Ämne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell

Mittuniversitetet Institution för socialt arbete Ämne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell Sammanfattning: Alkoholkonsumtionen har ökat under senare år bland befolkningen. Detta anses vara relaterat till sänkningar av alkoholpriser samt en ökad tillgänglighet. Länge har det varit ungdomars alkoholvanor som berörts i undersökningar. Andelen äldre i befolkningen ökar och konsumtionsvanor skiljer sig från tidigare dominerande dryckesmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att genom tidigare forskning undersöka hur och varför alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat samt vad detta inneburit för det sociala arbetet. De studier som ingick i denna uppsats har genomförts med syfte att belysa problematiken med den ökande alkoholkonsumtionen. Studierna pekade på att alkohol påverkar de äldre personerna mer, än yngre, på grund av en ökad känslighet samt att alkoholmissbruk bland äldre är relaterat till biologiska förändringar i samband med åldrandet. Slutsatser som drogs från denna litteraturstudie var att alkoholkonsumtion i medicinskt syfte var vanligt bland äldre samt att de vanligtvis använder alkohol för att klara av en förändrad tillvaro. Målgrupps-anpassade preventiva strategier och insatser behöver utvecklas för att möta de äldres riskkonsumtion av alkohol. NYCKELORD: Missbruk, äldre, alkohol Litteraturstudie TITEL: FÖRFATTARE: Alkoholkonsumtion bland äldre Anna Hilding DATUM: April 2010

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Problemformulering... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Frågeställning... 3 1.4 Begreppsdefinition... 4 2. Metod... 4 2.1 Urval... 5 2.2 Metoddiskussion... 7 3. Resultat... 7 3.1 Åldrandets villkor... 9 3.2 Ekonomiska faktorer, Sociala faktorer & Medicinska faktorer... 14 3.3 Det sociala arbetets påverkan... 17 4. Diskussion... 19 Referenslista... 23

1. Inledning Olika metoder för att försöka åstadkomma berusning har länge varit människans följeslagare. Just berusningsmedlet alkohol har använts i mer än tiotusen år. Tidigare, i olika kulturer, sågs det som ett sätt att komma i kontakt med gudarna (Agerberg, 2007). Alkoholens effekter på människan beror på olika faktorer. Till exempel mängden alkohol, konsumentens kroppsvikt samt hur snabbt alkoholen koncentreras (Kinney & Leaton, 1997). Alla droger påverkar hjärnan. Hjärnan är kroppens mest komplicerade organ. I Agerberg (2007) citeras George Koob, professor och en av världens ledande experter på hur droger påverkar hjärnan att De olika drogerna använder olika vägar för att påverka hjärnan, och deras effekter skiljer sig åt, samt Men alla de här drogerna har en gemensam nämnare: de får folk att må bra. Det är därför de har en sådan lockelse. Baksidan är att priset kan bli högt. Redan att ta ett glas vin eller en öl förändrar hjärnan. De flesta av oss klarar det utan några negativa effekter: efter ett dygn är balansen återställd och vi kan ta en drink igen. Men fortsätter vi hela tiden får hjärnan aldrig tillfälle att återhämta sig. Grunden är lagd för ett beroende. (Agerberg, 2007, sid 26). Den stora faran med droger är att de stegvis skapar ett beroende. Användningen av både alkohol och narkotika har ökat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Under hösten 2003 passerade alkoholkonsumtionen gränsen 10 liter per år, räknat i ren hundraprocentig alkohol, per svensk från 15 år och uppåt. Vilket är den högsta siffran på hundra år. Detta hänger ihop med att Sveriges inträde i EU har lett till öppnare gränser, med mindre gränskontroller och stegvis ökade införselkvoter. Från och med 1 januari 2004 är kvoterna helt utjämnade inom EU och svenska resenärer får föra med sig lika mycket alkohol hem som andra EUmedborgare. Samtidigt har skattesänkningar på vin och öl, nya lådviner och lördagsöppet på Systembolaget drivit ökningen av försäljningen inom Sverige. Alkohol i stora mängder skapar beroende och kan orsaka olika kroppsliga sjukdomar samt förtidig död. Till skillnad från narkotika så är alkohol accepterat i samhället och de flesta vuxna dricker alkohol (Agerberg, 2007). Länge har det varit ungdomars alkoholvanor som har centrerat kontinuerliga undersökningar av alkoholkonsumtion. Först under senare år har studier kommit att handla om de äldre. I 1

NAD (Nordiska alkohol- & narkotikatidskrift), publikationen om äldre och alkohol, noteras det inledningsvis att forskningsintresset hittills i hög grad varit inriktat på hur alkohol påverkar den åldrande kroppen och inte alkoholbrukets omfattning. Andelen äldre i befolkningen växer som ett resultat av en allt högre förväntad livslängd. Läget påverkas också av flyttningsrörelser över landsgränser, denna situation ser man som ett hot som samhället bör förbereda sig för. Denna utveckling har beskrivits som en demokratisk brytningsepok eller till och med som en revolution. Förändringen gäller inte enbart tillväxten av antalet äldre, årskullarna som nu eller snart går i pension representerar ett levnadssätt och konsumtionsvanor som skiljer sig från de som tidigare varit dominerande bland den äldre befolkningen (Jyrkämä & Haapamäki, 2008). Då åldrandet bland befolkningen i världen ökar, innebär det att antalet äldre EU-medborgare med sjukdomar relaterade till alkoholanvändning kommer att växa och konsekvenserna måste beaktas. Antalet personer över 80 år kommer att öka från 18,8 miljoner i dag till 34,7 miljoner år 2030 och EU: s totala befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) kommer att minska med 20,8 miljoner (6,8 procent) under samma period (Hallgren, Hogberg & Andreasson, 2009). I dagens läge har äldre personer mer tid, pengar samt resurser att spendera på resor och umgänge än vad de hade tidigare. I och med detta har äldre personer ökade möjligheter till alkoholbruk och i den växande heterogena gruppen finns det också de som råkar i problem med sitt drickande (Jyrkämä, 2008). Alkoholkonsumtion och åldrandet är ett outforskat område i Europeiska Unionen. Enligt rapporter dricker de flesta äldre européer alkohol. Omkring 70-80 % av männen och cirka 50 % av kvinnorna konsumerade alkohol under det föregående året. Äldre personer dricker mindre alkohol per år än vad yngre vuxna gör, men de kan dricka nästan lika ofta (Hallgren, Hogberg & Andreasson, 2009). Biologiska förändringar i samband med åldrandet är ett viktigt skäl till att fokusera på alkoholmissbruk bland den äldre befolkningen. Forskning tyder på att äldre personer är mer känsliga för alkoholens negativa hälsoeffekter, en orsak till denna ökade känslighet är högre alkoholkoncentration i blodet. Den högre alkoholkoncentrationen är ett resultat från en åldersrelaterad minskning av mängden kroppsvätska där alkoholen späds (NIAA, 1998). 2

Något som inte har uppmärksammats särskilt mycket inom forskning är vilken relevans de demokratiska, sociala och kulturella förändringar kan tänkas ha för alkoholbruket bland äldre. Tillgängligheten av alkohol har ökat och priset på produkterna har sjunkit. Alkoholkonsumtionen har blivit allt mer vardagligt samt accepterat och detta har bidragit till att den totala konsumtionen av alkohol har stigit. Det har visats en tydlig minskning av andelen helnyktra i befolkningen. Denna trend är synlig i alla åldersgrupper och problem förorsakade av alkoholbruk blir allt vanligare också i de äldre åldersgrupperna. Denna förändring har lett till en offentlig diskussion gällande de äldres alkoholbruk. Alkoholkonsumtionen hos den äldre befolkningen uppskattas stiga och ses som en utmaning för såväl äldreomsorgen, de som för statistiken och forskarna som för den allmänna toleransen (Jyrkämä, 2008). 1.1 Problemformulering Synen på äldres bruk/missbruksproblematik har i stort sett varit en ickefråga i både Sverige och andra länder. I takt med att generationen född på 1940-talet nu går in i pensionsåldern kan problematiken komma att förändras. Detta bland annat på grund av en ökad tillgänglighet och en annorlunda syn på nyttjandet av berusningsmedel hos den aktuella gruppen. Att möta dessa individer och att ha en uppfattning om hur deras levnadsvillkor och förutsättningar ser ut kan vara av stor betydelse. 1.2 Syfte Syftet är att utveckla och fördjupa kunskaper utifrån befintliga texter om äldre personer och alkohol. Syftet med arbetet är således att erhålla en större förståelse, uppmärksamma samt granska och presentera forskning kring målgruppens missbruksproblematik. 1.3 Frågeställning - Hur beskriver aktuell forskning missbruksproblem för äldre människor? - Vad säger aktuell forskning om utvecklingen av målgruppens alkoholkonsumtion över tid? 3

- Vad säger den aktuella forskningen om arbetssätt/tillvägagångssätt för att bemöta problematiken? 1.4 Begreppsdefinition En rad olika begrepp används i denna uppsats, vilka förklaras nedan: Alcohol Use Disorders Identification Test, AUDIT är ett screeningsinstrument/ formulär. Att använda AUDIT är bara ett första steg med syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Tolkning skall ske med kliniskt omdöme och värderas i ett större sammanhang. AUDIT kan inte ensamt ställa alkoholdiagnos. AUDIT-C är de första tre frågorna i AUDIT. AUDIT-C, utformades för att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion i primärvården. Den första frågan tar upp hur ofta alkohol konsumeras, den andra hur mycket alkohol som konsumeras en vanlig dag med drickande och den tredje hur ofta berusningsdrickande förekommer. CAGE är en förkortning för Cut Down, Annoyed, Guilty och Eye-opener. CAGE-modellen, exempel på CAGE frågor: Cut Down Har du försökt dra ner på ditt drickande?, Annoyed Har du känt dit irriterad när andra har kritiserat dina alkoholvanor?, Guilty Har du någon gång haft skuldkänslor för att du druckit?, Eye-opener Har det hänt att du tagit en öl (vin/ grogg) tidigt på dagen för att komma igång? (Kinney & Leaton, 1997). 2. Metod En litteraturstudie går ut på att systematiska forska, kritiskt granska och kombinera litteratur inom ett säkert problemområde (Friberg, 2006). I denna studie sker en analys av olika undersökningar som haft i syfte att rikta uppmärksamheten på alkoholanvändning bland äldre personer, vilket är ett växande problem. I en litteraturstudie används olika slags källor. Ett exempel är en vetenskaplig artikel, vilken bör vara skriven utifrån utpräglade regler, i annat fall anses den ej vara vetenskaplig. Vetenskapliga publiceringar kan ske i andra former än artiklar, de kan förekomma i doktors- och licentiatavhandlingar, rapporter, lagtexter, historiska dokument, riktlinjer samt biografer. Den skall vara skriven utifrån ett givet format där moment som bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion samt referenser ska existera. Det är också betydande att artikeln förmedlar ny kunskap. När en litteraturstudie utarbetas är 4

det betydande att hela tiden dokumentera och texterna måste väljas systematiskt. I en litteratursökning sker också en litteraturavgränsning, då man uppskattar texternas kvalitet samt exkluderar och inkluderar. Artikeln skall helst vara skriven på det engelska språket, då det anses vara vetenskapens officiella språk (Friberg, 2006). För denna uppsats gjordes en preliminär litteratursökning för att få förståelse samt avgränsa problemområdet. Det var översiktliga och ostrukturerade sökningar som bidrog till relevanta sökord, en första avgränsning av problemområdet samt en inblick i relevanta databaser. Efter den preliminära litteratursökningen och innan den egentliga litteratursökningen inleddes, gjordes vissa avgränsningar, detta för att få så relevanta träffar som möjligt för mitt problemområde (Friberg, 2006). Sökningen begränsades till enbart databaser relevanta för mitt område, socialt arbete samt frågor om alkoholkonsumtion bland äldre. Följande databaser användes: CSA Social Science (ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts, Communication Abstarcts, CSA Linguistics and Language Behavior Abstracts, CSA Social Services Abstracts, CSA Sociological Abstracts, CSA Worldwide Political Science Abstracts, EconLit, ERIC, PAIS International, Physical Education Index, PsycARTICLES och PsycINFO). Artikelsök LIBRIS Biblioteksundersökning 2.1 Urval Urvalet begränsades med hjälp av att uteslutande, i de databaser det var genomförbart, söka artiklar som var peer reviewed, vilket betyder artiklar som är vetenskapligt granskade. Vidare avgränsades litteraturstudien genom att välja studier publicerade mellan 2005-2010. Detta för att få fram så relevant forskning som möjligt. Äldre studier har också använts, detta på grund av bristen på information gällande ämnet. Efterforskning gjordes även inom Statens Folkhälsoinstitut, LIBRIS Biblioteksundersökning samt i Artikelsök. Friberg (2006) menar att vetenskaplig publicering kan ske i andra former än just artiklar och att exempelvis avhandlingar samt rapporter är en viktig källa till kunskap. Denna litteraturstudies efterforskningar resulterade därmed i relevanta rapporter, avhandlingar samt artiklar som påvisade att alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen ökar. Efter genomläsning av ett antal undersökningar togs beslut att inkludera artiklar, inte bara från Sverige utan även andra länder, detta på grund av brist på information samt undersökningar. De engelska sökord 5

som användes var: alcohol, alcohol use, elderly, prevention och motsvarande svenska ord som användes var alkohol, alkoholanvändning, äldre, förebyggande åtgärder. Några av orden var primära och några av dem ändrades under processens gång. För att möjliggöra träffar med sökordens alla böjningsmönster användes den söktekniska funktionen trunkering. Efter sökningarna gick abstrakts igenom på träffarna som uppfyllde syftet med studien. Det vill säga hur alkoholkonsumtion bland den äldre befolkningen ser ut i dagens läge samt hur det kommer att påverka framtidens sociala arbete. Tabell 1 nedan visar hur sökningarna gick till. Tabell 1. Beskrivning av sökningsprocedur. Dat. Inform. Antal träffar Antal valda Utvärdering: Sökn. Källa Vad fick jag? 16/3 CSA social sciences 82 5 Flera relevanta träffar som (advanced search, peer reviewed uppfyllde studiens syfte 2005-2010) 16/3 CSA social sciences 3 1 Få träffar som uppfyllde (anvanced serarch, peer reviewed studiens syfte 2005-2010) 21/3 LIBRIS 23 2 Flera relevanta träffar som Bibliotekskatalog uppfyllde studiens syfte utökad sökning 21/3 LIBRIS 11 2 Få träffar som uppfyllde Bibliotekskatalog studiens syfte utökad sökning 23/3 Artikelsök 14 2 Några relevanta träffas som 2000-2005 uppfyllde studiens syfte 23/3 CSA social sciences 64 0 Få träffar som uppfyllde (anvanced search, peer reviewed studiens syfte 2002-2010) 6

2.2 Metoddiskussion En ovisshet med litteraturstudier är att en allt för begränsad mängd relevant forskning valts ut och att urvalet är särskiljande, det vill säga att forskaren väljer de studier som stödjer det egna ställningstagandet (Friberg, 2006). Föreliggande projekt har studerat studier som genomförts mellan 2005-2010 samt äldre studier, detta som ett resultat av svårigheter att hitta vetenskaplig information kring ämnet. Syftet med denna litteraturstudie var att erhålla samt förmedla djupare kunskaper angående alkoholkonsumtion bland den äldre befolkningen. Ämnet har tidigare inte varit relevant i den rådande samhällspolitiken, därmed fanns det begränsad information. Det har varit komplicerat att försöka nå information kring syftet med denna studie. Förhoppningsvis väcker det nya tankar och funderingar, samt att olika professioner kommer till att lyfta fram samt ta ställning till problemet. Denna studie hade inga förutfattade föreställningar om orsaker till att alkoholkonsumtion bland den äldre befolkningen har ökat utan syftade till att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till. Risken för särskiljande urval för att stödja förutfattade meningar ses därför som liten. Resultatet visade på att USA är det land som utvecklats mest när det gäller att förebygga alkoholkonsumtion. Nio studier var kvantitativa, två var kvalitativa. Eftersom kvalitativa och kvantitativa studier ger olika typer av kunskap ger detta en bredare förståelse om alkoholkonsumtion bland den äldre befolkningen. Att ha gjort en litteraturstudie har varit både kunskapsgivande samt problematiskt. Att ha utarbetat en studie på egen hand leder till stress samt en rädsla av att göra felaktigheter. Det kräver självdisciplin samt en stor mängd tid, i senare studier kommer valet att arbeta tillsammans med någon övervägas. 3. Resultat Detta avsnitt av uppsatsen presenterar resultatet av analysen av de olika studierna som ingått i arbetet. För att läsaren skall få en bättre överblick av materialet presenteras de först i tabellform (Tabell 2) nedan. Tabell 2. Sammanfattning av studiernas urval, syfte, metod, land studien genomförts i samt slutsatser. 7

Författare Urval Syfte Metod Land Slutsatser Jyrkämä Den åldrande Beskriva åldrande kvantitativ Finland Alkohol påverkar Haapamäki, 2008 befolkningen & alkohol äldre personer mer på på grund av ökad känslighet Hallgren Registerstudier Se över trender av Kvantitativ Europa Alkoholkonsumtionen Hogberg i Europa alkoholkonsumtion i ökar bland den äldre Anderasson, 2009 Europa befolkningen i Europa WHO, 2007 Registerstudier Se över problem Kvantitativ Europa Europa spelar en viktig i Europa relaterade till för produktion, handel alkohol och konsumtion alkoholhaltiga drycker NIAAA, 1998 Registerstudier Se över alkohol & Kvantitativ Europa Alkoholmissbruk bland i Europa åldrandet äldre är relaterat till biologiska förändringar i samband med åldrandet Aira 1000 Se hur många äldre Kvalitativ Finland Äldre människor Hartikanien (slumpmässigt som använder alkohol använder alkohol Sulkava, 2008 urval) som självmedicinering. som självmedicinering Balsa Antal rapporterade Att uppskatta effekterna Kvantitativ USA Alkoholkonsumtion Homer personer över av alkoholkonsumtion i måttlig grad Fleming, 2008 65 år. bland äldre personer kan visa positiv effekt Shaw 18 personer Inriktar sig på erfarenheter från Kvalitativ Skottland En betydande ökning Palattiyil, 2008 socialarbetare, hur de står av alkoholbruk bland sig i förhållande till äldre personer äldre personer som missbrukar alkohol Gómez Slumpmässigt Jämför den diagnostiska nyttan med Kvantitativ Spanien Alkoholhaltiga intag Conde urval. AUDIT och AUDIT-C för att mellan dessa grupper Santana för att upptäcka farligt drickande grupper skilde sig inte Jorrín mellan befolkningen signifikant Medina, 2006. Aira Slumpmässigt Undersöka livsstilsvanor och Kvantitativ Finland De flesta som dricker Hartikanien urval. hälsan hos personer över 75 år alkohol använder också Sulkava, 2005. läkemedel regelbundet. 8

Ramstedt, 2009. 18 000 Undersöka med aktuell data Kvantitativ Sverige Allt fler äldre dricker (slumpmässigt över äldres alkoholvanor i alkohol, utvecklingen urval.) Sverige förhållande till andra är lika i många länder. grupper. Lindén-Boström 68 522 Beskriva riskfylld alkohol- Kvantitativ Sverige Regelbunden alkohol- Persson (slumpmässigt konsumtion bland äldre och konsumtion inte minska Berglund urval.) att relatera till livsvillkor & med stigande ålder. levnadsvanor. Efter att ha läst igenom litteraturen så formulerades några övergripande områden, åldrandets villkor, ekonomiska, sociala samt medicinska faktorer samt det sociala arbetets påverkan. 3.1 Åldrandets villkor En svensk kvantitativ studie av Statens Folkhälsoinstitut (2009) visar på att alkoholkonsumtion och åldrandet är ett outforskat område i Europa. De flesta äldre européer dricker alkohol. Omkring 70-80 % av männen samt 50 % av kvinnorna konsumerade alkohol under det föregående året. Äldre människor har en ökad känslighet för de negativa effekterna av alkohol. Orsak till detta kan vara biologiska förändringar som förknippas med åldrandet samt användningen av läkemedel. Den äldre befolkningen dricker mindre alkohol per år än vad yngre vuxna gör, men de kan dricka nästan lika ofta. Denna studie visar på att i Sverige där ingen alkoholkonsumtionsnivå anses riskfri, dricker kvinnor mer än 9 standardglas och män 14 standardglas per vecka. Detta anses vara farlig konsumtion eftersom det är förenat med betydligt större risk för alkoholrelaterade skador. När riskfylld, farlig eller skadlig konsumtion definieras måste hänsyn tas till en rad faktorer, bland annat individuell variation, ålder, kön och mönstret (frekvens och volym) av själva konsumtionen. Dessutom påverkas risk i samband med konsumtion både utav den totala hälsan samt vilken mängd alkohol som konsumeras. Denna kvantitativa studie belyser också att åldrandet påverkar även kroppens förmåga att anpassa sig till förekomsten av alkohol, till exempel tolerans och därigenom minskad förmåga att utveckla tolerans. Således kan en äldre person uppleva uppkomsten av alkoholproblem även om hans eller hennes dryckesmönster förblir oförändrad. Folkhälsoinstitutet visar i sin studie att även hjärnforskning tyder på att åldrandet kan göra en person mer mottaglig för alkoholens effekter. Till exempel, äldre patienter med ett kronisk, tungt alkoholmissbruk uppvisar en större förlust av hjärnvävnad än vad yngre personer med tungt alkoholmissbruk gör. Studien visar också att äldre personer med alkoholism har svårare 9

för att återhämta sig från kognitiva brister vid abstinens än vad unga människor med alkoholism har. Återigen nämns det att äldre är mer sårbara för alkoholens negativa effekter (Hallgren, Hogberg & Andreasson, 2009). En kvantitativ studie av Världshälsoorganisationen (2007) visar också på att de flesta européer dricker alkohol. De ansvara för cirka 10 % av den totala bördan av sjukdomar och skador i Europa och är relaterat till mer än 60 medicinska sjukdomar. Studien visar att när det gäller äldre personer är hälsoskadlig alkoholkonsumtion ofta kopplat till trafikolyckor, fall och andra komplikationer för hälsan. Studien visar också på att det finns en brist på tillgänglig information om hälsa och sociala effekterna av alkohol för äldre européer (WHO, 2007 ). I en kvantitativ studie från USA av Balsa, Homer och Fleming (2008) var syftet att uppskatta effekterna av alkoholkonsumtion genom antalet självrapporterade personer över 65 år. Syftet var också att uppskatta allmänna hälsotillstånd, skador, hjärtproblem samt användningen av akutmottagningen och sjukhusinläggningar. Tillvägagångssättet gick ut på att analysera data och därmed se sammanhängande villkor. För att studera samband mellan alkoholkonsumtion (nuvarande konsumtion, berusningskonsumtion och genomsnittligt antal konsumerade drycker) och flera indikatorer på hälsans status och sjukvårdskonsumtion användes det multivariabel regression och instrumentella variabla metoder. Resultatet visade att kvinnors alkoholförbrukning var kopplat till bättre självuppskattad hälsa, förbättrad hjärthälsa samt lägre sjukhusinläggningar. Det upptäcktes inga betydande negativa eller positiva effekter för äldre män. Konsekvenser var att dessa fynd talar för att lätt till måttlig alkoholkonsumtion bland äldre kvinnor kan ha positiva hälsoeffekter (Balsa, Homer & Fleming, 2008). En spansk kvantitativ studie av Gómez, Conde, Santana, Jorrín, Serrano och Medina (2006) menar att alkoholkonsumtionen bland äldre fortfarande är ouppmärksamt. Studien visar att några av de faktorer som står för de äldres ökade sårbarhet för alkoholens gifter är nedsatt metabolism med stigande ålder och högre sjuklighet. Det kan vara svårt att skilja på om alkoholmissbruk skapar aktuella problem eller förvärrar några av de villkor som redan finns. Även om det finns faktorer som bidrar till en minskning av konsumtionen bland de 10

äldre (till exempel ökad benägenhet att drabbas av ekologiska skador, komorbida villkor och polyfarmaci) så finns det också andra faktorer som kan leda till sen alkoholism, till exempel stressfaktorer såsom pension (Gómez, Conde, Santana, Jorrín, Serrano & Medina 2006). En svensk kvantitativ studie av Ramstedt (2009) belyser att den äldre befolkningens alkoholvanor länge har försummats inom svensk alkoholforskning. Studien visar att en möjlig förklaring till detta kan vara föreställningen om att äldre konsumerar relativt lite alkohol, vilket som också stämde tidigare. Studien belyser att det ökade intresset för forskning kring den äldre befolkningens alkoholvanor kan beror på olika faktorer. Den nya generationen äldre har en helt annan syn på alkohol än föregående generationer samt att äldre utgör en allt större andel av befolkningen. Den ökade tillväxten och en ökad alkoholkonsumtion bland äldre människor förmodas att leda till ökade alkoholrelaterade problem, detta eftersom biologiska förändringar kopplat till åldrandet ökar känsligheten för alkohol. Studien visar också att äldre människor oftast äter mediciner som inte bör kombineras med alkohol och att äldre personer inte tål alkoholen som yngre åldergrupper gör. Syftet med studien var att undersöka aktuell data över äldres alkoholvanor i förhållande till andra åldergrupper under perioden 2002-2007. Tillvägagångssättet var att intervjua 1500 svenskar i åldern 16-80 via telefon varje månad, om bland annat alkoholvanorna under de senaste 30 dagarna. De årliga resultaten baseras på intervjuer med 18 000 slumpmässigt utvalda personer. Gällande statistik bland olika former av alkoholvanor bland äldre har studien använt tre olika indikationer, alkoholrelaterad dödlighet, alkoholrelaterad slutenvård samt personer misstänkt för rattfylleri. Studien visar att ungefär 60 % bland kvinnorna samt drygt 70 % bland männen i den äldsta åldersgruppen 65-80 år hade druckit alkohol under de senaste 30 dagarna, vid både 2003 och 2007. Detta var signifikant lägre än i samtliga yngre grupper. Inga stora förändringar sker mellan 2003-2007 men tendensen är att andelen äldre personer som dricker alkohol ökar något medan färre dricker i de yngre åldersgrupperna. Äldre personer dricker förhållandevis ofta men samtidigt mindre mängder än yngre och speciellt sällsynt är det med stora mängder vid ett och samma tillfälle. Veckokonsumtionen bland äldre ökar. Bland äldre kvinnor sker det nästan en fördubbling mellan 2002 och 2007 (Ramstedt, 2009). Resultatet i denna kvantitativa studie av Ramstedt (2009) var att det finns tecken på att alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen har ökat. Ökningen av 11

alkoholkonsumtion bland äldre i Sverige sammanföll med att fler äldre drabbas av olika alkoholskador, flera alkoholrelaterade dödsfall och inskrivningar på sjukhus. Det har också skett en ökning av äldre bland personer misstänkta för rattfylleri, ökningen var främst koncentrerad till gruppen 50-80 år. Sammantaget framträder således en bild av att äldre i Sverige dricker mindre än i övriga åldergrupper, men att man dricker mer än tidigare och att alkoholrelaterade skador har ökat. Studien belyser att det inte finns någon enkel eller uppenbar förklaring till varför drickandet bland äldre har ökat. En faktor som berörts är att dagens äldre har helt andra alkoholvanor med sig än tidigare generationer. Inte minst i kombination med att dagens äldre också är en förhållandevis resursstark grupp kan tänkas gynna ett ökat alkoholbruk, eftersom inkomst generellt tenderar att samvarierar positivt med alkoholinköp. Resultatet visade att aktuella dryckesförändringarna inte har varit likformiga i olika åldersgrupper och att utvecklingen bland yngre och äldre under senare år har gått åt olika håll (Ramstedt, 2009). I en svensk kvantitativ studie (Lindén-Boström, Persson & Berglund, 2009) hävdas det att dagens 60 åringar har vuxit upp i en betydligt mer alkoholliberal miljö än tidigare generationer. Många av dem kan förväntas behålla sina alkoholvanor också högre upp i åldrarna. Studien visade dock att alkoholkonsumtion sjunker med stigande ålder, såväl berusningsdrickandet och totalkonsumtionen. En klar minskning av riskfylld alkoholkonsumtionen sker emellertid först efter 80 års ålder. Förklaringen till detta är både att fler slutar att dricka och att man dricker mindre vid varje konsumtionstillfälle. Syftet med studien var att beskriva riskfylld alkoholkonsumtion bland äldre och att relatera den till livsvillkor, levnadsvanor, socialt stöd och hälsa. Undersökningsområdet omfattar 55 kommuner med drygt en miljon invånare i åldern 18-84 år. Bland dessa fick 68 522 slumpmässigt valda personer möjlighet att besvara en postenkät. Enkätsvaren kompletterades med data från registret över totalbefolkningen, det gäller bland annat uppgifter om kön, födelseår, ålder samt födelseland. Totalt svarade 40 674 personer, vilket gav en svarsfrekvens på närmare 60 % för hela materialet. För att korrigera för olika urvalsproportioner och bortfallet har kalibreringsviktning använts. Principen bygger på att utnyttja så kallad stark hjälpinformation om individerna för att kalibrera vikterna så att ett kalibreringsvillkor uppfylls. Hjälpvariabler som använts i denna studie vid framtagandet av kalibreringsvikter var kön, ålder, geografisk indelning, utbildningsnivå, födelseland, året invandring skett, sysselsättning och standard för svensk yrkesklassificerings-kod. Hjälpvariablerna skall 12

samvariera med svarsbenägenheten, samvariera med viktiga redovisningsvariabler samt identifiera de viktigaste redovisningsgrupperna (Lindén-Boström, Persson & Berglund, 2009). I Lindén-Boström, Persson och Berglunds studie (2009) har riskkonsumtion beräknats med hjälp av AUDIT-C. Majoriteten inom samtliga åldergrupper mellan 18-84 år var alkoholkonsumenter i någon form. Antalet icke konsumenter höll sig på en tämligen jämn nivå bland både kvinnor och män. Mönstret för hur kvinnor och män i olika åldergrupper brukar alkohol visar stora likheter även om nivåerna kan skilja sig åt. Andelen som dricker alkohol minst två gånger per vecka ökar successivt till och med 64 års ålder, för att därefter minska. Det är ändå inte försumbara andelar i den äldre befolkningen som anger att de dricker alkohol två eller fler gånger i veckan. Bland 60-64 åringarna är det drygt 20 % av kvinnorna och 45 % av männen som dricker tre eller fler glas vid varje konsumtionstillfälle. Som framgått i denna studie var att enligt AUDIT var andelen riskkonsumenter av alkohol, oavsett åldersgrupp, högre bland män än bland kvinnor. Skillnaden mellan könen med avseende på icke-konsumenter är som mest uttalad i den äldre befolkningen. Resultaten visar emellertid att det finns stora likheter mellan könen när det gäller faktorer för riskkonsumtion. För kvinnor och män är det av betydelse att tillhöra åldrarna mellan 55 och 74 år och att vara högutbildad. Yngre pensionärer, 65-74 år, är riskkonsumenter i högre grad än äldre. Utbildningsnivån är kopplad till individens inkomster och det är känt att goda inkomster har samband med ökad konsumtion av alkohol. Något som talar för att riskkonsumtion blivit vanligare bland äldre är att antalet vårdare för alkoholförgiftning räknat per 100 000 ökat både bland kvinnor samt män i Sverige liksom även alkoholrelaterade dödsfall. Slutsatsen i denna studie var att en relativt stor andel äldre anger att de dricker alkohol minst två gånger i veckan. Det finns samband mellan riskfylld konsumtion och olika faktorer inom områdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Det finns också åldersmässiga skillnader inom äldregruppen där de yngre pensionärerna har en högre andel riskkonsumenter. Resultaten visar att det redan nu finns många riskkonsumenter bland de äldre (Lindén-Boström, Persson & Berglund, 2009). I en kvalitativ studie från Skottland (Shaw och Palattiyil, 2008) undersöktes flera centrala teman, bland annat omfattningen av alkoholproblem bland äldre och de komplexa skälen till 13

att äldre människor missbrukar alkohol. Det visade sig att de flesta skäl ofta var relaterade till de allt större utmaningarna i ålderdomen. Resultaten visade också att de nuvarande tjänsterna inte uppfyller de äldres behov. Studien visar också att medias uppmärksamhet samt offentliga initiativ av olika slag kring hälsa och alkoholmissbruk tenderar att fokusera på yngre åldersgrupper. Det finns växande bevis på att alkoholproblem ökar hos äldre personer och dessutom indikationer på att alkoholproblemen bland äldre troligtvis kommer att öka i framtiden. Det noteras att antalet äldre personer med alkoholproblem växer och att det finns en verklig risk för en tyst epidemi. Studien visar att det finns en stor brist på forskning om äldre och alkohol och att en tidigare låg nivå på alkoholkonsumtionen bland äldre har tenderat att göra dem till ett mindre prioriterat område (Shaw & Palattiyil, 2008). 3.2 Ekonomiska faktorer, sociala faktorer och medicinska faktorer I en svensk kvantitativ studie av Statens Folkhälsoinstitut (2009) var syftet att beskriva de mest angelägna hälsomässiga, sociala och ekonomiska effekterna av alkoholanvändning bland äldre i Europa. Meningen var att initiera en diskussion kring den senaste utvecklingen i alkoholkonsumtion och att undersöka ifall den rådande konsumtionen är problematisk eller behöver uppmärksammas mer. Studien visar att det i nuläget inte finns något utbildningsprogram för att hjälpa vårdpersonal att upptäcka och hantera alkoholproblem bland äldre människor. Det har gjorts försök att definiera riskabla nivåer av alkoholkonsumtion genom att relatera konsumtionsdata till skadad hälsa eller säkert utfall. Studien belyser vidare effekterna av pågående demografiska och sociala förändringar i Europa. Dessa effekter kommer att påverka den äldre befolkningens alkoholkonsumtion, sjukhusvård samt alkoholrelaterade dödsfall. Studien belyser att betydande förändringar i europeiska och global handel har lett till lägre genomsnittliga alkoholpriser och större tillgänglighet i många länder. Dessa förändringar har i sin tur påverkat trenderna för alkoholkonsumtion. Studien visar också att det finns ett stort behov av att utveckla effektiva insatser för den åldrande europeiska befolkningen (Hallgren, Hogberg & Andreasson, 2009). I en kvantitativ studie av Världshälsoorganisationen (2007) hävdas att Europa spelar en viktig roll för produktion, handel och konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Europa bär också på en stor social och ekonomisk börda för alkoholrelaterade problem, med det högsta kapitalet för 14

alkoholkonsumtionen i världen. Studien visar att förändringar kommer att ha en enorm påverkan på det europeiska samhället. En åldrande befolkning höjer vanligtvis hälsobelastningarna i städer och detta innebär många utmaningar för folkhälsans beslutsfattare. Studien visar att dagens äldre européer lever och arbetar längre än tidigare och har större ekonomiska möjligheter att köpa alkohol än tidigare generationer. Därmed finns det ett stort intresse för vilka effekter dessa förändringar kan ha och hur man bäst kan bemöta de utmaningar (och möjligheter) de har (WHO, 2007). En finsk kvalitativ och kvantitativ studie (Aira, Hartikainen & Sulkava, 2008) fokuserar på äldre människor som dricker alkohol för medicinskt bruk. Syftet med studien var att beskriva alkohol som självmedicinering bland personer i åldern över 75 år. Studien visade att läkare ofta möter patienter som använder alkohol som självmedicinering. Studiens tillvägagångssätt var att ett slumpmässigt urval av 1000 personer i åldern 75 år eller mer som hade eget boende, intervjuades om sin alkoholkonsumtion och alkoholanvändning som självmedicinering. De utvalda personerna intervjuades också om sin livsstil, läkemedel samt sjukdomar. I studien intervjuades också en specialistläkare, som var inriktad mot att forska i och undersöka det normala åldrandet samt undersöka och behandla åldrandets sjukdomar. Läkaren kontrollerade sina läkarjournaler för medicinska villkor. Detta visade att hälften av försökspersonerna drack alkohol och 40 % av dem använde alkohol som läkemedel. Resultatet visade även att det var lika vanligt hos både män och kvinnor och de vanligaste orsakerna till användning av alkohol var hjärt- och kärlsjukdomar (38 %), sömnstörningar (26 %) och psykiska problem (23 %). Slutsatsen som drogs var att det är vanligt att dricka alkohol i medicinskt syfte inom den äldre befolkningen i Finland (Aira, Hartikainen & Sulkava, 2008). En spansk kvantitativ studie (Goméz et al.,2006) visar att genomförda korta åtgärdsstrategier för farlig alkoholkonsumtion i primärvården har visats vara av värde. Syftet med studien var att jämföra den diagnostiska nyttan med AUDIT och AUDIT-C, för att upptäcka farlig konsumtion bland äldre samt yngre i primärvården och sedan jämföra resultaten. Patienterna valdes ut slumpmässigt med hjälp av en systematisk provtagning. Patienterna delades upp i två grupper, en bestående av patienter som var 65 år eller äldre samt en grupp bestående av de kvarvarande åldersgrupperna. För bedömning av en veckas alkoholintag gjordes en intervju på en mängd frekvenser. Kriterierna för att definiera farligt drickande var AUDIT 15

och AUDIT-C, i studien användes också enkäten CAGE och spanska validerade versioner. Provet bestod av 602 personer, 31 % av dem var i den bestående gruppen 65 år eller äldre och 69 % var i den kvarvarande åldersgruppen. I den äldre åldersgruppen var den genomsnittliga åldern 72 år och den genomsnittliga alkoholförbrukningen per vecka var 83g och 10 % ansågs ha riskfylld konsumtion. I den yngre gruppen låg genomsnittet på alkoholintag per vecka på 112g och 12 % klassades som riskkonsumenter. Diskussionen i denna studie handlade om nivån av konsumtion och om andelen med riskkonsumention var lägre hos den äldre befolkningen. Studien belyser att den mängd som definierar äldre människor som farliga alkoholister är rimligen lägre, med tanke på åldersrelaterad metabolism samt åldersrelaterade förändringar. Dessutom kan den höga dödligheten leda till tidigare och ibland mer framträdande alkoholrelaterade problem. Sammanfattningsvis var AUDIT och AUDIT-C bra på att upptäcka farliga alkoholkonsumenter i gruppen 65 år eller äldre. Deras känslighet och särdrag visade inga statistiskt signifikanta skillnader jämfört med de yngre åldrarna (Gómez, Conde, Santana, Jorrín, Serrano & Medina, 2006). I en finsk kvantitativ studie (Aira, Hartikainen & Sulkava, 2005) var syftet att beskriva alkoholanvändning i hemmiljö för äldre personer i Finland. Syftet var också att bedöma antalet personer som drack alkohol och samtidigt låg i teoretisk risk genom deras kroniska sjukdomar eller läkemedelsanvändning. Tillvägagångssättet var att ett slumpmässigt urval av patienter gjordes från folkräkningens data i staden Kuopio, undersökningen erhöll 601 personer. En utbildad sjuksköterska intervjuade deltagarna om användning av alkoholhaltiga drycker samt recept och receptfria läkemedel i polikliniken av kommunala sjukhus. Tillvägagångssättet sedan var det strukturerade alkoholfrågeformuläret, AUDIT och CAGE frågor. På grundval av denna information, beräknades de svarandes alkoholkonsumtion per vecka i alkoholenheter. Deltagarna delades in i fyra konsumtions kategorier: helnykterister, mindre än ett standardglas per vecka, 1-7 standardglas per vecka och mer än 7 standardglas per vecka. För att se försökspersonernas medicinanvändning ombads de att ta med sina receptbelagda mediciner. En specialistläkare granskade ämnet och kontrollerade sina medicinska journaler för medicinska förhållanden. I journalerna ingick diabetes, högt blodtryck och depression och eftersom dessa tillstånd kan orsakas eller förvärras av alkohol rekommenderas förfrågan om alkoholanvändning. Av de stadsbor som levde i sina egna hem besvarade 99,6 % patienter frågor om alkohol, deras medelålder var 81 år. Sammanlagt hade 44 % av dem använt alkohol under det föregående året. Det visade sig vara vanligare att 16

bruka alkohol hos män, än hos kvinnor. Resultaten visar att de flesta som drack alkohol använde också mediciner regelbundet (86,9 %). Alkoholbruk var vanligt bland hypertoni (43 %), diabetes (46 %) och depressiva (39 %) patienter, men deras konsumtion var oftast blygsam. Användning av läkemedel med potentiella interaktioner med alkohol var också ganska utbrett (Aira, Hartikainen & Sulkava, 2005). En svensk kvantitativ studie av Lindén-Boström, Persson och Berglund (2009) menar att statistiken visar emellertid att antalet äldre personer i behov av sjukhusvård för alkoholförgiftning har ökat. Detsamma gäller för avlidna i alkoholrelaterade diagnoser. Följden av en fortsatt ökning av alkoholrelaterade skador kan få hälso- och sjukvårdskostnader att stiga. Små mängder alkohol hos äldre individer har i flera undersökningar haft samband med lägre frekvens av hjärtinfarkt, stroke, diabetes av typ 2 och demens. Resultat visar att riskfylld alkoholkonsumtion har samband med högre utbildning, bruk av tobak, fysisk inaktivitet, låg psykisk välbefinnande och användning av sömn/ eller lugnande läkemedel (Lindén-Boström, Persson & Berglund, 2009). 3.3 Det sociala arbetets påverkan En svensk kvantitativ studie av Ramstedt (2009) menar att förutom negativa hälsoeffekter hos de äldre personerna har man i denna studie uppmärksammat risken att andra kan bli drabbade. Ett exempel på detta är att personal inom äldreomsorgen får en förhöjd arbetsbörda. Studien uppmanar att det finns en brist på studier av vilka aktuella utvecklingstendenser som finns samt hur dessa samverkar med olika alkoholrelaterade problem bland äldre. Studien belyser att det i Sverige råder brist på kunskap om hur äldres alkoholvanor har förändrats över tiden. Det är inte bara på grund av att äldre personer exkluderats i tidigare befolkningsstudier utan också för att det saknas längre serier av jämförlig datainsamling som kan belysa frågan. Det har skett en tydlig ökning av äldre personers alkoholkonsumtion från mitten av 1990-talet. Denna slutsats fick stöd i alkoholstatistik som baseras på försäljningsdata och skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion (Ramstedt, 2009). 17

En svensk kvantitativ studie av Linden-Boström, Persson och Berglund (2009) menar att både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. De som nu eller i en snar framtid går i pension har en högre alkoholkonsumtion än tidigare generationer. Många av dem i dessa yngre äldre generationen kommer att ta med sig sina vanor och levnadsmönster in i pensionsåldern. En trolig konsekvens av detta blir en ökad andel riskkonsumenter och mer alkoholrelaterade skador och därmed en större påfrestning på bland annat hälso- och sjukvården. Noterbart var att regelbunden alkoholkonsumtion (minst två dagar per vecka) inte minskar med stigande ålder. Det är till och med så att 80 åriga män och kvinnor har samma regelbundenhet i drickandet som män och kvinnor i åldergruppen 30-34 år (Lindén-Boström, Persson & Berglund, 2009). I en kvalitativ studie från Skottland av Shaw och Palattiyil (2008) var syftet att fånga de praktiska erfarenheterna från socialarbetare och hur de står sig i förhållande till äldre personer som missbrukar alkohol. Med hjälp av strukturerade intervjuer samlades det in data från 18 praktiker. I studien undersöktes tjänster för alkoholmissbruk och om utövarna kände till de befintliga tjänsterna. I studien undersöktes också vilka tjänster som var effektivast med att uppfylla behoven hos äldre människor med alkoholproblem. Studien visar att ökningen av alkoholmissbruk bland äldre har konsekvenser för det sociala arbetet. Studien visar också en stor skillnad i tjänster som var särskilt utformade för att hjälpa och stödja äldre personer med alkoholproblem. Viktiga frågor har uttryckt sig i att det finns en osäkerhet bland personalen om vart de skall hänvisa de äldre personerna som behöver specialisthjälp. Studien belyser att personalen inte såg någon mening med att titta på den äldre befolkningens alkoholkonsumtion samt de bakomliggande orsakerna till deras alkoholmissbruk. Det har rekommenderats uppsökande verksamhet i äldre människors hem för att införa en mer åldersspecifik tjänst, ett tillvägagångssätt som skulle ha mer positiva resultat för de äldre. Forskningspersonerna i denna studie ansåg att studien utgör ett meningsfullt bidrag till det sociala arbetets teori. Detta eftersom det inte finns några forskningsresultat om befintliga tjänster för äldre människor med alkoholproblem. Rekommendationer för att utveckla tjänster för att tillgodose behoven hos äldre människor med alkoholproblem blir mer och mer ett betydande bidrag till den sociala arbetslivserfarenheten. De teman som framkom i studien var omfattningen av alkoholmissbruk och svårigheten att identifiera problemet bland den äldre befolkningen. Det faktum som betonades var att de äldre använder alkohol för att kunna klara av den ökande utmaningen av ålderdomen. Det uppkom också frågor om en höjd nivå av ej 18

tillgodosedda behov bland äldre människor med alkoholproblem i det område som studien låg. Studien visar att ett stort antal social arbetare som arbetar med äldre människor som har alkoholrelaterade problem, har negativ inverkan på deras liv på något sätt. Ungefär 13 % av de vuxna i åldern 55-64 och 6 % av befolkningen mellan 65-74 år kan dricka mer än rekommenderad mängd. Det är olika mönster av alkoholmissbruk bland den äldre befolkningen jämfört med yngre åldersgrupper, med en betydande ökning av alkoholbruk, varvid en äldre person är vanligtvis använder alkohol för att klara av en förändrad tillvaro. Sen debut av alkoholanvändare orsakas ofta av sociala faktorer (till exempel dödsfall), psykiska hälsoproblem (till exempel depression), och fysiska hälsoproblem (Shaw & Palattiyil, 2008). 4. Diskussion I min redovisning av resultaten från litteraturstudien har jag valt att titta på vad olika studier visar om den ökning av alkoholkonsumtionen som skett bland den äldre befolkningen samt varför äldre personer är känsligare för alkoholens effekter. Denna litteraturstudie syftar till att utveckla och fördjupa kunskaper utifrån befintliga texter om alkoholkonsumtion och äldre, främst utefter tre centrala frågeställningar. Dessa frågor har besvarats i studiens resultatredovisning. Syftet med arbetet är således att erhålla en större förståelse, uppmärksamma samt granska och presentera forskning kring den äldre befolkningens alkoholmissbruk. De refererade studierna belyser att äldres alkoholvanor länge har försummats inom alkoholforskning. En förklaring till detta kan vara att att vi idag har en föreställning om att äldre personer dricker relativt lite alkohol. Studierna belyser att det inte finns någon uppenbar förklaring till varför alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen har ökat. Faktorer som berörts i de refererade studierna är att de äldre utgör en allt större andel av befolkningen och den nya generationen har en helt annan syn på alkohol än föregående generationer. De är också en relativt resursstark grupp och eftersom inkomst generellt har en viss tendens att samvarierar positivt med alkoholinköp, kan detta tänkas gynna ett ökat alkoholbruk. Det har framförts att goda pensionsvillkor innebär möjligheter att njuta av det goda livet vilket 19

skulle kunna öka risken för att utveckla alkoholproblem. En annan faktor kan vara att äldre personer tar till sig det dagens media belyser, det vill säga, att måttliga mängder alkohol hos den äldre befolkningen har i flera undersökningar haft samband med lägre frekvens av hjärtinfarkt, stroke, diabetes av typ 2 och demens. Möjligen är detta en förklaring till att allt fler äldre har börjat konsumera alkohol samt att det oftast tycks ske i måttlig omfattning. De refererade studierna visar att biologiska förändringar i samband med åldrandet medför en ökad känslighet för alkoholens effekter bland den äldre befolkningen, vilket kan leda till större skada jämfört med yngre vuxna. Äldre männsikor använder också läkemedel som inte bör kombineras med alkohol. Äldre människor har även en minskad förmåga att utveckla tolerans, detta på grund av att åldrandet påverkar kroppens förmåga att anpassa sig till förekomsten av alkohol. På det sättet kan en äldre person uppleva uppkomsten av alkoholproblem även om hans eller hennes dryckesmönster förblir oförändrad. Europas åldrande befolkningsstruktur frambringar många utmaningar inom hälsoområdet. Den ökade tillväxten av den äldre befolkningen och en ökad alkoholkonsumtion bland denna områdesgrupp förmodas att leda till ökade alkoholrelaterade problem. Studierna visar att det har skett en klar ökning av alkoholrelaterade skador bland den äldre befolkningen. Ett viktigt inslag i EU:s alkoholpolitik är en diskussion gällande effektiviteten av generella prisökningar, minimipriser hos återförsäljare och reglering av rabatter i syfte att minska alkoholrelaterade skador. De refererade studierna belyser att det finns ett antal nya sociala, ekonomiska och rättsliga förändringar i Europa som har påverkat alkoholkonsumtion bland den äldre befolkningen. Betydande ändringar i den globala EU: s handel har lett till lägre genomsnittliga alkoholpriser och större tillgänglighet i många länder. De refererade studierna visar att ökningen av alkoholkonsumtion bland den äldre befolkningen har konsekvenser för det sociala arbetet. Förutom negativa hälsoeffekter hos den äldre befolkningen har de refererade studierna uppmärksammat risken att andra kan bli drabbade. Ett exempel på detta är att det blir en större påfrestning på hälso- och sjukvården och personal inom äldreomsorgen kommer till att få en förhöjd arbetsbörda. Det behövs en ökning på utbildning av personal för att kunna hjälpa äldre med alkoholmissbruk. De 20

refererade studierna visar också att det finns den stor skillnad i tjänster som är främst utarbetade för att hjälpa och stöjda äldre personer med alkoholproblem. Det finns en osäkerhet bland olika proffesioner om vart de skall hänvisa de äldre personerna som behöver specialisthjälp. Tidigare såg proffesioner inte någon mening med att titta på den äldre befolkningens alkoholkonsumtion samt bakomliggande orsaker på grund av att det var ett sådant orelevant område. I de refererade studierna rekommenderas det att utveckla tjänster för att tillgodose behoven hos äldre personer med alkoholproblem. Det måste göras ett försök att få utövare att ingå i ett sätt att utveckla nya och mer effektiva tjänster som ger längre långsiktigt stöd i de äldres egna hem. Detta blir mer och mer betydande bidrag till den sociala arbetslivserfarenheten. Idag finns det inte några forskningsresultat om befintliga tjänster för äldre människor med alkoholproblem. Det har framkommit i de refererade studierna att olika proffesioner möter äldre personer som använder alkohol som självmedicinering. Resultat visar att de flesta äldre personerna som dricker alkohol använder också mediciner regelbundet. Använingen av läkemedel med latenta interaktioner med alkohol är ganska utbrett. De vanligaste orsakerna till använding av alkohol är hjärt- och kärlsjukdomar, sömnstörningar samt psykiska problem. De refererade studierna belyser också att äldre män konsumerar betydligt mer alkohol än äldre kvinnor. Kvinnors alkoholförbrukning har kopplats till bättre hälsa, förbättrad hjärthälsa samt lägre sjukhusinläggningar medan inga betydande negativa eller postiva effekter upptäcktes för äldre män. Studierna visade också på att aktuella dryckesförändringarna inte har varit likformiga i olika åldersgrupper och att utvecklingen bland yngre och äldre under senare år har gått åt olika håll. De refererade studierna visar på att alkoholkonsumtion ökar bland den äldre befolkningen medan den minskar bland de yngre åldergrupperna. I de refererade studierna har mätinstrument av alkoholkonsumtion som AUDIT, AUDIT-C och CAGE frågor använt, detta har visat sig vara ett bra sätt att upptäcka farliga alkoholkonsumenter i gruppen 65 år eller äldre. Den här litteraturstudien resulterar i att det finns växande bevis på att alkoholproblem bland den äldre befolningen ökar. Indikationer 21