Program S3.06 SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Betong Dimensionering av balk/plattstrimla
BYGGTEKNSKA PROGRAM - BETONG Dimensionering av balk/plattstrimla Sotware Engineering AB Hisingsgatan 30 417 03 Göteborg Tel : 031-50 83 30 Fax : 031-50 83 33 E-mail : se@byggdata.se 00-02-28, Version 5.0
Innehållsörteckning Användningsområde Förutsättningar...1 Beräkningsörarande...4 Materialhållastheter...4 Dimensionering av dragarmering...5 Dimensionering av skjuvarmering...6 Förankringslängd...7 Avslutning av armering...8 Sprickbreddskontroll...9 Nedböjning...11 Statik...14 Indata...14 Huvudmeny...14 Tvärsnitt...15 Fältdata...16 Upplagsvillkor...17 Laster...18 Beräkning / Resultat...20 Statisk beräkning...20 Meny 21 Betongdimensionering...24 Indata...24 Armering...24 Betong...26 Dimensionering...33 Meny...34 Utskrit...35 Nedböjning...37 Huvudmeny...38 Material...38 Randvillkor...40 Geometri (segment)...41 Laster...42 Armering...43 Beräkning / Resultat...44 Meny...44 Utskrit...45 Manualexempel 1...46
Kapitel 1 Användningsområde Förutsättningar Manualen går kort igenom beräkningsgången samt indataregistreringen. Skärmbilder med tillhörande indataält och tabeller ges en mer ingående beskrivning. I programmet inns också hjälptexter, som tas ram med <F1>-tangenten. Här ges en kortare hjälp till aktuellt indataält. I slutet av manualen inns några jämörande beräkningar. Exemplen har hämtats rån handböcker. Programmet består av statik (ramräkning av tvärsnittskrater), dimensionering (beräkning av erorderlig längs- och bygelarmering enligt BBK 94 och Betong-handboken) samt nedböjning. Statik Programmet beräknar kontinuerliga balkar upp till 10 ält, där varje ält kan bestå av ett antal dellängder. Dellängderna behövs vid beräkning av varierande tvär-snitt, t.ex. vid voter. Ändälten kan bestå av konsoler. Ändstöden kan ges varierande inspänning. Lasterna kan vara bundna eller ria. Resultatet visar graiskt moment- och tvärkratskurva. Används ria laster redovisas min. och max. momentkurva. Tvärkratskurvan redovisar endast maximala tvärkrater. I menyn ör det graiska resultatet kan rutinen 'Resultat' väljas. Denna redovisar tvärsnittskraterna kontinuerligt när markören lyttas längs iguren. Denna presentation ersätter resultattabeller. I resultatiguren redovisas också upplagsvillkoren, varierande tvärsnitt samt lasterna och dess placering. Se vidare sid. 20. 1
Betongdim. Dimensioneringen utörs enligt BBK 94 samt Betonghandboken (utgåva 2) och omattar beräkning av öljande moment: Erorderlig drag- och tryckarmering samt inläggning av denna med/utan gjut-luckor. Skjuvarmering. Avkortningar med erorderlig örankringslängd. Sprickviddskontroll med automatisk ramräkning av erorderlig armeringsmängd ör att sprickkriteriet skall vara uppyllt. Resultatskiss med erorderlig dragkratskurva, avkortning av längsarmering med täckningskurva, armeringsskiss av tvärsnitt, bygelarmeringens täckning av tvärkratskurvan. Nedböjning Programmet beräknar nedböjningen ör slakarmerade betongbalkar där längsarmering, belastning och randvillkor överörs rån statik och betongdimensionering. Beräkningen omattar nedböjning dels av långtidslast och dels av lång- + korttidslast. Programmet öljer de anvisningar, som är angivna i BBK 94. Den uppdelning i segment av varje ält som krävs ör beräkningen utör programmet automatiskt. Segment skapas vid diskontinuiteter pga. belastning, tvärsnittsdimensioner och längsarmering. Följande regler ör varje segment: 1. Belastningen inom ett segment måste vara konstant eller linjärt öränderligt. 2. Segmentets tvärsnittsvärden måste vara konstanta. 3. Segmentets armering måste vara konstant. 4. Punktlaster och punktmoment år endast örekomma i höger segmentgräns och vid ändsegment som randvillkor. Restriktioner I tabellen nedan visar vi gränserna (maximalt antal) ör indatan. Antal tvärsnitt Antal ält Antal dellängder Antal upplag Antal laster 99 st 10 st 100 st 11 st 50 st Maximalt antal laster kan bestå av valri kombination av bundna och ria laster. Har Du gått in i ältdata och tagit bort eller lagt till ält måste korrigeringar göras i upplagsvillkor och laster. Se vidare respektive indatarutin. Betongdim. Balken skall vara armerad. I nuvarande version kan betongdimensionering inte utöras ör : Kallbearbetad armering. Normalkrater. Varierande tvärsnitt. 2
Vid T-tvärsnitt tar inte programmet hänsyn till den tilläggsarmering som erordras enligt BBK 94 kap. 6.2.4.2 (Skjuvarmering i läns). Beräkningen utörs endast ör öga korrosionskänslig armering vid automatisk ramräkning av täckande betongskikt och tillåtna sprickbredder. Föga korrosionskänslig armering : - Ospänd armering med Ø > 4 mm. - Ej spännarmering. - Kallbearbetad armering som har en permanent påkänning som ligger under 400 MPa. Vid dimensionering av tvärkrater örutsätts att lasten angriper på konstruktionens ovansida. Nedböjning All indata till nedböjningen sparas som temporära iler. Detta innebär att indata som registrerats under Material och Armering örsvinner när nedböjningsprogrammet lämnas. Vi hoppas att programmet skall komma Dig till stor nytta och användas litigt. Glöm inte att vi har mycket örmånliga serviceavtal med ri teleonsupport och ria uppdateringar. Tag kontakt med oss ör närmare inormation (031-50 83 30). 3
Kapitel 2 Beräkningsörarande Nedanstående korta beskrivning örsöker ge en ingervisning om vilken beräkningsgång och vilka ormler som använts. Önskas ytterligare inormation ges i de lesta all hänvisningar till kapitel i BBK 94 eller Betonghandboken (utgåva 2). Använder öljande örkortningar i nedan stående kapitel - BBK 94 och BH. Materialhållastheter Tillåtna spänningar och elasticitetsmoduler ör betong och armering i brottgränstillståndet beräknas enligt nedanstående ormler. I övrigt hänvisas till BBK 94 kap. 2.3-2.5. Brottgränstillstånd Betong cc cck = 15. γ n E c E ck = 12. γ n Armering st yk = 115. γ n E s E sk = 105. γ n ct ctk = 15. γ n sc = ör varmvalsad armering. st Om måttavvikelser beaktas år ovanstående värden multipliceras med 1.1. Om måttavvikelser beaktas år st multipliceras med 1.05. Gränstillstånd ör Olyckslast Bruksgränstillstånd Betong Armering cc ct cck = E E 12. c = ck st = yk E s = E ctk = 12. sc = 400 MPa. Betong Armering cc ct = E cck ce E ck = 1 + ϕ n st = E = E = sc = 400 MPa ctk yk s sk sk 4
Skyddsrum Nedan visas avvikelserna rån olyckslast : st st = 11. om yk 410 MPa. yk = 09. om yk > 410 MPa. yk Krypning Inverkan av betongens krypning på grund av långtidslast beaktas genom den reducerade elasticitetsmodulen enligt ovan. Kryptalet (ϕ e ) är indata. Nedanstående stycke tar upp armering som inte är inlagt i programmet. För kallbearbetad armering beräknas dimensioneringsvärdet stu ör brottgränsen analogt med st, dvs. indatavärdet ör brottspänningen divideras med värdet ör säkerhetsklassen (γ n ) och ev. värde ör gränstillstånd (se ormler ovan). Ota inns inte brottgränsen redovisad i armeringstabeller. En möjlighet är att utnyttja BBK:s minimikrav att brottgränsen ör all armering skall vara minst 1.1 ggr lytgränsen. OBS! Vissa kvaliteter kan ha dispens rån detta krav, t.ex. Bs70. Dimensioneringsvärde ör tryckt kallarbetad armering beräknas enligt vidstående ormel. Dimensionering av dragarmering Dimensionering av balkens eller plattans drag- och ev. tryckarmering beräknas enligt BH Kap. 3.6. Nedanstående ger endast i grova drag beräkningsgången ör en rektangulär balk med ospänd, varmvalsad armering. T-balkar dimensioneras enligt BH Kap. 3.6:436 och :437. Programmet använder örenklad spänningsördelning. Med värden på ε cu och E sk enligt BBK 94 samt normal ballast beräknas balanserad armering med nedan-stående ormler. ω bal 08. = yk 1 + 735 m bal Det relativa momentet beräknas enligt m = ωbal = ωbal 1 2 cc M b d Om m > m bal inläggs tryckarmering. Se vidare BH Kap. 3.6:434 och :442. Räknar ut delmomenten och sedan armeringen enligt öljande ormler: 2. sc 400 = 05. st 11. γ n 2 M = m b d I bal cc A s = st M I d ω bal + M II N ( d d' ) σ st s 5
M II = M s M I A ' s = σ ' s M II ( d d' ) Eter detta omräknas armeringsmängden till antal järn samt placeras ut i tvärsnittet. Kontroll av eektiva höjden och/eller tryckarmeringens spänning medör eventuell omräkning och ny kontroll. Beräkning ör kallbearbetad armering sker enligt BH Kap. 3.6:435. Finns inte i programmet ännu. Dimensionering av skjuvarmering Tvärkratskapaciteten anses tillräcklig om Vd = Vc + Vs V d - Tvärkrat av dimensioneringslast. V c - Betongens tvärkratskapacitet. V s - Tvärkratsarmeringens bidrag till kapacite-ten. Betongens tvärkratskapacitet beräknas enligt nedanstående ormel. Programmet tar inte hänsyn till varierande tvärsnitt. Vc = bw d v b w - Balklivets minsta bredd inom eektiva höjden i aktuellt tvärsnitt. d - Eektiva höjden. v - Betongens ormella skjuvhållasthet (ormel enl. nedan). v ( ρ ) = ξ 1 + 50 0. 30 ct ξ - Parameter som påverkas av eektiva höjden. ρ - Minsta böjarmeringsmängd i dragzonen (ρ 0. 02 ). ct - Betongens dimensioneringsvärde ör drag-hållasthet. Vid lastangrepp nära upplag år vi räkna med en örhöjd skjuvhållasthet ( vr ). Reduktion år utöras till 3d rån upplag. Denna beräkning utörs endast om Du sätter (J) ör tvärkratsreduktion i rutinen Fältdata (se sid. 17 ). För ytterligare inormation se BH Kap. 3.7:33. vr Vd ( x) ( x) = V ( x) d, red ( 3d x) V, ( x) = V ( x) 6d d red d d v 2 ai q 1 Fi 3 d 6
Område där verksam tvärkratsarmering krävs : V V V ( V ) = ev. 0. s d c cr Armeringsarean ör byglar beräknas med (se även BBK 94 kap. 3.7.4.2) A sv = sv V s s ( ) z cotα + cotβ sin β sv - sv = st yk 500 MPa. α - Tryckstavens lutning. β - Bygellutning. s - Bygelavstånd. Med s = 1 ås armeringsarean per meter (detta redovisas i resultattabellen). z - Inre hävarm. Alla områden skall ha högst öljande delning mellan byglarna ( ) s 0. 75 d 1 + cot β s 15. d Programmet kontrollerar livtryckbrott : Vs 0. 2 b d ct. För att å räk-nas statiskt verksam. Vd 0. 25 b d cc Uppkommer livtryckbrott stoppar programmet och det kommer en varning på skärmen. För möj-lighet till åtgärd ger <Esc> tillbakahopp till huvudmenyn. Ändra tvärsnittets dimensioner, t.ex. bredden. Förankringslängd Vidhätningshållastheten beräknas enligt BBK 94:s standardmetod. Se vidare BH Kap. 3.9:123. η b η η1 η 3 ct där b 3 ct ör kamstänger. En vidhätningsaktor som varierar mellan 0.5 och 1.4 beroende på stångtyp. Se BH Tabell: 3.9:1. η 1 Reduktionsaktor som tar hänsyn till undergjutning. η 1 Fig. 3.9:5 i BH. beräknas enligt η 3 Inverkan av täckskikt och stångavstånd kan ör kamstänger och proilerade stänger örenklat beaktas med öljande uttryck 7
η 3 1 2 φ = + c / 3 c - Minsta täckande betongskikt eller halva ria avståndet mellan armeringsstänger. Inverkan av tvärarmering Programmet örutsätter att all tvärarmering kan utnyttjas ör kratupptagning. Byglarna ger ett tillskott ( b ) till b enligt ekvation Ast b = k MPa s φ 15.. A st s φ k Arean av en tvärarmeringsstång. Centrumavståndet mellan tvärameringsstängerna inom hela örankringssträckan. s 12 φ. Den örankrade stångens diameter. Beror på utormningen av armeringen enligt iguererna nedan. Balk Platta Förankringslängden räknas sedan ut med l b = b st + b φ 4 Vid örankring av en grupp armeringsstänger inlagda i mer än ett lager skall alternativt antas att örankringsbrottet sker genom spjälkning uteter ett armerings-lager. För detta all år man bara tillgodoräkna sig en total örankringskrat lika med F = 14. b per längdenhet. b ct Avslutning av armering Dragkratsökningen p.g.a. skjuvsprickbildningen och motsvarande örskjutning av dragkratskurvan beräknas med den noggrannare metoden enligt BH Kap. 3.9:23. 1 V = d + cotβ 2 Vs d Dragkratsökning F V ( 1 cotβ ) 1 8
1 V =. + cot cotβ 2 Vs d Förskjutning av dragkratskurvan a 0 9d ( 1 β ) a l l,min 0. 9d = cot 2 ( 1 β ) Hänvisar till BH:s variabelbeskrivning. Förskjutningen av dragkratskurvan redo-visas vid dimensioneringens graiska presentation. Dragkratstäckningen vid örankring och avslutning av armering redovisas också. Sprucket? Sprickbreddskontroll Kontrollerar om betongen kan antas vara osprucken. Följande villkor skall vara uppyllt. σ m k ct ζ σ m Påkänning av enbart moment. Draghållasthet i bruksgränstillstånd. ct ζ Spricksäkerhet som är beroende av miljöklass. Miljöklass (armeringsaggressivitet) ζ A1 A2 A3 A4 Obetydligt Måttligt Mycket Extremt 100 1.0 1.2 1.5 k För ytterligare inormation om miljöklasserna se sid. 26. Ovanstående värden gäller ör öga korrosionskänslig armering och livslängdsklass I (L1). Vid andra örutsättningar kan spricksäkerhetsak-torn anges manuellt (se sid. 27). Koeicient som tar hänsyn till konstruktionens dimension. 0. 4 k = 0. 6 + 1 k 145. 4 h Sprickbredd Sprickbredden beräknas med nedanstående ormler. wk = 17. wm σ s w E v s m = rm s β σ v = 1 2. 5 κ 1 σ sr s dock v 0. 4 9
s rm φ = 50 + κ 1 κ 2 ρ r E s Armeringens elasticitetsmodul. E s = E sk = 200 Gpa. s rm Sprickavståndets medelvärde. β Koeicient som beaktar inverkan av långtidslast eller lastupprepning. β = 1.0 ör örsta pålastningen. β = 0.5 ör långtidslast. κ 1 Beaktar armeringens vidhätning : 0.8 ör kamstänger. 1.2 ör proilerade stänger. 1.6 ör släta stänger. σ s Påkänningen ör ospänd armering i sprickan. σ sr Värdet på σ s vid beräknad spricklast. A e Eektiv betongarea enligt BBK 94 kap. 4.5.5 ig. 4.5.5a-d. A s Area ör direkt vidhätande dragarmering. κ 2 Koeicient som beaktar töjningsördelningen. ρ r = A / A φ s e Stångdiameter. ( ) κ = 0125. ε + ε / ε 2 1 2 1 Om betongen anses sprucken vid arligaste lastkombination i bruksgränstillståndet och med ζ enligt tabell ovan skall ör långtidslast den karakteristiska sprick-bredden w k begränsas till de värden som anges i tabellen nedan. Miljöklass (armeringsaggressivitet) w k A1 A2 A3 A4 Obetydligt Måttligt Mycket Extremt 100 0.4 0.3 0.2 För ytterligare inormation om miljöklasserna se sid. 26. Ovanstående värden gäller ör öga korrosionskänslig armering och livslängdsklass I (L1). Vid andra örutsättningar kan karakteristiska sprickbredden anges manuellt (se sid. 27). Föga korrosionskänslig armering : Ospänd armering med ø > 4 mm. Ej spännarmering. Kallbearbetad armering som har en permanent påkänning som ligger under 400 MPa. Klarar inte tvärsnittet kraven på sprickbredderna enligt ovan börjar programmet lägga in armering tills kravet är uppyllt. Detta utörs endast ör 10
miljöklass 2-4, där det inns tillåtna värden på karakteristisk sprickbredd. Observera att dessa gäller ör långtidslast. Miljöklass 1 har inga krav och programmet redovisar endast aktuell sprickbredd. Detta innebär att vill man kontrollera sprickbredden ör andra laster än långtids-lasten kan detta göras under miljöklass 1. Hållasthetsvärdena i sprickbreddsberäk-ningen tas ram ör bruksgränstillståndet. ζ -värdet sätts i detta all till 1.0. Sprickbredden wk bör vid rimliga krav på vattentäthet ör konstruktioner påverkade av ensidigt vattentryck inte överstiga 0.2 mm. Vid krav på begränsning av sprickbredder örutsätts att sprickördelande armering anordnas enligt öljande ormel A s > A e st cth Programmet kontrollerar att minst denna armeringsmängd är inlagd. Nedböjning Sprickmomentet beräknas enligt BBK kap 4.5.3. M r I1 = cbt z k cbt = ζ ct M r Sprickmoment. cbt Betongens böjdraghållasthet. ct Betongens draghållasthet. I 1 Tröghetsmoment i det ospruckna tillståndet. z Avstånd rån tyngdpunkten till ÖK resp. UK. ζ Spricksäkerhetsaktor enl. tabell i BBK 94 kap. 4.5.4. h Tvärsnittets totalhöjd. 0. 4 k k = +. 6 + 1 4 h Krypningens eekter beaktas enligt BBK 94 kap. 4.3. E e Ec = 1+ ϕ e E e E c ϕ e Betongens iktiva elasticitetsmodul. Betongens karakteristiska elasticitetsmodul. Betongens eektiva kryptal. Krympningens inverkan på nedböjningen beaktas enligt öljande : 11
Stadium I Stadium II 1 r s = ε cs h 1 ε cs = r d x s 1 r s Krökningens ökning. ε cs Medelslutkrympning enl. BBK 94 kap. 2.4.6. h Tvärsnittets höjd. x Tryckzonshöjden. Krökningen ör balken beräknas ör varje snitt enligt öljande : Stadium I Stadium II 1 = r M E I c Det minsta av öljande två uttryck 1 r 1 M = v E I c 2 M M r EI 1 EI 2 v Böjande moment Sprickmoment enl. ovan. Böjstyvhet i osprucket stadium. Böjstyvhet i sprucket stadium. β v = 1 σ 2. 5 κ 1 σ sr s 2 dock v 0. 4 1 Mr 4 M M = + r E I 3 E I c 1 c 2 På grund av lösningsmetoden kommer vinkeländringen vid ast inspänning ej alltid att vara lika med noll. Detta har ingen praktisk betydelse, då inverkan på nedböjningens storlek är mycket liten. Beräkningen sker enligt öljande punkter : 1. Uppdelning av balksegmenten sker i till storleken mindre segment ör att höja beräkningsnoggrannheten. Denna sker så länge antalet segment är ärre än 20 genom att det ör närvarande största segmentet delas. Delningen ortgår som längst tills alla segment är mindre än L 1. L 1 L = N + 1 L 1 L N 2. Tröghetsmomenten ör stadium I och II beräknas ör samtliga balksegment med hänsyn till längsarmeringens inverkan på såväl sprucket som osprucket tvärsnitt. 3. Sprickmomenten ör varje segment beräknas ör dragen uk resp dragen ök. 4. Momentkurvan beräknas med antagande om osprucket tvärsnitt längs hela balken. 5. Läget ör spruckna och ospruckna delar beräknas med momentördelningen enligt pkt. 3. r Jämörelselängden. Hela balkens längd. Antal balksegment givna i indatan. 12
6. Momentkurvan beräknas med hänsyn till tvärsnittets styvhet (osprucket resp sprucket). 7. Upprepning av pkt. 4 utöres med momentördelning enligt pkt. 5. 8. Krökningen i varje snitt beräknas med ekvationerna ovan med beaktande av krypningens och krympningens inverkan. 9. Nedböjningen beräknas enligt area-momentmetoden, där momentet resp. Tvär-kraten i det konjugerade bärverket motsvarar nedböjningen resp. Tangent-vinkeln i det verkliga bärverket. 13
Kapitel 3 Statik Indata All indataregistrering sker rån huvudmenyn. Varje anropad indatarutin avslutas med tillbakagång till huvudmenyn. <Esc> ger alltid tillbakagång till öregående meny (det menyval som står högst upp). I indatamenyerna krävs att markören står längst till vänster på skärmbilden innan <Esc> ger tillbakagång till öregående meny. Alla indatavärden kontrolleras, där så är möjligt, innan rutinen tar emot värdena. Nedan öljer en genomgång av samtliga indatamenyer i programmet. För att underlätta ör användaren, har vi valt att samtidigt med indatabeskrivningen ange erorderliga ingångsvärden till eteröljande beräkningsexempel. OBS! Glöm inte att utnyttja <F1>-tangenten vid eventuella oklarheter. Huvudmeny Välj indatarutin genom att lytta markören med pilarna /, <Mellanslag> eller genom att trycka örsta bokstaven (stor) i anropsnamnet. Bekräta med <Retur>. Då ingångsdata lagras eter hand kan man när som helst avbryta pågående registrering rån huvudmenyn, utan att indata går örlorad. Huvudmenyn lämnas med <Esc> eller lytt av markören till Avsluta (BYGGDATA). Vid nyregistrering används normalt indatarutiner-na uppirån och ner. Innan Du lämnar programmet år Du öljande råga : Svarar Du J (Ja) återgår programmet till BYGGDATA, dvs beräkningstabellen. N (Nej) tar Dig tillbaka till huvudmenyn i programmet. 14
Tvärsnitt Tillåtna tvärsnitt visas i inormationstexten över indatatabellen. Genom att ange tvärsnittets dimensioner beräknar programmet erorderliga tvärsnittskonstanter. För att kunna beräkna varierande tvärsnitt måste minst två tvärsnitt registreras. I beräkningen interpoleras rätlinjigt mellan angivna tvärsnitt. OBS! Skall konstruktionen dimensioneras år inte varierande tvärsnitt användas. Snitt nr Tvärsnitten numreras automatiskt. Detta nummer används sedan i rutinen Fältdata. Max. 99 st. olika tvärsnitt kan registreras. Bryt registreringen med <Esc> eller <0 / Home> + <Retur>. Tag bort tvärsnitt genom att gå in till örsta indatakolumnen och tryck <0 / Home> + <Retur>. Stryker Du ett inaktuellt tvärsnitt (mitt i tabellen) påverkas hela tvärsnittstabellen. Eterkommande tvärsnitt år ett lägre nummer. Detta gör att Din ältdata kommer att reerera till el tvärsnitt om dessa inte ändras. Registrera en valri text som hamnar direkt eter Rubrik Indata i utskriten. Se utskrit manualexempel. Snitt typ Ange val av tvärsnitt - Rektangulärt tvärsnitt (1), T/I-tvärsnitt (2) eller Platta (3). Resterande indata på raden används ör att deiniera tvärsnittet. Rektangulärt tvärsnitt : b w h Tvärsnittsbredd. Tvärsnittshöjd. T/I - tvärsnitt : 15
b w h Tvärsnittsbredd. Total höjd. b1, b2 Utkragning överläns vänster/höger. b3, b4 Utkragning underläns vänster/höger. t1, t2 Tjocklek överläns vänster/höger. t3, t4 Tjocklek underläns vänster/höger. Platta : h Plattjocklek. Fältdata I denna rutin bestäms ältlängd/dellängd och ingående tvärsnitt. Genom att kunna ange ett tvärsnitt i vänster resp. höger ände av ältet/dellängden kan varierande tvärsnitt beräknas. Dellängd används när t.ex. ett ält har voter. Fältet byggs i detta all upp av tre dellängder - vot (varierande tvärsnitt), del med konstant tvärsnitt samt ytterligare en vot. Se vidare beräkningsexempel. OBS! Skall konstruktionen dimensioneras år inte varierande tvärsnitt användas. Maximalt 10 ält innehållande maximalt 100 dellängder kan registreras. Fält nr Fälten numreras automatiskt. Föregående rad+1. Innehåller ältet varierande tvärsnitt kan detta byggas upp av dellängder. I detta all skall ältnumret vara samma ör alla dellängder. OBS! Dellängder på samma ält måste stå tillsammans. Då det inte inns någon 'insert'-unktion i tabellen kan det vara lämpligt att lägga till dellängder ör voter (om detta kan bli aktuellt) även om Du örst endast kör beräkningen ör konstant tvärsnitt. Detta är naturligtvis mest angeläget ör många ält med många dellängder. Tvärsn I början och slutet av varje ält/dellängd skall ett tvärsnittsnummer anges. Detta hämtas rån öregående rutin, Tvärsnitt. 16
Genom att ange olika tvärsnittsnummer i början och slutet av ältet/dellängden ås varierande tvärsnitt. I beräkningen interpoleras rätlinjigt mellan angivna tvärsnitt. Längd Fältets längd eller en dellängd. Enhet - meter. Har ält tagits bort eller lagts till måste upplags- och lastrutinen korrigeras. I upp-lagsrutinen återås deaultvärdena, dvs. ri uppläggning ör ändknutarna. Har Du andra upplagsvillkor måste dessa korrigeras. Laster på borttaget ält måste av-lägsnas. Har ändringar endast skett i längderna eller dellängd tagits bort kan Du gå direkt till beräkning om alla laster hamnar inne på älten. Tvärkratsreduktion <J> medör att programmet tar hänsyn till lastangrepp nära upplag. Detta innebär att örhöjd skjuvhållasthet ( vr ) utnyttjas inom sträckan 3d rån stöd. För ytter-ligare inormation se sid. 6. Upplagsvillkor I denna rutin kan den kontinuerliga balkens ändknutar ges varierande rihetsgrader enligt nedanstående. Även stödsänkning behandlas. Knut nr Försk i z Procent inspänd Knutarna (upplagen) numreras automatiskt. Endast ändknutarna kan ges varieran-de rihetsgrader. Mellanstöd är alltid ritt upplagda. Förskjutning i z. Se exempel nedan. Ändstödet kan ges varierande inspänning. %-satsen räknas på momentet vid ast inspänning. Detta används sedan som ett punktmoment i ändstödet. Exempel på hur ändstöden kan beskrivas. Frihetsgrader : Förskjutning i z - Fri = 0, Låst = 1. Rotation om y - Procentuell inspänning (0-100 %). Konsol Fritt upplagd Fast inspänd Förskjutning i z 0 1 1 Procent inspänd 0 % 0 % 100 % De(z) Stödsänkning kan endast ges ör knut som är låst ör örskjutning i z, dvs. alla kutar utom ändknut på konsol. Enhet: Millimeter. 17
Bredd Mom. Red. Denna bredd används endast vid beräkning av momentavrundning. Enhet: Millimeter. Det inns även en möjlighet att själv bestämma hur stort det dimensionerande mo-mentet ör stödet skall vara. Innan den graiska presentationen av statikresultatet kommer ett önster där momenten kan reduceras. Se sid. 20 (Statisk beräkning). De reducerade stödmomenten redovisas inte örrän vid dimensioneringen. Vid den graiska presentationen syns inte avrundningen om halva bredden är mindre än steget mellan presentationssnitten. Det utörs ingen kontroll av rotationsbehovet. Laster Totalt kan 50 laster registreras. Observera att punktmoment representerar 2 laster. Först skall Brottlasterna registreras. Däreter Bruks/Långtid. När Du går in till Bruks/Långtidslaster, och inga registreringar gjorts tidigare, kommer lasttabellen rån Brott att kopieras in till Bruks/Långtidslaster automatiskt. Samtidigt sätts Last-koe. kolumnen till 1.00. Ändringar i Brott ger däreter inga ändringar i Bruks/ Långtid. Brott Går igenom de olika indataälten ör lastrutinen. De är samma ör Bruks/Långtids-last örutom innebörden av Lastkoe., som gås igenom nedan. Fält nr. Ange numret på det ält som belastas. Observera att ältet kan bestå av lera dellängder. Se nedan. Lasterna kan ges in i valri ordning. Innan beräkning sorteras lasterna upp ältvis. Sorteringen påverkar inte indatatabellen. Last B/F B F Bundna laster. Laster som alltid påverkar konstruktionen. Dessa tas alltid med i lastkombinationen. Fria laster. Fria laster är t.ex. vind, snö och nyttolast. En sådan last beaktas endast då den påverkar konstruktionen ogynnsamt. 18
De ria lasterna ger upphov till maximala och minimala snittvärden ör varje snitt. Lastkoe Lasttyp Avst / Utbr I nybyggnadsreglerna Kap. 6:15 redovisas hur partialkoeicienterna skall användas. Hjälptexten innehåller delar av denna inormation. Tillåtna lasttyper ör 'Enkel kontinuerlig balk' visas i inormationsältet över indatatabellen. Intens-V Intens-H Alla laster har en registrering i denna kolumn. För trapetslast (lasttyp 4) anges den lastintensitet där lasten börjar. Används endast av trapetslast (last typ 4). Lastintensitet där lasten slutar. All måttsättning anges rån vänster till höger. Observera att dellängder slås ihop till en total ältlängd. Det är till denna som avstånd och utbredning reererar. Skall utbredd last varieras med dellängderna måste Du använda trapetslast. Avst Utbr Avståndet rån vänster ältände till där lasten börjar eller angriper. Lastens utbredning. Placeras lasten utanör ältet eller blir Avst + Utbr längre än ältlängden ås en varning längst ner på skärmen. Följande indata eterrågas ör de olika lasttyperna: Punktlast Lastens intensitet (Intens-V) i kn. Avst - Lastens läge rån vänster ältände. Punktmoment Jämnt utbredd last Trapetslast Lastens intensitet (Intens-V) i knm. Avst - Lastens läge rån vänster ältände. OBS! Varje punktmoment räknas som 2 laster. Lasten intensitet (Intens-V) i kn/m. Läggs automatiskt på hela ältlängden. Lastens intensitet på vänster sida (Intens-V). Lastens intensitet på höger sida (Intens-H). Avst - är avst. rån vänster ältände till där lasten börjar. Utbr - Trapetslastens utbredning. I resultatgraiken redovisas lasternas placering i älten. Bundna laster är svarta (penna 1) och de ria röda (penna 4). Bruks/Långtid I Bruks/Långtid anges örhållandet mellan långtids- och korttidslaster med 19
last-koeicienten. Bundna laster anses alltid vara långtidslaster. Dessa laster påverkas direkt av lastkoeicienten, dvs. lastintensiteten multipliceras med denna aktor. För de ria lasterna betraktas den del som ges av lastkoeicienten som långtidslast och resterande del betraktas som korttidslast. De ria lasterna antas vara de karakteris-tiska lasterna. Ev. måste lasternas storlek korrigeras. Beräkning / Resultat Statisk beräkning I början av beräkningen görs en indatakontroll. Vid eventuellt el ås öljande meddelande 'Indatael! Se manualen!'. I tabellen nedan anges möjliga elkällor. Någon indata saknas, t.ex. ältlängder. Fält tas bort, men inta lasterna på ältet. Totalt antal laster ör stort. OBS! Punktmomentet räknas som två laster. Skall stödmomenten reduceras enligt sid. 18 (Upplagsvillkor) görs detta i ett önster innan den graiska presentationen: I tabellen visas endast markerade stöd. Max./Min. moment visas som inormation. Stödmomenten kan reduceras med en %-sats. Det reducerade momentet visas till höger i tabellen. De reducerade momenten redovisas endast vid dimensioneringen. Däreter ås en graisk presentation av resultatet. Beräkningen utörs ör varje älts 40-delspunkter. Figuren visar även balkens utormning med varierande tvärsnitt, upplagsörhållanden samt laster. 20
Vad visas på skärmen? Tvärkratskurva Momentkurva Laster Tvärsnitt Upplag Visar maximal tvärkrat. Största värdet ör varje ält redovisas. Förekommer ria laster ås en max. och en min. kurva. Största max./min. värdet redovisas ör varje ält. Alla laster som påverkar balken redovisas graiskt. Bundna laster är svarta (penna 1) och de ria röda (penna 4). Lasternas intensitet motsvaras av igurernas höjd. För att lastigurerna inte skall bli ör små vid ör stora dierenser i intensiteten sätts en minsta höjd. Balken visar varierande tvärsnitt om detta örekommer. Upplagen visas på öljande sätt: Konsol - Ingen markering vid ändknut. Fritt upplagd - Triangel under ändknut. Fast inspänd - Streckat ält i änden av balken. Meny I den graiska menyn inns rutiner som underlättar presentationen. För val klicka med musen eller tryck rutinens örsta bokstav (OBS! Stor bokstav. Markören lyt-tas till aktuell rutin.). Avsluta Går tillbaka till huvudmenyn. Zoom 21
I rullgardinsmenyn inns tre rutiner ör zoom.. Zoom + Med denna rutin kan Du örstora iguren. Markören örändras rån pil till kors. Piltangenter : Med pilarna placeras markören i ena hörnet av aktuellt område. Tryck <Retur>. Gå med pilarna till motstående hörn. Tryck <Retur>. På skärmbilden örstoras nu det aktuella området. Mus : Placera markören i det ena hörnet av aktuellt område. Tryck på musens vänstertangent. Håll denna intryckt och lytta markören till områdets motstående hörn. När knappen släpps visas det aktuella området. Zoom - Hel ig. Förstoring sker endast till närmaste skärmbildskant, dvs. om det markerade området har stor utsträckning i en riktning och går nästan i hela skärmbildens längd, blir det nästan ingen örstoring. Denna rutin örminskar bilden i halvsteg. Är avsedd att användas på zoomade igurer, men kan även gå örbi ull skärm. Till ull skärm. Pilarna i höger- och underkant lyttar iguren i pilarnas riktning. De ungerar inte om något menyval är aktivt, t.ex. rullgardinsmenyn ör zoom. Se till att rullgardins-menyn örsvinner. Tryck någonstans på skärmytan. Däreter kan pilarna användas. De ungerar även på zoomade områden. Resultat I denna rutin år Du upp ett önster i övre högra hörnet av skärmbilden. I detta redovi-sas resultatet (tvärsnittskrater) av beräk-ningen medan Du ör ram markören över resultatiguren. Piltangenter : Gå med pilarna till Resultat och bekräta med <Retur>. Använd pilarna så att Du ör markören mellan igurens ändknutar och beräkningsresultatet redovisas ortlöpande i önstret. Mus : Klicka på Resultat. För markören till startpunkten. Håll ner musens vänstra knapp och ör den uteter iguren. Resultatet redovisas ortlöpande i önstret. Du kan även klicka ram resultat vid önskade snitt. Hamnar markören utanör balken redovisas ändknutens värden. Distansen mäts hela tiden rån stödet längst till vänster. Denna rutin har ör avsikt att ersätta den mer konventionella resultattabellen. Printer Använd denna rutin om Du vill ha en graisk utskrit av statikresultatet. I utskritsrutinen kommer nämligen ingen graisk presentation av statiken. Är iguren zoomad blir även utskriten det. 22
23
Kapitel 4 Betongdimensionering Indata Nu behövs nödvändig inormation om betong och armering ör att kunna gå vida-re med betongdimensioneringen. Armering Avrundning längder Stångtyp Diameter Hållasthet Vid resultat och utskrit avrundas alla längder till angiven nivå. Överkants- och underkantsarmering samt delar av byglarna har samma indataält. Dessa gås igenom nedan. Först eterrågas typ av armering. Detta val påverkar bl.a. täckande betong. Följande stångtyper inns: K - Kamstång. P - Proilerad stång. S - Slät stång. Armeringsjärnens diameter. Enhet : mm. Armeringens sträckgräns, yk (kallbearbetad 0.2-gränsen). Varmbearbetad armering : 24
Stångtyp Beteckning Dimensioner mm yk MPa Kamstång Ks40 Ks40S 6-16 (16) - 25 (25) - 32 410 390 370 Ks500 8-32 500 Ks60 Ks60S 6-16 6-16 (16) - 25 620 620 590 Slät stång Ss26S 6-32 270 Kallbearbetad armering : Denna armering inns inte med i programmet. Vi avser emellertid att komplettera med denna armering senare. Stångtyp Beteckning Dimensioner mm yk MPa Slät stång Ss70A 12-25 690 Proilerad stång Ps50 5-12 510 Nät Ns50 Nps50 4-11 5-12 510 510 Alla stångtyper har gränstöjningen 0.03 utom Ss 70 A som har 0.04. För ospänd kallbearbetad armering (t.ex. nät) visas inte brottgränsen enligt gällande standard. En möjlighet är att utnyttja BBK 79:s minimikrav, att brottgränsen ör all armering skall vara minst 1.1 ggr lytgränsen ( yk ). Observera att vissa kvaliteter kan ha dispens rån denna regel, t.ex. Bs70. För vidare inormation se BBK 79, Kap. 2.4. Genomgående järn 0 - Järnen avkortas eter den örskjutna dragkratskurvan. I underkant dras alltid 25 % av maximal dragarmering ram till stöd. n - Sätts annat värde används detta. I underkant används alltid minst 25 % av maximal armering. Kan användas ör att örändra den längsgående armeringens avkortningsgrupper och därmed även örankringslängderna vid ändupplag. Utnyttjas även av sprick-breddskontrollen. 25
För miljöklass 1 räknas endast sprickbredden ut (ger ingen automatisk tilläggsarme-ring). Har Du ett avvikande tillåtet värde rån tabellen ör långtidslast kan Du med genomgående järn passa Dig ram till rätt sprickbredd. Eventuellt krävs en juste-ring av täckande betongskikt. Se även kommentarer på sid. 9 och ramåt. Vid beräkning av tvärkratskapaciteten behövs en del upplysningar om byglarna. Skär / bygel Byglarnas vinkel Tryckstav, vinkel Indatavärdet ör antal skär per bygel. Detta måste vara 2. Byglarnas lutning : 45 β 90. För vidare inormation se BH, Kap. 3.7:411 samt 3.7:42. Tryckstavarnas lutning : 30 θ 60. Normalt sätts vinkeln till 45. För vidare inormation se BH, Kap. 3.7:122 samt :411. Betong Nedan visas inormation som behövs ör betongdimensionering och eventuell sprickbreddsberäkning. Miljöklass Följande miljöklasser är aktuella : 1. Obetydligt armeringsaggressiv miljö. konstruktioner inomhus där en hög rel. uktighet råder endast under en kort period varje år. 2. Måttligt armeringsaggressiv miljö. Konstruktioner inomhus i hög rel. uk-tighet och i sötvatten eller utomhus. 3. Mycket armeringsaggressiv miljö. Konstruktioner i tillällig eller varaktig kontakt med bräckt eller salt vatten. 4. Extremt armeringsaggressiv miljö. Miljöklasserna påverkar täckande betongskikt och tillåtna värden på karakteristisk sprickbredd samt säkerhetskoeicient vid sprickbreddsberäkning. 26
Nedan visas de örinställda värden som inns ör tillåten sprickbredd och säkerhetskoeicient. Dessa värden gäller ör öga korrosionskänslig armering samt livslängdsklass 1 (L1). Gäller dessa örhållanden räcker det med att välja miljöklass, dvs. en sira 1 till 4. Avviker örhållandena, dvs. används korrosionskänslig armering och/eller livslängdsklass 2, kan dessa värden ändras manuellt. Tryck <F2> och ovanstående önster kommer upp. Det räcker med att gå till aktuell miljöklass och ändra värdena där. Följande värden är aktuella. Armeringstyp Korrosionskänslig Föga korrosionskänslig Livslängdsklass L1 L2 L1 L2 Miljöklass (armeringsaggressiv miljö) ζ w k ζ w k ζ w k ζ w k A1 Obetydligt 1.0 100 1.0 100 1.0 100 1.0 100 A2 Måttligt 1.2 0.30 1.5 0.20 1.0 0.40 1.2 0.30 A3 Mycket 1.5 0.20 2.0 0.10 1.2 0.30 1.5 0.20 A4 Extremt 2.0 0.10 2.5 0.05 1.5 0.20 2.0 0.10 Föga korrosionskänslig armering : Ospänd armering med φ > 4 mm. Ej spännarmering. Kallbearbetad armering som har en permanent påkänning som ligger under 400 Mpa. Säkerhetsklass Konstruktionens säkerhetsklass Säkerhetsklass 1 - Mindre allvarlig. 2 - Allvarlig. 3 - Mycket allvarlig. Part.koe. (γ n ) 1.0 1.1 1.2 27
Säkerhetsklassen utnyttjas ör att räkna ram betongens och armeringens hållasthetsvärden i brottgränstillståndet. För vidare inormation se Nybyggnads-reglerna kap. 6:11. Här kan Du även välja om Du vill räkna enligt BBK79 eller BBK94. Med <F2>-tangenten år Du upp nedanstående önster. Här kan Du välja enligt vilken norm Du skall räkna. Betongklass Programmet accepterar öljande klasser : K16 K40 K70 K20 K45 K80 K25 K50 K30 K55 K35 K60 Enbart sierdelen anges. För vidare inormation se BBK 94 kap. 2.3-2.4. Stämmer inte Dina hållasthetsegenskaper överens med betongklasserna kan dessa registreras manuellt. Tryck <F2> och Du år upp nedanstående önster. En stjärna kommer upp eter indataältet ör att markera att manuellt inslagna hållasthetsvärden inns. För att ta bort manuellt registrerade hållasthetsvärden nollställs örsta indataältet ovan. Stjärnan örsvinner i menyn. Måttavvikelser Om måttavvikelser beaktas enligt BBK 94 kap. 2.6.3 år hållasthetsvärdena mul-tipliceras med nedanstående parametrar. Betong cc - 1.1 ct - 1.1 E c - 1.1 Armering cc - 1.05 E s - 1.05 För vidare inormation se BBK 94 kap. 2.3-2.5. Gjutlucka Gjutluckans bredd. Minst 100 mm. Underkant : Vid mer än två armeringslager skall det anordnas gjutluckor rån och med andra lagret. Armeringen i ett horisontellt lager placeras i grupper med högst 4 stänger per grupp. 28
Överkant Gjutluckor anordnas alltid i överkant. För vidare inormation se BBK 94 kap. 3.9.6 eller BH kap. 3.9:5. Stenstorlek Största stenstorlek (ballastkorn). Detta värde + 5 mm eller nedanstående regler bestämmer det ria avståndet mellan stängerna i samma lager. Armeringstyp Kamstång eller proilerad stång Övrig armering Fritt avstånd 2 φ 15. φ Täckskikt Täckande betongskikt : 0 Programmet räknar ut täckande betong enligt normen. n Sätts annat värde används detta. Täckande betong till bygel. Täckande betong ör sida och avstånd mellan järn beräknas alltid enligt normen. Programmet räknar automatiskt ut täckande betong enligt öljande regler (det största avståndet väljs) : 1. Täckande betong enligt miljöklass. I programmet örutsätts öga korrosionskänslig armering, livslängdklass 1 (L1) samt lägsta vct -halten. Miljöklass 1 2 3 4 Minsta täckande betongskikt (mm) - 20 25 35 Eventuell bygeldiameter adderas till. Avviker täckskiktet rån ovanstående måste dessa registreras manuellt enligt nedanstående tabell. Livslängdsklass Miljöklass vct ekv L1 L2 A1 Obetydligt armeringsaggressiv - - - A2 Måttligt armeringsaggrssiv 0.55 0.50 25 20 35 30 29
0.45 20 25 A3 Mycket armeringsaggressiv 0.45 0.40 A4 Extremt armeringsaggressiv 0.40 0.35 30 25 45 35 45 40 65 50 Ovanstående tabell gäller öga korrosionskänslig armering. För korrosionskänslig armering bör täckskikten ökas med 10 mm. 2. Minsta täckande betongskikt till huvudarmeringen. Minsta täckande betongskikt (mm) Stångtyp Plattor Balkar Kamstång Övrig armering φ + 10 φ + 10 15. φ + 10 φ + 10 3. För underkant tar programmet hänsyn till standardiserade distansklossar och väljer närmast högre dim. Av 15, 20, 25, 30, 40 eller 50. Täckskiktet anges i mm och vidare inormation ås i BBK 94 kap. 3.9.5-3.9.7 samt BH kap. 3.9:5. Fritt avstånd mellan stänger i olika lager. Stångtyp Kamstång Proilerad stång Övrig armering Avstånd mellan arm.lager (mm) 15. φ 15. φ φ Sprickbredd Skall sprickbredden kontrolleras? Finns krav på spricksäkerhet och begränsning av sprickbredder eller vattentäthet utnyttjas denna rutin. Längst ner i tabellen kommer det ram indataält ör registrering av nödvändiga parametrar ör sprickbreddsberäkningen. Dessa värden skall härledas rån långtidsandelen av belastning i bruksgränstillståndet. Programmet kontrollerar om beräknade sprickbredder är mindre än de tillåtna. Vid ör stora sprickor lägger programmet automatiskt in mer armering tills kravet är uppyllt. 30
Kontrollen görs endast ör öga korrosionsbenägen armering och påverkas av miljöklassen enligt nedanstående önster. Dessa värden kan manuellt ändras. Se sid. 27. Föga korrosionskänslig armering : Ospänd armering med φ > 4 mm. Ej spännarmering. Kallbearbetad armering som har en permanent påkänning som ligger under 400 Mpa. Ovanstående innebär att beräkning ör tilläggsarmering utörs endast ör miljöklass 2 till 4, där det inns tillåtna värden på karakteristisk sprickbredd. Observera att dessa gäller ör långtidslast. Miljöklass 1 har inga krav och programmet redovisar endast aktuell sprickbredd. Detta innebär att vill man kontrollera sprickbredden ör andra laster än långtids-lasten kan detta göras under miljöklass 1. Hållasthetsvärdena i sprickbreddsberäk-ningen tas ram ör bruksgränstillståndet. ζ -värdet sätts i miljöklass 1 till 1.0. Sprickbredden wk bör vid rimliga krav på vattentäthet ör konstruktioner påverkade av ensidigt vattentryck inte överstiga 0.2 mm. Vid krav på begränsning av sprickbredder örutsätts att sprickördelande armering anordnas enligt öljande ormel A s > A e st cth Programmet kontrollerar att minst denna armeringsmängd är inlagd där längsarmering krävs. Parametrar ör sprickbreddsberäkningen : E. kryptal Eektivt kryptal (ϕ e ). Nedanstående tabellvärden ör kryptalet skall multipliceras med långtidsandelen av belastningen (bundna + ria) i bruksgränstillståndet och registreras som det eektiva kryptalet. Ex. Antag att långtidsandelen av belastningen i bruksgränstillståndet är 60 %. Framräkningen av kryptalet blir 0 6. ϕ. 31
För vanlig betong antas nedanstående värden på kryptalet ϕ ör bruksgränstillståndet, om pålastning sker vid sådan ålder att tryckhållastheten uppnått ordrat värde. Miljö Inomhus i uppvärmda lokaler RH ca 55 % Utomhus samt inomhus i icke uppvärmda lokaler RH ca 75 % I mycket uktig miljö RH 95 % Kryptal ϕ 3 2 1 Korrigering av ϕ med tiden : a % Faktor Om pålastning sker vid lägre ålder och betongen uppnått en tryckhållasthet som är a % av ordrat värde multipliceras ϕ med en aktor enligt nedan. 40 70 85 1.4 1.3 1.1 Fri långtidslast Lastkoe. (β ) I rutinen ör Bruks/Långtidslaster (se sid. 19) anger Du hur många procent av de ria lasterna som i bruksgränstillståndet skall betraktas som långtidslaster. Deaultvärde är 100 %, dvs. 1.00 i kolumnen ör lastkoeicienten. Bundna laster Fria laster Anses alltid vara långtidslaster. Dessa laster påverkas direkt av lastkoeicienten, dvs. lastintensiteten multipliceras med denna aktor. För de ria lasterna betraktas den del som ges av lastkoeicien-ten som långtidslast och resterande del betraktas som korttids-last. De ria lasterna antas vara de karakteristiska lasterna. Ev. måste lasternas storlek korrigeras. Denna koeicient beaktar inverkan av långtidslast eller lastupprepning med β = 1.0 ör örsta pålastningen. β = 0.5 ör långtidslast eller mångaldig lastupprepning. 32
Dimensionering Tryck på Dimensionering i huvudmenyn. Dimensioneringsberäkningen startar. När den är ärdig ås en graisk presentation av armeringsplaceringen. Tvärkratsarm. Översta iguren. Visar maximal tvärkratskurva med ev. reduktion vid stöd. Bygelarmeringen redovisas i områden där skjuvarmering krävs, dvs. V = V V ( ev. V ) 0. s d c cr Inläggning av bygelarmering sker eter Vs + Vc -kurvan enligt de regler som redovisas i BH kap. 3.7:43. Fältets mitt består av ett område där ingen bygelarmering inns markerad. Första 'knät' rån mittområdet visar minimiarmeringen. I detta område placeras byglar med en delning mindre än 0. 75 1 + cotβ och 15. d. Ev. kan denna delning ge tätare bygelarmering än ( ) V s,min och kommer i detta all även att täcka en del av V s -kurvan (Se manualexempel). Skärningen mellan armerings- och tvärkratskurvan vid örsta 'knät' visar V c. Visas ingen kurva alls är Vc Vd ( Vd red ) ovan.,. OBS! Minimiarmering Längsarm. Undre iguren. Visar dimensionerande max/min momentkurva (inklusive eventuell momentreduktion, se sid. 20), erorderlig dragkratskurva ör balk 33
med skjuvar-mering (se sid. 6 och ramåt), avkortningsgrupper (antal samt längd inkl. örankringslängder (röd)) ör längsarmering samt kurva ör dragkratstäckning. Vid beräkning av örankringslängderna antas alltid inverkan av tvärarmering vara 100 %. Förekommer tryckarmering visas denna med blå ärg. Eventuell tilläggsarmering p.g.a. sprickbreddskontrollen ingår i den graiska redovisningen. Programmet tar även hänsyn till indatan ör genomgående järn. Uppstår något el vid beräkningen kan något av öljande elmeddelanden visas: Finner ej nollinjen eter max iterationer! Järnen år ej plats. Kontrollera indata! För många järn totalt > 60. Ändra diameter! Fel vid skjuvdimensioneringen tryckbrott! Fel vid sprickbreddsberäkningen! Saknar komplett indata. Kontrollera! Se även diskussion om resultat vid utskrit på skrivare (sid. 35). Meny Denna meny ungerar på samma sätt (örlyttningar, zoom etc.) som vid den graiska presentationen av statiken. Se sid. 21. Det enda som avviker är Resultat. Resultat Vid detta val år Du upp ett önster i övre högra hörnet av skärmbilden. I detta redovisas resultatet av dimensioneringen på valri plats längs konstruktionen. Placera markören med pilarna eller musen på valri plats längs iguren. Tryck ev. Retur. I re-sultatönstret visas nu tvärsnittskrater, bygel-delning samt en armeringsskiss av tvärsnittet. Hamnar markören utanör balken redovisas ändknutens värden. Distansen mäts hela tiden rån konstruktionens vänstra ände. Denna rutin har ör avsikt att ersätta den mer konventionella resultattabellen. Printer Vid utskrit av graiken kan igurerna och tillhörande texter bli mycket små. Gränsen går ungeär vid 5 ält. Med denna rutin kan resultatet tas ut ältvis och därmed större igur. 34
Kapitel 5 Utskrit Utskritsval Här inns möjlighet att välja bort delar av utskriten, t.ex. graiken. Den graiska utskriten kan ta lite tid (varierar med printer) och sparas lämpligen till det slutliga resultatet. Till varje utskrit kan Du ge en valri rubrik ör att skilja på alternativa beräkningar. Statik Det går att ta utskrit direkt eter den statiska beräkningen. I detta all redovisas endast indata och resultat ör statiken. Vill Du ha en graisk utskrit av resultatet måste denna göras i samband med den graiska presentationen på skärmen (rutin Printer, se sid. 22). Det statiska resultatet ges i en komprimerad tabell. Dimensionerande max/min moment (inkl. eventuell momentreduktion) samt tvärkraten i vänster resp. höger ände av ältet. Statiken presenteras alltid ihop med utskriten av dimensioneringen. Betongdim. Dragkratsarmeringen med ev. tillhörande tryckarmering redovisas vid varje stöd och varje älts momentmax. Reducerade moment används vid dimensioneringen om detta har valts vid indatan. Sprickbredden (w k ) redovisas om detta val gjorts i indatarutinen Betong. Inom om-råde med armeringsbehov, dvs. område med moment ör över- resp. underkant, lägger programmet automatiskt in en minsta sprickördelande armering enl. sid. 9 och ramåt. Först i utskriten står den största minimiarmeringen ör sprick bland älten. Klarar inte tvärsnittet kraven på sprickbredden enligt tabell på sid. 10 eller 27 lägger programmet automatiskt in 35
ytterligare armering tills kravet är uppyllt. Sprickbredden redovisas innan armering lagts in samt eter. Eter detta redovisas armeringens placering i armeringsgrupper med armeringslängder (inkl. örankringslängder) samt de enskilda örankringslängderna. För bygelarmeringen redovisas dimensionerande tvärkrat (V d ) med ev. reduktion (V d, red ), betongkapaciteten (V c, ev. V cr ) samt tvärkratsarmeringens bidrag till kapacitet (V s ) och dess delning. Under snitt redovisas området ör bygeldelning samt det dimensionerande snitt, där beräknade värden har tagits ram. Se även BH kap. 3.7:43. Först i utskriten står minsta s-mått ör minimiarmeringen bland älten. Graik Tanken är att denna utskrit skall räcka som underlag ör överöring till ritning. Alla mått som krävs ör armeringens placering inns på skissen. Tvärsnittsigurerna visar armeringens placering med ev. gjutlucka. Längsarmeringens placering redovisas med koordinater medan bygelarmeringens ges ör områden (längd) med samma indelning. 36
Kapitel 6 Nedböjning På väg till nedböjningsberäkningen räknas statiken om med Bruks/Långtidslasterna samt användandet av uppspruckna tvärsnitt. Detta leder till ett stort antal iterationer ör att å ram de rätta tvärsnittskraterna och de uppspruckna område-na. Innan beräkningen startar ges en möjlighet att påverka balkens armeringsinnehåll. På detta sätt kan Du manuellt påverka nedböjningsberäkningen. Upp kommer ett önster där alla avkortade armeringsjärn redovisas (antal järn samt armeringslängd). De genomgående armeringsjärnen ligger utanör denna tabell. Finns endast genomgående armeringsjärn rån dimensioneringen visas inte detta önster utan statikberäkningen startar direkt. Första gången görs örmodligen inga ändringar i tabellen, utan Du går vidare och kontrollerar vad nedböjningen blir. Är denna ör stor kan en örändring av armeringsarean samt armeringslängderna minska nedböjningen. Eekten blir normalt inte så stor, men ligger Du nära tillåten nedböjning kan detta ungera. Vid behov av stora ändringar måste tvärsnittet ökas och/eller materialet ändras. Vid ökning av armeringsarean kan ändringen utöras vid Antal genomgående järn i Armeringsrutinen eller i önstret ovan. Den enda ytterligare indata som krävs ör nedböjningsberäkningen inns i Material-rutinen. Övriga parametrar, som redovisas i de andra indatarutinerna, hämtas rån dimensioneringen och den statiska beräkningen med uppspruckna tvärsnitt. I dessa rutiner kan inte indatan ändras. Är det behov att ändra dom måste Du gå tillbaka till dimensioneringen och ändringarna utöras där. 37
Huvudmeny Alla indatarutiner nås rån huvudmenyn. Det är endast en rutin som användas ör registrering - Material. Övriga rutiner är endast kontroller av hur programmet automatiskt har skapat indatan. Nedböjningen lämnas med <Esc> eller lytt av markören till Avsluta + <Retur>. I detta all kommer Du tillbaka till statiken och dimensione-ringen. Material Den enda indata som krävs ör nedböjningsberäkningen inns i denna rutin. Övri-ga parametrar hämtas rån dimensioneringen och den statiska beräkningen med uppspruckna tvärsnitt. Registrerad indata sparas inte, så varje gång Du kommer in i programmet måste dessa värden justeras. Kryptal ör långtidslast För vanlig betong ges värden på kryptalet ϕ i BBK 94 kap. 2.4.7, om pålastning sker vid sådan ålder att tryckhållastheten uppnått ordrat värde : Miljö Inomhus i uppvärmda lokaler RH ca 55 % Utomhus samt inomhus i icke uppvärmda lokaler RH ca 75 % I mycket uktig miljö RH 95 % Kryptal ϕ 3 2 1 Korrigering av ϕ med tiden : a % Faktor Om pålastning sker vid lägre ålder och betongen uppnått en tryckhållasthet som är a % av ordrat värde multipliceras ϕ med en aktor enligt nedan. 40 70 85 1.4 1.3 1.1 I Betonghandboken Kap. 2.3:6 inns en mer nyanserad metod beskriven där man tar mer hänsyn till krypningens tidsörlopp. Kryptal ör lång + korttidslast Approximativt kan det eektiva kryptalet beräknas enligt (jr BH kap 2.3:6) 38