Rapport från StrateGIS-projektet år 2000, etapp 2

1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2000, etapp 2 Organisation av arbetet Arbetet i StrateGIS-projektet, regeringen uppdrag (Fi2000/109) till länsstyrelserna att anordna GIS-utbildning, har letts av en styrgrupp bestående av tre företrädare för länsstyrelserna, en företrädare för vardera Lantmäteriverket, Boverket, Svenska Kommunförbundet, två kommunföreträdare samt företrädare för Landstinget i Stockholms län. Ordförande i styrgruppen är länsrådet i Södermanlands län Anders Granat. Styrgruppen har beslutat om projektets uppläggning inklusive budget samt fördelningen av medel för det regionala genomförandet. Medelsförvaltare är Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektledare är Per Söderström vid länsstyrelsen i Västra Götaland För genomförandet av utbildningen svarar regionala utbildningsgrupper bestående av företrädare för länsstyrelserna, lantmäteriet, kommunförbunden och de regionala GIS-föreningarna. Länsstyrelsen svarar för förvaltningen och redovisningen av de tilldelade medlen. Uppläggning av utbildningen Utbildningen genomförs länsvis med utgångspunkt från styrgruppens anvisningar och med stöd av ett gemensamt utbildningsmaterial. Årets arbete har främst varit inriktad mot en målgrupp bestående av GIS-samordnare och andra nyckelpersoner i arbetet med GIS inom kommuner och länsstyrelser. Avsikten med etappen är att höja kompetensen inom det som kallas GISmanagement och att därigenom såväl verka för ett snabbare och bättre införande av GIS som för att direkt förbereda den tredje etappens användarutbildning. Utbildningen av GIS-samordnare har bestått av tre delar individuellt deltagande i GIS-teknisk grundutbildning, regionala seminarieserier inom GIS-management och tillämpningsarbete i hemmaorganisationen. För att säkerställa tillgång till en teknisk grundkompetens i alla kommuner har projektet erbjudit en subvention av deltagande i grundläggande GIS-teknisk utbildning på 5-poängs högskolenivå med 50% av kurskostnaden upp till 5.000 kr per kommun och länsstyrelse. För de regionala seminarierna inom GIS-management har projektet tagit fram 16 kursmoduler, vilka behandlar olika aspekter av GIS-management från Strategisk planering fram till drift och vidmakthållande av GIS. En förteckning över de 16 modulerna redovisas i bilaga. Kurspaketen innehåller kompendietexter, åskådningsmaterial och lärarhandledningar. Sammantaget utgör kursmodulerna en

2 för svenska förhållanden unikt material då det gäller utveckling, införande och drift av geografiska informationssystem. För distribution av det gemensamma materialet har en StrateGIS-webben utnyttjats. Genomförandet av seminarierna har skett med stöd av lärare från de regionala högskolorna, personal från kommuner och länsstyrelser och konsultföretag. Val av uppläggning i respektive län redovisas i bilaga 2. För att underlätta utnyttjandet av kursmaterialet anordnades två omgångar av seminarieledarutbildningar där respektive modulförfattare presenterade sitt material och tankarna på hur det skulle kunna nyttjas. Sammanlagt utbildades ett drygt 20-tal lärare för respektive modul. Det regionala arbetet De regionala utbildningsgrupperna har utarbetat kursplaner för respektive län och tagit fram kompletterande regionalt/lokalt material samt i förekommande fall handlat upp kurser från externa utbildningsanordnare. Kursplanerna visar varierande angreppssätt. I de flesta län har man i stort följt det i handledningarna skisserade upplägget men med viss komprimering av materialet. I flera fall har man valt att samverka kring genomförandet med angränsande län (Uppsala - Västmanland, Kalmar - Gotland, Halland - Västra Götaland, Västernorrland - Jämtland). Då det gäller hur man disponerat materialet i tiden varierar detta allt ifrån starkt komprimerade serier till att sprida ut seminarierna under hela två år. I ett antal län har man vidare valt att komplettera seminarieserien med en 17:e sammanfattande och mot etapp 3 framåtblickande modul. I de län där etappen 1 inte slutfördes under 1999 har detta skett under år 2000. Resultat Av länen har tre fullgjort hela seminarieprogrammet under år 2000. Flertalet av övriga län har aviserat att man kommer att slutföra seminarierna under första kvartalet 2001. Ett par län anger att man kommer att fortsätta även under hösten 2001. Parallellt med genomförandet av den andra etappen har planering och produktion av material för etapp 3 användarutbildningen- inletts.

3 Den uppföljning som skett ute i länen ger följande bild av den andra etappen: Deltagande: Deltagandet har varit enligt förväntan, vilket innebär att flertalet kommuner haft minst 1-2 deltagare på seminarierna. Uppläggning: I allmänhet har man följt materialets uppläggning med viss komprimering av innehållet. Flertalet län har valt att utnyttja externa föreläsare. Några har valt att lägga ut genomförandet på externa utbildningsföretag eller regionala högskolor. Erfarenheter: Såväl kursanordnare som kursdeltagare ger goda omdömen om kundernas innehåll. Man anser i de flesta fall att det centralt producerade materialet varit väl omfattande och kanske för ambitiöst och aningen för teoretiskt i vissa delar för de mindre kommunerna. I de fall man kompletterat eller anpassat materialet regionalt har detta varit mycket uppskattat. Effekter: Det ännu för tidigt att utläsa effekterna av utbildningen. Dock vittnar länens rapporter om att man i flertalet kommuner lyft fram GIS-frågan på dagordningen och att man i många fall inlett diskussioner om det vidare arbetet och hur detta bör organiseras. Vidare framhålls att man bedömer att de resurser, som hittills avsatts för GIS-utvecklingen varit otillräckliga. I ett antal län har man planerat för fortsatta aktiviteter för målgruppen i form av fördjupningar eller uppföljande diskussioner inom de nätverk som bildats genom utbildningen. Grundutbildning: Utnyttjandet av subvention av grundutbildning i form av distanskurser har varit litet. I de län där man valt att genomföra grundutbildningen i mer traditionell form med stöd av regionala högskolor har däremot intresset varit betydligt större. Läget med avseende på införandet av GIS i kommunerna redovisas i bilaga 3. Ekonomi Av de anslagna medlen 6,0 mkr har 4 720 tkr fördelats till länen för genomförandet av etapp 2 och förberedelser för etapp 3. Fördelningen till länen framgår av bilaga 1. Kostnaderna i projektet centralt har under året uppgått till 1 063 tkr. Av dessa har ca 780 tkr används för produktion av kursmaterial, 214 tkr till lärarutbildningar och träffar med länens kontaktpersoner och knappt 150 tkr för styrning och administration. Cirka 1,9 mkr av de tilldelade medlen för 2000 kommer att föras över till år 2001 för genomförandet av etapp 3. Kostnader Aktivitet Utfall 2000, kr Anmärkningar Kursproduktion etapp 1 36 400 Eftersläpande fakturor från 1999

4 Kursproduktion etapp 2 543 754 Inkl bidrag 75 000 kr från RPS Kursproduktion etapp 3 119 064 Merparten faktureras 2001 Lärarutbildningar etapp 2 118 148 Bidrag till genomförande etapp 2 4 020 000 Bidrag till förberedelser etapp 3 700 000 Upptaktsdagar och kontaktpersonsträffar 96 239 Styrning och adminstration 148 940 Inkl drift StrateGIS-webben Totala kostnader 2000 5 782 545 De regionala kostnaderna för år 2000 fördelar sig med (18 av 21 län inrapporterade) Aktiviteter inom etapp 1 6 % Subvention av grundläggande GIS-utbildning 7 % Seminarierna inom GIS-management 69 % Produktion av kompletterande regionalt material 3 % Planering och administration 13 % Övrigt 2 % En sammanställning av länens ekonomiska redovisningar redovisas i bilaga 4 och 5. Utöver de av regeringen anslagna medlen har ytterligare medel tillförts projektet genom deltagaravgifter, egenfinansierade arbetsinsatser eller andra externa bidrag. Uppläggning av etapp 3 StrateGIS-projektets inledande två etapper kan ses som förberedelser för den egentliga breddutbildningen av blivande GIS-användare i den tredje och avslutande etappen. I den första etappen har intresset för GIS väckts och förankrats hos beslutsfattarna för det fortsatta arbetet i projektet. I den andra etappen har kommunernas och länsstyrelsernas GIS-samordnare fått en ökad kompetens att driva GIS-utveckling och att driva intern utbildning inom området. Ett viktigt kursmoment är således modul 6 "Att utbilda den egna organisationen" där hemuppgiften har direkt bäring på att förbereda användarutbildningen i den tredje etappen. I projektet har grunden lagts för användarutbildningen dels genom det framtagna utbildningsmaterialet - 12 frågor om GIS, de 16 kursmodulerna för etapp 2 samt material specifikt framtaget för användarutbildningen - dels genom att utbilda GISsamordnare/internutbildare, som inom ramen för sina utbildning tagit fram GISstrategier och utbildningsplaner. Till detta läggs sedan sådant lokalt material som respektive utbildningsanordnare tar fram som komplement till den egna användarutbildningen. Ansvaret för genomförandet av användarutbildningen ligger på den lokale GISsamordnaren med stöd av den regionala StrateGIS-gruppen. Målen för användarutbildningen är att alla blivande användare av GIS ska få:

5 En allmän kunskap om GIS-tekniken Kunskap om hur GIS kan stödja den egna verksamheten Kunskap om hur GIS är etablerat i den egna organisationen Kännedom om geografiska data och deras hantering Förmåga att hantera enkla former av GIS-verktyg Användarutbildningen föreslås ske på två nivåer - dels en introduktionskurs för alla som har anledning av använda enkla tittskåpstillämpningar, dels en påbyggnadskurs för presumtiva användare av generella GIS-verktyg typ MapInfo eller ArcView. Introduktionskursen är tänkt att i tid motsvara ungefär en dag - dock inte nödvändigtvis sammanhängande - med följande innehåll: Praktiska övningar i att använda ett enkelt TittskåpsGIS Hur GIS fungerar Exempel på användningsområden för GIS, olika verktyg och anpassade verksamhetsstöd Om geografiska data och deras egenskaper Hur GIS fungerar i den egna organisationen Påbyggnadskursen är tänkt att motsvara sammanlagt ca en veckas tid och innehåller två huvudmoment, dels en teoretisk grund (2-3 dagar), som ger grundläggande begrepp och funktioner i GIS, datakunskap och kunskap om GIS i den egna organisationen, dels en praktisk grundutbildning (2-3 dagar) på det GIS-verktyg som används i den egna organisationen. Den teoretiska delen kan även ges separat till grupper, vilka inte direkt ska använda GIS i det egna arbetet men som bör ha ett tämligen ingående kännedom om verktygen. Kursmaterial produceras i centralt i projektet för Introduktionskursen. För Påbyggnadskursen kommer ULI:s bok Geografisk Informationsbehandling samt ett urval av kursmodulerna från etapp 2 att användas som grundläggande kurslitteratur och därvid komplettera ett särskilt framtaget sammanfattande och hänvisande kurskompendium. Som stöd för utbildningen kommer det att finnas dels en utbildningshandledning, som redovisar den tänkta uppläggningen och anvisningar för genomförandet, dels lärarhandledningar, som redovisar hur kursmaterialet är tänkt att kunna användas. Vidare kommer det att tas fram ett illustrationsmaterial till de aktuella avsnitten i ULI:s bok. Avsikten är att projektet genom länsstyrelserna också ska kunna tillhandahålla ett TittskåpsGIS med kommunanpassade ingångar för att ge alla tillgång även i kommuner som inte har utvecklat någon egen lösning. Det planerade tittskåpet innehåller funktioner för zoomning, panorering, sökning, infovisning, mätning av längder och areor, registrering och länkning av information och enkla analyser (sammanräkningar).

6 De lokala utbildarna tar fram material för att beskriva de lokala förhållandena för såväl påbyggnadskursen (se modul 3 ovan), som en enklare variant för introduktionskursen, samt svarar för eventuell upphandling av utbildning på aktuellt GIS-verktyg. Med hänsyn taget till svårigheterna att under en kort tid hinna utbilda stora användargrupper och för att ge tillräcklig förberedelsetid har styrgruppen anvisat möjligheten att låta etapp 3 slutföras under år 2002. Planeringen är därför inriktad mot att hålla StrateGIS-webben med tillhörande TittskåpsGIS öppen fram till 2002-12-31. Styrgruppen har valt att förorda en fördelning av medlen för genomförandet till länen i proportion till antalet anställda inom kommuner och länsstyrelser. Då det gäller den vidare fördelningen av medel ut till kommunerna respektive medel för länsgemensamma aktiviteter har styrgruppen valt att rekommendera en fördelning baserad på ett visst grundbelopp per kommun och en del fördelad i proportion till kommunstorlek samt att en mindre mängd behålles för gemensamma aktiviteter och särskilt stöd till resurssvaga kommuner. Beslut om fördelning inom länen fattas av respektive länsstyrelse efter rekommendation av länets StrateGIS-grupp. Nyköping och Vänersborg den 25 januari 2001 Anders Granat Styrgruppens ordförande Per Söderström Projektledare