Minnesanteckningar Samråd HSVO, 20 september 2019 Deltagare: Politiker: Malin Sjöberg Högrell (ordf), Region Uppsala Åsa Sikberg, (vice ordf), Tierps kommun Peter Book, Enköpings kommun Lisa Norén, Östhammars kommun Annika Krispinsson, Heby kommun Kerstin Eskhult, Knivsta kommun Per-Arne Öhman, Håbo kommun Eva Christiernin, Uppsala kommun Björn-Ove Björk, Hälso- och sjukvårdsutskottet, Region Uppsala Vivianne Macdisi, Sjukhusstyrelsen, Region Uppsala Malena Ranch, Vårdstyrelsen, Region Uppsala Marcus Wennerström, Vårdstyrelsen, Region Uppsala Miriam Eriksson, Vårdstyrelsen, Region Uppsala Tjänstepersoner: Elisabeth Kantor, Enköpings kommun Susanne Söderberg, Uppsala kommun Åsa Himmelsköld, Region Uppsala Åsa Dahlén, Region Uppsala Jan Andersson, Region Uppsala Mikael Köhler, Region Uppsala Torun Hall, Region Uppsala Inbjudna tjänstepersoner: Birgitta Olsson, Region Uppsala Karin Borgström, Region Uppsala Charlotta Nordgren Thermaenius, Region Uppsala Anne Johansson, Region Uppsala Birgitta Lejman, Region Uppsala Kerstin Evelius, Region Uppsala Eva-Lena Nilsson, Region Uppsala Frånvarande: Mimmi Westerlund, Sjukhusstyrelsen, Region Uppsala Johan Sundman, Sjukhusstyrelsen, Region Uppsala Monika Avås, Hälso och sjukvårdsutskottet, Region Uppsala Bitte Myrsell, Enköpings kommun Angelique Blix, Uppsala kommun Jenny Dahlberg, Älvkarleby kommun
1. Inledning och laget runt nuläge De flesta kommunerna har ett tufft ekonomiskt läge. Samtliga upplever att den lokala samverkan/styrgrupperna för närvård fungerar relativt bra. 2 (3) Tierp Sagt upp närvårdsavtalet med RU. Syftet att öppna en närvårdsavdelning i Tierp. Knivsta Styrgrupp för närvård fungerar bra. Antog budget 2020 i onsdags. Tufft ekonomiskt läge och bud för socialnämnden. Heby Svår ekonomisk situation med stora underskott m på det sociala området. Effektiv och nära och närvård har lite annan utgångspunkt eftersom de kom med i länet sent och skatteväxlingen blev lite annorlunda än ädel. De har t.ex. ingen familjecentral. Glada över att kopplas till Uppsala istället för att vara uppdelad i två huvudmän. Förstärkt hälsocentral är planen och i så fall bör det etableras i både Heby och Östervåla. Östhammar Brottas med ekonomin och rekryteringssvårigheter. Demografiutmaning med många äldre. Enköping Hyggligt bra ekonomi och personalläge. Uppsala Tuff ekonomi med många åtgärder. Om vi ska klara utmaningarna vi står inför är det viktigt att vi fokuserar på samverkan så att vi inte bara skjuter över kostnader på varandra. Håbo Trevande efter valet när det gäller effektiv och nära vård. Alla ansvariga positioner ändrades. Det krävs ökad kommunikationsinsats kring frågorna. Efterfrågan på kommunal omvårdnad ökar kraftigt. Håller på att bygga ett nytt boende med 60 platser, men det räcker inte. Angelägna att dra igång med förstudien om vårdcentrum. 2. Revidering av samrådets uppdragsbeskrivning inklusive den lokala samverkansstrukturen, Jan Andersson Regionkontoret Utkastet till uppdragsbeskrivning presenterades. Den beslutas på Regionalt forum den 4 oktober. Vid nästa möte med Samråd HSVO diskuteras verksamheten 2020. 3. Effektiv och nära vård - inriktningsbeslut, vårdcentrum och psykisk hälsa barn och unga, Åsa Himmelsköld m fl a) Lena Sjöberg Samordnad utveckling för en god och nära vård, delbetänkande 3 (bilder bifogas) Betänkandet remisshanteras inte. Det är framförallt en rapport om hur arbetet fortskrider och hur dom förvaltar det som gjorts. Det handlar framförallt om påverkansarbete, bl.a. genom dialogfrågor och informationsfilmer som alla kan använda. Utredaren ser som viktiga delar av omställningsarbetet: Förebyggande och rehabinsatser trycker man på. Stärkt forskningskultur inte minst utanför sjukhusen. Fokus på patientcentrering. Samverkan mellan huvudmännen är avgörande! Exempelvis framgår att 25 % av hälso- och sjukvårdens patienter sköts av kommunerna. Det är en gemensam arena!
3 (3) b) Åsa Himmelsköld information gemensamt inriktningsbeslut Anna Nergårdh har inte bara ett utredande uppdrag utan även ett påverkande förändringsuppdrag. Hon trycker på att en framgångsfaktor i arbetet är att vi behöver fatta gemensamma beslut kommuner-regioner! Slående under vårens arbete var att tjänstemannanivån har varit osäker på hur politiken ställer sig till förändringsarbetet. Inriktningsbeslutet är ett omtag där vi gemensamt ställer oss bakom utvecklingen! Om vi ska bli framgångsrika i länet behöver vi vara överens om målbilden och riktningen. Samrådet ställer sig bakom förslaget till fortsatt hantering, dvs. att respektive huvudman fattar beslut om den övergripande inriktningen i enlighet med beslutsutkast. c) Torun Hall Projektägare för Vårdcentrum (bilder bifogas) Finns bild över inriktning för projektet i dagsläget men det är work in progress. Presenterar hur det ser ut idag. Arbete som pågår: Närvårdsplatser Akutverksamhet Förstärkt geografiskt hälsouppdrag Insatser för psykisk hälsa barn och unga Vård i hemmet Sjukhusbaserade funktioner 4. Återrapportering avseende uppdrag kring hjälpmedel Birgitta Olsson Regionkontoret, Karin Borgström NVH (bilder bifogas) Bakgrund och redovisning av tidigare arbete. Det är delat ansvar för hjälpmedel i länet. Utmaningar: Kritisk punkt vid överlämning mellan huvudmän. Ojämlikhet i länet. Finns skillnader när det gäller avgifter. Brister i samverkan kommun RU. Tekniska utvecklingen ställer krav på ordnat införande. Saknar gemensamt regelverk i Uppsala län. Olika regelverk försvårar vårdkedjan, framförallt vid utskrivning från sluten vård. Behovsbedömningar bör ensas mellan kommun och region. Hänvisar till slutsatserna i hjälpmedelsutredningen På lika villkor (SoU 2017:43). Slutsatserna handlar om behoven av att öka likvärdigheten för dessa frågor. Betoning av att avgiftsfrågan är den största politiska utmaningen i detta. Samråd HSVO beslutar att ge TL HSVO i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som tar fram ett förslag på en gemensam länsövergripande hjälpmedelsförsörjning. Fokus ska vara att skapa en mer jämlik hälso- och sjukvård och för att underlätta samverkan mellan vårdgivarna. Arbetsgruppen ska speciellt ta hänsyn till och göra en översyn av kostnadsdrivande effekter. En uppföljning av arbetet ska ske vid samrådets sista möte innan sommaren 2020. 5. Avslut och nästa möte Nästa möte är den 15 november.
Agenda samråd hälsa, stöd, vård och omsorg, 20 september 2019 kl 08.30 12.00 8.30 09.00 Kaffe och smörgås 09.00 09.10 Inledning Malin Sjöberg Högrell, Region Uppsala och Åsa Sikberg, Tierps kommun 09.10 09.40 Laget runt nuläge 09.40 10.00 Revidering av samrådets uppdragsbeskrivning inklusive den lokala samverkansstrukturen, Jan Andersson Regionkontoret
10.00 11.20 Effektiv och nära vård - Inriktningsbeslut 10.00 10.20 Inledning Lena Sjöberg Uppsala kommun, Åsa Himmelsköld, Region Uppsala, Torun Hall NVH 10.20 11.10 Workshop 11.10 11.20 Summering, Malin Sjöberg Högrell och Åsa Sikberg Bensträckare 11.20 11.45 Återrapportering avseende uppdrag kring hjälpmedel Birgitta Olsson Regionkontoret, Karin Borgström NVH 11.45 11.55 Övriga frågor 11.55 12.00 Avslut och nästa möte
Uppdragsbeskrivning Samråd HSVO 2019-09-20
Bakgrund Beslut om nedläggning av Kunskapsstyrningsnämnden Översyn uppdrag till TML HSVO från Regionalt forum Workshop med Samråd HSVO Bättre koppling mellan regional och lokal nivå FoU-S Tydligare beskrivning och gemensamma benämningar Närvårdsstrategernas roll Beslut Regionalt forum den 4 oktober
Samråd HSVO ska vara en plattform för samverkan i gemensamma frågor av strategisk betydelse, bidra till ökad helhetssyn och långsiktighet i styrningen av verksamheter utifrån individens behov samt oberoende av huvudman, stödja nämnder och styrelser i deras uppdrag och bidra till att gemensamma resurser används på bästa sätt, vårda avtalet om samverkan kring ekonomiska medel för kunskapsstyrning (FoU-S). Samrådets representanter ska bära och förankra information mellan det regionala samrådet och de lokala samråden.
De lokala samråden ska vara en plattform för samverkan i gemensamma frågor, identifiera frågeställningar (seminarier, bjuda verksamhetsföreträdare m.m.), stödja nämnder och styrelser och bidra till att gemensamma resurser används på bästa sätt, ta fram, besluta om och följa upp en årlig verksamhetsplan för närvårdssamverkan. Samrådets representanter ska bära och förankra information mellan det regionala samrådet och de lokala samråden. Som stöd till de lokala samråden finns närvårdsstrateger.
Effektiv och nära vård 2030 aug 2019
Inriktningsbeslut gemensamt för regionen och länets kommuner Gemensam målbild samt inriktning för utveckling av vårdcentrum i länet Beslutsunderlag tas fram av tjänstemannaledningen i HSVO Dialog i Samrådet HSVO den 20 september 2019 och i Regionalt Forum den 2-3 oktober 2019 Inriktningsbeslut fattas sen i Region Uppsala och i länets alla kommuner
Färdplan vägen till en Effektiv och nära vård 2030 Målbild En nära vård som bygger på kontinuitet och hög tillgänglighet. Vården är effektiv och utförs på rätt nivå med rätt kompetens. Utgångspunkten är ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i samverkan med andra aktörer. Vården bygger på samskapande och tillit där patienter och anhöriga involveras som jämlika partners och experter i vården.
Inriktningsbeslut gemensamt för regionen och länets kommuner Inriktningen för utveckling av vårdcentrum i länet
Inriktningsbeslut gemensamt för regionen och länets kommuner Inriktningen för utveckling av vårdcentrum i länet Närvårdsavdelning Akutverksamhet Förstärkt geografisk hälsouppdrag Insatser för psykisk hälsa barn och unga Vård i hemmet Sjukhusbaserade funktioner
Workshop möjlighet att ställa frågor om pågående projekt och lämna medskick Kl 10.20 11.10 Välj 3 av 5 bord, 15 min/bord Kl 11.10 11.20 Summering
Projekt Här i rummet Närvårdsavdelning Lotta Nordgren Thermaenius och Susanne Söderberg Vård i hemmet/mobila team Janne Andersson och Lena Sjöberg Akutverksamhet Anne Johansson Utanför rummet Förstärkt geografiskt hälsouppdrag Helen Unberg Askebro Psykisk hälsa Kerstin Evelius och Elisabeth Kantor
Summering
Dialog delbetänkande 3. God och nära vård. Vård i samverkan, SOU 2019:29 TML HSVO 30 augusti 2019, Lena Sjöberg
Vad är nära vård? Nära vård är ett sätt att tänka kring hur man organiserar all hälso- och sjukvård med utgångspunkt i patienters och brukares individuella behov, förutsättningar och preferenser så att hela hens livssituation kan beaktas. Nära vård är inte en ny organisationsnivå. Inte heller en ny benämning på dagens primärvård. Den nära vården kan inte enbart organiseras fram. Den nära vården handlar också om kulturförändring. Primärvård är den första vårdnivån, som svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Har både landsting och kommun som huvudman. Samordnad utveckling för god och nära vård 2
Samordnad utveckling för god och nära vård 3
Generellt upplägg i delbetänkande 3 Rapport om hur arbetet fortskrider inga skarpa förslag. Fördjupade analyser över ett antal områden som fanns med i utredningens föregående betänkande. Information utifrån genomförda dialoger och tidigare remissvar. Dialogfrågor för att stimulera diskussioner. - som ingång har det tagits fram korta filmer utifrån olika teman Målbilden från tidigare betänkanden kvarstår. Samordnad utveckling för god och nära vård 4
Uppdrag samordnad omstrukturering (1) En särskild utredare ska utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren ska bl. a. fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård, redovisa förslagens konsekvenser samt i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångspunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Samordnad utveckling för god och nära vård 5
Uppdrag samordnad omstrukturering (2) Tilläggsdirektiv den 21 september 2017 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få, och utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Samordnad utveckling för god och nära vård 6
Uppdrag samordnad omstrukturering (3) Tilläggsdirektiv den 23 augusti 2018 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, undersöka hur förutsättningarna för att samordna vårdinsatser för patienter och brukare i alla åldrar med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras, se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner och överväga en författningsreglering som ställer krav på patientkontakt i form av en övergripande vårdplan för patientens samtliga vårdinsatser oavsett aktör eller huvudman, klargöra hur patientkontraktet bör förhålla sig till samordnad individuell plan, så kallad SIP utreda och förslå hur läkare och fysioterapeuter som får ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning resp. lagen om ersättning för fysioterapi, ska kunna integreras i den ordinarie primärvården och dess vårdvalssystem samt i övrig öppenvård, i samklang med de övriga förändringar som sker inom hälsooch sjukvården. Samordnad utveckling för god och nära vård 7
Samordnad utveckling för god och nära vård 8
Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter Historisk tillbakablick Centrala begrepp Prioriteringar Svårigheten att prioritera preventiva insatser Primärvårdens prioriteringar kräver fortsatt metodutveckling med fokus på bedömning av en patients helhetsbehov av vård Samordnad utveckling för god och nära vård 9
Nulägesbild av omställningen i hälso- och sjukvården exempel på innehåll: Betydelsen av attityder, kultur och tillitsfrågor - ändrad kultur går inte att lagstifta fram - frågorna behöver diskuteras i forum på alla nivåer. Omställningen pågår i hela landet, flera län har etablerat gemensamma strategier för omställningen tillsammans med kommunerna med stöd i medborgardialoger. Utveckling av fyra storheter för uppföljning av omställningen i sin helhet. Övergripande förutsättningar; ex kompetensförsörjning. Digitalisering och vision E-hälsa. Arbete att synliggöra, stärka och understödja kommunal HSV. Samordnad utveckling för god och nära vård 10
Nuläge Efter Ädelreformen Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Huvudman: Kommuner 400 000 patienter (2016) Cirka 25% av hälso- och sjukvårdens kostnader Samordnad utveckling för god och nära vård 11
Hälso- och sjukvårdens struktur Se över gränserna mellan sluten- och öppenvård och skapa ett mer flexibelt förhållningssätt till begreppet vårdplats. Förtydliga att öppenvård bör väljas i fösta hand. Det saknas mellanvårdsformer enligt HSL. Avancerad vård i hemmet benämns olika över landet. Samordnad utveckling för god och nära vård 12
Personcentrerad samverkan Det är viktigt att sätta mål utifrån patienten och inte efter en organisatorisk indelning när en personcentrerad vårdprocess formas. Gråzoner - syftet med insatsen avgör om en insats är HSV eller socialtjänst. Viktigt att integrera kommunalt finansierad HSV innebär att det behövs ökad kunskap och förståelse för varandras uppdrag. Kapitlet innehåller information patientkontrakt och författningsreglerade planer inkl. samverkan med skolan. Samordnad utveckling för god och nära vård 13
Hälso- och sjukvårdens roll att främja hälsa, förebygga sjukdom och bygga funktionsförmåga Avgörande för utvecklingen av en god och nära vård och att möta framtidens utmaningar. Såväl förebyggande som rehabiliterande insatser är en central del av primärvårdens uppdrag och omfattar såväl somatisk som psykisk hälsa. Primärvården har med sitt relativt tydliga och begränsade geografiska områdesansvar, inte minst på kommunsidan, unika möjligheter att följa upp de speciella behoven i befolkningen och möta dessa. Svårigheten att mäta effekt diskuteras - långt tidsspann mellan insats och effekt. Samordnad utveckling för god och nära vård 14
Forskning, utveckling och utbildning Forskningskulturen utanför sjukhusmiljö behöver stärkas. Detta är ett perspektiv som måste beaktas i omställningen. Inom forskning så väl som andra delar behöver samverkan öka. Även forskning inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande områden lyfts. Kompetensförsörjning och förutsättningar för utbildning. Samordnad utveckling för god och nära vård 15
Förutsättningar för det fortsatta omställningsarbetet Omställningsarbetet måste fortsätta många år fram över. Det är avgörande att det är förankrat på högsta nivå, men det är inte tillräckligt. Omställningsarbetet måste kommuniceras vidare ut i verksamheterna, hela vägen ut till första linjens chefer och deras medarbetare. Viktigt att få med medborgarna = sammanhållen strategisk kommunikation. Samordnad utveckling för god och nära vård 16
- Vilka kompetenser vi tillhandahåller är viktigare än i vilket hus vården ges. Nära vård handlar inte om vårdnivå, det handlar om patientens upplevelse av hälso- och sjukvården, säger Anna Nergårdh. Samordnad utveckling för god och nära vård 17
Länsövergripande samverkan avseende individuellt förskrivna hjälpmedel Redovisning av Region Uppsalas tidigare arbete med förslag om länsgemensamma riktlinjer för individuellt förskrivna hjälpmedel
Ansvaret för hjälpmedel är delat Landstinget har kostnadsansvar för Syn-, hörsel-, tal- och kommunikationshjälpmedel Hjälpmedel för barn och unga under 21 år Ortoped- och medicintekniska hjälpmedel Kommunen har kostnadsansvar för Förflyttnings- och kognitionshjälpmedel för personer över 21 år Förskrivare finns i kommunerna och Region Uppsala
Beslut om viljeinriktning Hjälpmedel utvecklingsområde beslutat i samband med länsgemensamma riktlinjer för rehabilitering och habilitering, ViS Brukarföreningar önskade länsgemensamma riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för en mer jämlik hälso- och sjukvård Vårdstyrelsen beslutade 2016 om en politisk viljeinriktning om länsgemensamma riktlinjer Diskussioner i de politiska styrgrupperna för närvård mars - oktober 2016
Varför länsgemensamma riktlinjer? Behov av hjälpmedel vid överlämning mellan vårdgivare är kritisk punkt Brukarföreningar tryckte på att skillnaderna gällande förskrivning av hjälpmedel inte ger jämlik hälso- och sjukvård För vårdgivarna bidrar skillnaderna till brister i samverkan landsting - kommun Patientlagen innebär rätt till information, delaktighet och val av hjälpmedel Tekniska utvecklingen ställer krav på ordnat införande av nya hjälpmedel
Socialstyrelsens rapport 2016-4-1 Hjälpmedel i kommuner och landsting En nationell kartläggning av regler, avgifter, tillgång och förskrivning Stora skillnader när det gäller avgifter Nästan alla landsting/regioner och kommuner har gemensamt regelverk för förskrivning av hjälpmedel Uppsala län tillhör de 3-4 landsting/regioner i Sverige som inte har gemensamt regelverk Organisationen för samverkan kring hjälpmedel ser olika ut
Projekt Åtgärder för att optimera rehabiliteringsprocessen Frågan diskuterades i referensgruppen för kommunerna En kartläggning genomfördes av kommunerna Kartläggningen visade att det fanns stora likheter kring hjälpmedelsförskrivningen mellan kommunerna Skillnaderna handlade om vilka avgifter man tog ut, avgifternas storlek och vilka hjälpmedel som var förskrivningsbara Slutsats: Olika regelverk försvårar vårdkedjan, framför allt vid utskrivning från sluten vård
Kommunernas referensgrupp Referensgruppen var positiv till landstingets vision om länsgemensamma riktlinjer ansåg att det var möjligt med ett länsgemensamt övergripande regelverk för individuellt förskrivna hjälpmedel utifrån det individuella behovet, oavsett sjukdom, ålder och hjälpmedelstyp
Resultat Samtliga kommuner höll med om argumenten för en jämlik hälso- och sjukvård Det största hindret för gemensamma riktlinjer var avgifterna Flera av länets kommuner ställde sig positiva till ökad samverkan Men det saknades ett för alla huvudmännen gemensamt initiativ till länsgemensamma riktlinjer för hjälpmedel
Hjälpmedelsutredningen, SOU 2017:43 Syfte: Öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk Slutsatser: Bristen på definitioner, statistik, beslutsstöd och statlig tillsyn har bidragit till de olikheter i tillgång till hjälpmedel som utvecklats, olikheter som ur ett brukarperspektiv kan upplevas som orättvisa Behovet av samordning vid utskrivning från sluten vård är framträdande, viktigt att behovet av hjälpmedel beaktas Varje kommun bör inrätta en MAR för att förbättra möjligheterna till samordning mellan huvudmännen Pekade på vinsterna med samverkan på politisk ledningsnivå i frågorna och på tydliga regelverk och samverkansformer på tjänstemannanivå
Är vi redo nu? Gemensam hjälpmedelhantering ligger i linje med utvecklingen av effektiv och nära vård Behovet av samordning vid utskrivning från sluten vård är framträdande SOU 2017:43 pekar på vinster med samverkan på politisk ledningsnivå och på tydliga regelverk och samverkansformer på tjänstemannanivå Kommunernas referensgrupp kom fram till att det är möjligt med ett länsgemensamt övergripande regelverk för individuellt förskrivna hjälpmedel utifrån det individuella behovet, oavsett sjukdom, ålder och hjälpmedelstyp