligt för områden som är särskilt viktiga för att nå mål inom de särskilda Åtgärdsprogrammen för hotade arter eller livsmiljöer. Exempel på situationer där naturvårdsavtal kan vara lämpliga: - att helt avstå från skogsbruk i kantzoner mot värdekärna som utgörs av särskilt värdefullt vattendrag. - ett vattendrag som omfattas av ett tillstånd, t.ex. dikningsföretag i vissa situationer, rensning av vattendrag, tillstånd för uttag av vatten eller tillstånd för utvinning av
4 (10) vattenkraft, och det finns limniska bevarandevärden som fastighetsägaren är beredd att tillgodose genom att inte, eller endast i viss omfattning, utnyttja gällande tillstånd. 7. Arbetet med att utveckla skogsbruksplanerna för denna gång avslutades 2014. I planerna beaktas vattenmiljöer men det görs ingen särskild målklassning av dessa. Förslag på ekonomiskt stöd (inom landsbygdsprogrammet) för vattenanpassad målklassning togs fram under 2010. Förslaget godkändes dock inte av konkurrensskäl. 8. Arbetet med att utveckla övervakning av skogslandskapets vatten pågår. En samverkansgrupp bestående av medarbetare på Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen bildades för att hålla samman arbetet. Den nya miljöhänsynsuppföljningen började tillämpas i januari 2015. Se vidare under fråga 4. 9. Strategin för arbete med vattenförvaltningen i skogen förverkligades genom projektet Vattenförvaltning 2015. Projektet pågick mellan åren 2011 och 2015 och är nu avslutat. Samverkan med andra myndigheter, med skogsbruket och andra aktörer/organisationer har utvecklats och pågår kontinuerligt. Ett viktigt forum för samverkan har varit den externa referensgrupp som funnits knuten till projekt Vattenförvaltning 2015. 2. Stöd och bidrag Hur många och vilka typer av vattenrelaterade åtgärder har genomförts med finansiering från NOKÅS under 2015? Tabell 2. Sammanställning av vattenrelaterade åtgärder med beviljade stöd från Nokås 2015. Åtgärd Stödbelopp Spridningsväg 29 0,1 1 830 796 Våtmark 8 11,4 442 689 Lövskog 4 0,8 31 003 Bryn/kantzon 4 2,2 108 379 Övrigt 5 2,6 158 704 Summa 50 17,1 2 571 571 Tabell 3. Sammanställning av vattenrelaterade åtgärder med utbetalade stöd från Nokås 2015. Åtgärd Stödbelopp Spridningsväg 13 0,1 851 226 Våtmark 11 8,7 478 718 Sumpskog 3 2,2 46 836 Lövskog 4 1,1 26 162 Blandskog 4 0,1 91 117 Bryn/kantzon 4 3,0 99 401 Övrigt 7 1,6 120 279 Summa 46 16,8 1 713 739
Alkärr Källor med omgivande våtmark Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark Strand- eller svämskogar Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Örtrika sumpskogar 5 (10) 3. Skydd av vattenmiljöer Hur har arbetet med formellt skydd, (biotopskydd och naturvårdsavtal) tagit hänsyn till vattenförekomster under 2015 så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås? Ge en kort beskrivning genom uppföljning av 2013 och 2014 års rapportering. Tabell 4. och areal biotopskyddsområden och naturvårdsavtal 2010-2015. 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Biotopskydds områden Naturvårdsavtal 20 59,6 10 31,5 21 98,3 5 14,5 11 37 13 36 24 85,5 12 36,6 23 54,9 28 66,1 31 135 8 32 Tabell 5. och areal (ha) skogsmark där biotopskydd med koppling till vattenmiljöer har inrättats under 2015. 7 14,4 14,6 1 0,7 0,7 4 19,4 20 5 17,3 18 0 0 0 3 6,3 6,3 Tabell 6. objekt och areal skogsmark för vilka naturvårdsavtal med koppling till vattenmiljöer har tecknats under 2015. Kantzon, korridor, bäck, ravin
6 (10) (ha) (ha) 24 83,7 85,5 4. Kunskaper om skogslandskapets vattenmiljöer samt skogsbrukets påverkan a) Beskriv kortfattat Skogsstyrelsens arbete med miljöhänsynsuppföljning under 2015. Under 2015 har ca 800 anmälningar om föryngringsavverkning inventerats före avverkning, avseende miljöhänsyn. Metodiken för 2015 är ny, enligt b) nedan. Resultaten av tagen hänsyn i samband med avverkning, enligt denna nya metodik, kan först presenteras tidigast 2018. Då resultatet bygger på utförda avverkningar så är det troligt att det först presenteras 2019, för att kunna få ett större och statistiskt mer tillförlitligt material. Resultat som sammanställts 2015 (uppföljningar till och med 2014) bygger på samma metodik som tidigare år. et avverkningar där körning över vattendrag har skett har minskat över tiden enligt hänsynsuppföljningen. Enligt resultaten 2015 korsades vattendrag vid var 5:e avverkning (24 %). Detta är nästan en halvering mot början av 2000-talet då körning över vattendrag förekom på 43 % av avverkningarna. Andelen körning över vattendrag med ingen påverkan har enligt hänsynsuppföljningen varierat lite över tiden. Andelen med stor påverkan har ökat till 17 %. Det motsvarar ca 2200 passager (beräknat på 55000 avverkningar per år) över vattendrag där stor påverkan bedöms ha skett på vattendraget. Även om mängden överfarter har minskat över tiden minskar inte skadorna i samband med de överfarter som ändå görs. Enligt uppföljningen verkar skadorna istället ökat något i samband med överfarterna. Noterbart är också att den senaste resultatsammanställningen (2014) visar på en ökning av antalet överfarter igen. b) Beskriv kortfattat Skogsstyrelsen arbete med att utveckla uppföljning och övervakning av vatten i skogslandskapet under 2015. Utveckling av miljöhänsynsuppföljning Under 2015 har Skogsstyrelsen påbörjat fältinventering enlig ny metodik, med inriktning på kvalitativa värden. Utveckling av fjärranalys för mer kvantitativa värden, som kan användas i en landskapsansats avseende hänsynskrävande miljöer före avverkning, har fortsatt. För fältinventeringen har så kallade moduler utvecklats för olika hänsynstyper. En modul har utvecklats i syfte att följa upp avgränsning av kantzoner mot vatten. Den har driftsatts i januari 2015. En annan modul har utvecklats i syfte att följa upp markpåverkan. Utvecklingen av den kommer att fortsätta under 2016 och blir driftsatt i samband med att hänsynen följs upp 2 år efter avverkning, det vill säga 2017. Variablerna som mäts och bedöms i kantzoner bygger till stor del på de målbildsbeskrivningar som utvecklats inom projekt Dialog om miljöhänsyn. Variablerna som mäts
7 (10) och bedöms i modulen för markpåverkan bygger i huvudsak på de definitioner på allvarliga och mindre allvarliga körskador som togs fram gemensamt av skogsbruket, Skogforsk och Skogsstyrelsen (Skogforsk 2010). Ett samarbete med Sveaskog och SCA har pågått under 2015, för att utveckla modulerna ytterligare. Samarbetet kommer att fortsätta under 2016, framförallt för att utveckla uppföljningen efter avverkning. En förväntning är att även branschen utvecklar sin uppföljning så att systemen blir jämförbara och kan nyttjas tillsammans med Skogsstyrelsens uppföljningar. Ett försök med att kartera lämnade kantzoner mot vatten via fjärranalys gjordes under 2014 och avrapporterades i februari 2015. Resultaten visar att satellitbildsanalys under vissa förutsättningar kan fungera för att avgöra i vilken utsträckning det sparas skog i ett definierat område i anslutning till en avverkning. Ett problem är att tillgängligt kartmaterial över vattendrags geografiska placering ibland inte håller tillräcklig precision och att det är svårt att definiera området som ska karteras. Skogsstyrelsen har under 2015 medverkat i ett pilotprojekt om övervakning av vattenkvalitet i skogsbäckar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten finansierar projektet. Vattenprover har tagits på fem avverkningstrakter före, under och efter avverkning. På trakterna har även miljöhänsynen inventerats enligt den nya metodiken, se stycket ovan. Projektet ska avrapporteras i mars 2016. 5. Kostnad och finansiering Har några nya uppgifter tillkommit eller har förändringar skett av verksamheten under 2015 som medför att de uppskattade administrativa kostnaderna eller finansieringen för åtgärd 21 bör revideras? Nej, det har inte gjorts några stora förändringar av verksamheten under 2015 som påverkar detta. 6. Övriga frågor a) Beskriv hur arbetet utifrån Aktörsrådets rapport om askåterföring har fortskridit under 2015. I Aktörsrådets rapport föreslogs att Skogsstyrelsen skulle genomföra ett antal åtgärder. Dessa åtgärder har förts in i en handlingsplan för åtgärder och aktiviteter kring askåterföring som Skogsstyrelsen ska genomföra under 2015 och 2016. Handlingsplanen omfattar geografiskt de delar av Götaland och Svealand där askåterföringen fungerar dåligt eller inte alls. Målet är att öka askåterföringen i dessa utvalda områden. Arbetet sker i samverkan med energi- och skogssektorn. I handlingsplanen ingår även att hitta nya arbetssätt och att stimulera utvecklingen av ny teknik och logistik. Riktade kampanjer utförs i form av dialog och kunskapsutbyte med viktiga aktörer, och prioriteras inom de län där bristen på askåterföring är störst enligt analysen som görs i bakgrundsarbetet till Bara naturlig försurning.
8 (10) Målet med de olika aktiviteterna är att öka askåterföringen i Sverige. Skogsstyrelsen kommer att genomföra effektuppföljning om vilken effekt aktiviteterna får på askåterföringen inom kampanjområdena. b) Beskriv hur arbetet utifrån Skogsstyrelsens vattenpolicy har fortskridit under 2015. Resultat och förbättringsförslag från den uppföljning som genomfördes under 2014 återkopplades internt under 2015. Arbete pågår med delar av förbättringsförslagen. Någon ny uppföljning har inte genomförts under 2015. 7. Projekt Sammanfatta i korthet de regionala projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkar i 2015. Indela projekten per region och ge hänvisning till exempelvis hemsidor där mer information om projekteten är tillgängliga. Här följer ett antal exempel på projekt som Skogsstyrelsens olika regioner driver eller deltar i. Region Nord ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings) borttagning av vandringshinder i Norr- och Västerbotten. Projektet avslutas 2016. http://www.trafikverket.se/remibar/ LIFE Triple Lakes - Ett projekt som leds av länsstyrelsen i Jämtlands län och syftar till att förbättra vattenmiljön i de jämtländska sjöarna Locknesjön, Revsundssjön och Näkten. Det startades upp 2014 och ska pågå i fem år. Åtgärder som ska genomföras är bland andra restaurering i biflöden, borttagande av vandringshinder, reducering av slam och närsaltstransporter, restaurering av lekgrund samt insatser för att stärka och öka bestånd av hotade arter som röding och flodpärlmussla. Projektet ska drivas i ett brett samarbete med bl.a. Skogsstyrelsen, markägare, LRF, skogsbolag och kommuner. http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/life-projekt/life-triplelakes/pages/default.aspx VIMLA Vatten och människan i landskapet. Projektet ska öka förståelsen för vattenekosystem och lyfter genom modellösningar fram hur utjämning av vattenflöde, minskning av näringsbelastning och minskning av sura sulfatjordars skadliga effekter påverkar vattenkvaliteteten i små kustnära vatten. Projektet pågår mellan 2015 och 2018. Projektägare är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Samarbetspartners är Finlands skogscentral, Forststyrelsen, Geologiska forskningscentralen, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen Västerbotten, Naturresursinstitutet (LUKE), Skogsstyrelsen Region Nord, Sveriges geologiska undersökningar och Åbo Akademi.
9 (10) Region Mitt http://www.botnia-atlantica.eu/hyvaksytyt-hankkeet/hankerekisteri/vatten-och-manniskan-ilandskapet-vimla Digitala flödesmodeller Genom att inventera mer än 25 000 vägtrummor i Gävleborgs län har Skogsstyrelsen och SLU tagit fram ett underlag till nya kartor som visar hur vatten flödar i terrängen. På sikt kan det bidra till att underlätta arbetet med att förhindra körskador. http://www.skogsstyrelsen.se/myndigheten/press-ochinformation/pressmeddelanden1/pressrelease/?releaseid=1805486 Vattenlandskap i Gävleborg. Bergvik Skog och Stora Enso har som målsättning att upprätta handlingsplaner för två vattenlandskap i Gävleborg. Kolarsjöbäcken/Västerhocklan (Ljusdal) och Skärjån (Söderhamn). Skogsstyrelsen är med som resurs i det arbetet. Region Syd Skogsstyrelsen tog år 2011 initiativ till ett nytt nätverk, Forestry and Water Network, med fokus på skogsbruk och vatten i Östersjöregionen. Ett antal deltagare i nätverket beslutade efter en tid att samarbeta kring en projektansökan. Projektpartners är Skogsstyrelsen, SLU, Skogforsk samt forskningsinstitut med flera från Finland, Lettland, Litauen, Polen samt Ryssland som associerad organisation. I december 2015 tilldelades projektet medel från Östersjöfonden för åren 2016-2018. Målet är att projektet ska bidra till minskat näringsläckage och minskad utlakning av farliga ämnen, till exempel metylkvicksilver. 8. Sett till hela vattenförvaltningscykeln 2009-2015: a) Hur har åtgärden riktad till er myndighet i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Svara kortfattat, max 10 meningar. Åtgärden har bidragit till en utveckling av verktyg och arbetssätt. Den har bidragit till ett ökat fokus på vattenfrågor och ett stort engagemang från hela sektorn. Återrapporteringen som genomförts varje år har utgjort ett tillfälle att stämma av läget internt med olika utvecklingsprojekt och andra verksamheter. Återrapporteringen ger även ett tillfälle att på ett samlat sätt förankra och informera ledningen om sådant som görs kopplat till vattenförvaltningen. b) Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Svara kortfattat, max 10 meningar. Utvecklingen av verktyg och arbetssätt har bidragit till att stärka arbetet med skogliga vattenfrågor generellt. Den specifika kopplingen mellan skogsbruk och miljökvalitetsnormerna för vatten är ofta
10 (10) svår att sätta fingret på, men att vattenarbetet stärkts generellt bidrar sannolikt till att förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten också har förbättrats.