OVANÅKERS KOMMUN Projektbeskrivning 2007-08-23 Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger Organisation av nätverk och förnyat arbetssätt från förskola till gymnasiet Bakgrund Våra grundskolor visar bekymmersamt låga resultat i matematik. Vår tidigare skolchef gav kommunens kvalitetsutvecklare uppdraget att söka nya former för en ökad måluppfyllelse i matematik, ett tydligt men inte så enkelt uppdrag. Uppdraget gällde då enbart grundskolan. För att få en bred uppslutning så bildades en strategigrupp med lärare från grundskolans alla år. Vi startade med att inventera skolornas problembilder. Här fanns det mesta med, alltifrån bristande taluppfattning till koncentrationssvårigheter. Vid närmare analys så fann vi några gemensamma problemområden. Vi valde att kalla dem mattespöket och räknande utan mening. Mattespöket innebär att elever har tappat tron på sitt eget kunnande och helt enkelt accepterat att matematik i alla dess former är för svårt. Denna falska insikt har kommit smygande in i skolan redan i tidiga åldrar. Räknande utan mening däremot kan till en början verka som ett bra sätt att undervisa. Eleverna jobbar igenom en massa uppgifter och ju fler man hinner med dess bättre. När man lyfter lite på detta täcke hittar man ett antal producenter utan större insikt i vad man producerat. De elever som själva hittar enkla vägar i detta system brukar gilla räkna utan mening. Då det oftast ligger en bonus i systemet, som att hinner man sin mängd så slipper eleverna läxor osv. För några så blir tyvärr matematiken dubbelt tung, man förstår inte så mycket och man blir straffad då man alltid måste jobba hemma för att hinna med. Vi beslöt att titta lite extra på varandras skolor samt arbetsformer och gjorde arbetsplatsbyten inom gruppen. Vi resonerade sedan om vad som såg bra ut på varandras skolor och vad som kunde förbättras. Kände att det var viktigt att inte komma med pekpinnar, utan i stället ge vägvisare. Därför har våra aktiviteter under våren varit i form av vägvisare. Vi har anordnat ett flertal träffar med temat utepedagogik i matematik. Här har vi haft hjälp av naturskolans pedagogiska material och även haft hjälp av en pedagog ifrån naturskolan. Dessa träffar har varit välbesökta och känts uppskattade. Vid några av träffarna har även förskolorna varit med. Vårt budskap vid träffarna har varit att det inte finns enkla metoder som löser problem utan att lärare bör fokusera på målen och vilka processer som skapar lärande. Vi tror att variation är mycket viktigt, för att upprätthålla intresset och att ge eleverna flera alternativa metoder att lösa problem. Vi har investerat i tre befintliga uterum som används i dag av våra pedagoger som naturliga platser att bedriva praktisk undervisning. Vi har också lyft tre områden som alla skolor ska förbättra. Använda ett konsekvent språk i matematiken. 1
Jobba igenom taluppfattningen ordentligt. Lösa problem i stället för att producera. Under våra träffar har vi tagit upp detta med att vara konsekventa i språket. Siffra, tal, exempel, uppgift och är lika med är beteckningar som ska vara lika i våra skolor. Inför höstterminen 07/08:s start anställde nuvarande skolchef en matematikutvecklare på 50% som har varit på NCM:s regionala träffar. Utifrån dessa träffar har matematikutvecklaren rapporterat till kommunens skolchef, kvalitetsutvecklare samt skolledarna hur vi skulle kunna utveckla pågående matematikarbete i kommunen. Våra diskussioner på barn- och utbildningsförvaltningen är att utforma ett långsiktligt utvecklingsarbete genom att organisera nätverk och förnya arbetssätt från förskola till gymnasiet där kontinuerlig uppföljning ingår. Syfte är att utforma och organisera ett långsiktigt kvalitetsarbete i matematik - hur man kan väcka intresse och inspirera barn och ungdomar genom att upptäcka matematik i dess vardag och i förskolans och grundskolans dagliga verksamhet. - med ett innehåll som utvecklar barnskötares, förskole- och grundskolelärares förhållningssätt och kunnande i och om matematik. - och informera samt redovisa hur kompetensutveckling kan ge effekter i för- och grundskolans dagliga verksamhet. - med att inspirera och diskutera matematikundervisning i för- och grundskola genom regelbundna träffar och inspirationsdagar. - genom att introducera ett samarbete mellan lärare och föräldrar, hur de tillsammans kan engagera och stödja barnens och ungdomars lärande i matematik. - genom att informera skolledarna om vikten av att avsätta tid för kontinuerligt återkommande konferenser för kvalitet- och utvecklingsarbete i arbets- och ämneslag på för- och grundskolorna. Målgrupp Projektet kommer att omfatta 14 förskolor, 11 grundskolor samt 1 gymnasieskola. Mål är att förbättra innehåll, arbetssätt, organisation och utbildningens kvalitet genom att lärare i matematik i högre grad än nu kommer att använda sig av: - mer varierad undervisning. Större flexibilitet och bättre anpassning till elevers förkunskaper, förståelse, intresse och studieinriktning. - Ett relevant och begripligt innehåll. Uppgifter som utmanar, både läroboksbaserade och hämtade från autentiska situationer. Fler inslag av praktiska tillämpningar och konkreta upplevelser. - Varierat arbetssätt med inslag av laborativa metoder både individuellt och i grupper. Gemensamma samtal som utvecklar begreppsförståelse, tänkande och förmåga att göra kloka val av strategier för att lösa problem. - En minskning av lärobokens dominans i undervisningen till förmån för olika läromedel och undervisningsmaterial för att nå nationella mål. - Ämnesövergripande samarbete. - Större möjligheter för eleverna till inflytande och påverkan på studierna. 2
- Allsidig utvärdering som lyfter fram olika kvaliteter i lärandet, med fler bedömningsinstrument än skriftliga poängsatta prov. - Tydliga mål och syften med studierna. Projektbeskrivning Organisation av nätverk och arbetsätt från förskola till gymnasiet genom inspirerande kvalitetsarbete för ökad måluppfyllelse i matematik. Kvalitetsarbete, mål och resultatstyrning ska leda till utveckling genom utvecklingsdialoger i arbets/ämneslagen. Arbetet ska alltid styras utifrån syftet med undervisningen mål planering - genomförande uppföljning utvärdering. Genom fördjupade matematikdidaktiska kunskaper och dels ge förutsättningar för deltagarna att planera, organisera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser på den egna enheten. Det övergripande syftet är att barn/elever ska få ökad lust att lära matematik och ett utökat kunnande i matematik. Med lärare avses i detta sammanhang pedagogisk personal inom förskola, skolbarnsomsorgen samt grundskola. Med undervisning avses såväl undervisning i grundskolan som situationer i förskola och skolbarnsomsorgen som inrymmer matematik. Med grundskola avses förskoleklass t o m skolår 9. Utvecklingsarbetet kommer att bestå av ämnesdidaktisk fördjupning samt upprättande av handlingsprogram för lokal kompetensutveckling. 1. Aktuell forskning kopplat mot lärarnas ämnesdidaktiska arbete som avser att ge lärare - inom förskolan och skolbarnomsorgsverksamhet stöd i att uppmärksamma situationer som inrymmer matematik, så att barnen får rika tillfällen att utveckla sitt tänkande - inom grundskolan stöd i att utveckla undervisningen så att elever får möta en varierad matematikundervisning både till innehåll och form. - Lpfö 98, Lpo 94 samt förslagen till målen för år 3 och kursplaner och betygskriterier för grundskolans år 5 - år 9 kopplat mot forskning, kommer att vara utgångspunkt för allt arbete i matematiksatsningen. - Ett viktigt arbete är att diskutera och arbeta fram olika verktyg för bedömning och uppföljning av elevernas kunskaper i matematik. Har vi samma syn på bedömning och uppföljning? Hur mäter vi kunskap? Nationella prov och uppföljning? Är det bara provresultat som räknas i betygssättningen? - Att utveckla former för hur lärarna tillsammans med föräldrar kan stödja barnens lärande i matematik? 2. Handlingsplan för kollegial och kvalificerande kompetensutveckling - Erfarenheter från och utvärderingar av liknande satsningar i Sverige presenteras. - Lärares lärande belyses och diskuteras. - Utarbetande av lokala handlingsplaner för de deltagande skolorna. Själva organisationens uppbyggnad kommer att gå till så här: I samråd med skolledarna diskuterar matematikutvecklaren vikten av att det finns avsatt tid för ämneskonferenser för kontinuerligt och långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete i matematik på alla skolor i kommunen. På varje skola utser skolledarna en lärare, gärna en eldsjäl från varje verksamhet i: Förskolan 3
Förskole- och verksamma lärare i matematik från förskoleklass - år 3. Verksamma lärare i matematik i år 4-6. Matematiklärare i år 7-9 Gymnasielärarna Varför en eldsjäl? Det är viktigt att läraren är positiv och kan inspirera sina kollegor samt förmedla utvecklingsarbetet till och från den enskilda skolan till en planeringsgrupp (se vidare i rubriken uppföljning). Inspiration som leder till utvecklingsarbete: Endel i utvecklingsarbetet är att inhämta ny näring och inspiration ett ypperligt tillfälle är Biennalen 2008 som är förlagd i Stockholm. I början av vårterminen den 31 januari-1februari åker några pedagoger från varje skola på matematikbiennalen 2008 i Stockholm. Under två dagar får deltagarna en totalupplevelse av skolmatematik, möta entusiaster och ansvariga på alla nivåer i vårt utbildningssystem och få intryck av forskning, utvecklings- och vardagsarbete i föredrag, workshops, diskussionsgrupper samt i idé-, informations- och läromedelsutställningar. När lärarna återvänder hem från biennalen är de fulla av ny inspiration och nya idéer som de delar med sig av till sina kollegor. Utöver biennalerna ordnar vi en inspirationsdag i slutet av vårterminen i respektive åldersgrupp med workshops där lärarna från de olika skolorna presenterar sina utvecklingsarbeten. Uppföljning Planeringsgruppen och matematikutvecklaren diskuterar de enskilda skolornas utvecklingsarbete utifrån projektets syfte och målbeskrivning och sammanställa dessa. På det sättet får vi en bank av idéer och uppföljning från varje skola som de vidare kan använda i sitt utvecklingsarbete. Matematikutvecklaren (MU) träffar lärarna i respektive åldersindelning, förskolan, förskoleklass - år 3, år 4-6, år 7-9 samt matematiklärarna på gymnasieskolan. Planeringsträffarna mellan matematikutvecklaren och deltagarna för en gemensam diskussion kring upplägget och uppföljning av handlingsplaner för de enskilda verksamheterna. Matematikutvecklaren följer upp och samordnar arbetet tillsammans med deltagarna utifrån deras önskemål. Deltagarna ska känna att de kan påverka både innehåll och form i utformandet av handlingsplanerna. Det är viktigt att lärare känner till och kan följa hur arbetet i ett tidigt skede tas tillvara i senare skolår och att lärare i senare skolår känner till hur grundläggande och viktiga begrepp behandlats tidigare i matematikundervisningen utifrån aktuell forskning. Genom att ta del av varandras erfarenheter av lärande och undervisning i matematik finns förutsättningar för att utveckla variationer utifrån vårt syfte och den måluppfyllelse vi önskar i detta projekt. Kontinuerlig dokumentation Deltagarna dokumenterar och skriver ner sina reflektioner och erfarenheter. En kontinuerlig dokumentation är av betydelse för lärande är viktig. Lärarna kommer bl.a. att behöva tekniskutrustning som t.ex. videokamera, digitalkamera och datorer m.m. för att dokumentera, inspirera och dela med sig. 4
Utvärdering Under läsåret kommer respektive planeringsträff med matematikutvecklaren få reflektions frågor och kontinuerligt utvärdera sina handlingsprogram och utvecklingsinsatser utifrån projektets syfte och målbeskrivning. Vi avslutar läsåret 07/08 i samband med de olika gruppernas inspirationsdagar. Då sammanfattar vi arbetet i stort och utvärderar utifrån våra punkter i projektets målbeskrivning. Litteratur Skolorna kommer att arbeta utifrån vad just deras arbetslag behöver för att utveckla sitt arbete i matematik. Projektet kommer att föreslå att det finns ett matematikbibliotek med ett basutbud av litteratur på varje enhet (se förslagen nedan). En viktig del i arbetet är att deltagarna själva har utrymme att utöver biblioteket själva kunna bestämma vilken litteratur de behöver utifrån just deras utvecklingsarbete. Naturligtvis är det utifrån de olika publikationer som NCM rekommenderar. Litteratur i förskolans bibliotek: Utbildningsdepartementet. (1998). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes AB. Skolverket (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: PRIM gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. Wallby, K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R. & Wallby, A. (red.) (2000). Matematik från början. NämnarenTema. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Matematik i förskolan. Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Föräldrabroschyrer i förskolebiblioteket: Doverborg, E Barn och matematik 0-3 år. Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Forsbäck, M, Barn och matematik 3-5 år Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Olsson, I, Barn och matematik 5-7 år Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Litteratur i förskoleklass år 3:s bibliotek: Skolverket, Lpfö 98 samt Lpo 94 Skolverket, Förslag till mål för år 3 (Kursplan) Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik ett kommunikations ämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik Algebra för alla Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik från början. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. NCM, Familjematematik Hemmet och skolan i samverkan Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (2006). Matematik i förskolan. Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Trygg, L, Rystedt, E (2005) Matematikverkstad - en handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. 5
Doverborg, E. & Anstett, S. (2003). Barn ritar och berättar Johansson, E & Pramling Samuelsson, I (red.), Förskolan barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (Särtryck). Föräldrabroschyr i förskoleklass år 3s bibliotek: Olsson, I, Barn och matematik 5-7 år Nämnaren Tema. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM samt MSU Litteratur för lärare i år 4-6 och år 7-9s bibliotek: Skolverket, Lpo 94 Skolverket, Kursplaner Skolverket, Analys och diagnosmaterial i matematik NCM, Matematik ett kommunikations ämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik Algebra för alla Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik från början. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. NCM, Familjematematik Hemmet och skolan i samverkan Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Uppslagsboken Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Litteratur för år 7-9 och gymnasiets bibliotek: Skolverket, Lpo 94 Skolverket, Kursplaner NCM, Matematik - ett kärnämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik ett kommunikations ämne Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Matematik Algebra för alla Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Familjematematik Hemmet och skolan i samverkan Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, Uppslagsboken Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Trygg, L, Rystedt, E (2005) Matematikverkstad - en handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Tidskrifter som bör finnas tillgänglig alla lärare: NCM, Nämnaren, tidskrift för matematikundervisning Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. NCM, NOMAD- en tidskrift för forskning och utvecklingsarbete i matematikämnets didaktik Göteborg: Göteborgs universitet. NCM. Internet sidor för alla: www. ncm.gu.se www.msu.se www. kollegieblocket.se m.m. 6