KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, tisdag den 15 oktober 2019, kl. 13:00. Masugnspipan

KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, tisdag den 15 oktober 2019, kl. 13:00. Masugnspipan, masugnen Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustafsson Ordförande Ellinor Halldan Sekreterare Ledamöter Irja Gustafsson, ordförande (S) Nafih Mawlod (S) Jonas Kleber, v ordförande (C) Fredrik Vessling (V) Pär-Ove Lindqvist (M) Jan Hansson (M) Jari Mehtäläinen (SD) Ersättare Joacim Hermansson (S) John Omoomian (S) Maria-Pia Karlsson (C) Ulf Axelsson (V) Markus Lundin (KD) Inger Griberg (MP) Björn Larsson (-) Föredragningslista Nr. Ärende Val av justerare Förslag: Fredrik Vessling (V) med Jari Mehtäläinen (SD) som ersättare. Justering sker tisdag den 22 oktober 2019 kl. 15.00 på sekreterarens rum. Dnr Föredragande Tid

Beslutsärenden 1. Nämndernas verksamhetsberättelse januari - augusti för tillväxtförvaltningen KS 2019/267 Magnus Sjöberg m.fl 13.0013.15 2. Uppföljning av internkontroll januari - augusti 2019 för tillväxtförvaltningen KS 2019/249 Magnus Sjöberg m.fl 13.1513.30 3. Mål och budget 2020 2022 tillväxtförvaltningen KS 2019/138 Magnus Sjöberg m.fl 13.3014.30 4. Återrapport ferie 2019 KS 2019/53 Tobias Skogdalen 14.5015.00 5. Medborgarservice i Lindesbergs kommun 2019 KS 2018/489 Rahf Almadfa 15.0015.10 6. Servicepunkter i Lindesbergs kommun KS 2018/360 Daniel Fagerlund 15.1015.25 7. Investering i ny hissanordning till tumblinggolvet i gymnastikhall i Lindesberg Arena KS 2019/279 Jonas Andersson 15.25 8. Förfrågan om att arrendera hela gymnastikhallen i Lindesberg Arena från Stråssa Gymnastikförening KS 2019/280 Jonas Andersson 15.35 9. Investeringsbidrag för LIF Lindesberg för att anlägga en beachhandbollsplan vid Lindeskolan KS 2019/281 Jonas Andersson 15.45 10. Ridtält och anläggande av parkering vid ridhuset i Norslund KS 2019/282 Jonas Andersson 15.55 11. Förslag om antagande av tillägg till Översiktsplan för Lindesbergs kommun TÖP LIS AKK2016/433 Björn Nettelbladt 16.0516.20

12. Taxa för försäljning av mark samt upphävande av tidigare taxa för industrimark och tomtpriser 14. Meddelanden KS 2019/288 16.20

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-10-07 Tillväxtförvaltningen Helena Randefelt 0581-816 06 helena.randefelt@lindesberg.se 1 (2) KS 2019/267 ÄRENDE 1 Tillväxtutskottet Nämndernas verksamhetsberättelse januari - augusti för tillväxtförvaltningen Förslag till beslut Tillväxtutskottet godkänner verksamhetsberättelsen för perioden januariaugusti 2019 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning För tillväxtförvaltningen präglas det första halvåret av 2019 av förändringsarbete! Arbetet med att engagera medarbetare och ge dem rätt förutsättningar att kunna jobba mer metodiskt med att utveckla verksamheten, skapa flera samarbeten både internt inom kommunen, med externa samarbetspartners och kommunens medborgare har under våren varit i fokus och fortsätter även under hösten 2019. Inom kulturenheten pågår arbete med att ställa om verksamheten för att nå ut bredare till fler målgrupper. Fokus ligger på att prioritera gruppen barn och unga ytterligare och att arbeta med prioriterade insatser. Kulturenheten har invigt Meröppet på huvudbiblioteket och kommer utifrån Meröppet på huvudbiblioteket kunna arbeta med mer uppsökande verksamhet. Detta har varit en positiv skjuts till förändringar. Det ingår i uppdragets karaktär att verksamheten kan vara hur stor som helst, det är resurserna som sätter gränsen. Inom näringslivsenheten pågår arbete med att tydliggöra grunduppdraget och genom det realisera den näringslivsutveckling som kommunen har ambitionen att genomföra. Detta kräver att det nuvarande uppdraget tydligare definieras, avgränsas och samordnas med andra berörda förvaltningar, detta i termer av ett utvecklingsarbete snarare än ett förvaltande arbete. Inom arbetsmarknadsenheten har förändringar skett bl.a. personalmässigt och i slutet av oktober 2019 tillträder en ny enhetschef för enheten. Under året har arbetsmarknadsenheten bland annat i samarbete med försörjningsstöd arbetat fram ett förslag till en modell för Resursjobb. Det är en insats för att kunna matcha fler individer till arbetsmarknaden/studier. Under sommaren har feriearbete för kommunens ungdomar fortlöpt med gott resultat. I början av året öppnades Medborgarservice som fysiskt har en lokal Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) på Stadsbiblioteket. Intresset hos medborgarna har varit bra och behovet av att få hjälp och rådgivning stort. Inom vuxenutbildningen arbetas det med att hitta fler vägar för breddad rekrytering. Där finns en stor del av arbetskraftsreserven som behöver hitta vägar via utbildningssystemet till arbetslivet. Ett förändringsarbete pågår men utbildningsenheten klarar inte alla uppdrag på egen hand, utan fler interna och externa parter behöver delta i detta arbete. Dels inom kommunens egna verksamheter men även inom det privata näringslivet och Masugnens yrkesutbildningar. Vi ser också ett stort behov av möjlighet till anställningar utan krav på gymnasiekompetens som lägsta utbildningsnivå. Inom sfi (svenska för invandrare) har under våren ett förändringsarbete påbörjats som syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevernas språkinlärning och för att hantera uppdraget inom utbildningsplikten. Eftersom sfi ofta kombineras med andra arbetsmarknadsinsatser har bl.a. schemaläggning setts över för att kunna skapa en bättre samordning mellan enheterna. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Helena Randefelt Utvecklingsstrateg Bilagor: Nämndernas verksamhetsberättelse januari augusti 2019 för tillväxtförvaltningen

Nämndernas verksamhetsberättelse jan-aug Halvår 1 2019 Tillväxt

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och viktiga händelser...3 2 Ekonomi...3 3 Verksamhet...6 4 Måluppfyllelse...7 4.1 Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet... 7 4.2 Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare... 7 4.3 I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla... 8 4.4 Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag... 9 4.5 Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare.... 10 4.6 Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter... 11 4.7 Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling... 11 4.8 Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning... 11 4.9 Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande... 12 5 Planerade förbättringsåtgärder... 12 6 Sammanfattning till delårsrapporten... 13

1 Sammanfattning och viktiga händelser För tillväxtförvaltningen präglas det första halvåret av 2019 av förändringsarbete! Arbetet med att engagera medarbetare och ge dem rätt förutsättningar att kunna jobba mer metodiskt med att utveckla verksamheten, skapa flera samarbeten både internt inom kommunen, med externa samarbetspartners och kommunens medborgare har under våren varit i fokus och fortsätter även under hösten 2019. Inom kulturenheten pågår arbete med att ställa om verksamheten för att nå ut bredare till fler målgrupper. Fokus ligger på att prioritera gruppen barn och unga ytterligare och att arbeta med prioriterade insatser. Kulturenheten har invigt Meröppet på huvudbiblioteket och kommer utifrån Meröppet på huvudbiblioteket kunna arbeta med mer uppsökande verksamhet. Detta har varit en positiv skjuts till förändringar. Det ingår i uppdragets karaktär att verksamheten kan vara hur stor som helst, det är resurserna som sätter gränsen. Inom näringslivsenheten pågår arbete med att tydliggöra grunduppdraget och genom det realisera den näringslivsutveckling som kommunen har ambitionen att genomföra. Detta kräver att det nuvarande uppdraget tydligare definieras, avgränsas och samordnas med andra berörda förvaltningar, detta i termer av ett utvecklingsarbete snarare än ett förvaltande arbete. Inom arbetsmarknadsenheten har förändringar skett bl.a. personalmässigt och i slutet av oktober 2019 tillträder en ny enhetschef för enheten. Under året har arbetsmarknadsenheten bland annat i samarbete med försörjningsstöd arbetat fram ett förslag till en modell för Resursjobb. Det är en insats för att kunna matcha fler individer till arbetsmarknaden/studier. Under sommaren har feriearbete för kommunens ungdomar fortlöpt med gott resultat. I början av året öppnades Medborgarservice som fysiskt har en lokal på Stadsbiblioteket. Intresset hos medborgarna har varit bra och behovet av att få hjälp och rådgivning stort. Inom vuxenutbildningen arbetas det med att hitta fler vägar för breddad rekrytering. Där finns en stor del av arbetskraftsreserven som behöver hitta vägar via utbildningssystemet till arbetslivet. Ett förändringsarbete pågår men utbildningsenheten klarar inte alla uppdrag på egen hand, utan fler interna och externa parter behöver delta i detta arbete. Dels inom kommunens egna verksamheter men även inom det privata näringslivet och Masugnens yrkesutbildningar. Vi ser också ett stort behov av möjlighet till anställningar utan krav på gymnasiekompetens som lägsta utbildningsnivå. Inom sfi (svenska för invandrare) har under våren ett förändringsarbete påbörjats som syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevernas språkinlärning och för att hantera uppdraget inom utbildningsplikten. Eftersom sfi ofta kombineras med andra arbetsmarknadsinsatser har bl.a. schemaläggning setts över för att kunna skapa en bättre samordning mellan enheterna. 2 Ekonomi Resultatet för tillväxtutskottet 1/1-31/8 påvisar en avvikelse på 0,8 mnkr. Kommunikation som innefattar kommunens färdtjänstskostnader redovisar en negativ avvikelse på 1,0 mnkr. Orsak till detta har ett göra med ett nytt upphandlat avtal gällande Länstrafiken som trädde i kraft 1/7. Avtalet medförde ökade kostnader på grund av bland annat chartrade fordon. Även grundavgiften som kommuner betalar samtlig månad för färdtjänst har ökat med ciirka 0,4 mnkr/år.

I jämförelse med augusti månad föregående år mot 2019 har kostnaden ökat med sexton procent, vilket motsvarar en ökad kostnad med cirka 1,0 mnkr. Antal resor har istället minskat med sju procent. Gällande antal resor samt kostnad hamnar Lindesberg på 3:e högsta plats inom länets tolv kommuner. På grund av dessa faktorer är helårsprognosen -1,4 mnkr. för invandrare utgör mesta delen utav underskottet (-1,5 mnkr). I nuläget är det kö till utbildningen men flertalet av de studerande är återsökande samt att vissa även innefattas utav anhöriginvandring. Effekten blir då att kommunen inte blir berättigad till bidrag (intäkterna blir då lägre en budgeterat). Övriga verksamheter inom utbildning har en positiv avvikelse där en del av överskottet beror på att statsbidrag som betalats ut för utbildningar som faktureras först under december månad. Finns även en del överskott vad gäller lönekostnader på grund av sjukskrivning samt tillfällig vakans. Arbetsmarknadsenhetens avvikelse på 1,0 mnkr beror till största del på högre intäkter från arbetsförmedlingen gällande extra tjänster. Även då denna verksamhet successivt avvecklas inkommer det retroaktiva intäkter eftersom dessa betalas ut månader efter den verkliga perioden. Under 2019 kommer verksamheten inneha intäkter som även berör 2018 (november och december) då dessa inkommer retroaktivt. Sammanfattningsvis beror avvikelsen på minskade lönekostnader i förhållande till dess intäkter. Väg- samt föreningsbidrag har negativa avvikelser på grund av att dessa betalas ut i en klump en till två gånger per år därav avvikelser som på helårseffekt rätar ut sig. Gemensam/administration har en positiv avvikelse på 0,7 mnkr då marknadsföringsbidragen inte betalats ut fullt ännu samt lönekostnader som inte förbrukats fullt ut på grund av föräldraledighet mm. Utbildning har under denna period en negativ avvikelse på 0,5 mnkr där svenska Driftsredovisning (netto) Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprogn os Budget helår Budgetavvike lse helår Kommunikati on 5,3 4,3-1,0 7,8 6,4-1,4 Turism 1,2 1,3 0,1 1,9 1,9 0,0 Vägbidrag Näringslivsen het Exploatering och fastigheter Gemensam tillväxt Administratio n kultur 1,5 2,8 1,1 3,0-0,4 0,2 1,6 4,4 1,6 4,4 0,0 0,0 3,0 3,5 0,5 5,2 5,2 0,0 4,1 4,8 0,7 6,9 7,4 0,5 0,3 0,4 0,1 0,7 0,7 0,0

Verksamhet Anläggning, hyror Biograf Föreningsbidr ag Programverks amhet Biblioteksverk samhet Museiverksam het Samverkan Utbildning Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprogn os Budget helår Budgetavvike lse helår 13,6 13,7 0,1 20,5 20,5 0,0 3,0 2,9-0,1 4,4 4,4 0,0 0,2 0,7 7,9 1,1 6,3-0,1 1,0 0,3 8,1 0,1 0,1 1,6 1,6 0,2 12,2 12,2 5,8-0,5 8,7 8,7 5,8 1,0 1,3 0,2 1,9 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 11,4 10,8-0,6 64,3 0,8 97,4 96,5-0,9 Utfall period Helårsprogn os Budget Budgetavvikelse helår Industrirakan norra delen 0,0 0,2 0,2 0,0 Gång- och cykelväg Schrödersbacke 0,0 0,9 0,9 0,0 Totalt 4,8 63,5 7,2 0,0-0,5 Arbetsmarkna d 7,7 0,1 8,1 8,7 0,6 Investeringar Projektnamn Vibyn Gång- och cykelväg Ishockeygatan Bussangöring Brotorpsskolan Vändplan Guldsmedshyttan Ny väg Frövi N:a Bangatan Exploatering industrimark Frövi Nytt villaområde Lindesberg Gång- och cykelväg Banvägen Lindesjön runt Totalt 0,5 0,0 0,0 0,0-0,6 1,6 1,3 0,0 0,7-0,6 1,6 1,3 1,7 0,7 0,0 0,1 15,0 15,0 0,0-0,3 0,0 0,0 19,3 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 1,7 0,0 0,6 0,0 15,0 15,0 0,5 0,0 36,9 0,3 17,6 Projektet Bussangöring kommer att påbörjas under senare delen av 2020 för att färdigställas under år 2021. Ny väg Frövi Bangatan, en korrigering har skett av en faktura som tillhörde Gång- och cykelväg Banvägen i Lindesberg. Gång- och cykelväg Banvägen visar på en posititv avvikelse pga att det har inkommit inkomster från Trafikverket under 2019 som avser kostnader 2018. Projketet Nytt villaområde Lindesberg kommer inte att påbörjas under 2019 pga överklagan.

3 Verksamhet Under 2019 har samtliga av kommunens verksamheter arbetat med att definiera sina grunduppdrag utifrån ny styrmodell för ledning och styrning. Tillväxtförvaltningens enheter har alla varit delaktiga i processen. Att medarbetare trivs och väljer att stanna kvar hos oss är otroligt viktigt för att hålla en hög kvalitet och skapa kontinuitet i vår verksamhet. Det är också en avgörande faktor i att klara våra grunduppdrag. Det är personalen med sin kompetens och sitt engagemang som lägger grunden för allt vi vill åstadkomma. Det måste alltid finnas en god anledning att välja att arbeta hos oss. Arbetsmiljöfrågorna blir därmed viktiga i vår vardag för att kunna möta kompetensutmaningen framåt. Inom kulturenhetens verksamheter går det att göra hur mycket som helst, det är de ekonomiska ramarna som styr. Det nuvarande ekonomiska läget gör att verksamheten blir tunt spridd. Inom allmänkultur pågår ett arbete med att hitta ramarna för kvalitet och kvantitet. Inom biblioteksverksamheten pågår arbete med omorganisation som har stor potential, men som behöver landa och arbetas in. Utbildningsenheten har just nu behöriga lärare och alla tjänster är tillsatta. Inom sfi pågår ett förändringsarbete som syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevernas språkinlärning och för att hantera uppdraget inom utbildningsplikten. Eftersom sfi ofta kombineras med andra arbetsmarknadsinsatser ses schemaläggningen och samordningen inledningsvis över. Verksamheten tar även emot allt fler språksvaga elever utan eller med väldigt liten studiebakgrund. Detta har medfört att en större andel av lärarnas arbetstid prioriteras med eleverna. En stor del av de elever som söker sig till och befinner sig i vuxenutbildningen just nu har liten erfarenhet av att studera sedan tidigare. Det betyder att de behöver mer tid och mer stöd innan de klarar sin utbildning och kan komma vidare till egen försörjning. Vi har ett ökat tryck på grundläggande vuxenutbildning och just nu arbetar vi för att kunna erbjuda alla sökanden en lösning. Det är i första hand svenska som andraspråk och matematik som efterfrågas. Just nu upplever en del av lärarna att det är svårt att räcka till för alla behov som finns. Dels utifrån en stor efterfrågan, men också utifrån stora behov av stöd i kombination med stort antal elever. Vi ser en ökad efterfrågan av grundläggande vuxenutbildning i svenska som andraspråk. Organisationen försöker arbeta flexibelt för att klara det utökade behovet, men ser behov en utökad lärarresurs. En omvärldsfaktor som påverkar tillväxtförvaltningen är ekonomin kring statsbidragen. Utbildningsenhetens utbud styrs av ekonomin. Vi ser att behovet av yrkesutbildningar är stort, men det är också kostsamt att bedriva. En del av att möta efterfrågan är samverkan i regionen, där vi från och med i år har frisök på de flesta yrkesutbildningarna. Den regionala samverkan med frisök är helt beroende av statsbidragen. Stora delar av vuxenutbildningen är finansierad av statsbidrag och varje år räknas det med att det ska komma statsbidrag för den verksamhet vi har planerat att bedriva, men där saknas det en plan för vad som görs om statsbidragen ändrar sig. Vi behöver arbeta ännu mer med flexibilitet och olika möjligheter att kunna studera utifrån olika elevers behov. Inom arbetsmarknadsenheten har arbetet fortsatt med att bredda och utveckla verktygslådan för deltagarna som finns inskrivna. Precis som inom sfi står deltagarna långt ifrån arbetsmarknaden och bredare insatser krävs för att de ska kunna göra stegförflyttningar mot egen försörjning. Arbetsmarknadsenheten har i år tagit emot fler ferieungdomar än tidigare år. 345 ungdomar sökte ferieplatser och vi kunde erbjuda samtliga en plats. Efter en del sedvanliga avhopp

kunde vi boka in totalt 338 ungdomar. Vi har även i år jobbat med ungdomar med särskilda skäl och har erbjudit 24 platser till dessa. 13 olika föreningar erbjöd i år totalt 116 platser och kommunen erbjöd 215 platser. Ett nytt samarbete i år var att även Lindesbergs lasarett kunde erbjuda 10 ungdomar feriearbete, då de tidigare haft svårt att få tag på feriearbetare till sin verksamhet. AME har även jobbat med IM programmets elever och har hjälpt ungdomar utan fullständigt personnummer att kunna söka. Inför feriestarten har enheten ordnat med handledarutbildning för alla ferieplatser. I år sträckte sig intresset även utanför kommunens gränser och även Nora kommun fick möjlighet att kunna delta efter deras förfrågan. År 2019 har vi haft en större uppslutning än någonsin på vår handledarutbildning. Inga olyckor är inrapporterade under feriesommaren. 4 Måluppfyllelse 4.1 Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Medborgarna upplever ett gott bemötande, tydlighet och tillgänglighet i kontakter med Tillväxtförvaltningens verksamheter. I våra verksamheter arbetar vi kontinuerligt med att medborgare, turister och andra besökare ska uppleva god service med kvalitet. De kunder som besöker våra verksamheter ska uppleva tydlighet, tillgänglighet och ett gott bemötande. Detta är ett pågående arbete inom förvaltningen. Andel av de svarande som varit i kontakt (fysiskt besök) med oss uppfattar att de fått ett gott bemötande. Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Resultatet i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5) Tillväxtförvaltninges verksamheter är attraktiva arbetsgivare. Att medarbetare trivs och väljer att stanna hos oss är otroligt viktigt för att hålla en god kvalitet och skapa kontinuitet i vår verksamhet. Det är lika viktigt som att attrahera ny personal som kan bidra med ny kompetens. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är en ständig process inom tillväxtförvaltningen, dels systematiskt arbetsmiljöarbete men även arbetet med att engagera medarbetarna och ge dem förutsättningar att kunna jobba mer metodiskt med att utveckla verksamheterna och känna sig delaktiga i det gemensamma utvecklingsarbetet. Det är personalen med sin kompetens och sitt engagemang som lägger grunder för allt det vi vill Utfall Målvä rde Utfall Målvä rde 3,42 % 5% 4.2 Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Resultat av medborgarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5) Andel personal inom Tillväxtförvaltningen som nyttjar motionstimmen regelbundet. Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) Andel tillsvidareanställda med

Nämndens mål Senaste analys Indikatorer åstadkomma. Vi strävar efter att öka attraktiviteten på våra arbetsplatser då det alltid måste finnas en anledning att välja tillväxtförvaltningen som arbetsgivare. heltidsanställning (%) Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Allmänkulturen verkar för att skapa och stärka ett brett kulturliv för alla. Enheten arbetar systematiskt med att erbjuda olika konstformer i syfte att medborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett varierande kulturutbud med hög kvalitet. De konstformer som erbjudits film, teater, musik, dans, litteratur och konst. Antal konstformer som erbjuds under året. Utfall Målvä rde Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%) 4.3 I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Museiverksamheten och arkivet gör kulturarvet tillgängligt. Biblioteken är en mötesplats för alla, med särskilt fokus på läsfrämjande verksamhet för barn och unga. Antalet förfrågningar till arkivet ökar, främst frågor via mejl. Dels finns det personer som både besöker arkivet och ställer frågor via mejl, dels personer som endast har kontakt via mejl. Varje förfrågan innebär en personlig framplockning av arkivhandlingar, men det kan vara allt från enkla frågor till mycket komplexa frågor. Kulturenheten arbetar med att visa föremål utanför traditionella, vilket sänker trösklar och gör kulturarvet till en del av människors vardag vilket är mycket positivt. Dock kräver flera utställningsplatser större personalresurser vilket gör att det finns en gräns för hur många utställningar som kan göras. Huvudbiblioteket har har byggts om för Meröppet vilket innebär att människor kan besöka biblioteket även vid tillfällen när det inte är bemmannat. Detta är ett sätt att öka tillgängligheten för medborgare samt att biblioteket ska kunna vara en mötesplats för alla, även utanför personalens arbetstider. Vi ser att besöksstatistiken minskar på Antal förfrågningar till arkivet. Antal utställningar av museiföremål. Andel aktiviteter anordnade av kommunens folkbibliotek med barn och unga som målgrupp. Utfall Målvä rde

Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvä rde samtliga av våra bibliotek, men efter år med väldigt höga besökssiffror så ligger nu besöken på en mer ralistisk nivå, och Lindesbergs kommun ligger fortfarande högt i förhållande till länet och riket vilket ses som positivt. Biblioteksbussens statistik har ökat och vi ser den som en viktig del i biblioteken som mötesplats, även där det inte finns fysiska bibliotek. Personalen har även börjat arbeta med uppsökande verksamhet för att nå fler potentiella biblioteksbesökare. Tillväxtförvaltningen verkar för att andelen deltagartillfällen som får lokalt aktivitetsstöd ökar Antalet deltagartillfällen som fått aktivitetsstöd ligger stabilt gentemot tidigare år. Begränsningen ligger i Lindesbergs tätort p.g.a utrymmesbrist i idrottshallarna samt brist på föreningsaktiviteter inom kulturområdet. Andel deltagartillfällen som får lokalt aktivitetsstöd Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) 50 % Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/invånare) 5,5 st Utfall 6 st 4.4 Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Tillväxtförvaltningen verkar för att skapa mötesplatser för näringslivet i Lindesbergs kommun. Tillväxtförvaltningen fortsätter att försöka hitta nya beröringspunkter och erbjuda näringslivet mer riktad information och dialogytor. Genom dialog och/eller information i specifika, aktuella frågor skapas naturliga mötesplatser för näringsliv och andra intressenter. Antal företagsbesök. Målvä rde Antal anordnade Kompetensråd Antal anordnade frukostmöten Antal anordnade näringslivsdagar Nöjd-Kund-Index i SKL-undersökningen Insikt (index av 100) Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs 72 Placeri

Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall enkätdel (ranking av 290 kommuner) Målvä rde ng 150 Antal nystartade företag (antal per 1000 invånare). 5 st 4.5 Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Tillväxtförvaltningen verkar för att erbjuda våra besökare en innehållsrik vistelse i Lindesbergs kommun Tursam i Bergslagen ekonomisk förening har under året gjort en rad insatser för att marknadsföra Bergslagen som besöksmål. Dessutom har det genomförs ett antal möten och insatser riktat mot besöksnäringsföretagen i destinationen. Ett arbete med att revidera föreningsstadgarna är i full gång och blir färdigt under 2019 med syfte att tydliggöra TURSAMs organisation och verksamhet. Antal genomförande av utvecklingsförslaget för Destination Bergslagen. Tillväxtförvaltningen verkar för en attraktiv livsmiljö där kommuninvånarna är delaktiga och kan påverka sitt närsamhälle i form av lokalutveckling. I strävan efter att vara en kommun som har ett gott kommunklimat behöver vi fortsätta arbetet med samverkan både intern men även externt med näringlslivet och civilsamhället för att bli ännu bättre. Tillväxtförvaltninge har tillsammans med Samhällsbyggnad Bergslagen och andra viktiga samarbetspartners påbörjat ett utvecklingsarbete inom gemensamma frågor med fokus på att kunna erbjuda ännu bättre service och kvalitet till våra medborgare, företagare och besökare. Utfall Målvä rde Antal ideella timmar kommuninvånare Andel medborgare som har tillgång till 1000 Mbit/s Antal gästnätter (tusental) Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna 92 t st 42 325 t st 25 st

4.6 Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter 4.7 Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Tillväxtförvaltningens caféverksamhet verkar för att hållbara ekologiska alternativ används Caféet arbetar kontinuerlig med att hitta fler ekologiska produkter vid inköp och öka andelen av ekologiska produkter. Andel ekologiska livsmedel Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Tillväxtförvaltningen erbjuder yrkesutbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Vi erbjuder utbildning inom Vård- och omsorg, Teknikutbildningar och utbildning inom restaurang och livsmedel i egen regi. Genom våra lokala styrgrupper inom college har vi en kontinuerlig dialog utifrån kompetensförsörjningsfrågor i olika branscher. I de grupperna finns också arbetsförmedlingen representerad, Vi har också deltagare som läser yrkesutbildning i annan kommun, i första hand inom regionen. Det är då i första hand utbildningar vi inte bedriver i egen regi. Antal yrkesutbildningar i egen regi Utfall Målvä rde Koldioxidutsläpp Tillväxtförvaltningens tjänsteresor 4.8 Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Tillväxtförvaltningen verkar aktivt för att i samverkan minska arbetslösheten. Tillväxtförvaltningen verkar för att synliggöra Genom att utövka överrenskomelsen med nyanlända (DUNA) arbetar arbetsmarknadsenheten aktivt tillsammans med Lindeskolan, Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd, Fellingsbro folkhögskola och vuxenutbildningen. Utöver denna arbetesgrupp träffas styrgruppen bestående av chefer under året för att stötta handläggarteamet på bästa sätt i sitt löpande arbete. Överrenskomelsen revideras löpande vid behov i syfte att hålla den uppdaterad efter maknadens behov. Tillväxt Vuxenutbildningen är väl synlig på webbsidor och genom en ny Antal DUA och DUNAplaceringar under året. Antalet feriearbetare Antal feriearbetare Andelen personer som deltagit i extra tjänster som gått vidare till arbete eller studier Andelen personer som som deltagit i projektet All- in som gått vidare till studier eller arbete Antal tillfällen vuxenutbildningen synliggjorts Utfall Målvä rde 150

Nämndens mål Senaste analys vuxenutbildningen i kommunen. studerandeportal som genomförts i samverkan med Region Örebro. Vi har deltar kontinuerligt i flera olika informationsträffar hos tex. AME, Arbetsförmedlingen och även i egen regi. Vi arbetar också med information till olika personalgrupper i kommunen i syfte att de ska kunna ge information som är relevant i sina organisationer. Indikatorer Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) Utfall Målvä rde 85 % 4.9 Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande 5 Planerade förbättringsåtgärder En omvärldsfaktor som påverkar tillväxtförvaltningen stort är ekonomin kring statsbidragen. Utbildningsenhetens utbud styrs som alla andra av ekonomi. Vi ser att behovet av yrkesutbildning är stort, men det är också kostsamt att bedriva. En del av att kunna möta upp efterfrågan är i samverkan i regionen, där vi från och med 2019 har s.k. frisök på de flesta yrkesutbildningarna i länet. Stora delar av vuxenutbildningen är finansierad av statsbidrag och varje år räknas det med att det ska komma statsbidrag för den verksamhet som vi har planerat att bedriva, men det saknas en plan för vad som görs om statsbidragen plötsligt ändrar sig vilket är sårbart. Även den regionala samverkan påverkas av statsbidragen. En annan viktig framtidsfaktor är det lokala och regionala utbildningsutbudet. Vi arbetar aktivt för att fånga upp vilka framtida kompetensbehov som näringslivet kommer att efterfråga. Utbildningsenhetens utbud bedrivs inte i egensyfte utan utifrån kommuninvånarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbildningsenheten jobbar både för att kommunen långsiktigt ska kunna rekrytera egen kompetens (exempelvis lärare, undersköterskor m.m.) men även för att tillgodose näringslivets behov av kompetens. Vad som sker med reformeringen av Arbetsförmedlingen är en stor framtidsfråga för arbetsmarknadsenheten, men även för sfi. Den frågan bevakas kommunövergripande, men vilken påverkan den reformeringen kommer ge kommunen på kort och lång sikt kommer redovisas återkommande. Inom sfi och arbetsmarknadsenheten ses en allt svagare kompetens hos deltagarna som kommer. Allt fler står längre ifrån arbetsmarknadens förfogande. Där finns stora grupper som har nya behov som vi behöver försöka möta upp. De individer som har högre utbildning flyttar i regel till större städer. Ett flertal av de individer som väljer att bo kvar i kommunen är i behov av mer språkutbildning samt att skaffa sig en yrkesutbildning. Men

kommunen får ingen ersättning för dessa kostnader. Här behöver det arbetas fram nya lösningar. Många av dessa individer är svaga i språket och saknar tidigare arbetserfarenhet. Flera av deltagarna saknar även utbildning från sina hemländer och vissa är även analfabeter. Mot den bakgrunden måste vi ha en långsiktighet i deras planering och tålamod i deras resa att kunna bli självförsörjande. I vår strävan att vara en kommun med ett gott näringslivsklimat behövs fortsatt utveckling av samarbetet mellan främst förvaltningen och Samhällsbyggnad Bergslagen, men också med övriga förvaltningar. Utvecklingen av bemötande gentemot näringslivet och se dem som en viktig resurs som bidrar till välfärd och samhällets utveckling är viktigt. En annan viktig del är bra processer för att korta ner handläggningstider så mycket som möjligt. Det är avgörande både för nyetableringar och utveckling i befintliga företag. Tillväxtförvaltningen har tillsammans med Samhällsbyggnad Bergslagen och andra viktiga samarbetspartners påbörjat ett utvecklingsarbete inom gemensamma frågor med fokus på att kunna erbjuda ännu bättre service och kvalitet till våra medborgare och företagare. För kulturenheten är kompetens en viktig framtidsfråga, i kompetensen ingår också förändringsförmåga och digital kompetens. Det är också viktigt med politiska prioriteringar och en fortsatt inriktning på kvalitet. Att driva förändringar, fatta självständiga beslut och kunna omvärldsbevaka är viktiga delar som krävs inom framtidens kompetens eftersom behovet av en flexibel organisation som snabbt kan ställa om sig blir allt mer aktuellt. I ett läge där det finns många svårrekryterade yrken behöver vi titta på nya lösningar för att säkerställa rätt kompetens. Att medarbetare trivs och väljer att stanna i kommunen är otroligt viktigt för att minska en oönskad personalomsättning och öka attraktiviteten på våra arbetsplatser. Arbetsmiljöfrågorna är därmed viktiga för att kunna möta kompetensutmaningen framåt. Även digitalisering och digital kompetens är en framtidsfråga som hela förvaltningen arbetar med. Dels handlar det om att utveckla och erbjuda digitala tjänster ut till våra medborgare, likväl som att säkerställa att de som behöver kunna använda dessa tjänster kan tillgodose sig de digitala lösningarna. Detta innebär även att förvaltningen behöver säkerställa den digitala kompetensen inom hos våra egna medarbetare i våra verksamheter. 6 Sammanfattning till delårsrapporten För tillväxtförvaltningen präglas det första halvåret av 2019 av förändringsarbete! Arbetet med att engagera medarbetare och ge dem rätt förutsättningar att kunna jobba mer metodiskt med att utveckla verksamheten, skapa flera samarbeten både internt inom kommunen, med externa samarbetspartners och kommunens medborgare har under våren varit i fokus och fortsätter även under hösten 2019. Inom kulturenheten pågår arbete med att ställa om verksamheten för att nå ut bredare till fler målgrupper. Fokus ligger på att prioritera gruppen barn och unga ytterligare och att arbeta med prioriterade insatser. Kulturenheten har invigt Meröppet på huvudbiblioteket och kommer utifrån Meröppet på huvudbiblioteket kunna arbeta med mer uppsökande verksamhet. Detta har varit en positiv skjuts till förändringar. Det ingår i uppdragets karaktär att verksamheten kan vara hur stor som helst, det är resurserna som sätter gränsen. Inom näringslivsenheten pågår arbete med att tydliggöra grunduppdraget och genom det realisera den näringslivsutveckling som kommunen har ambitionen att genomföra. Detta kräver att det nuvarande uppdraget tydligare definieras, avgränsas och samordnas med andra berörda förvaltningar, detta i termer av ett utvecklingsarbete snarare än ett förvaltande arbete.

Inom arbetsmarknadsenheten har förändringar skett bl.a. personalmässigt och i slutet av oktober 2019 tillträder en ny enhetschef för enheten. Under året har arbetsmarknadsenheten bland annat i samarbete med försörjningsstöd arbetat fram ett förslag till en modell för Resursjobb. Det är en insats för att kunna matcha fler individer till arbetsmarknaden/studier. Under sommaren har feriearbete för kommunens ungdomar fortlöpt med gott resultat. I början av året öppnades Medborgarservice som fysiskt har en lokal på Stadsbiblioteket. Intresset hos medborgarna har varit bra och behovet av att få hjälp och rådgivning stort. Inom vuxenutbildningen arbetas det med att hitta fler vägar för breddad rekrytering. Där finns en stor del av arbetskraftsreserven som behöver hitta vägar via utbildningssystemet till arbetslivet. Ett förändringsarbete pågår men utbildningsenheten klarar inte alla uppdrag på egen hand, utan fler interna och externa parter behöver delta i detta arbete. Dels inom kommunens egna verksamheter men även inom det privata näringslivet och Masugnens yrkesutbildningar. Vi ser också ett stort behov av möjlighet till anställningar utan krav på gymnasiekompetens som lägsta utbildningsnivå. Inom sfi (svenska för invandrare) har under våren ett förändringsarbete påbörjats som syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevernas språkinlärning och för att hantera uppdraget inom utbildningsplikten. Eftersom sfi ofta kombineras med andra arbetsmarknadsinsatser har bl.a. schemaläggning setts över för att kunna skapa en bättre samordning mellan enheterna. Totala avvikelsen för Tillväxtutskottet gällande perioden januari-augusti 2019 blev 0,8 mnkr. Kommunikation där färdtjänst finns redovisar en negativ avvikelse på -1,0 mnkr beroende på nya avtal som innebär en ökat kostnad för kommunen. Utbildnings negativa avvikelse beror på sfi som där förväntade intäkter blev lägre än budgeterat (på grund av bland annat studenter som påbörjat undervisning efter ett uppehåll och då är kommunen ej berättigad ersättning). Arbetsmarknad har en positiv avvikelse på 1,0 mnkr, detta då verksamheten extra tjänster redovisar överskott med intäkter från arbetsförmedlingen då dessa inkommer retroaktivt (även två månader för 2018 som inkom 2019). Helårsprognosen är beräknad till 0,9 mnkr. Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprogn os Budget helår Budgetavvike lse helår Kommunikati on 5,3 4,3-1,0 7,8 6,4-1,4 Turism 1,2 1,3 0,1 1,9 1,9 0,0 Vägbidrag Näringslivsen het Exploatering och fastigheter Gemensam tillväxt Administratio n kultur Anläggning 1,5 2,8 1,1 3,0-0,4 0,2 1,6 4,4 1,6 4,4 0,0 0,0 3,0 3,5 0,5 5,2 5,2 0,0 4,1 4,8 0,7 6,9 7,4 0,5 13,6 13,7 0,1 20,5 20,5 0,0 0,3 0,4 Tillväxt, Nämndernas verksamhetsberättelse jan-aug 0,1 0,7 0,7 0,0 14(15)

Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprogn os Budget helår Budgetavvike lse helår Biograf 0,2 0,1-0,1 0,1 0,1 0,0 Programverks amhet 0,7 1,0 0,3 1,6 1,6 0,0 Verksamhet hyror Föreningsbidr ag Biblioteksverk samhet Museiverksam het Samverkanen het Utbildning 3,0 7,9 1,1 6,3-0,1 8,1 4,4 4,4 0,2 12,2 12,2 5,8-0,5 8,7 8,7 5,8 1,0 1,3 0,2 1,9 0,0 0,0 0,0 10,2 10,8-0,6 64,3 0,8 97,4 96,5-0,9 Utfall period Helårsprogn os Budget Budgetavvikelse helår Industrirakan norra delen 0,0 0,2 0,2 0,0 Gång- och cykelväg Schrödersbacke 0,0 0,9 0,9 0,0 Totalt 4,8 63,5 Projektnamn Vibyn Gång- och cykelväg Ishockeygatan Bussangöring Brotorpsskolan Vändplan Guldsmedshyttan Ny väg Frövi N:a Bangatan Exploatering industrimark Frövi Nytt villaområde Lindesberg Gång- och cykelväg Banvägen Inkomster Kostnader Netto Lindesjön runt Totalt 7,2 1,9 0,0-0,5 Arbetsmarkna d 7,7 2,9 0,5 0,0 0,0 9,3 1,4 1,3-0,6-0,6-0,4 0,0 0,1 0,4 0,0 Tillväxt, Nämndernas verksamhetsberättelse jan-aug 8,7 1,6 1,3 1,7 0,6 0,2 0,0 0,0-0,6-0,4 0,0-0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 0,5 3,7 15,0 0,0 20,7 0,4-0,4 15(15)

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-10-08 Tillväxtförvaltningen Helena Randefelt 0581-816 06 helena.randefelt@lindesberg.se 1 (1) KS 2019/249 ÄRENDE 2 Tillväxtutskottet Uppföljning av internkontroll januari - augusti 2019 för tillväxtförvaltningen Förslag till beslut Tillväxtutskottet godkänner uppföljningsrapport för internkontroll för perioden januari-augusti 2019 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Intern kontroll är en viktig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Intern kontroll syftar ytterst till att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut och fastställda mål uppfylls, genom att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d.v.s. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Under denna period, det vill säga januari till och med augusti månad har fyra moment kontrollerats och de resterande momenten följs upp efter årets slut. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Helena Randefelt Utvecklingsstrateg Bilagor: Uppföljningsrapport internkontroll januari augusti 2019 för tillväxtförvaltningen Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

Uppföljningsrapport jan-aug 2019 Internkontroll 2019 Tillväxt

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning av kontrollmiljön... 3 3 Uppföljning och testning av internkontroll... 4 3.1 Arkivering av dokument... 4 3.2 Utbetalning av interkommunalersättning... 4 3.3 Kötider för SFI... 4 3.4 Rutiner vid projektering av nya investeringsprojekt... 5 3.5 Arbetsmiljö... 5 3.6 Hantering av swish... 5 3.7 Debitering efter utfört arbete av serviceteamet... 5 3.8 Ansökan av medel för personer med bidragsanställning... 6 4 Slutsatser av uppföljning... 6 5 Förslag till beslut... 6 Tillväxt, Uppföljningsrapport jan-aug 2019 Internkontroll 2(6)

1 Inledning Intern kontroll är en viktig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Intern kontroll syftar ytterst till att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut och fastställda mål uppfylls, genom att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d.v.s. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Under denna period, det vill säga januari till och med augusti månad har fyra moment kontrollerats och de resterande momenten följs upp efter årets slut. 2 Sammanfattning av kontrollmiljön Processer/rutiner Risker Kontrollmoment Arkivering av dokument Att dokument, handlingar, betyg kommer bort Att dokumenteringshandlingsplanen följs Att den sökande inte får påbörja sin SFI utbildning inom tre månader från folkbokföringsdatum. Kontrollera att inga personer har fått vänta mer än tre månader Att ferieungdom råkar ut för arbetsskada eller annan ohälsa Att alla arbetshandledare har genomgått handledarutbildning där arbetsmiljö ingår Hantering av swish Att felaktiga belopp eller inget belopp blir swishat Stickprov på att inga belopp är felaktiga Ansökan av medel för personer med bidragsanställning Att kommunen inte får in de intäkter de har rätt till Utbetalning av interkommunalersättning Kötider för SFI Rutiner vid projektering av nya investeringsprojekt Arbetsmiljö Att felaktiga belopp betalas ut i interkommunal ersättning Att inte alla kostnader finns med när behov av budget skall redovisas för investeringsprojekt där flera aktörer är inblandade Att personal blir sjukskriven Debitering efter utfört arbete av serviceteamet Att antalet timmar på debiteringen inte stämmer överens med antalet timmar på utfört arbete Tillväxt, Uppföljningsrapport jan-aug 2019 Internkontroll Kontrollera samtliga faktureringar Att nya rutiner har införts Kontrollmomentet är att mäta hur stor andel av cirkulationen (utlån, omlån och återlämning) i procent som sker i självbetjäningsautomaterna Kontroll så att antalet utförda timmar stämmer överens med fakturerade timmar Stickprov arbetsförmedlingen 3(6)

3 Uppföljning och testning av internkontroll Processer/rutiner: 3.1 Arkivering av dokument Risker Kontrollmoment Att dokument, handlingar, betyg kommer bort Att dokumenteringshandlingsplanen följs Resultat Följs upp på helår Processer/rutiner: 3.2 Utbetalning av interkommunalersättning Risker Kontrollmoment Att felaktiga belopp betalas ut i interkommunal ersättning Kontrollera samtliga faktureringar Processer/rutiner: Resultat Ingen avvikelse 3.3 Kötider för SFI Risker Kontrollmoment Att den sökande inte får påbörja sin SFI utbildning inom tre månader från folkbokföringsdatum. Kontrollera att inga personer har fått vänta mer än tre månader Resultat Mindre avvikelse Kommentar Lindesbergs kommun gör allt de kan för att personer som fått uppehållstillstånd samt sökt sfi skall erbjudas en plats inom tre månader, dessa är prioriterande i kön. I nuläget har sfi 65 personer som står i kö till utbildningen och utav dessa är 25 återsökande. Övriga är nysökande, någon har dock studerat sfi tidigare i annan kommun men nu flyttat till Lindesberg. Dock är det alltfler studie/språksvaga vilket gör det svårare att uppnå målet då denna grupp stannar längre på sfi och kommer in på studieväg 1 (sfi-kursen). Väntetiden för återsökande, det vill säga de som tidigare studerat på sfi men av någon anledning inte slutfört och nu söker tillbaka, kan få vänta mer än tre månader att börja. Tillväxt, Uppföljningsrapport jan-aug 2019 Internkontroll 4(6)

Processer/rutiner: 3.4 Rutiner vid projektering av nya investeringsprojekt Risker Kontrollmoment Att inte alla kostnader finns med när behov av budget skall redovisas för investeringsprojekt där flera aktörer är inblandade Att nya rutiner har införts Processer/rutiner: Resultat Ingen avvikelse Kommentar Lindesbergs kommun och SBB förbundet har skapat rutiner för projekteringar inför investeringsprojekt. Rutinen bygger på långsiktig planering och inhämtande av information genom projekteringar, där en tydlig kostnadsbild för önskade projekt/investering växer fram. Utfallet av en projektering utgör i nästa led ett beslutsunderlag och vägledning, via ett tydliggörande av förväntade kostnader, för om projektet ska realiseras eller ej. 3.5 Arbetsmiljö Risker Kontrollmoment Att ferieungdom råkar ut för arbetsskada eller annan ohälsa Att alla arbetshandledare har genomgått handledarutbildning där arbetsmiljö ingår Att personal blir sjukskriven Följs upp på helår Resultat Kontrollmomentet är att mäta hur stor andel av cirkulationen (utlån, omlån och återlämning) i procent som sker i självbetjäningsautomaterna Processer/rutiner: 3.6 Hantering av swish Risker Kontrollmoment Att felaktiga belopp eller inget belopp blir swishat Stickprov på att inga belopp är felaktiga Resultat Följs upp på helår Processer/rutiner: 3.7 Debitering efter utfört arbete av serviceteamet Risker Kontrollmoment Att antalet timmar på debiteringen inte stämmer överens med antalet timmar på utfört arbete Kontroll så att antalet utförda timmar stämmer överens med fakturerade timmar Tillväxt, Uppföljningsrapport jan-aug 2019 Internkontroll Resultat Ingen avvikelse 5(6)

Processer/rutiner: 3.8 Ansökan av medel för personer med bidragsanställning Risker Kontrollmoment Att kommunen inte får in de intäkter de har rätt till Stickprov arbetsförmedlingen Resultat Följs upp på helår 4 Slutsatser av uppföljning Resultatet av internkontrollen påvisar att det efter dess förutsättningar finns en mindre avvikelse gällande kötider för sfi. Definition "förutsättning" används i detta fall eftersom flera studerande är språksvaga och kräver längre utbildning för att bli godkända som i sin tur gör att platserna är belagda under längre tid än vanligtvis. Kommunen gör allt de kan för att erbjuda plats inom tre månader. Detta är dock något som verksamheten kontinuerligt arbetar med men är som sagt olika beroende på den studerandes kvalifikationer. 5 Förslag till beslut Att tillväxtutskottet godkänner uppföljningen av internkontrollplanen för perioden januari till och med augusti månad år 2019 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Tillväxt, Uppföljningsrapport jan-aug 2019 Internkontroll 6(6)

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-10-03 Arbetsmarknadsenheten Tobias Skogdalen 0581-812 24 tobias.skogdalen@lindesberg.se 1 (1) KS 2019/53 ÄRENDE 4 Tillväxtutskottet Återrapport ferie 2019 Förslag till beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Ärendebeskrivning Redovisning av ferie 2019. I år har fler ungdomar tagits emot än tidigare år. 345 ungdomar har sökt feriearbete. Samtliga ungdomar har erbjudits plats och efter avhopp så har bokning skett av 338 ungdomar. Arbetet har även omfattat särskilda skäl och det har erbjudits 24 platser till dessa. 13 olika föreningar erbjöd i år 116 platser, 215 platser erbjöds av kommunen. Ett nytt samarbete för i år har resulterat i att även lasarettet i Lindesberg erbjudit 10 ungdomar feriearbete, vilket underlättat deras rekrytering. IM programmets elever utan fullständigt personnummer har även fått söka. Inför feriestart så har ordnades det med handledarutbildning där intresset i år sträckt sig utanför kommunens gränser och även Nora kommun fick delta efter förfrågan. Det var större uppslutning än tidigare på denna utbildning. Inga olyckor är inrapporterade under sommaren. Enkätutskick för utvärdering till arbetsplatser samt feriearbetare är planerat nu i oktober, men ej ännu genomfört. Magnus Sjöberg, Förvaltningschef Tobias Skogdalen, Praktiksamordanare Bilagor: Redovisning ferie 2019.ppt Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

Redovisning Ferie 2019

Förarbetet Planering av perioder, avstämning med skolor Uppdatering av information på ferieplatsen.se samt kommunens hemsida MBL förhandling, lönen höjdes från 65 till 67 kr i år Utskick om anmälan av särskilda skäl Insamling av platser via kontakt samt annonsering

Genomförandet Ansökan öppen för ungdomar under mars månad Genomförd handledarträff för arbetsplatserna Bokningsarbete i ferieplatsen.se Informationsträff / avtalsskrivning för ungdomarna Efterbokningar Insamling och godkännande av närvarorapporter

Efterarbetet Insamling samt godkännande av redovisningar från föreningar Eftersökning av arbetsplatser samt feriearbetare vid ej inkomna närvarorapporter Enkätutskick för utvärdering både till arbetsplatser samt till feriearbetare

Värt att nämna Samarbete med Lindesbergs Lasarett för att hjälpa dem hitta ungdomar till sina egna ferieplatser Vi hjälper särskolans elever att komma ut på arbete Vi hjälper IM programmets elever ut på arbete Handledarutbildningen behöver större lokal då intresset ökat, till och med Nora kommun ville delta i år Inga olyckor är inrapporterade!

Ferie 2019 i siffror 345 sökande ungdomar 338 bokningar 24 särskilda skäl 13 olika föreningar med 116 arbetsplatser 215 kommunala platser 10 platser på Lindesbergs lasarett

Ferie 2019 i siffror Budgeten för ferie 2019 var 2,31 mnkr 328 bokningar med lönekostnader på 8201kr per anställning ger en kostnad på 2,69 mnkr Ett bortfall på 8,75% ger en kostnad på 2,46 mnkr I dagsläget uppgår kostnaden till 2,39 mnkr. Det saknas då fortfarande registrerade utbetalningar till några föreningar

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-10-08 Arbetsmarknadsenheten Rahf Almadfa 0581-816 41 rahf.almadfa@lindesberg.se 1 (1) KS 2018/489 ÄRENDE 5 Tillväxtutskottet Medborgarservice i Lindesbergs kommun 2019 Förslag till beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Ärendebeskrivning Medborgarservice är ett projekt som är finansierad av Örebro länsstyrelsen under ett års period. Syftet med insatsen är att ge kommunens medborgare en bra service och rätt vägledning i deras kontakter med det svenska samhället. Individen behöver inte känna till kommunens eller myndigheters komplexitet utan vi satsar på att ge rätt information och hänvisa till rätt enhet vilket skapar en effektiv insats inte bara på individens nivå utan också i kommunens helhetssyn och inkluderad de externa aktörer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Polismyndigheter, Migrationsverket. mm. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Rahf Almadfa Handläggare Bilagor: Redovisning medborgarservice 2019 Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

Medborgarservice 2019

W Välkommen rservice Medborga Kunnan _ palvelukeskus OiJ SJGQ få Lusi Xafiiska Adeega 73 mm: II H id. l. li ::....-.: I v fluwaadiniinta J&J!) :l. jiåa (smsmag d CE) h?å?ft -'+ nija a in!... " Lai Tat; _ J5};. == :...-J...;-,, jf ' I * 1 LINDESBERGS KOMMUN

Vad är Medborgarservice? Ett projekt som finansieras av Länsstyrelsen under ett års tid Syfte: att göra det enkelt för alla medborgare att få hjälp och rätt vägledning på ett snabbt och effektivt sätt Målgruppen: alla kommuninvånare med extra fokus på äldre och nyanlända Samverkan med: Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Kulturenheten och Finskt förvaltningsområde

Plats och tid Vi finns i stadsbiblioteket i central Lindesberg Öppettider: Mån fre: 09.00-16.00 Lunch: 12.00-13.00

Vilken hjälp kan man få? Att kontakta myndigheter, vården, skolan, föreningar och andra viktiga funktioner i det svenska samhället Att fylla i blanketter och ansökningar Att skaffa mobilt bank-id och betala räkningar Frågor om försörjningsstöd Frågor kring arbetsmarknad/a-kassa/olika tjänster i kommunen Frågor om konsumentvägledning, skuld och budgetrådgivning Frågor kring studier - vuxenutbildning

Marknadsföring Kommunens hemsida, radio, lokaltidningar Sociala media : Facebook och Instagram. Infobroschyr på 7 olika språk Flygblad 3000 st. Biblioteksbussen Vuxenskolor, Lindedagen, Seniormässa mm

Invigning Seniormässa Masugnen

Medborgarservice efter 9 månader 2600 antal ärende 25 besökare/per dag i genomsnitt under senaste månaderna ( relaterat till många olika faktorer) Jämställdhet perspektiv : 970 kvinnor och 1630 män Bättre samverkan med andra aktörer både internt och externt (samordnare uppdrag) Förtroende har ökat mellan kommunen och medborgare

Tack! Bra! Yes! Är det inte permanent? Tack! Äntligen

Kontaktuppgifter Telefonnummer: 0581-816 41 E-post: medborgarservice@lindesberg.se www.lindesberg.se/medborgarservice

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-09-30 Näringslivsenheten Daniel Fagerlund 0581-810 94 daniel.fagerlund@lindesberg.se 1 (1) KS 2018/360 ÄRENDE 6 Tillväxtutskottet Servicepunkter i Lindesbergs kommun TU okt 2019 Förslag till beslut Tillväxtutskottet tackar för information om lokalisering av nya servicepunkter Ärendebeskrivning Näringslivsenheten har fått utvärderingar av de som i dagsläget driver servicepunkterna. I det framtida arbetet kommer ärendet att involvera både befintliga såväl som eventuella nya servicepunkter. Befintliga Servicepunkter i Ramsberg och Vedevåg till har ställt sig positiva till det nya arbetssätt som näringslivsenheten har föreslagit. Den nya formen föreslås träda i kraft 2020. Kvar att göra under hösten 2019 är att hitta andra lämpliga platser för servicepunkter i kommunen. Ett förslag presenterades på TU 16 augusti 2019 och då togs beslut att öppet gå ut att leta nya intressenter. Resultatet av detta presenteras på TU den 15 oktober I december 2019 ämnar Näringslivsenheten ha avtal påskrivna inom ramen för den nya strukturen för att i januari 2020 betala ut grundersättning och eventuella tilläggsersättningar för avtalade servicepunkter 2020. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Näringslivsenheten. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Servicepunkterna har idag olika ersättningsnivåer. Ingen planering finns för utveckling av befintliga eller nya. Förvaltningen vill skapa servicepunkter där det mänskliga mötet och byarnas egna driv står i fokus. Konsekvenser Arbetet kan skapa nya servicepunkter, men det kan också definiera var det inte ska finnas. Driften av servicepunkter kommer också påverka nuvarande budget. Wilhelm Magnusson Enhetschef Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg Daniel Fagerlund Handläggare kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2019-08-13 Tillväxtutskottet TU 61/19 Dnr: KS 2018/360 Servicepunkter i Lindesbergs kommun Beslut Tillväxtutskottet beslutar om Fortsatt drift av Ramsberg och Vedevåg enligt nya avtal. Näringslivsenheten höst /vinter 2019 får i uppdrag att arbeta vidare med att tillskapa fler (max 3) nya servicepunkter. Återkoppling ska ske till tillväxtutskottet i oktober 2019 Ärendebeskrivning Sedan 2014 har Lindesbergs kommun arbetat med Servicepunkter för att nå ut med service, information och skapande av mötesplatser. Att vara lokal servicepunkt har inneburit att man åtagit sig vissa uppdrag för kommunens räkning och för det erhållet en uppdragsersättning. Uppdraget består generellt i att: Kommun, turist, förenings- och företagsinformation Fritt WIFI Cafehörna/Servering eller liknande Driva minst fyra aktiviteter per år för de som besöker servicepunkten Sammanhålla arbetet med Lokal Utvecklingsplan (LUP) Idag har kommunen avtal med Ramsbergs Kulturcentrum och Vedevåg Kvarnbacka Livs. Ersättningen betalas ut vår eller höst efter redovisad verksamhet under det gångna året. Hur vi arbetar med och följer upp de servicepunkter som finns är i nuläget diffust. Dessutom ligger ersättningsnivåerna mellan servicepunkterna väldigt olika för ett ungefärligt likartat arbete. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (16)

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2019-08-13 Tillväxtutskottet Näringslivsenheten ämnar arbeta om, strukturera och varva upp arbetet med Servicepunkterna. Tanken är att de ska bli, utöver grundläggande kommunal service för människorna på landsbygden, platserna dit innovation, goda ideer och utvecklingstankar samlas. De blir således ett verktyg för samlad kommunikation till, såväl som från, kommunen. Förvaltningens förslag till beslut Tillväxtutskottet beslutar om Fortsatt drift av Ramsberg och Vedevåg enligt nya avtal. Näringslivsenheten höst /vinter 2019 får i uppdrag att arbeta vidare med att tillskapa fler (max 3) nya servicepunkter. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att återkoppling ska ske till tillväxtutskottet i oktober 2019. Beslutsgång Ordförande frågar om tillväxtutskottet kan besluta enligt förvaltningens förslag med Irja Gustavsson (S) tilläggsförslag och finner att förslaget godkänns. Meddelas för åtgärd Näringslivsenheten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (16)

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-09-30 Näringslivsenheten Jonas Andersson 0581-811 66 jonas.andersson@lindesberg.se 1 (2) KS 2019/279 ÄRENDE 7 Tillväxtutskottet Investering i ny hissanordning till tumblinggolvet i gymnastikhall i Lindesberg Arena Förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta köpa en ny hissanordning för cirka 250 000 kr. Ärendebeskrivning I gymnastikhall i Lindesberg Arena är utrustad med ett tumblinggolv. För att lätt kunna användas är den upphissad i taket vilken det går snabbt att hissa ner och upp golvet. Ett tumblinggolv används till att göra olika gymnastiska övningar med ett avslutande hopp i hoppgropen som finns i Arenan. Tumblinggolvet används nästan uteslutande av Lindesbergs AGF som har flera träningsgrupper i truppgymnastik med ca 100 deltagare i åldern 8-13 år, de flesta är flickor och det är breddverksamhet. Tumbling är ett av tre moment i truppgymnastik. De andra är trampet och fristående. Sedan årsskiftet har hissanordningen varit trasig varpå tumblinggolvet inte har gått att hiss ned och upp ordentligt. Det är en säkerhetsrisk att använda hissanordningen. Det har gjort att Lindeskolan tagit beslut om att tumblinggolvet alltid ska vara upphissat eftersom skolan säger sig inte ha användning av tumblinggolvet. Skolledningen har också meddelat att de inte har några pengar för att reparera den. Offert har tagits in för reparation vilket skulle innebära en kostnad på ca 320 000 kr. Det höga priset beror på att den typ av hissanordning som finns i gymnastikhallen inte längre tillverkas och det saknas reservdelar. En ny hissanordning till det befintliga tumblinggolvet kostar ca 250 000 kr. Det finns medel kvar bland föreningsbidragen som kan användas till finansieringen. Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) Konsekvenser Om inte hissanordning inte ersätts kommer Lindesbergs AGF inte längre kunna utöva truppgymnastik vilket kan innebära att samtliga barn och ungdomar tvingas sluta med truppgymnastik. Magnus Sjöberg Förvaltningschef För åtgärd: Fritidskonsulent Ekonomienheten Bilagor: Offert på ny hissanordning. Jonas Andersson Handläggare

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-09-30 Näringslivsenheten Jonas Andersson 0581-811 66 jonas.andersson@lindesberg.se 1 (2) KS 2019/280 ÄRENDE 8 Tillväxtutskottet Förfrågan om att arrendera hela gymnastikhallen i Lindesberg Arena från Stråssa Gymnastikförening Förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta Inte arrendera ut gymnastikhallen i Lindesberg Arena till en enskild förening. Ärendebeskrivning Gymnastikhallen i Lindesberg Arena är utrustad till flera olika användningsområden. Det finns ett golv för rytmisk gymnastik (RG), en landningsgrop som används för olika former av hopp samt en klättervägg. Hallen är också utrustad för flera användningsområden som främst används av Lindeskolan. Det finns tre idrottsföreningar som idag använder hallen. Det är Stråssa GF, Lindesbergs AGF och Bergslagens Klättersällskap. Stråssa GF använder hallen dagligen, Lindesbergs AGF och Bergslagens KS ca 2 tillfällen per vecka. Vid samtliga tillfällen är det minst 2 verksamheter samtligt i hallen och vid något tillfälle i veckan alla tre. De använder dock olika ytor. När samtliga föreningar är där samtidigt kan ljudnivån i hallen bli hög. Av den anledningen har Stråssa GF ställt frågan till kommunen om möjligheten att arrendera hela gymnastikhallen samt få kontroll på tider de kan hyra ut hallen till andra föreningar. De efterfrågar även hur mycket det i så fall skulle kosta. De hävdar också att rekryteringen till idrottscollege blir lidande när utövare på besök i Arenan upplever träningsförhållandena som stökiga p.g.a. ljudnivån. Stråssa GF har ca 10-15 flickor som elitsatsar och för att lyckas behöver de ha så bra träningsförhållande som möjligt. RG är en träningskrävande idrott där utövarna behöver träna mycket. Stråssa GF har tid bokat varje vardag mellan 16.00-20.00 vilket innebär att ska de kunna bedrivas någon annan verksamhet i hallen måste det ske samtidigt som Stråssa GF. De flesta utövare som är verksamma i gymnastikhallen är barn varför det är svårt att lägga träningstider senare än 20.00. Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) Det har genom åren på regelbunden basis förts diskussioner med berörda föreningar för att hitta lösningar så att förutsättningarna blir så bra som möjligt för träningen i gymnastikhallen. Lindesbergs AGF har flyttat alla parkourgrupper till Brotorp och Stråssa GF har flyttat sina nybörjargrupper till Björksaga. Det är bara Stråssa GF:s ledare som upplever problemet med ljudnivån. Samtliga föreningar försöker hålla en så låg ljudnivå som möjligt. Konsekvenser Får Stråssa GF arrendera hela gymnastikhallen själva skulle det innebär att Lindesbergs AGF och Bergslagens Klättersällskap tillgång till hallen blir kraftigt begränsade. De har tillsammans ca 150 barn i sin verksamhet. Många av dem skulle tvingas sluta med idrott för att de inte har någonstans att utöva sin idrott. Magnus Sjöberg Förvaltningschef För kännedom: Fritidskonsulent Stråssa Gymnastikförening Jonas Andersson Handläggare

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-09-30 Näringslivsenheten Jonas Andersson 0581-811 66 jonas.andersson@lindesberg.se 1 (2) KS 2019/281 ÄRENDE 9 Tillväxtutskottet Investeringsbidrag för LIF Lindesberg för att anlägga en beachhandbollsplan vid Lindeskolan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta bevilja LIF Lindesberg 175 000 kr i bidrag till att bygga en beachhandbollsplan vid Lindeskolan. Ärendebeskrivning LIF Lindesberg har under många år haft planer att bygga en beachhandbollsplan som kan användas under sommarhalvåret. Det är en populär sport som växer och årligen deltar LIF Lindesberg med flera ungdomslag i olika turneringar i beachhandboll. Det har dock saknats träningsmöjligheter i Lindesbergs kommun. LIF Lindesbergs tillsammans med kommunens fritidskonsulent har tagit fram förutsättningarna för att bygga en beachhandbollsplan. Önskemålet från föreningen har varit att den ska ligga så nära Lindesberg Arena som möjligt. Efter samtal med Lindeskolan och FALAB har överenskommelse om plats skett vilken blir nedanför elevhemsboendet vid Lindeskolan. LIF Lindesberg har tagit in offerter på markarbeten med leverans av sand. Ytan som går åt är 27x15 meter med ett sanddjup på 40 centimeter. LIF Lindesberg har blivit lovade bidrag från Riksidrottsförbundets Idrottslyftet på 150 000 kr förutsatt att kommunen går in med finansiering och att övriga villkor är uppfyllda. Även Sparbanksstiftelsen Bergslagen har ställt sig positiva att medverka. Totalkostnaden för en beachhandbollsplan blir ca 350 000-400 000 kr. Ansökan till idrottslyftet ska ske innan 10 oktober. LIF Lindesberg kommer att sköta beachhandbollsplanen vilket innebär att det inte blir någon ökad driftskostnad för kommunen. Konsekvenser En beachhandbollsplan kommer att bredda LIF Lindesbergs verksamhet, främst för barn och ungdomar. Planen kommer också att användas för Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) spontanidrott och då inte bara handboll utan även fotboll. Beachhandbollsplanen kan även användas av alla elever på Lindeskolan. Beachhandbollsplanen kommer att bli ett bra komplement till de övriga aktivitetsytor som finns runt Lindesberg Arena med beachvolleyboll, utegym, boulebanor och klättersvamp. Magnus Sjöberg Förvaltningschef För åtgärd: Ekonomienheten För kännedom: Fritidskonsulent LIF Lindesberg Jonas Andersson Handläggare

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-09-30 Näringslivsenheten Jonas Andersson 0581-811 66 jonas.andersson@lindesberg.se 1 (2) KS 2019/282 ÄRENDE 10 Tillväxtutskottet Ridtält och anläggande av parkering vid ridhuset i Norslund Förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta Föreningen Linde Ridskola behåller det gamla ridtältet förutsatt att det repareras och gör säkert för användning samt att reparationen bekostas av föreningen. Bygga en parkering motsvarande ca 20 ekipage förutsatt att föreningen tar hyreshöjningen på 2 000 kr per månad. Ärendebeskrivning Föreningen Linde Ridskola fick ett nytt ridhus vid årsskiftet 2018/2019. Ett av argumenten för att bygga ett nytt ridhus var att det gamla ridtältet inte längre gick att använda till föreningens verksamhet. Ridtältet ägs av Föreningen Linde Ridskola vilket innebär att kommunen inte kan tvinga föreningen att riva det. Sedan det nya ridhuset blev klart har föreningen haft önskemål att det gamla ridtältet ska vara kvar. Det är främst två orsaker till det 1. Ridtältet kan användas av privatryttare som har egen häst vilket kommer att ge förening mer intäkter och en större möjlighet för privatryttare att rida även om det nya ridhuset är upptaget av ridlektioner. 2. Det ger föreningen större möjligheter att arrangera tävlingar vintertid då det är ett krav att det finns plats för ekipage att värma upp. Att arrangera tävlingar är en stor inkomstkälla för föreningen. Föreningen säger att ingen barn- och ungdomsverksamhet ska bedrivas i ridtältet utan all lektionsverksamhet hålls i ridhuset. Föreningen har tagit in offert för reparation av Ridtältet vilket skulle kosta ca 25 000 30 000 kr. Ridanläggningen i Norslund är också i behov av fler parkeringsplatser framför allt vid tävlingar. Förfrågan har skett till FALAB om kostnad för att bygga en ny parkering för ca 20 ekipage. Det skulle enligt Maria Fossen kosta ca Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) 180 000 kr. Om FALAB tar kostnaden kommer hyran för Ridanläggningen att höjas med 24 000 kr per år. Kommunen kan välja på att ta hyresökningen eller låta föreningen betala hyreshöjningen som en ny parkering innebär. Konsekvenser Finns ridtältet kvar ger det föreningen en möjlighet till inkomster samt att föreningen kan vintertid arrangera tävlingar som också kommer att ge föreningen mer inkomster. Norslund behöver fler parkeringsmöjligheter. Att bygga parkeringsplatser på den yta där ridtältet stått innebär samma kostnad som att bygga en parkeringsplats. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Jonas Andersson Handläggare För åtgärd: Ekonomienheten Fastigheter i Linde AB, FALAB För kännedom: Fritidskonsulent Linde Ridskola Bilagor: Förslag med skiss över ny parkeringsplats vid ridskola i Norslund.

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-10-08 Tillväxtförvaltningen Magnus Sjöberg 0581-816 21 magnus.sjoberg@lindesberg.se 1 (2) AKK2016/433 ÄRENDE 11 Tillväxtutskottet Förslag om antagande av tillägg till Översiktsplan för Lindesbergs kommun TÖP LIS Förslag till beslut Björn Nettelbladt, stadsarkitektkontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen fo resla r tillva xtutskottet (TU) besluta om att godka nna fo religgande LIS-plan fo r Lindesberg (TO P LIS Lindesberg) fo r antagande hos kommunstyrelsen (KS) och sedan i kommunfullma ktige (KF). Ärendebeskrivning Varje kommun ska, enligt 3 kap. planoch bygglagen, ha en aktuell översiktsplan där bl.a. områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen framgår. Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun tog den 29 november 2016 beslut om att ta fram en ny översiktsplan, med områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Syftet med tillägget till översiktsplanen är att peka ut lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LIS-planen visar kommunens önskan om en framtida användning av strandområden. Samtidigt ger den ett långsiktigt skydd av strand och vattenområden där frilufts- och naturområden inte äventyras. Planen ska också fungera som en vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Innan LIS-planen går ut på samråd behövs en miljökonsekvensbeskrivning. Förslag till tillägg till översiktsplanen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen för Lindesberg kommun var ute på samråd under perioden 1 april 2019 31 maj 2019. Kristina Grape redogör för de yttranden som inkommit på tillväxtutskottet sammanträden den 4 juni 2019. Tillväxtutskottet beslutade den 19 juni 2019 (TU 58/19) att tillägg till översiktsplan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen skickas ut på utställning. Tillägg till översiktsplan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen var på utställning under perioden 1 juli 2019 till 18 september 2019. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) TO P LIS Lindesberg har efter senaste styrgruppsmo te reviderats utifra n styrgruppens synpunkter och vilja. Notera att planen i na gra delar ga r emot La nsstyrelsen O rebro La ns granskningsyttrande. Detta har sta mts av mot styrgruppen. Sa ledes presenteras ha r med fa rdiga planhandlingar fo r antagande. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Björn Nettelbladt Handläggare För åtgärd: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen För kännedom: Näringslivschefen Bilagor: TÖP LIS Lindesberg antagande och utlåtandehandling.

AKK2016/433-46 Tillägg till översiktsplanen, områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden), för Lindesbergs kommun UTLÅTANDE Ett tillägg till översiktsplanen, för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden), har upprättats för Lindesbergs kommun. Planförslaget har varit föremål för utställning mellan den 1 juli och 18 september 2019. Information om utställningen har skickats ut via e-post till bl.a. myndigheter, grannkommuner, företag, föreningar och andra aktörer. Planförslaget har under hela utställningstiden funnits tillgängligt på biblioteket i Lindesberg, Lindesbergs kommunhus och Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen i Lindesberg samt digitalt på www.bmb.se/aktuellaplanarbeten. Från och med augusti 2019 har planförslaget även funnits tillgängligt på biblioteken i Fellingsbro, Frövi och Storå. Yttranden som kommit in under utställningen och kommunens kommentarer till dessa framgår av bilaga 1. Inkomna synpunkter har resulterat i ett fåtal mindre revideringar och kompletteringar av tillägget till översiktsplanen samt förtydliganden av kartorna. Följande förändringar har gjorts av planförslaget: - - - Texten om och kartorna för LIS-områdena vid Långvattnet och Stora Kloten har kompletterats med en anmärkning om att länsstyrelsen inte har godtagit den del av det södra LIS-området som inte är detaljplanelagd. Texten om och kartorna för LIS-områdena vid Råsvalen har kompletterats med en anmärkning om att länsstyrelsen inte har godtagit de två LIS-områdena som ligger mellan nyckelbiotoperna och områdena med naturvärden. Planförslaget har kompletterats med den uppdaterade översvämningskarteringen. Texten om miljö, hälsa och säkerhet har nyanserats avseende risken för höga vattenstånd för berörda LIS-områden. Texten om miljö, hälsa och säkerhet har kompletterats avseende dammhaveri för berörda LIS-områden. Texten om teknisk försörjning har justerats för LIS-områdena vid Usken och Råsvalen.

BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER UTSTÄLLNINGEN

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Se kommentarer på följande sidor. Se kommentarer på nästa sida.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Det är dock endast sex LIS-områden, det södra vid Norrsjön, det nordvästra vid Sörsjön, Ölsjön, det södra vid Usken, det södra vid Råsvalen och det östra vid Väringen, som ligger inom grundvattenförekomster. Vidare finns det rullstensåsar inom tre LIS-områden, det södra vid Norrsjön, Ölsjön och det östra vid Väringen. Tre av dessa LIS-områden, det södra vid Norrsjön, Ölsjön och det södra vid Råsvalen, är redan i dag delvis exploaterade och ianspråktagna. Vidare bedöms ny bebyggelse inom dessa LIS-områden endera kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten för vattenförsörjning och spillvatten eller bör främst gemensamma lösningar eftersträvas. En utveckling inom LISområdena bedöms därför inte påverka grundvattentillgångarna negativt. Kommunen anser att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom dessa LIS-områden, varför de kvarstår i planförslaget. Synpunkterna noteras och delas.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Kommunen vill poängtera att naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten inte är att likställa med ett naturreservat. Naturvårdsområden härstammar från naturvårdslagen och var då ett sätt att skydda områden, som inte var lämpliga att avsätta som naturreservat. Syftet med naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten är att säkerställa områdets karaktär samt naturvårdens och friluftslivets intressen. Kommunen anser därför att naturvårdsområdets syfte överensstämmer med LIS-områdenas syften. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns dessutom inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. Vidare är det södra LIS-området redan i dag i stort sett exploaterat och ianspråktaget, varpå en utveckling inom LIS-området inte bedöms påverka naturvårdsområdet negativt. Kommunen anser att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom LIS-området, varför det kvarstår i planförslaget. Texten om och kartorna för LIS-områdena vid Långvattnet och Stora Kloten har kompletterats med en anmärkning om att länsstyrelsen inte har godtagit den del av det södra LIS-området som inte är detaljplanelagd. Se kommentarer på nästa sida.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns dock inga naturvärden inom LISområdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. Vidare anser kommunen att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom dessa LIS-områden, varför de kvarstår i planförslaget. Texten om och kartorna för LIS-områdena vid Råsvalen har kompletterats med en anmärkning om att länsstyrelsen inte har godtagit de två LIS-områdena som ligger mellan nyckelbiotoperna och områdena med naturvärden. Se kommentarer på nästa sida.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns dock inga naturvärden inom LISområdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. Vidare anser kommunen att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom dessa LIS-områden, varför de kvarstår i planförslaget. Texten om och kartorna för LIS-områdena har kompletterats med en anmärkning om att länsstyrelsen inte har godtagit de två LISområdena som ligger mellan nyckelbiotoperna och områdena med naturvärden. Planförslaget har kompletterats med den uppdaterade översvämningskarteringen. Synpunkterna noteras. Kommunen anser dock att det inte är nödvändigt att i förslaget till tillägg utreda detta ytterligare på översiktlig nivå, varför det kvarstår i planförslaget. Detta kommer att hanteras vid efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Texten om miljö, hälsa och säkerhet har nyanserats avseende risken för höga vattenstånd för berörda LIS-områden. Lämpliga åtgärder inom områden med risk för höga vattenstånd framgår redan i kommunens översiktsplan, vilket planförslaget är ett tillägg till. Se kommentarer på nästa sida.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Texten om miljö, hälsa och säkerhet har kompletterats avseende dammhaveri för berörda LIS-områden. Synpunkterna noteras. Kommunen anser dock att det inte är nödvändigt att i förslaget till tillägg utreda detta ytterligare på översiktlig nivå, varför det kvarstår i planförslaget. Detta kommer att hanteras vid efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Se kommentarer till respektive yttrande.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Se kommentarer till respektive yttrande.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Yttrandet föranleder inga kommentarer.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER Yttrandet föranleder inga kommentarer.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER Kommunen beklagar att ert yttrande inte återfinns i samrådsredogörelsen. Synpunkterna noteras. Kommunen anser att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom LIS-området, varför det kvarstår i planförslaget.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns dock inga naturvärden inom LISområdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. Synpunkterna noteras. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns dock inga naturvärden inom LISområdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. Vidare anser kommunen att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom dessa LIS-områden, varför de kvarstår i planförslaget. Synpunkterna noteras. Kommunen anser att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom LIS-områdena, varför de kvarstår i planförslaget. Se kommentarer på nästa sida.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Kommunen anser att det är viktigt att möjliggöra en utveckling inom LIS-områdena, varför de kvarstår i planförslaget. Texten om teknisk försörjning har justerats för LIS-områdena. Texten om teknisk försörjning har justerats för LIS-områdena. LIS-områdena vid Bottenån har utgått.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER Se kommentarer på föregående sida.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Synpunkterna noteras.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras och delas. Synpunkterna noteras. Information om befintliga kraftledningar, inom eller i närheten av LIS-områdena, framgår redan i planförslaget. Elsystemet framgår även redan i kommunens översiktsplan, vilket planförslaget är ett tillägg till. Strömförsörjningen kommer att hanteras vid efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Lågpunkter enligt skyfallskarteringen samt rasoch skredrisk framgår redan i förslaget till tillägg och kommer att hanteras vid efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Se kommentarer ovan och på föregående sida. Synpunkterna noteras. Se kommentarer på nästa sida.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras och vidarebefordras till berörda på kommunen.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Yttrandet föranleder inga kommentarer.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Efter kontakt med Jordbruksverket har Ängsoch betesmarksinventeringen tagits bort som underlag för området. Dock kvarstår att den mark inom fastigheten som har utgått har naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde, enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen. Inkomna yttranden under samrådet sammanställdes och bemöttes i samrådsredogörelsen tillhörande planförslaget, i enlighet med planoch bygglagen. Synpunkterna noteras. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns befintliga naturvärden inom området. Nästan alla naturvärdesklassade områden har utgått ur planförslaget. Det är endast inom ett föreslaget LIS-område, Oppäsen, som det finns naturvärdesklassade områden enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen. Syftet med det LIS-området och en utveckling inom området bedöms i detta fall inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Se kommentarer ovan.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Se kommentarer på föregående sida.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Se kommentarer på föregående sidor.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Kommunen anser dock att det är viktigt att hålla uppsatt tidsplan, varför inga nya LIS-områden tas med i detta skede. Möjligheten att peka ut ytterligare LIS-områden kvarstår dock och är en av punkterna som kommer att tas upp av kommunfullmäktige vid denna mandatperiods aktualitetsprövning av översiktsplanen med tillhörande förändringar.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Metoden för att identifiera lämpliga LISområden har skett med utgångspunkt i begreppen landsbygd och landsbygdsutveckling samt Lindesbergs kommuns definition av dessa begrepp. Därefter har ett antal urvalskriterier, som överensstämmer med översiktsplanens inriktning och intentioner, använts för att identifiera lämpliga områden. Det föreslagna området vid Sverkestaån, söder om Rockhammar, uppfyller inte uppsatta urvalskriterier för bostäder. Området faller bort i urvalskriterium 2 för bostäder. Urvalskriterium 2 för bostäder omfattar strandskyddsområden inom och mellan utvecklingsområdena, i ett stråk längs Arbogaån, samt inom eller i anslutning till befintliga byar samt övriga bebyggelsekoncentrationer i översiktsplanens utvecklingsstrategi. Området har därför inte tagits med i planförslaget. Möjligheten att peka ut ytterligare LIS-områden kvarstår dock och är en av punkterna som kommer att tas upp av kommunfullmäktige vid denna mandatperiods aktualitetsprövning av översiktsplanen med tillhörande förändringar.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Se kommentarer på föregående sida.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Den mark inom fastigheten som har utgått har naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde, enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen. 2019-09-30 Björn Nettelbladt planarkitekt Stadsarkitektkontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen

AKK2016/433-45 TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANEN OMRÅDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN (LIS-områden)

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Styrgrupp Irja Gustavsson Jonas Kleber Nafih Mawlod Fredrik Sundén Vessling Pär-Ove Lindqvist Jan Hansson Jari Mehtäläinen Joacim Hermansson John Omoomian Maria-Pia Karlsson Ulf Axelsson Markus Lundin Inger Griberg Amanda Funk Arbetsgrupp Alicia Kjellarsson, marknads- och informationssamordnare Angelica Sjölund, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Arne Tschentscher, stadsträdgårdsmästare, Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Björn Nettelbladt, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Bram Corthals, projektsamordnare, Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Daniel Fagerlund, näringslivsutvecklare Gunnar Jaxell, infrastrukturstrateg Henrik Arenvang, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Hilkka Sievert, miljöchef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Håkan Blaxmo, trafikingenjör, Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Ingrid Andrén, kommunekolog, Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Isabella Lohse, enhetschef stadsarkitektkontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Jonas Andersson, fritidskonsulent Madde Gustavsson, socialchef Maria Fossen, fastighetschef, LIBO/FALAB Michael Lindström, kvalitetsledare återvinning, Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Sara Hallström, stadsarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Sara Sporre, kultursekreterare Simon Ljunggren, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Kristina Grape, planeringsarkitekt, KLARA arkitekter Axel Lönnqvist, planeringsarkitekt, KLARA arkitekter Klara Ågren, planeringsarkitekt, KLARA arkitekter Kartor och layout KLARA arkitekter Översiktskartan kommer från Lantmäteriet och är bearbetad av Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen. Kartskikt över planeringsförutsättningar kommer från Länsstyrelsernas nationella och länsvisa geodata. Fotografier KLARA arkitekter, om inget annat anges Godkänd av kommunstyrelsen XX Antagen av kommunfullmäktige XX Laga kraft XX 2

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN FÖRORD Planen visar kommunens önskan om en framtida användning av strandområden. Samtidigt ger den ett långsiktigt skydd av strand och vattenområden där frilufts- och naturområden inte äventyras. Planen ska också fungera som en vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Allemansrätten och strandskyddet gör Sverige unikt, skyddet av våra stränder är en stor naturtillgång och en stor källa till naturupplevelser. Men stränderna är inte bara viktiga för allmänheten, de är också viktiga för attraktiva boende och företagsmiljöer. Att förena dessa intressen är inte alltid så lätt, men nödvändigt. Dessa områden ska stimulera landsbygdsutveckling, möjliggöra att nya arbetsplatser tillskapas och att service utvecklas eller behållas. Vår förhoppning är att planen ska bidra till positiv framtidstro på hela vår kommun. Irja Gustavsson, Kommunstyrelsens ordförande 3

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN SAMMANFATTNING Lindesbergs kommun är rik på sjöar och vattendrag, något som möjliggör goda förutsättningar för bostäder samt verksamheter för friluftslivet och turismen. Varje kommun ska, enligt 3 kap. planoch bygglagen, ha en aktuell översiktsplan där bl.a. områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen framgår. Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun tog den 29 november 2016 beslut om att ta fram en ny översiktsplan, med områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Syftet med tillägget till översiktsplanen är att peka ut lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. De utpekade områdena är vägledande vid efterföljande prövning i det enskilda fallet, dvs. de kan utgöra ett särskilt skäl vid bedömningen av om ett upphävande av eller en dispens från strandskyddet avser ett område som uppfyller kriterierna i 7 kap. 18 e MB. Det är först vid prövningen i det enskilda fallet som det på ett rättsligt bindande sätt, med vägledning av tillägget till översiktsplanen, avgörs om den tänkta platsen för en åtgärd uppfyller kriterierna. Tidshorisonten för tillägget till översiktsplanen sträcker sig fram till år 2030. Utifrån bl.a. kommunens vision, styrmodell, översiktsplan, relevanta nationella, regionala och kommunala styrdokument samt övriga planeringsförutsättningar har ett planförslag tagits fram. Metoden för att identifiera lämpliga LIS-områden har skett med utgångspunkt i begreppen landsbygd och landsbygdsutveckling samt Lindesbergs kommuns definition av dessa begrepp. Därefter har ett antal urvalskriterier, som överensstämmer med översiktsplanens inriktning och intentioner, använts för att identifiera lämpliga områden. 4 Planförslaget omfattar 30 LIS-områden kring 14 sjöar och vattendrag. Dessa är Arbogaån, Björkasjön, Borsån, Långvattnet, Norrsjön, Oppäsen, Råsvalen, Stora Kloten, Stora Lindesjön, Sörsjön, Usken, Vedevågssjön, Väringen och Ölsjön. Behovet av landsbygdsutveckling kan tillgodoses inom flera olika områden kring de utvalda sjöarna och vattendragen, men inverkan på strandskyddet bedöms bli minst inom de föreslagna LIS-områdena. Inom LIS-områdena bedöms åtgärder kunna ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. LIS-områdena utgör sammantaget endast en begränsad del av de strandområden inom kommunen som omfattas av strandskydd. Inom de utpekade områdena kan nya bostäder byggas samt nya och befintliga verksamheter för friluftslivet och turismen utvecklas. Kommunen bedömer att dessa åtgärder kan bidra till att långsiktigt upprätthålla serviceunderlaget och ge positiva sysselsättningseffekter i kommunen samt angränsande kommuner. Kommunen bedömer att strandskyddets syften kan tillgodoses långsiktigt trots de lättnader som föreslås i planförslaget. LIS-områdena är lämpliga för utvecklingen av landsbygden samt är av sådana slag och omfattning att strandskyddets syften fortfarande långsiktigt tillgodoses. LIS-områdena bedöms ha liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i och i närheten av kommunens tätorter. Vidare finns det fortfarande god tillgång till strandområden för allmänheten och förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet inom kommunen, både på land och i vatten. Sammantaget bedöms planförslaget innebära att det långsiktiga skyddet av stränderna upprätthålls.

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN 5

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN LÄSANVISNING Tillägget till översiktsplanen är indelat i tre kapitel. I kapitlet Inledning beskrivs tilläggets bakgrund och syfte, planprocessen samt tidsplanen. Kapitlet Metod innefattar kommunens definition av landsbygd och landsbygdsutveckling samt de urvalskriterier och planeringsförutsättningar som har legat till grund för urvalet av lämpliga LIS-områden. Här redovisas även resultatet av genomförd medborgardialog. Kapitlet Planförslag beskriver de utpekade LISområdena samt planeringsförutsättningar och rekommendationer för respektive område. FÖRKORTNINGAR Följande förkortningar förekommer i tillägget: DP Detaljplan FÖP Fördjupning av översiktsplan KML Kulturmiljölagen (1988:950) LIS Landsbygdsutveckling i strand nära lägen 6 LIS-område Område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen MB Miljöbalken (1998:808) MKB Miljökonsekvensbeskrivning MKN Miljökvalitetsnormer OB Områdesbestämmelser PBL Plan- och bygglagen (2010:900) TÖP Tillägg till översiktsplan ÖP Översiktsplan

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...8 Bakgrund...8 Syfte...10 Planprocessen...10 Tidsplan...11 METOD...12 Definition av landsbygd...12 Definition av landsbygdsutveckling...13 Urvalskriterier...14 Medborgardialog...20 Planeringsförutsättningar...20 PLANFÖRSLAG...21 Långvattnet och Stora Kloten...23 Norrsjön...29 Sörsjön...35 Ölsjön...40 Usken...44 Råsvalen...49 Stora Lindesjön...59 Björkasjön...64 Borsån...69 Vedevågssjön...74 Väringen...79 Arbogaån...86 Oppäsen...92 7

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN INLEDNING Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun tog den 29 november 2016 beslut om att ta fram en ny översiktsplan, med områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Riksdagen beslutade år 2009 om förändringar i MB och PBL avseende strandskyddet. De förändringar som avsåg områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) trädde i kraft den 1 februari 2010. Förändringarna syftar till att, med utgångspunkt från ett fortsatt generellt strandskydd, bättre anpassa strandskyddet till de lokala förhållandena och förutsättningarna. Det differentierade strandskyddet skapar möjligheter till en ökad nybyggnation längs stränderna inom vissa områden som ska redovisas i den kommunala översiktsplanen. Avsikten är att främja utvecklingen av landsbygden i de delar av landet där bebyggelsetrycket är lågt och stränderna inte har exploaterats i hög grad. Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden och där en viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Bakgrund Översiktsplanering Varje kommun ska, enligt 3 kap. PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan endast vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. 8 Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. PBL ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB anges särskilt. Av översiktsplanen ska framgå: 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket MB, 7. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra, och 8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen. Utöver lagregleringen styrs innehållet i översiktsplanen även av politiska beslut som kommit till uttryck i visioner, handlingsprogram, måldokument och liknande på nationell, regional och kommunal nivå. En översiktsplan kan ändras dels för en viss del av kommunen, genom en fördjupning, och dels för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse, genom ett tillägg. Förslaget utgör en ändring av översiktsplanen för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse, genom ett tillägg för områden för INLEDNING

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN landsbygdsutveckling i strandnära lägen. För ett tillägg till översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som för en översiktsplan. Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Illustration av generellt och utökat strandskydd, från Boverkets och Naturvårdverkets gemensamma skrift Strandskydd Inom ett strandskyddsområde får bl.a. inte nya byggnader uppföras eller vissa andra åtgärder vidtas utan att strandskyddet upphävs eller att särskilt tillstånd har beviljats, s.k. strandskyddsdispens. Särskilda skäl enligt MB krävs för att upphäva eller få dispens inom ett strandskyddsområde. Som särskilda skäl får beaktas om området: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Som särskilda skäl får även beaktas om området utgör ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder, får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses ett område som: 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, och 3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter. Illustration av fri passage, från Boverkets och Naturvårdverkets gemensamma skrift Strandskydd INLEDNING 9

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN En översiktsplan ska ge vägledning vid bedömning om en plats ligger inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Ett upphävande av eller dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. Området för fri passage bör inte vara smalare än några tiotals meter, men dess bredd kan variera beroende på förhållandena på platsen såsom topografi och vegetation. Passagen ska vara så bred att den upplevs som tillräckligt bred för att människor inte ska avhålla sig från att vistas på platsen eller passera. Syfte Syftet med tillägget till översiktsplanen är att peka ut lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. De utpekade områdena är vägledande vid efterföljande prövning i det enskilda fallet, dvs. de kan utgöra ett särskilt skäl vid bedömningen av om ett upphävande av eller en dispens från strandskyddet avser ett område som uppfyller kriterierna i 7 kap. 18 e MB. Det är först vid prövningen i det enskilda fallet som det på ett rättsligt bindande sätt, med vägledning av tillägget till översiktsplanen, avgörs om den tänkta platsen för en åtgärd uppfyller kriterierna. Tidshorisonten för tillägget till översiktsplanen sträcker sig fram till år 2030. Planprocessen I planprocessen vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. Innan kommunen antar ett tillägg till översiktsplanen ska kommunen, enligt PBL, samråda med myndigheter, kommuner och andra som är berörda 10 samt ställa ut planförslaget och låta det granskas. Här är Samråd Utställning Antagande vi nu! Laga kraft Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Länsstyrelsen, berörda kommuner, andra myndigheter, kommunens invånare och sammanslutningar samt enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter och eventuella förändringar av planförslaget till följd av dessa redovisas i en samrådsredogörelse. Efter eventuella förändringar av planförslaget ska kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader. Utställningen utgör ytterligare ett tillfälle för myndigheter, kommunens invånare m.fl. att lämna synpunkter på planförslaget och eventuella förändringar som har gjorts sedan samrådet. Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter och redovisas eventuella förändringar av planförslaget som synpunkterna har föranlett i ett utlåtande. Planförslaget kan med hjälp av de inkomna synpunkterna komma att revideras igen och en antagandehandling arbetas fram. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen ska dock kommunen ställa ut planförslaget på nytt. Kommunstyrelsen (KS) godkänner översiktsplanen innan kommunfullmäktige (KF) fattar beslut om antagande. Tre veckor efter att det justerade protokollet har anslagits på kommunens anslagstavla vinner tillägget till översiktsplanen laga kraft, om ingen överklagar. Om tillägget till översiktsplanen överklagas vinner det istället laga kraft när överklagandet slutgiltigt prövats och avslagits. INLEDNING

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Tidsplan Framtagande av samrådshandling februari 2018 - februari 2019 Samråd mars - maj 2019 Utställning juli - september 2019 Antagande av kommunfullmäktige november 2019 Laga kraft december 2019 INLEDNING 11

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN METOD Metoden för att identifiera lämpliga LIS-områden har skett med utgångspunkt i begreppen landsbygd och landsbygdsutveckling samt Lindesbergs kommuns definition av dessa begrepp. Därefter har ett antal urvalskriterier, som överensstämmer med översiktsplanens inriktning och intentioner, använts för att identifiera lämpliga områden. Definition av landsbygd Det finns i dag inte en utan flera vedertagna definitioner av vad som menas med landsbygd. Gleshet, avstånd och tillgänglighet används ofta som indikatorer för att avgränsa och indela landsbygden. Bland annat har OECD, Statistiska centralbyrån (SCB) och Glesbygdsverket definierat vad som menas med landsbygd. En jämförelse mellan definitionerna visar att det finns stora skillnader i fråga om hur stor andel av befolkningen i Sverige som anses bo på landsbygden, från 13 till 76 procent. Enligt propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (2008/09:119) bör det inte krävas att någon av de angivna definitionerna av landsbygd används vid redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i den kommunala översiktsplanen. Vid behov kan någon av definitionerna väljas som utgångspunkt för bedömning om ett visst område är lämpligt för lättnader i strandskyddet i syfte att utveckla landsbygden. Enligt propositionen är det dock upp till kommunen att bedöma vilka områden som har sådan karaktär att de kan vara lämpliga för en utveckling av landsbygden. Enligt EU:s statistikbyrås, Eurostat, definition bodde år 2011 ca 22 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. Eurostat definierar urbaniseringsgraden genom att dela upp områden i tre olika klasser: storstäder, mindre städer och förorter samt glest befolkade områden. Enligt denna definition räknas hela Lindesbergs kommun till kategorin glest befolkade områden. OECD definierar landsbygden utifrån en befolkningstäthet som är lägre än 150 personer per kvadratkilometer, vilket för Sveriges del skulle innebära att omkring 99 procent av landets totala yta definieras som landsbygd och att runt 70 procent av Sveriges befolkning räknas som landsbygdsboende. Även enligt OECD:s definition utgör hela Lindesbergs kommun landsbygd. I Jordbruksverkets webbpublikation Allt om landet definieras landsbygd genom att Sveriges kommuner delas in i fyra olika regiontyper: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. Enligt definitionen bor ca 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. Enligt Jordbruksverkets definition ingår hela Lindesbergs kommun i regiontypen landsbygd. Enligt SCB:s definition har en tätort minst 200 invånare och består av en kärna med max 150 meter mellan huskropparna. Kärnan knyts ihop med annan bebyggelse om avståndet mellan huskropparna inte överstiger 200 meter. Dock kan flera tätortskärnor slås samman även om Lindesberg vid Stora Lindesjön, foto Lindesbergs kommun 12 METOD

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN avståndet är större än 200 meter, om tillräckligt många bor och arbetar i de olika delarna. I Sverige bodde år 2015, enligt SCB, ca 13 procent av befolkningen utanför tätort. I Örebro län bodde samma år ca 16 procent utanför tätort och i Lindesbergs kommun var motsvarande siffra ca 34 procent. Utifrån detta och ovanstående definitioner görs bedömningen att hela kommunen, förutom Lindesbergs tätort, utgör landsbygd. Detta innebär att möjligheten att peka ut LIS-områden därmed finns inom hela kommunens yta, förutom inom Lindesbergs tätort. Lindesbergs tätort har i detta avseende avgränsats till det område som enligt översiktskartan från Lantmäteriet, i skala 1:100 000, utgör bebyggelse i tätorter. Området motsvarar ungefär det område som i översiktsplanen för Lindesbergs kommun utgör användningen stadsbygd inom Lindesbergs tätort. åtminstone en avsevärd fördel. Det kan även tänkas handla om tillkomst av bostäder för permanent- och fritidsboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. I propositionen anges samtidigt att kriterierna för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen bör vara förhållandevis öppna. Samtidigt kommer kommunerna vid redovisningen att vara begränsade av syftet med områdena, dvs. att genom bostäder, verksamheter, anläggningar eller åtgärder främja utvecklingen av landsbygden. Ett strandnära läge ger konkurrensfördelar som direkt och indirekt kan bidra till landsbygdsutvecklingen. Genom att öka förutsättningarna för att bo och arbeta på landsbygden skapas attraktiva livs- och företagsmiljöer som kan stimulera utvecklingen på landsbygden. Dessa miljöer kan långsiktigt bidra till ökad ekonomisk aktivitet i både kommunen och regionen. Vidare kan miljöerna stärka kommunens och regionens attraktivitet. Med landsbygdsutveckling avses i Lindesbergs kommun: nya bostäder som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget, och utveckling av nya och befintliga verksamheter för friluftslivet och turismen som kan ge positiva sysselsättningseffekter. Avgränsning av Lindesbergs tätort Definition av landsbygdsutveckling Det finns i dag inte heller någon definition i lagstiftningen av vad som menas med landsbygdsutveckling. Enligt propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (2008/09:119) avses med åtgärder som främjar landsbygdsutvecklingen bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygder. Sådana situationer kan exempelvis uppstå i samband med etablering av en turistanläggning för en verksamhet där tillgång till stränder är en förutsättning eller Nya bostäder för permanent- och fritidsboende kan upprätthålla både ett ekonomiskt och personellt underlag för den kommersiella och offentliga servicen i kommunen samt i angränsande kommuner. Bostäder i strandnära lägen är eftertraktade och en ökad folkmängd har stor betydelse för att både behålla och utveckla serviceutbudet i kommunen samt i angränsande kommuner. För utveckling av nya och befintliga verksamheter för friluftslivet och turismen är tillgången till stränder och vattenområden en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel. Verksamheter i strandnära lägen skapar fler arbetstillfällen METOD 13

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN som kan generera fler besökare till kommunen och bidra till en levande landsbygd. Fler besökare till kommunen kan i sig bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. Sådana verksamheter kan även i sig generera viss service för närliggande bostäder, exempelvis i form av en kiosk eller en restaurang. Sjö i kommunen, foto Lindesbergs kommun Urvalskriterier Nedanstående urvalskriterier har legat till grund för urvalet av lämpliga LIS-områden. Då förutsättningarna för landsbygdsutveckling för bostäder respektive verksamheter för friluftslivet och turismen skiljer sig åt har olika urvalskriterier tagits fram för respektive ändamål. Bostäder För bostäder ska samtliga urvalskriterier uppfyllas för att ett område ska vara lämpligt för LIS. 1. Strandskyddsområden inom 500 meter från befintliga vägar, med högst 20 minuters restid med bil eller buss till service. Strandskyddsområden som ligger inom 500 meter från befintliga vägar främjar en hållbar bebyggelseutveckling och skapar ett ökat underlag för kollektivtrafik. Vidare minimerar det behovet av nya investeringar för kommunikationer. Med service avses kommersiell och offentlig service i Arboga, Fellingsbro, Frövi, Glanshammar, Guldsmedshyttan, Götlunda, Hovsta, Kolsva, Kopparberg, Nora, Ramsberg, Skinnskatteberg, Storå och Vedevåg. 14 2. Strandskyddsområden inom och mellan utvecklingsområdena, i ett stråk längs Arbogaån, samt inom eller i anslutning till befintliga byar samt övriga bebyggelsekoncentrationer i översiktsplanens utvecklingsstrategi. Utvecklingsområdena i översiktsplanens utvecklingsstrategi innebär att samhällsutvecklingen koncentreras så att goda möjligheter till hållbara transporter till fots, med cykel och kollektivtrafik underlättas. Detta bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Genom att koncentrera LIS-områden för bostäder till strandskyddsområden inom och mellan utvecklingsområdena, i ett stråk längs Arbogaån, samt inom eller i anslutning till befintliga byar samt övriga bebyggelsekoncentrationer kan i stor utsträckning befintliga kommunikationer och teknisk försörjning användas samtidigt som det stärker underlaget för kollektivtrafik, service och verksamheter. 3. Strandskyddsområden med bebyggelsetryck. För att utpekandet av LIS-områden och föreslagen utveckling inom dessa ska realiseras krävs att områdena anses attraktiva och att det finns intresse av att uppföra nya bostäder inom dem. Med bebyggelsetryck avses tidigare förfrågningar, ansökningar om förhandsbesked eller bygglov. Verksamheter För verksamheter för friluftslivet och turismen räcker det att något av urvalskriterierna uppfylls för att ett område ska vara lämpligt för LIS. 1. Strandskyddsområden med intilliggande befintliga verksamheter för friluftslivet och turismen. 2. Strandskyddsområden med goda förutsättningar för nya verksamheter för friluftslivet och turismen. METOD

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Med goda förutsättningar avses strandskyddsområden där det finns goda förutsättningar för nya verksamheter för friluftslivet och turismen, utifrån tidigare förfrågningar samt genomförd medborgardialog. Vidare uppfyller ett fåtal tjärnar urvalskriterium 2 för bostäder, såsom Tjärnen. Urvalskriterium 1 för bostäder Strandskyddsområden inom 500 meter från befintliga vägar, med högst 20 minuters restid med bil eller buss till service har behållits. De strandskyddsområden som inte uppfyller urvalskriteriet har tagits bort. Majoriteten av strandskyddsområdena inom kommunen uppfyller urvalskriterium 1 för bostäder. Båtbrygga, foto Lindesbergs kommun Urvalskriterium 3 för bostäder Strandskyddsområden med bebyggelsetryck har behållits. De strandskyddsområden som inte uppfyller urvalskriteriet har tagits bort. Strandskyddsområden vid 17 sjöar och vattendrag uppfyller urvalskriterium 3 för bostäder. Dessa är Arbogaån, Björkasjön, Borsån, Bottenån, Dalkarlshytteån, Dysjön, Norrsjön, Råsvalen, Stora Lindesjön, Storån, Sörsjön, Usken, Vedevågssjön, Vågaren, Väringen, Ässingån och Ölsjön. Storån Urvalskriterium 2 för bostäder Strandskyddsområden inom och mellan utvecklingsområdena, i ett stråk längs Arbogaån, samt inom eller i anslutning till befintliga byar samt övriga bebyggelsekoncentrationer i översiktsplanens utvecklingsstrategi har behållits. De strandskyddsområden som inte uppfyller urvalskriteriet har tagits bort. Strandskyddsområden vid 37 sjöar och vattendrag uppfyller urvalskriterium 2 för bostäder. Dessa är Arbogaån, Björkasjön, Borsån, Bottenån, Brattforsbäcken, Dalkarlshytteån, Dammsjön, Drakabäcken, Dysjön, Fröviån, Gällingen, Hammarskogsån, Hidingsbäcken, Hunstorpssjön, Högstabosjön, Lilla Lindesjön, Norrsjön, Risängsbäcken, Råsvalen, Sjömosjön, Stora Andsjön, Stora Lindesjön, Storån, Sverkestaån, Sörsjön, Talboms bäck, Torphyttebäcken, Ullsättersbäcken, Usken, Vedevågssjön, Vretsjön, Vågaren, Väringen, Åtsjöbäcken, Åtsjön, Ässingån och Ölsjön. Befintlig bebyggelse vid Råsvalen Urvalskriterium 1 och 2 för verksamheter Strandskyddsområden med intilliggande befintliga verksamheter för friluftslivet och turismen samt med goda förutsättningar för nya sådana verksamheter har behållits. De strandskyddsområden som inte uppfyller urvalskriterierna har tagits bort. Majoriteten av strandskyddsområdena inom kommunen uppfyller urvalskriterium 1 och 2 för verksamheter. METOD 15

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN 16 METOD

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN METOD 17

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN 18 METOD

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN METOD 19

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Medborgardialog Kommunens invånare, föreningar och företagare har kunskaper och synpunkter som är värdefulla i planarbetet. Under framtagandet av tillägget till översiktsplanen, innan samrådet, har kommunens invånare, föreningar och företagare getts möjlighet att lämna synpunkter. Syftet med medborgardialogen var att skapa ett bättre beslutunderlag genom att få svar på frågeställningar utifrån fyra teman, där ett tema var landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Vidare syftade medborgardialogerna till att öka intresset för kommunens fysiska planering samt förståelsen för den politiska processen. Medborgardialogen bestod av medborgardialogmöten på fem orter i Lindesbergs kommun samt en webbenkät. Mötena hölls i Ramsberg, Storå, Lindesberg, Frövi och Fellingsbro under oktober och november år 2017. Vidare fanns en webbenkät tillgänglig på Lindesbergs kommuns hemsida och Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagens hemsida, under november och december år 2017. Planeringsförutsättningar För att kunna peka ut och avgränsa lämpliga LIS-områden inom de strandskyddsområden som uppfyller urvalskriterierna har dessa inventerats i fält. I oktober år 2017, maj år 2018 och maj samt augusti år 2019 genomfördes en översiktlig naturvärdesbedömning. Dessutom har även en översiktlig bedömning i fält av värden för friluftslivet och bra boplatser genomförts under hösten år 2018 och våren år 2019. Vidare har nationellt, regionalt och lokalt planeringsunderlag gåtts igenom för de strandskyddsområden som uppfyller urvalskriterierna. De planeringsunderlag som, tillsammans med fältinventeringarna, har legat till grund för det slutliga urvalet och avgränsningen av lämpliga LIS-områden återfinns i översiktsplanen. Dessa är bl.a. riksintressen, miljökvalitetsnormer, natur- och kulturmiljöer, teknisk försörjning samt miljö- och riskfaktorer. 20 METOD

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN PLANFÖRSLAG Planförslaget omfattar 30 LIS-områden kring 14 sjöar och vattendrag. Dessa är Arbogaån, Björkasjön, Borsån, Långvattnet, Norrsjön, Oppäsen, Råsvalen, Stora Kloten, Stora Lindesjön, Sörsjön, Usken, Vedevågssjön, Väringen och Ölsjön. Behovet av landsbygdsutveckling kan tillgodoses inom flera olika områden kring de utvalda sjöarna och vattendragen, men inverkan på strandskyddet bedöms bli minst inom de föreslagna LIS-områdena. Inom LIS-områdena bedöms åtgärder kunna ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. LIS-områdena utgör sammantaget endast en begränsad del av de strandområden inom kommunen som omfattas av strandskydd. Inom de utpekade områdena kan nya bostäder byggas samt nya och befintliga verksamheter för friluftslivet och turismen kunna utvecklas. Kommunen bedömer att dessa åtgärder kan bidra till att långsiktigt upprätthålla serviceunderlaget och ge positiva sysselsättningseffekter i kommunen samt angränsande kommuner. LIS-områdena bedöms ha liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i och i närheten av kommunens tätorter. Vidare finns det fortfarande god tillgång till strandområden för allmänheten och förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet inom kommunen, både på land och i vatten. Sammantaget bedöms planförslaget innebära att det långsiktiga skyddet av stränderna upprätthålls. För de utpekade LIS-områdena följer en beskrivning samt planeringsförutsättningar och rekommendationer för föreslagen utveckling. Inom eller i närheten av de utpekade LIS-områdena kan det utifrån de vattennära lägena finnas okända fornlämningar och föroreningar, risk för höga vattenstånd, dammhaverier samt rasoch skredrisk. Vidare kan det finnas värdefulla livsmiljöer och arter som inte har identifierats i den översiktliga naturvärdesbedömningen. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning ska detta klargöras. Dessutom ska fri passage, där det är möjligt, säkerställas inom de utpekade LIS-områdena. Kommunen bedömer att strandskyddets syften kan tillgodoses långsiktigt trots de lättnader som föreslås i planförslaget. LIS-områdena är lämpliga för utvecklingen av landsbygden samt är av sådana slag och omfattning att strandskyddets syften fortfarande långsiktigt tillgodoses. Stora Kloten PLANFÖRSLAG 21

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN 22 PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Långvattnet och Stora Kloten Strand- Meter Meter LIS- Antal LIS- skydd strandlinje område områden 100 m ca 29 km + ca 450 + 3 25 km 400 + 400 = 1 250 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den norra delen av kommunen vid Långvattnet och Stora Kloten, ca 17 kilometer från Ramsberg. Områdena nås enklast med bil, via länsväg 233 som sträcker sig mellan LIS-områdena. Från länsvägen finns anslutningsvägar till fritidsbyn, campingen och rastplatsen. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Ramsberg och Kopparberg. Vidare betraktas all mark inom LIS-områdena som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. Utifrån detta bedöms LIS-områdenas totalstabilitet som tillfredsställande. Områdenas syfte Vindskydd vid Stora Kloten Inom de norra områdena finns fritidsbyn Kloten. Fritidsbyn består i dagsläget av stugor och konferensanläggning. Inom det södra området finns Kloten Vildmarkscamping och en rastplats. Campingen består i dagsläget av stugor, tältplatser och ställplatser. Inom områdena finns även grillplatser, vindskydd, badplatser och uthyrning av bl.a. båtar samt cyklar. I övrigt består områdena av skog. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Långvattnet och Stora Kloten. LIS-områdena är i stort detaljplanelagda och omfattas av en detaljplan. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-områdena av morän och berg. Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra utvecklingen av befintliga verksamheter samt nya verksamheter för friluftslivet och turismen. LIS-områdena möjliggör bl.a. att fritidsbyn och campingen kan utöka sina verksamheter med bad- och båtplatser samt ytterligare övernattningsmöjligheter. Detta bedöms långsiktigt kunna ge positiva sysselsättningseffekter samt på sikt även kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. Riksintressen Hela LIS-områdena omfattas av Malingsbo-Kloten som är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 MB och av Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 MB. En utveckling inom LIS-områdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt skada riksintressenas natur- eller kulturmiljöer samt natur- och kulturvärden, utan snarare stärka PLANFÖRSLAG 23

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN PLANFÖRSLAG 25

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN riksintressena ytterligare. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-områdena som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Långvattnet uppnår i dag måttlig ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av läckage av bromerade flamskyddsmedel. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av vandringshinder. Stora Kloten uppnår i dagsläget god ekologisk status, men inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. intressen. En utveckling inom LIS-områdena bedöms stärka naturvårdsområdet ytterligare. Länsstyrelsen anser att den del av det södra LIS-området som inte är detaljplanelagd ska utgå. Se vidare i utlåtandet och länsstyrelsens granskningsyttrande. De norra LIS-områdena ligger även i närheten av ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Bock-Erkers holmar m.fl. i Långvattnet. Området omfattar sammanlagt sju holmar i sjön Långvattnet. Holmarna är täckta av morän och bevuxna med gammal, gles tallskog med ris i fältskiktet. Gamla tallbestånd av denna typ är relativt ovanliga i kommunen. Holmarna är även omtyckta utflyktsmål och rastplatser för den omfattande kanot- och båtsporten i Långvattnet. Holmarna är avsatta som domänreservat. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Långvattnet och Stora Kloten gäller generellt strandskydd på 100 meter. Länsstyrelsen har föreslagit ett utvidgat strandskydd på 300 meter för Klotensjöarna. Dialog angående en eventuell utvidgning pågår mellan kommunen och länsstyrelsen. Långvattnet Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till naturvårdsområdet, landskapsbilden och områdets vildmarkskaraktär. Antalet nya byggnader inom LIS-områdena bör därför begränsas, för att områdena inte ska upplevas för exploaterade. Befintlig bebyggelse inom området LIS-områdena ligger även inom naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten. Syftet med naturvårdsområdet är att säkerställa områdets karaktär samt naturvårdens och friluftslivets 26 Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns en fornlämning inom det mellersta LIS-området. Vidare finns flera fornlämningar utanför det södra LIS-området, i anslutning till det. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Fornlämningen inom det mellersta LIS-området utgörs av ett tidigare sågverk. Fornlämningarna i anslutning till det södra LIS-området utgörs av en hyttlämning efter Klockhyttan. inom LIS-områdena bedöms kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Det södra LIS-området ligger i närheten av Kloten grundvattentäkt, som utgör ett vattenskyddsområde som förser Lindesbergs kommun med vattenförsörjning. Hänsyn behöver tas till vattenskyddsområdet. Rekreation och friluftsliv Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till fritidsbyn, campingen, rastplatsen och de stigar som finns inom områdena samt Bergslagsleden som sträcker sig mellan områdena. Kloten är ett populärt besöksmål för aktiviteter kopplat till natur-, vildmarks- och friluftslivsturism. Inom området finns bl.a. möjlighet till vandring, kanotpaddling, fiske, skridskoåkning och längdskidåkning. Befintlig bebyggelse inom området Miljö, hälsa och säkerhet Del av stigsystemet kring Stora Kloten Allmänhetens tillgång till stränderna är god. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Eventuell anordning av bad- och båtplatser samt övernattningsmöjligheter bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten, men ligger i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvatten. Inom områdena finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse Mellan LIS-områdena finns tre potentiellt förorenade områden. Norr om det södra LIS-området finns ett potentiellt förorenat område i riskklass tre (måttlig risk för människors hälsa och miljön). Här fanns tidigare ett järn- och lättmetallgjuteri. Vidare finns ett potentiellt förorenat område norr om det södra LIS-området som inte är riskklassat, en drivmedelsanläggning som nu är nedlagd. Dessutom finns ett potentiellt förorenat område söder om det mellersta LIS-området som inte är riskklassat. Här fanns tidigare en verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel. Vidare finns en miljöfarlig verksamhet, PersboKlotens fiskodling, mellan LIS-områdena. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. Norr om LIS-områdena vid Långvattnet ligger Stora Korslången. Vidare ligger Klotensjöarna inom LIS-området vid Stora Kloten. Dammarna är i dagsläget inte klassificerade i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk PLANFÖRSLAG 27

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Länsväg 233 utgör primär transportväg för transporter av farligt gods. Vidare gäller utökad tillståndspliktig zon utmed länsvägen på 30 meter från vägområdet. Öster om det södra LIS-området finns en kraftledning. Kraftledningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält. Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: Malingsbo-Kloten som är av riksintresse för friluftslivet, Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten, landskapsbilden, områdets vildmarkskaraktär, fornlämningar, Bergslagsleden, vatten- och spillvattenlösningar, vattenskyddsområdet, potentiellt förorenade områden, miljöfarlig verksamhet, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för dammhaveri, transporter av farligt gods på länsväg 233, den tillståndspliktiga zonen utmed länsväg 233, elektriska och magnetiska fält från kraftledningen, och markradon. 28 PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Norrsjön Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 15 km ca 1 000 + 3 500 + 550 = 2 050 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den norra delen av kommunen vid Norrsjön, ca tre kilometer från Löa. Områdena nås enklast med bil eller buss, via riksväg 50 som sträcker sig öster om områdena. Från riksvägen finns anslutningsvägar till LISområdena. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Löa, Ramsberg, Guldsmedshyttan-Storå och Kopparberg. Inom områdena finns friliggande enbostadshus. I övrigt består områdena av skog och jordbruksmark. Landskapet är kuperat och sluttar ner mot Norrsjön. Det södra LIS-området är till viss del detaljplanelagt och omfattas av en detaljplan. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-områdena av morän, isälvssediment, torv, lera och silt. Vidare betraktas majoriteten av all mark inom LIS-områdena som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En del mark inom LIS-områdena betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdenas totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom LIS-områden bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdenas syfte Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Löa, Ramsberg och Guldsmedshyttan-Storå men även i Kopparberg. Inom områdena bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Befintlig väg inom området Riksintressen LIS-områdena omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Däremot sträcker sig riksväg 50 öster om LIS-områdena. PLANFÖRSLAG 29

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Riksväg 50 är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer enligt 3 kap. 8 MB. Vidare gäller utökad tillståndspliktig zon utmed riksvägen på 30 meter från vägområdet. Hänsyn behöver tas till riksintresset och den tillståndspliktiga zonen. En utveckling inom LIS-områdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av riksvägen. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-områdena som bedöms kunna påverkas. LIS-områdena ingår i två områden utpekade i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Kulturlandskapet vid Norrsjöns östra strand och Rävudden vid Landboäng. Landskapet mellan landsvägen och sjön längs Norrsjöns östra strand består omväxlande av odlad mark, betesmarker och skogspartier. Kulturlandskapet inom området har stort landskapsvärde då det ligger vid en stor och livligt trafikerad väg. Från denna har man utblick över kulturlandskapet och sjön. Miljökvalitetsnormer Norrsjön uppnår i dag otillfredsställande ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom övergödning, miljögifter i form av förhöjda blyhalter och förhöjda kvicksilverhalter i fisk samt förhöjda zinkhalter. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av vandringshinder. Grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen, Löaområdet, uppnår i dag god kvantitativ och kemisk status. Lindesbergsåsen har inga miljöproblem och är inte heller utsatt av några påverkanskällor. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Utsikt över Norrsjön I Norrsjöns södra del finns en udde, Rävudden, och två öar, Boholmarna, uppbyggda av åsmaterial. Stränderna är sandiga, grusiga och relativt långgrunda. Strandremsan och Rävudden är oskadade liksom Boholmarna, i övrigt finns flera gamla täkter. Området har stora förutsättningar för bad och är redan nu flitigt besökt. Även Boholmarna är av betydelse, dels för det båtburna friluftslivet, dels tack vare närheten till Rävudden. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. Befintlig bebyggelse inom området En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till landskapsbilden och utblickar från riksväg 50. Naturmiljö Kulturmiljö Runt Norrsjön gäller generellt strandskydd på 100 meter. Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LIS-områdena. Däremot finns en fornlämning öster om det PLANFÖRSLAG 31

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN mellersta LIS-området. Fornlämningen utgörs av ett gruvhål. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till de stigar som finns inom områdena. I de omgivande skogsområdena finns goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Möjlighet till fiske finns i Norrsjön där förekomsten av bl.a. gädda, abborre, gös och vitfisk är god. I den södra delen av Norrsjön, söder om det södra LIS-området, finns en badplats med brygga, omklädningsrum och torrtoalett. Ny bebyggelse inom LIS-områdena bedöms inte kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Här bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. Antalet nya bostäder inom LIS-områdena bör därför begränsas, för att områdena inte ska utgöra samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Inom det södra LIS-området finns en rullstensås. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Miljö, hälsa och säkerhet Mellan LIS-områdena finns ett potentiellt förorenat område i riskklass två (stor risk för människors hälsa och miljön). I sjön Norrsjön finns sediment och ytvatten som är förorenat av höga metallhalter. Detta medför att det troligen krävs detaljerade undersökningar samt eventuell riskbedömning och sanering inom LIS-områdena. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. Badplatsen vid Norrsjön Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom områdena finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. 32 Delar av LIS-områdena ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger delar av det mellersta och det södra LIS-området inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Inom det södra LIS-området behöver stor hänsyn tas till risken för höga vattenstånd, i och med att stora delar av området berörs av detta. Norr om LIS-områdena ligger Bångbro intagningsbassäng. Vidare ligger Rällså verksdamm och Flögfors kraftverk söder om LIS-områdena. Bångbro intagningsbassäng är i dagsläget klassificerad i dammsäkerhetsklass B, dvs. ett dammhaveri kan leda till stora lokala och regionala konsekvenser. Både Rällså verksdamm och Flögfors kraftverk är i dagsläget klassificerade utan dammsäkerhetsklass, eftersom konsekvenserna vid ett dammhaveri bedöms vara små. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Delar av LIS-områdena omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-områdena områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, riksväg 50 som är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer, landskapsbilden, utblickar från riksväg 50, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, rullstensåsen, förorenade områden, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar, och markradon. 34 PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Sörsjön Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 10 km ca 550 + 4 350 + 350 + 400 = 1 650 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den norra delen av kommunen vid Sörsjön, söder om Löa. Områdena nås enklast med bil eller buss, via riksväg 50 som sträcker sig väster om områdena. Från riksvägen finns anslutningsvägar till LIS-områdena. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Löa, Ramsberg, GuldsmedshyttanStorå och Kopparberg. Inom områdena finns friliggande enbostadshus. I övrigt består områdena av skog och jordbruksmark. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Sörsjön. Det sydöstra LIS-området är till viss del detaljplanelagt och omfattas av en detaljplan. Övriga LIS-områden är inte detaljplanelagda. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-områdena av morän, berg, lera och silt. Vidare betraktas marken inom det nordöstra LIS-området och majoriteten av all mark inom övriga LIS-områden som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En del mark inom LIS-områdena betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdenas totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom LIS-områden bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdenas syfte Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Löa, Ramsberg och Guldsmedshyttan-Storå men även i Kopparberg. Inom områdena bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Strandkanten vid Sörsjön Riksintressen Hela LIS-områdena omfattas av Kloten som är PLANFÖRSLAG 35

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 MB. En utveckling inom LIS-områdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt skada riksintressets natur- och kulturvärden, då de endast omfattar en mycket begränsad del av riksintresset. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Dessutom sträcker sig riksväg 50 väster om LIS-områdena. Riksväg 50 är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer enligt 3 kap. 8 MB. Vidare gäller utökad tillståndspliktig zon utmed riksvägen på 30 meter från vägområdet. Hänsyn behöver tas till riksintresset och den tillståndspliktiga zonen. En utveckling inom LISområdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av riksvägen. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-områdena som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Sörsjön uppnår i dag otillfredsställande ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. Grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen, Löaområdet, uppnår i dag god kvantitativ och kemisk status. Lindesbergsåsen har inga miljöproblem och är inte heller utsatt av några påverkanskällor. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Sörsjön gäller generellt strandskydd på 100 meter. Det sydvästra LIS-området ligger delvis inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-UskenRåsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Befintlig bebyggelse inom området Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns en fornlämning inom det sydvästra LIS-området, i form av en stensättningsliknande lämning. Vidare finns en fornlämning norr om det nordvästra LIS-området, en fyndplats där man har hittat stenyxor. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till de stigar som finns inom områdena. I de omgivande skogsområdena finns goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Möjlighet till fiske finns i Sörsjön där förekomsten av bl.a. gädda, abborre, gös och vitfisk är god. I södra delen av Sörsjön finns Mässingsvikens badplats med brygga och torrtoalett. Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommu- PLANFÖRSLAG 37

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN nikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom områdena finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-områdena bedöms inte kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Här bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. Antalet nya bostäder inom LIS-områdena bör därför begränsas, för att områdena inte ska utgöra samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Miljö, hälsa och säkerhet Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. Delar av LIS-områdena ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger delar av det nordvästra LIS-området inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Inom det nordvästra LIS-området behöver stor hänsyn tas till risken för höga vattenstånd, i och med att stora delar inom den södra delen av området berörs av detta. Norr om LIS-områdena ligger Löa Kvarndamm, Löa Hyttdamm och Ånäs verksdamm. Vidare ligger Flögfors kraftverk söder om LIS-områdena. Löa Kvarndamm, Löa Hyttdamm och Ånäs verksdamm är i dagsläget inte klassificerade i någon dammsäkerhetsklass. Vidare är Flögfors kraftverk i dagsläget klassificerad utan dammsäkerhetsklass, eftersom konsekvenserna vid ett dammhaveri bedöms vara små. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Inom det nordvästra LIS-området finns erosionskänsliga jordarter och därmed områden med erosionsförutsättningar. Delar av LIS-områdena omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-områdena områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Riksväg 50 utgör primär transportväg för transporter av farligt gods. Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, riksväg 50 som är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer, den tillståndspliktiga zonen utmed riksväg 50, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, erosionsrisk, rasoch skredrisk, buller från större vägar, transporter av farligt gods på riksväg 50, och markradon. PLANFÖRSLAG 39

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Ölsjön Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 29 km ca 700 m 1 Allmän beskrivning LIS-området ligger i den norra delen av kommunen vid Ölsjön, i Ramsberg. Området nås enklast med bil eller buss, via länsväg 847 som sträcker sig väster om området. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LIS-området. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Ramsberg, Löa och Guldsmedshyttan-Storå. Inom området finns Ölsjöbadets camping, badplatsen Ölsjöbadet och friliggande enbostadshus. Campingen består i dagsläget av stugor, tältplatser och ställplatser. Inom området finns även grillplatser, vindskydd, badplats och uthyrning av bl.a. bastuflotte. I övrigt består området av skog. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Ölsjön. LIS-området är till viss del detaljplanelagt och omfattas av en detaljplan. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av morän och isälvssediment. Vidare betraktas all mark inom LISområdet som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. Utifrån detta bedöms LIS-områdets totalstabilitet som tillfredsställande. Områdets syfte Syftet med LIS-området är att möjliggöra utvecklingen av befintliga verksamheter samt nya verksamheter för friluftslivet och turismen. LIS-området möjliggör bl.a. att campingen kan utöka sin verksamhet med bad- och båtplatser samt ytterligare övernattningsmöjligheter. Detta bedöms långsiktigt kunna ge positiva sysselsättningseffekter samt på sikt även kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. 40 Riksintressen Hela LIS-området omfattas av Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 MB. En utveckling inom LIS-området bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt skada riksintressets natur- och kulturvärden, utan snarare stärka riksintresset ytterligare. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-området som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Ölsjön är i dag oklassad avseende ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Grundvattenförekomsten Fellingsbroåsen, Ölsjönområdet, uppnår i dag god kvantitativ och kemisk status. Fellingsbroåsen har inga miljöproblem och är inte heller utsatt av några påverkanskällor. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Naturmiljö Runt Ölsjön gäller generellt strandskydd på 100 meter. Norr om LIS-området ligger Notkojuddens naturreservat. LIS-området ligger inom ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Åsområde vid Ölsjöns östra strand. Området omfattar Notkojudden samt åsområdet längs sjöns östra strand. Udden är uppbyggd av en markerad 5-10 meter hög ås medan åsen på östra stranden är utbildad som ett sandfält med 10 meter sluttning ned mot sjön. Åspartiet är i huvudsak oskadat och har en markerad form, framför allt Notkojudden. Området har även rekreativa värden då åsen har sjökontakt och naturliga sandstränder har utbildats. Flera badplatser finns varav en kommunal. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-området som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LIS-området. Däremot finns två fornlämningar söder om LISområdet. Fornlämningarna utgörs av en dammvall och en milstolpe. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-området är främst kopplade till campingen, badplatsen och de stigar som finns inom området. Ölsjön och dess omgivning är ett populärt besöksmål för rekreation och friluftsliv, bl.a. för dess badplats och vandringsleder. Möjlighet 42 till fiske finns i Ölsjön där förekomsten av bl.a. gädda, abborre, gös och öring är god. Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad både inom campingen och vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Eventuell anordning av bad- och båtplatser samt övernattningsmöjligheter bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-området är inte anslutet till de kommunala ledningsnäten, men ligger i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvatten. Inom området finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-området omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-området bedöms kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Inom LIS-området finns en rullstensås. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Miljö, hälsa och säkerhet Inom LIS-området finns ett potentiellt förorenat område i riskklass två (stor risk för människors hälsa och miljön). Inom området fanns tidigare ett sågverk som bedrevs med doppning. Området är sedan tidigare undersökt och sanerat avseende dioxinföroreningar. Inom området finns dock klorfenoler kvar i både mark och grundvatten. Grundvattenuttag för dricksvatten får därför inte ske. Detta medför att det troligen krävs detaljerade undersökningar samt eventuell riskbedömning och sanering inom LISområdet. Vidare finns ett potentiellt förorenat område som inte är riskklassat söder om LIS-området, i branschen betong- och cementindustri. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-området. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Norr om LIS-området ligger Gryssjön. Dammen är i dagsläget inte klassificerad i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Delar av LIS-området omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-området områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-området bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, rullstensåsen, förorenade områden, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, och markradon. Badplats vid Ölsjön PLANFÖRSLAG 43

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Usken Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 27 km ca 150 + 2 400 = 550 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den västra delen av kommunen vid Usken, ca 10 kilometer från Guldsmedshyttan-Storå. Områdena nås enklast med bil eller buss via länsväg 769, Tre sjöars väg, som sträcker sig öster om områdena. Turistvägen Tre sjöars väg trafikeras av turister såväl som resande mellan Nora och Lindesberg. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LIS-områdena. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Guldsmedshyttan-Storå och Nora. Inom områdena finns friliggande enbostadshus. I övrigt består områdena av skog och jordbruksmark. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Usken. del mark inom det norra LIS-området betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdenas totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom det norra LIS-området bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdenas syfte Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Guldsmedshyttan-Storå men även i Nora. Usken Det södra LIS-området är till viss del detaljplanelagt och omfattas av en detaljplan. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-områdena av sandig morän och glacial lera. Vidare betraktas marken inom det södra LIS-området och majoriteten av marken inom det norra LIS-området som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En 44 Inom områdena bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Riksintressen LIS-områdena omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Däremot ligger Siggebohyttan söder om LIS-områdena. Siggebohyttan är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 MB. Hänsyn behöver tas till riksintresset. En utveckling inom LIS-områdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-områdena som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Usken uppnår i dag måttlig ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att ån är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. Grundvattenförekomsten Öskevik uppnår i dag god kvantitativ och kemisk status. Öskevik har inga miljöproblem och är inte heller utsatt av några påverkanskällor. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Usken gäller generellt strandskydd på 100 meter. trakt, som består av triviallövskog. LIS-områdena ingår även i ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Kulturlandskapet vid Uskens sydöstra strand. Landskapet mellan Östra Öskevik och Siggeboda är i huvudsak öppet med åker- och betesmarker, men även skogspartier finns. Inom området ligger Siggebohyttans hembygdsgård. Kulturlandskapet är omväxlande och tilltalande och man har från landsvägen utsikt över sjön och motsatta stranden. Området har dessutom stor betydelse som miljö kring hembygdsgården vilken är en av Bergslagens bäst bevarade bergsmansgårdar. Fåsjön och Usken är ett värdefullt vattenområde för natur. Delar av LIS-områdena ingår i det utpekade området. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till landskapsbilden och utblickar från länsväg 769. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LISområdena. Däremot finns flera fornlämningar utanför LIS-områdena, både mellan och söder om dem. Fornlämningarna utgörs bl.a. av en byoch gårdstomt, en stensättning, röjningsrösen och ett gruvområde. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till de stigar som finns inom områdena. Natur inom området LIS-områdena ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogs- 46 Norr om LIS-områdena finns Uskavigården med bl.a. vandrarhem, konferensanläggning, camping och badplats. Öster om LIS-områdena PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN sträcker sig Bergslagsleden. Usken är en fiskrik sjö med god tillgång på bl.a. gädda, abborre och mört. hytta, i branschklass tre. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. Delar av LIS-områdena ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Badplats vid Usken Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom områdena finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-områdena bedöms inte kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Här bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. Antalet nya bostäder inom LIS-områdena bör därför begränsas, för att områdena inte ska utgöra samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Miljö, hälsa och säkerhet Utanför LIS-områdena finns två potentiellt förorenade områden som inte är riskklassade, Uskavi avloppsreningsverk och en nedlagd 48 Norr om LIS-områdena ligger Forsbackadammen. Dammen är i dagsläget inte klassificerad i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Delar av LIS-områdena omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-områdena områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Siggebohyttan som är av riksintresse för kulturmiljövården, landskapsbilden, utblickar från länsväg 769, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, potentiellt förorenade områden, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar, och markradon. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Råsvalen Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 26 km ca 600 + 6 1 500 + 1 800 + 100 + 300 + 1 500 = 5 800 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den mellersta delen av kommunen vid Råsvalen, inom och ca 10 kilometer från Guldsmedshyttan-Storå. Områdena nås enklast med bil eller buss, via riksväg 50 som sträcker sig väster om områdena. Från riksvägen finns anslutningsvägar till LIS-områdena. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Guldsmedshyttan-Storå. Inom det norra LIS-området finns Sågvikens badplats med bryggor och omklädningsrum. Vidare finns friliggande enbostadshus inom områdena. I övrigt består områdena av skog och jordbruksmark. Landskapet är kuperat och sluttar ner mot Råsvalen. glacial silt. Vidare betraktas delar av marken inom LIS-områdena som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. Majoriteten av marken inom LIS-områdena betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdenas totalstabilitet till viss del som tillfredsställande. Totalstabiliteten för majoriteten av marken inom LIS-områdena bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdenas syfte Befintlig bebyggelse inom området Delar av LIS-områdena är detaljplanelagda och omfattas av fem detaljplaner. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-områdena av sandig morän, urberg, glacial lera, postglacial finsand och post- Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Guldsmedshyttan-Storå. Inom områdena bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. PLANFÖRSLAG 49

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Vidare är syftet med LIS-områdena att koppla samman områdena med intilliggande tätorter och stärka tillgången till stränderna. LIS-områdena möjliggör bl.a. att en gång- och cykelväg kan anläggas mellan Guldsmedshyttan-Storå och Lindesbergs tätort samt att en strandpromenad, grillplatser och vindskydd kan anläggas närmast strandlinjen. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Råsvalen gäller generellt strandskydd på 100 meter. För det norra LIS-området är syftet även att möjliggöra utvecklingen av befintlig verksamhet, inom den norra delen av området. LIS-området möjliggör bl.a. att badplatsen kan utöka sin verksamhet. Detta bedöms långsiktigt kunna ge positiva sysselsättningseffekter samt på sikt även kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. Riksintressen Hela LIS-områdena omfattas av Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 MB. En utveckling inom LIS-områdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt skada riksintressets natur- och kulturvärden, då de endast omfattar en mycket begränsad del av riksintresset. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-områdena som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Råsvalen uppnår i dag måttlig ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. Grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen, Lindeområdet, uppnår i dag god kvantitativ och kemisk status. Lindesbergsåsen har inga miljöproblem men är bl.a. utsatt av påverkanskällor såsom vägsalt och risk för utsläpp vid en eventuell trafikolycka på omkringliggande större vägar samt risk för halogenerade lösningsmedel från nedlagda verkstäder inom grundvattenförekomsten och dess tillrinningsområde. Råsvalen LIS-områdena ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Det södra LIS-området ingår även i ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Stadsskogen-Kalmarslund. Området är beläget mellan riksväg 60 och Råsvalen-Bottenån, nordväst om Lindesberg. Vegetationen domineras av hedtallskog och granskog. Vid Kalmarslund finns friluftsgård med bad, camping, skidbackar och spår. Inom området ligger Råsvalens naturreservat. Stadsskogen och terrängen vid Kalmarslund utgör tillsammans ett av Lindesbergs viktigaste strövområden med goda möjligheter till både sommar- och vinteraktiviteter. I närheten av fyra LIS-områden finns fyra nyckelbiotoper och två områden med naturvärden enligt Skogsstyrelsens klassificering. Länsstyrelsen anser att de två LISområdena som ligger mellan nyckelbiotoperna och områdena med naturvärden ska utgå. Se vidare i utlåtandet och länsstyrelsens granskningsyttrande. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. PLANFÖRSLAG 53

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till nyckelbiotoperna och områdena med naturvärden. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LISområdena. Däremot finns flera fornlämningar utanför LIS-områdena. Fornlämningarna utgörs bl.a. av en hyttlämning efter Snuggan hyttan, ett före detta torpställe, bebyggelselämningar och ett gruvområde. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till badplatsen och de stigar som finns inom områdena. tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor, en gång- och cykelväg, strandpromenad, grillplatser och vindskydd samt en utveckling av badplatsen bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten, men flera av dem ligger i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom områdena finns i dagsläget enskilda och gemensamma lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-områdena bedöms kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Söder om LIS-områdena finns en rullstensås. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Utsikt över Råsvalen Råsvalen fyller en viktig funktion för friluftslivet i kommunen och sjön nyttjas frekvent för rekreation, bad och fiske. I sjön förekommer bl.a. gädda, abborre, vitfisk, siklöja, gös och öring. Råsvalen nyttjas även för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. I närheten av LIS-områdena sträcker sig cykelleden Råsvalen runt. Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LISområdena bedöms inte påverka allmänhetens 54 Befintlig väg och bebyggelse inom området Miljö, hälsa och säkerhet Mellan LIS-områdena finns två potentiellt förorenade områden, det ena i riskklass tre och det andra är inte riskklassat. Dessa utgörs av två gruvområden. Vidare finns en miljöfarlig verksamhet, Global Castings, norr om det norra LIS-området. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Stora delar av LIS-områdena ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger delar av de två norra LIS-områdena inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Inom LIS-områdena behöver stor hänsyn tas till risken för höga vattenstånd, i och med att stora delar av områdena berörs av detta. Norr och väster om LIS-områdena ligger Storåkvarn damm, Herrgårdsdammen, Kronohyttan, Damms damm och seriedammar Snuggan. Dammarna är i dagsläget inte klassificerade i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Delar av LIS-områdena omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-områdena områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Kloten som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, nyckelbiotoperna, områdena med naturvärden, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, rullstensåsen, potentiellt förorenade områden, miljöfarlig verksamhet, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar, och markradon. Befintlig väg och bebyggelse inom området PLANFÖRSLAG 55

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Stora Lindesjön Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 5,5 km ca 300 m 1 Allmän beskrivning LIS-området ligger i den mellersta delen av kommunen vid Stora Lindesjön, i närheten av Lindesbergs tätort. Området nås enklast med bil eller buss, via riksväg 50 som sträcker sig väster om området. Från riksvägen finns anslutningsvägar till LIS-området. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Lindesbergs tätort och Vedevåg. Inom området finns rastplatserna Parkudden och Carlssons, längs med vandringsleden Lindesjön runt. Vid Parkudden finns bl.a. brygga och grillplats. Vid Carlssons finns bl.a. brygga, grillplatser, toalett och vindskydd. Vidare finns friliggande enbostadshus inom området. I övrigt består området av skog och jordbruksmark. Landskapet är kuperat och sluttar ner mot Stora Lindesjön. LIS-områdets totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom LIS-området bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdets syfte Rastplatsen Carlssons Syftet med LIS-området är att möjliggöra utvecklingen av befintliga verksamheter samt nya verksamheter för friluftslivet och turismen. LIS-området möjliggör bl.a. att rastplatserna kan utökas med fler vindskydd, en raststuga och bryggor. Detta bedöms långsiktigt kunna ge positiva sysselsättningseffekter samt på sikt även kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. LIS-området är inte detaljplanelagt. Riksintressen Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av sandig morän, urberg och postglacial silt. Vidare betraktas majoriteten av all mark inom LIS-området som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En del mark inom LIS-området betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-området omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Vidare finns inga sådana områden i närheten av LIS-området som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Stora Lindesjön uppnår i dag måttlig ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror PLANFÖRSLAG 59

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN bl.a. på miljöproblem såsom övergödning samt miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Stora Lindesjön gäller generellt strandskydd på 100 meter. Söder om LIS-området ligger Näsets naturreservat. två våtmarker enligt våtmarksinventeringen. Inom LIS-området finns även en sankmark. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-området som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till naturreservatet, nyckelbiotopen, området med naturvärden, landskapsbilden, ängs- och betesmarken, våtmarkerna samt sankmarken. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LISområdet. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-området är främst kopplade till rastplatserna och vandringsleden som finns inom området. Näsets naturreservat LIS-området ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Väster om LIS-området finns en nyckelbiotop och ett område med naturvärden enligt Skogsstyrelsens klassificering. LIS-området ligger inom ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Stora Lindesjöns västra strand. Landskapet vid Lindesjöns västra och södra strand är mycket omväxlande och kuperat med både skog och öppet kulturlandskap, åspartier, berg och sankmarker. Området är av mycket stor betydelse för landskapsbilden kring Stora Lindesjön och har också betydande rekreativa värden. LIS-området angränsar i norr till en ängs- och betesmark enligt ängs- och betesmarksinventeringen. Norr och väster om LIS-området finns Stora Lindesjön nyttjas flitigt för båttrafik på sommaren. Det finns även möjlighet till fiske av framförallt gädda och abborre. Stora Lindesjön nyttjas även för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. Grillplats vid rastplatsen Carlssons Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-området bedöms inte PLANFÖRSLAG 61

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. En utveckling av rastplatserna med fler vindskydd, en raststuga och bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Teknisk försörjning LIS-området är inte anslutet till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom området finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-området omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Det är inte aktuellt att ansluta ny bebyggelse inom LISområdet till de kommunala ledningsnäten. Strömförsörjning finns inom LIS-området. kvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Inom den norra delen av LIS-området finns erosionskänsliga jordarter och därmed områden med erosionsförutsättningar. Delar av LIS-området omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-området områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-området bör ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Miljö, hälsa och säkerhet Norr om LIS-området finns ett potentiellt förorenat område som inte är riskklassat, en gammal avfallsdeponi. Delar av LIS-området ligger inom riskområde för höga vattenstånd, 50-årsflöde enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps översiktliga översvämningskartering från år 2013 respektive klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger delar av LIS-området inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Nordväst om LIS-området ligger Torphyttedammen. Dammen är i dagsläget inte klassificerad i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konse- Vid lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Näsets naturreservat, nyckelbiotopen, området med naturvärden, landskapsbilden, ängs- och betesmarken, våtmarkerna, sankmarken, rastplatserna, vandringsleden, vatten- och spillvattenlösningar, potentiellt förorenade områden, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, erosionsrisk, rasoch skredrisk, och markradon. PLANFÖRSLAG 63

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Björkasjön Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 8 km ca 1 300 m 1 Allmän beskrivning LIS-området ligger i den mellersta delen av kommunen vid Björkasjön, i närheten av Lindesbergs tätort. Området nås enklast med bil, via länsväg 845 som sträcker sig söder om området. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LIS-området. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Lindesbergs tätort och Vedevåg. Inom området finns friliggande enbostadshus. I övrigt består området av skog. Området är beläget på den västra sidan av Nabbudden. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Björkasjön. LIS-området är inte detaljplanelagt. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av sandig morän, urberg, glacial lera och kärrtorv. Vidare betraktas majoriteten av all mark inom LIS-området som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En del mark inom LIS-området betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdets totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom LIS-området bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdets syfte Syftet med LIS-området är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Vedevåg. Inom området bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med 64 stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Riksintressen LIS-området omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Vidare finns inga sådana områden i närheten av LIS-området som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Björkasjön uppnår i dag otillfredsställande ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av vandringshinder. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Naturmiljö Runt Björkasjön gäller generellt strandskydd på 100 meter. även möjlighet till fiske av framförallt gädda, abborre och gös. Björkasjön nyttjas även för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Natur inom området LIS-området ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Öster om LIS-området finns en våtmark enligt våtmarksinventeringen. Inom och öster om LIS-området finns även två sankmarker. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-området som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till våtmarken och sankmarkerna. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LISområdet. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-området är främst kopplade till de stigar som finns inom området. I de omgivande skogsområdena finns goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Björkasjön nyttjas flitigt för båttrafik på sommaren. Det finns 66 Björkasjön Teknisk försörjning LIS-området är inte anslutet till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom området finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-området omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-området bedöms inte kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Här bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. Antalet nya bostäder inom LIS-området bör därför begränsas, för att området inte ska utgöra samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Miljö, hälsa och säkerhet Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-området. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Delar av LIS-området ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Nordväst om LIS-området ligger Dalkarlshyttans kraftverksdamm. Dammen är i dagsläget klassificerad i dammsäkerhetsklass C, dvs. ett dammhaveri kan leda till lokala konsekvenser. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Delar av LIS-området omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-området områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-området bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, våtmarken, sankmarkerna, vatten- och spillvattenlösningar, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar, och markradon. 68 PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Borsån Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 18 km ca 350 m 1 Allmän beskrivning LIS-området ligger i den södra delen av kommunen vid Borsån, i närheten av Vedevåg. Området nås enklast med bil eller buss, via länsväg 845 som sträcker sig öster om området. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LISområdet. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Vedevåg. Inom området finns friliggande enbostadshus. I övrigt består området av skog. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Borsån. Områdets syfte Syftet med LIS-området är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Vedevåg. Borsån LIS-området är inte detaljplanelagt. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av sandig morän, glacial lera och kärrtorv. Vidare betraktas en mindre del av marken inom LIS-området som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. Majoriteten av marken inom LISområdet betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdets totalstabilitet till viss del som tillfredsställande. Totalstabiliteten för majoriteten av marken inom LIS-området bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Inom området bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Riksintressen LIS-området omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Vidare finns inga sådana områden i närheten av LIS-området som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Borsån uppnår i dag otillfredsställande ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessut- PLANFÖRSLAG 69

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN om beror detta på att ån är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Kulturmiljö Naturmiljö Runt Borsån gäller generellt strandskydd på 100 meter. LIS-området ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Skog vid Borsån Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-området som är så höga att de har naturvärdesklassats. Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LISområdet. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-området är främst kopplade till de stigar som finns inom området. Borsån nyttjas för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. Ett par hundra meter från LIS-området finns ett elljusspår på 2,5 kilometer. I anslutning till elljusspåret ligger Smedvallen som är ortens idrottsplats med bl.a. fotbollsplan och friidrottsanläggning. På vintern finns även skidspår. Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Naturmark inom området PLANFÖRSLAG 71

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Teknisk försörjning LIS-området är inte anslutet till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom området finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-området bedöms inte kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Här bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. Antalet nya bostäder inom LIS-området bör därför begränsas, för att området inte ska utgöra samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Strömförsörjning finns inom LIS-området. Delar av LIS-området omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-området områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Rekommendationer En utveckling inom LIS-området bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, vatten- och spillvattenlösningar, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar, och markradon. Borsån Miljö, hälsa och säkerhet Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-området. Delar av LIS-området ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Norr om LIS-området ligger Östra Bohrs damm. Dammen är i dagsläget inte klassificerad i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. PLANFÖRSLAG 73

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Vedevågssjön Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 7,5 km ca 350 m 1 Allmän beskrivning LIS-området ligger i den södra delen av kommunen vid Vedevågssjön, i Vedevåg. Området nås enklast med bil eller buss, via länsväg 249 som sträcker sig norr om området. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LIS-området. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Vedevåg. Inom området finns friliggande enbostadshus. I övrigt består området av skog och ett område där skogen har avverkats. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Vedevågssjön. Områdets syfte Syftet med LIS-området är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Vedevåg. Vedevågssjön LIS-området är inte detaljplanelagt. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av sandig morän, urberg och postglacial lera. Vidare betraktas majoriteten av all mark inom LIS-området som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En del mark inom LIS-området betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdets totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom LIS-området bedöms dock inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. 74 Inom området bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Riksintressen LIS-området omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Däremot sträcker sig Bergslagsbanan norr om LISområdet. Bergslagsbanan är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer enligt 3 kap. 8 MB. Hänsyn behöver tas till riksintresset. En utveckling inom LIS-området bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av Bergslagsbanan. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Miljökvalitetsnormer Vedevågssjön uppnår i dag måttlig ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att ån är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. Vedevågssjön En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-området är främst kopplade till de stigar som finns inom området. Vedevågssjön nyttjas för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. Drygt två kilometer norr om LIS-området finns ortens idrottsplats Smedvallen med bl.a. fotbollsplan och friidrottsanläggning samt ett elljusspår på 2,5 kilometer. På vintern finns även skidspår. Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Naturmiljö Runt Vedevågssjön gäller generellt strandskydd på 100 meter. LIS-området ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-området som är så höga att de har naturvärdesklassats. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LIS-området. Däremot finns en fornlämning öster om LISområdet. Fornlämningen utgörs av en bebyggelselämning. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. 76 Befintlig bebyggelse vid sjön Teknisk försörjning LIS-området är inte anslutet till de kommunala ledningsnäten, men ligger i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvatten. Inom området finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-området omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-området bedöms kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten, om antalet nya bostäder utgör samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Om antalet nya bostäder inte utgör samlad bebyggelse bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Rekommendationer Strömförsörjning finns inom LIS-området. Miljö, hälsa och säkerhet Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-området. Stora delar av LIS-området ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger delar av LIS-området inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Inom LIS-området behöver stor hänsyn tas till risken för höga vattenstånd, i och med att stora delar av området berörs av detta. En utveckling inom LIS-området bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Bergslagsbanan som är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar och Bergslagsbanan, transporter av farligt gods på Bergslagsbanan, och markradon. Vedevågssjön Norr om LIS-området ligger Vedevåg verksdamm. Dammen är i dagsläget klassificerad i dammsäkerhetsklass C, dvs. ett dammhaveri kan leda till lokala konsekvenser. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Delar av LIS-området omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-området områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. På Bergslagsbanan sker transporter av farligt gods i någon omfattning. 78 PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Väringen Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 60 km ca 350 + 3 350 + 250 = 950 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den södra delen av kommunen vid Väringen, i Frövi. Områdena nås enklast med bil eller buss, via länsväg 831 som sträcker sig norr om områdena. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LIS-områdena. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Frövi. Inom det mellersta LIS-området finns Frövi båtklubb med bl.a. klubbstuga och småbåtshamn. Genom områdena finns och planeras en strandpromenad. I övrigt består områdena av skog, öppen mark, vall i träda och jordbruksmark. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Väringen. denas totalstabilitet inte som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdenas syfte Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Frövi. Frövi båtklubb Det mellersta LIS-området är detaljplanelagt och omfattas av en detaljplan. Övriga LIS-områden är inte detaljplanelagda. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av gyttjelera, postglacial finlera, glacial lera och urberg. Vidare betraktas all mark inom LIS-områdena inte som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. Utifrån detta bedöms LIS-områ- Inom det västra LIS-området bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Inom det mellersta och det östra LIS-området bör nya bostäder främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 000 kvadratmeter bör eftersträvas eller i from av flerbostadshus, parhus och radhus. För det mellersta LIS-området är syftet även att PLANFÖRSLAG 79

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN möjliggöra utvecklingen av befintlig verksamhet, inom den norra delen av området. LIS-området möjliggör bl.a. att båtklubben kan utöka sin verksamhet. Detta bedöms långsiktigt kunna ge positiva sysselsättningseffekter samt på sikt även kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. handelstrådgård och Frövi banvall i nära anslutning till grundvattenförekomsten och inom dess tillrinningsområde. Riksintressen Naturmiljö Delar av det mellersta LIS-området omfattas av Hinseberg som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 MB. Hänsyn behöver tas till riksintresset. En utveckling inom LISområdena bedöms dock inte medföra åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Runt Väringen gäller generellt strandskydd på 100 meter. I övrigt finns inga områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB i närheten av LIS-områdena som bedöms kunna påverkas. Miljökvalitetsnormer Väringen uppnår i dag otillfredsställande ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom övergödning och miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. Natur inom området Söder om det västra LIS-området finns ett biotopskyddsområde bestående av äldre naturskogsartad skog med främst barrblandskog. Det mellersta och det östra LIS-området ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra FellingsbroUsken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Söder om det västra LIS-området finns en nyckelbiotop. Vidare finns två områden med naturvärden enligt Skogsstyrelsens klassificering öster och söder om det västra LIS-området. Väringen Grundvattenförekomsten Glanshammarsåsen, Fröviområdet, uppnår i dag god kvantitativ och kemisk status. Glanshammarsåsen har inga miljöproblem men är bl.a. utsatt av påverkanskällor såsom vägsalt och risk för utsläpp vid en eventuell trafikolycka på omkringliggande större vägar samt risk för bekämpningsmedel från en Det västra och det östra LIS-området ingår även i två områden utpekade i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Vibyn-Frövibro och Prästryggen-Harkes udde-kilsskogen. Den nordvästligaste delen av Väringen omges av öppet odlingslandskap och intill denna rinner Arbogaån ut i sjön. Mellan åkrarna och sjön finns ett smalt bälte med madmarker. Från landsvägen ovanför Vibyn har man en fin utsikt över det öppna kulturlandskapet, Väringen och PLANFÖRSLAG 81

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN mot Näsby kyrka. Även Arbogaåns mynning med den lummiga vegetationen på holmen och stränderna är ett tilltalande inslag i landskapsbilden. Området är beläget vid Väringens norra strand och innefattar tre huvuddelar: det lövskogsbevuxna åspartiet vid Prästryggen med bad- och campingplats, den i huvudsak lövskogsbevuxna Harkes udde samt granskogsområdet Kilsskogen. Hela området får anses vara av värde som strövområde eller framtida strövområde för Fröviborna då det ger goda möjligheter till kontakt med Väringen. Söder om det östra LIS-området finns en sumpskog. Väringen är ett värdefullt vattenområde för fiske. Delar av LIS-områdena ingår i det utpekade området. Inom det västra och det östra LIS-området finns även två sankmarker. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LIS-områdena. Däremot finns flera fornlämningar utanför LIS-områdena. Söder om det västra LIS-området finns en fornlämning, i form av en bebyggelselämning. Öster om det mellersta LIS-området finns två fyndplatser där bl.a. en sländtrissa och en stockbåt har hittats. Öster om det östra LIS-området finns en fornlämning, Prästryggen, i form av grusåsrester klädd med bl.a. ekar, alar och andra lövträd. Vidare finns flera fornlämningar norr om det östra LIS-området, vid Näsby kyrka. Vidare utgör Näsby kyrka, norr om det östra LIS-området, kyrkligt kulturminne. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns inga naturvärden inom LIS-områdena som är så höga att de har naturvärdesklassats. De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till den befintliga och planerade strandpromenaden samt de stigar som finns inom områdena. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till biotopskyddsområdet, nyckelbiotopen, områdena med naturvärden, landskapsbilden, utblickar från länsväg 831, sumpskogen och sankmarkerna. Väringen nyttjas flitigt för båttrafik på sommaren. Det finns även möjlighet till fiske av framförallt abborre, mört, gädda och gös. Väringen nyttjas även för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. Öster om det östra LIS-området finns Prästryggens camping och Näsby kyrka och omgivande bebyggelse 82 PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN bad med bl.a. tältplatser, ställplatser, badplats och kiosk. Strömförsörjning finns inom respektive i närheten av LIS-områdena. Miljö, hälsa och säkerhet Inom det mellersta LIS-området finns ett potentiellt förorenat område som inte är riskklassat. Inom området fanns tidigare ett sågverk som bedrevs utan doppning och impregnering. Denna typ av verksamhet har riskklassats till branschklass fyra. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. Strandpromenaden vid sjön Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid småbåtshamnen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LISområdet bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Stora delar av LIS-områdena ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger stora delar av LIS-områdena inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Inom LIS-områdena behöver stor hänsyn tas till risken för höga vattenstånd, i och med att stora delar av områdena berörs av detta. Norr om LIS-områdena ligger Frövifors övre damm och Frövifors nedre damm. Dammarna är i dagsläget inte klassificerade i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Väringen Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten, men det västra LIS-området ligger i närheten av och det mellersta samt det östra LIS-området ligger inom kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvatten. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Ny bebyggelse inom LIS-områdena bedöms kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Det mellersta LIS-området omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-områdena områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Länsväg 831 utgör primär transportväg för transporter av farligt gods. Väster om det västra LIS-området finns en kraftledning. Kraftledningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält. Inom det östra LIS-området finns en rullstensås. PLANFÖRSLAG 83

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Hinseberg som är av riksintresse för kulturmiljövården, biotopskyddsområdet, nyckelbiotopen, områdena med naturvärden, landskapsbilden, utblickar från länsväg 831, sumpskogen, sankmarkerna, fornlämningar, Näsby kyrka som är kyrkligt kulturminne, vatten- och spillvattenlösningar, rullstensåsen, potentiellt förorenade områden, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, rasoch skredrisk, buller från större vägar och Bergslagsbanan, transporter av farligt gods på länsväg 831, elektriska och magnetiska fält från kraftledningen, och markradon. PLANFÖRSLAG 85

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Arbogaån Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 18 km ca 1 200 + 3 900 + 550 = 2 650 m Allmän beskrivning LIS-områdena ligger i den södra delen av kommunen vid Arbogaån, i Oppboga. Områdena nås enklast med bil eller buss, via länsvägarna 249 och 815 som sträcker sig öster om områdena. Från länsvägarna finns anslutningsvägar till LIS-områdena. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Fellingsbro. som tillfredsställande, varför de geotekniska förutsättningarna behöver bedömas eller utredas vidare. Områdenas syfte Arbogaån Inom områdena finns friliggande enbostadshus. I övrigt består områdena av skog och jordbruksmark. Landskapet är kuperat och sluttar ner mot Arbogaån. LIS-områdena är inte detaljplanelagda. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-områdena av sandig morän, urberg, postglacial finlera, svallsediment, kärrtorv, glacial lera och svämsediment. Vidare betraktas majoriteten av all mark inom LIS-områdena som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. En del mark inom LIS-områdena betraktas dock inte som fastmark. Utifrån detta bedöms LIS-områdenas totalstabilitet i stort som tillfredsställande. Totalstabiliteten för en del av marken inom LIS-områden bedöms dock inte 86 Syftet med LIS-områdena är att möjliggöra nya bostäder. Detta bedöms långsiktigt kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen, framförallt i Fellingsbro. Inom områdena bör nya bostäder uppföras med en mer lantlig bebyggelsestruktur, exempelvis att bostäder uppförs relativt tätt längs en byväg (enkel- eller dubbelsidigt) eller på tomter med stora trädgårdar och uthus. Nya bostäder bör främst uppföras i form av friliggande enbostadshus där en tomtstorlek på minst 1 500 kvadratmeter bör eftersträvas. Riksintressen LIS-områdena omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Vidare finns inga sådana områden i närheten av LISområdena som bedöms kunna påverkas. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Miljökvalitetsnormer Arbogaån uppnår i dag otillfredsställande ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att ån är påverkad av flödesförändringar, vandringshinder och den främmande arten Sjögull. Mellan Dysjön och Oppboga har ån ett ganska vindlande lopp med flera öar i fåran. Norr om ån dominerar odlingsmarker och söder om ån skog. Vid norra stranden finns en badplats. Detta parti av ån har framför allt för Oppboga men även för Fellingsbro stort värde både från landskapsbildssynpunkt och rekreationssynpunkt. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Arbogaån gäller generellt strandskydd på 100 meter. Söder om det södra LIS-området ligger Kapellets naturreservat. LIS-områdena ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Natur inom området Arbogaån är ett värdefullt vattenområde för fiske. Delar av LIS-områdena ingår i det utpekade området. Inom det södra LIS-området finns även en sankmark. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till naturreservatet, landskapsbilden och sankmarken. Kulturmiljö Rapsfält vid Arbogaån LIS-områdena ingår även i två områden utpekade i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Del av Käglan och Del av Arbogaån väster om Oppboga. Området omfattar östra delen av Käglan med en del av förkastningsbranten mot Fellingsbroslätten i norr. Tallskog dominerar men i förkastningsbranten växer även gran och lövträd. Hela skogspartiet Käglan är ett flitigt nyttjat utflyktsområde för bl.a. Örebro och Arboga. Den här beskrivna delen är dessutom det viktigaste närströvområdet för Fellingsbro och Oppboga. 88 Det finns inga kända fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inom LIS-områdena. Däremot finns två fornlämningar i närheten av LIS-områdena. Fornlämningarna utgörs av en boplats med flera fyndplatser och en fossil åkermark. I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-områdena är främst kopplade till de stigar som finns inom områdena. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN I de omgivande skogsområdena finns goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Möjlighet till fiske finns i Arbogaån där förekomsten av bl.a. abborre, mört, gädda och gös är god. Arbogaån nyttjas även för kanotpaddling och är en del av Arbogaåns norra kanotled. Ny bebyggelse inom LIS-områdena bedöms inte kunna anslutas till de kommunala ledningsnäten. Här bör istället främst gemensamma lösningar eftersträvas. Antalet nya bostäder inom LIS-områdena bör därför begränsas, för att områdena inte ska utgöra samlad bebyggelse enligt lagen om allmänna vattentjänsters definition. Strömförsörjning finns inom LIS-områdena. Arbogaån Allmänhetens tillgång till stränderna är begränsad vid de befintliga friliggande enbostadshusen. I övrigt är tillgången till stränderna god. En utveckling inom LIS-områdena bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Nya bostäder med tillhörande kommunikationer och eventuell anordning av bryggor bedöms snarare kunna öka tillgången. Befintlig bebyggelse vid ån Teknisk försörjning LIS-områdena är inte anslutna till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom områdena finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-områdena omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. 90 Arbogaån Miljö, hälsa och säkerhet Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-områdena. Delar av LIS-områdena ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Vidare ligger delar av det norra och det mellersta LIS-området inom områden som översvämmades vid vårfloden år 1977. Nordväst om LIS-områdena ligger Ringaby Herrdamm (Härdammen), Ringaby Tröskverksdamm och Ringaby verksdamm. Dammarna är i dagsläget inte klassificerade i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Inom det södra LIS-området finns erosionskänsliga jordarter och därmed områden med erosionsförutsättningar. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Delar av LIS-områdena omfattas av rasoch skredrisk. Vidare utgör delar av LIS-områdena områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, aktsamhetsområden. Förväntade klimatförändringar, med bl.a. ökad nederbörd och förändrade flöden, ökar rasoch skredrisken. Inom det mellersta LIS-området finns en kraftledning. Kraftledningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält. Rekommendationer En utveckling inom LIS-områdena bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: de geotekniska förutsättningarna, Kapellets naturreservat, landskapsbilden, sankmarken, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, erosionsrisk, rasoch skredrisk, buller från större vägar, elektriska och magnetiska fält från kraftledningen, och markradon. PLANFÖRSLAG 91

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Oppäsen Strands- Meter Meter LIS- Antal LIS- kydd strandlinje område områden 100 m ca 12 km ca 500 m 1 Allmän beskrivning LIS-området ligger i den östra delen av kommunen vid Oppäsen, norr om Fellingsbro. Området nås enklast med bil eller buss, via länsväg 859 som sträcker sig väster om området. Från länsvägen finns anslutningsvägar till LIS-området. Offentlig och kommersiell service finns närmast i Fellingsbro. Inom området finns Finnåkers kursgård. Kursgården består i dagsläget av konferens- och lägergård med övernattningsmöjligheter. Kursgården går att hyra för bröllop och andra högtider. Inom området finns även promenadstigar, grillplatser, frisbeegolfbana, kamratbana, badplats och uthyrning av bl.a. båtar samt kanoter. I övrigt består området av skog. Landskapet är lätt kuperat och sluttar ner mot Oppäsen. Områdets syfte Syftet med LIS-området är att möjliggöra utvecklingen av befintliga verksamheter samt nya verksamheter för friluftslivet och turismen. LIS-området möjliggör bl.a. att kursgården kan utöka sin verksamhet med bad- och båtplatser samt ytterligare övernattningsmöjligheter. Detta bedöms långsiktigt kunna ge positiva sysselsättningseffekter samt på sikt även kunna bidra till att upprätthålla och stärka serviceunderlaget i kommunen. Riksintressen LIS-området omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB. Vidare finns inga sådana områden i närheten av LIS-området som bedöms kunna påverkas. Finnåkers kursgård LIS-området är inte detaljplanelagt. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom LIS-området av sandig morän. Vidare betraktas all mark inom LIS-området som s.k. fastmark enligt SGU:s översiktliga fastmarkskarta. Utifrån detta bedöms LIS-områdets totalstabilitet som tillfredsställande. 92 Miljökvalitetsnormer Oppäsen uppnår i dag måttlig ekologisk status och inte god kemisk status. Detta beror bl.a. på miljöproblem såsom miljögifter i form av förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Dessutom beror detta på att sjön är påverkad av flödesförändringar och vandringshinder. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Naturmiljö Runt Oppäsen gäller generellt strandskydd på 100 meter. ytor med buskage och lövträd. Det södra området har påtagligt naturvärde, naturvärdesklass tre, och består av öppna ytor med buskage och träd av ädellöv. Det östra området har högt naturvärde, naturvärdesklass två, och består av ett större sammanhängande skogsområde med tre nyckelbiotoper och en stor fördämd vattenyta. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka utpekade naturmiljöer negativt. Hänsyn behöver dock tas till biotopskyddsområdet, nyckelbiotoperna och de naturvärdesklassade områdena. Vidare bör nya byggnader inte tillkomma på udden inom LIS-området. Kulturmiljö Oppäsen Söder om LIS-området finns ett biotopskyddsområde. LIS-området ligger inom en skoglig värdetrakt, Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, som består av triviallövskog. Öster och söder om LIS-området finns fyra nyckelbiotoper. Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns två fornlämningar inom LIS-området. Vidare finns flera fornlämningar söder och öster om LISområdet. Fornlämningarna inom LIS-området utgörs av ett hammarområde efter Finnåkers bruk bestående av grunder till hammarsmedjor, dammar med dammvallar och husgrunder samt ett före detta sågverk. Fornlämningarna utanför LIS-området utgörs bl.a. av två större furor, ett område med gropar och fossil åkermark. En mindre del av LIS-området ingår även i ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Område vid Finnåkers bruk. Finnåkers bruk ligger nära sjön Oppäsen och från den rinner genom området två forsande vattendrag. Vegetationen består delvis av tomtmark delvis av skog av olika typer. Området hyser flera tilltalande landskapspartier som tillsammans med sjökontakten ger området rekreationsvärde. Närheten till kursgården i Finnåkers bruk medför att det är flitigt nyttjat som strövområde. Enligt den översiktliga naturvärdesbedömningen finns tre områden med naturvärden inom LISområdet som är så höga att de har naturvärdesklassats. Det norra området har visst naturvärde, naturvärdesklass fyra, och består av öppna 94 En av dammarna inom området I övrigt finns inga kända kulturvärden eller kulturmiljöer inom eller i anslutning till LIS-områdena. Rekreation och friluftsliv De rekreations- och friluftslivsvärden som finns inom LIS-området är främst kopplade till kursgården och de stigar som finns inom området. PLANFÖRSLAG

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN I de omgivande skogsområdena finns goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Möjlighet till fiske finns i Oppäsen där förekomsten av bl.a. gädda, abborre och vitfisk är god. Brygga vid Oppäsen Allmänhetens tillgång till stränderna är god. En utveckling inom LIS-området bedöms inte påverka allmänhetens tillgång till stränderna negativt. Eventuell anordning av bad- och båtplatser samt övernattningsmöjligheter bedöms snarare kunna öka tillgången. Grillplats inom området Teknisk försörjning LIS-området är inte anslutet till de kommunala ledningsnäten och ligger heller inte i närheten av kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning samt spillvatten. Inom området finns i dagsläget enskilda lösningar. Dagvattnet inom LIS-området omhändertas i dagsläget främst lokalt genom markinfiltration. Det är inte aktuellt att ansluta ny bebyggelse inom LISområdet till de kommunala ledningsnäten. Strömförsörjning finns inom LIS-området. PLANFÖRSLAG 95

TÖP LIS-OMRÅDEN FÖR LINDESBERGS KOMMUN Miljö, hälsa och säkerhet Söder om LIS-området finns två potentiellt förorenade områden som inte är riskklassade. Inom området fanns tidigare Finnåkers bruk, en verkstadsindustri som bedrevs utan halogenerade lösningsmedel. Vidare finns ett avloppsreningsverk inom området. Enligt länsstyrelsens skyfallskartering finns ett fåtal lågpunkter inom LIS-området. Delar av LIS-området ligger inom riskområde för höga vattenstånd, klimatanpassat 100- och 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde, enligt länsstyrelsens översiktliga översvämningskartering från år 2019. Inom LIS-området ligger Oppäsen. Dammen är i dagsläget inte klassificerad i någon dammsäkerhetsklass. Detta medför att det finns risk för dammhaveri och att konsekvenserna vid ett dammhaveri behöver bedömas eller utredas vidare. Rekommendationer En utveckling inom LIS-området bör ske genom planläggning och upphävande av strandskyddet. För enstaka mindre åtgärder kan prövning ske genom lovgivning och strandskyddsdispens. Vid planläggning och lovgivning behöver hänsyn tas till: biotopskyddsområdet, nyckelbiotoper, naturvärdesklassade områden, fornlämningar, vatten- och spillvattenlösningar, potentiellt förorenade områden, lågpunkter enligt skyfallskarteringen, risk för höga vattenstånd, risk för dammhaveri, den tillståndspliktiga zonen utmed länsväg 859, elektriska och magnetiska fält från kraftledningen, och markradon. Vidare gäller tillståndspliktig zon utmed länsväg 859 på 12 meter från vägområdet. Väster om LIS-området finns en kraftledning. Kraftledningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält. Befintlig bebyggelse inom området 96 PLANFÖRSLAG