Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare kallas till styrgrupp kl. 08.30 Tid: Onsdagen den 29 april 2015 kl. 08.30 Plats: Dubbelgöken 1 och 2, kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Information/dialoger: 2015/4 3 - Håkan Rylander Biogas Ystad Österlen kostverksamheten - tf. kommunchef/personalchef Maria Wihlborg ekonomichef Eva Lundberg - samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl - simhallsbyggnationen - bredband - näringslivschef Anne-Line Scheele Beslutsärenden 3 Kostpolitiska riktlinjer för Tomelilla kommun 2015/17 4 4 Ändring av Plan- och bygglovstaxan gällande 2014/217 15 planavgift vid tillbyggnader inom detaljplaner antagna efter 1987 (lagakraft) 5 Förslag på justering av felparkeringsavgift 2014/217 16 6 Ledningsplan vid extraordinära händelser Ystad 2015/112 17 Österlen regionen mandatperioden 2014-2018 7 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2014-2015/108 37 Biogas Ystad Österlen 8 VA-avtal med exploatör för Tockabjär, Brösarp 2015/118 46 12:129 och Brösarp 5:5 9 Uppdrag angående policy för teknisk säkerhet 10 Val av styrgrupp - varumärkesstrategi 11 Val av ledamöter LAG/Leader 1
Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 Svar på motion om återinförande om anhörigbidrag 2014/231 59 13 Remiss av medborgarinitiativ - Rusta upp 2015/115 63 Välagården för att bedriva äldreboende 14 Remiss av motion om gratis buss för 70+ 2015/55 64 15 Remiss av motion om barnomsorg för föräldrar med 2015/72 65 obekväm arbetstid 16 Remiss av motion om skolavtal 2015/78 67 17 Remiss av motion om "Vita jobb" vid offentlig 2015/82 71 upphandling 18 Anmälningsärenden ksau 29 april 2015 2015/5 73 19 Kurser/konferenser 2015 2015/19 20 Inbjudan till strategiskt utvecklingsarbete 26 maj 2015 i Simrishamn 2015/109 75 Leif Sandberg (C) Ordförande Christian Björkqvist Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0417-182 53 Christian Björkqvist Telefon 0417-182 45 Britt Ekstrand E-post: kommun@tomelilla.se 2
Tomelilla den 10 april 2015 Dnr KS 2015/4 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kanslienheten Information/dialoger ksau 29 april 2015 kl. 08.30 Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Information/dialoger läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning - Håkan Rylander Biogas Ystad Österlen, kl 10 - Kostverksamheten - Tf. kommunchef/personalchef Maria Wihlborg - Ekonomichef Eva Lundberg - Samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl - Simhallsbyggnationen, kl 08.30 - Bredband - Näringslivschef Anne-Line Scheele Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 3 1 (1)
Yttrande gällande Kostpolitiska riktlinjer Tomelilla kommun Centerpartiet 1. Grunduppdraget är att maten som lagas - ska vara god och ska ätas. Mat som är tillagad och inte äts - leder till slöseri, trötta barn, elever och seniorer. För seniorer och skolelever i de senare skolåren innebär det dessutom risk att de byter restaurang. 2. Svinnet behöver minskas i handlingsplan Kostenheten har sedan 2010 samarbetat med Sysav och dess ägarkommuner i matsvinnsfrågan. Arbete pågår kontinuerligt. 3. Kostråd i verksamheterna ska hållas minst två gånger per år, dessa ska återkopplas till ansvarig nämnd/styrelse Kostråd i verksamheterna genomförs minst två gånger per termin på initiativ av ansvarig enhetschef/rektor. 4. Tomelilla kommun ska handla så närproducerat som möjligt Strävan i alla livsmedelsupphandlingar är att få möjligheten att teckna avtal med lokala producenter och leverantörer. 5. Vid livsmedelsupphandling ska svensk miljö- och djurskyddslagstiftning beaktas i tillämpliga delar Ovanstående ingår i kravspecifikationerna. 6. Det ska vara möjligt att lämna anbud på mindre volymdelar av efterfrågade produkter vid gemensamma upphandlingar, för att gynna små lokala producenter Möjlighet att lämna anbud kommunvis och delning på mindre varugrupper har funnits i många år men vid nästa upphandling kommer även möjlighet till säsongsanpassning. Ovanstående punkter finns med i riktlinjerna. 4
Moderaterna Utbildning och barnomsorg När det gäller t.ex. bröd så anser vi att dessa skall anpassas till barnens behov och därför bör ska vara osötat och tas bort i andra stycket på sidan 4. Riktlinjerna från livsmedelsverket och Bra mat i skolan säger att nyckelhålsmärkt bröd bör serveras. Nyckelhålsmärkning innebär att brödet innehåller mindre än 5 procent socker och räknas som osötat. Vård och omsorg I fjärde stycket på sidan 5 byts ordet vårdavdelningar ut till t.ex. särskilda boende eftersom vi inte har vårdavdelningar. Vänsterpartiet Vi tycker att det är alldeles utmärkta kostpolitiska riktlinjer! En synpunkt: Under rubrik Vård och Omsorg står näst sist på sidan att Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Vi tycker att 11 timmar utan mat är alldeles för länge och att det åtminstone ska stå ska i stället för bör. Vi skulle gärna vilja att det stod 9 tim i stället, speciellt som en del gamla har svårt att äta tillräckligt mycket vid måltiderna och därför behöver näring oftare. Nattfastan är reglerad i socialstyrelsens föreskrifter. Jonny Larsson medicinskt ansvarig sjuksköterska Jag har skrivit i ett antal bubblor kommentarer. Men! Denna kommentaren under syftet skulle vara förlösande i konflikten mellan riktlinje och föreskriften/lagensosfs 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring. (jag har inte kunnat redigera pratbubblorna eller ta bort dem) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Om du tar med denna kommentar så kommer vård- och omsorg att följa lag före riktlinje. Detta betyder att övriga kommentarer som finns i pratbubblorna kan du då bortse ifrån. Jag anser dock att FAMM metoden som finns i en av 5
pratbubblorna bör vara med. Den är ju evidensen för hur en måltidsmiljö ska bejaka och stimulera aptiten för patienterna inom vård- och omsorg. kostpolitiskt program.pdf Efter remissutskicket av kostpolitiska riktlinjer har det kommit en ny lag SOSFS 2014:10. Dokumentet bör anpassas efter ovanstående. Chefsgruppen Tycker att kostpolitiska riktlinjer är ett olämpligt namn och gav kanslichefen i uppdrag att föreslå ett annat namn. Det föreslagna namnet är Riktlinjer för kostverksamheten i Tomelilla kommun. Kultur och fritidschef Kostchef Marina Hansson Ingela Dejenfelt 6
Kostpolitiska riktlinjer Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Remissupplaga 7
Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet med kostpolitiska riktlinjer är att säkerställa att måltiderna som serveras inom förskola, skola samt äldreomsorgen uppfyller krav och rekommendationer som livsmedelsverket ställer. Kostpolitiska riktlinjer ska också vara ett stöd/ styrdokument för personal, matgäster, anhöriga och politiker. Mål Att genom goda och näringsriktiga livsmedel förebygga ohälsa och skapa en säker kost som anpassas efter matgästens behov vad gäller mängd, näring, konsistens och intolerans/allergi. Måltiden ska vara en positiv upplevelse och skapa förutsättning för goda matvanor och en god hälsa. Måltiden ska ta hänsyn till traditioner men även inkludera nya smaker och rätter. Måltiden skapas med hänsyn till vår miljö avseende samordnad varudistribution, säsongsanpassade råvaror och minskad köttkonsumtion. Matsvinnet ska minimeras. Uppföljning Genom årlig redovisning till ansvarig nämnd redovisa uppföljning av genomförda utbildningar, aktiviteter i enlighet med målen. De kostpolitiska riktlinjerna revideras en gång per mandatperiod. 8
Hållbar utveckling När det gäller förhållandet mellan mat, miljö och hälsa är det många faktorer som påverkar och samspelar. Maten vi äter påverkar mycket på vår miljö och under sin livstid äter en människa cirka 70 ton livsmedel. Hur maten produceras, transporteras och behandlas har en stor verkan på miljön. Goda matvanor bör därför vara bra både för hälsan och ur miljösynpunkt. I visionen står att här bygger vi ett hållbart samhälle för kommande nya generationer, att tidigt grundlägga bra matvanor ur en miljösynpunkt har stor betydelse för barnens hälsa idag och senare i livet. Tomelilla kommun ska genom kostenheten verka för ansvarstagande genom klimat och miljö genom att; vid upphandling och inköp av livsmedel och material ska minst Miljöstyrningsrådets (MSR) baskrav gälla. Där klargörs kvalitetsnivå, miljö och etiska krav kring de aktuella produkterna. Verka för upphandlingssätt som gynnar närodlade och närproducerade produkter. Råvarorna ska årstids anpassas i den mån det är möjligt, för att på så vis minska transportpåverkan. Antalet varutransporter till köksenheterna ska samordnas via Ystad Österlen distributionscentral. Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Verksamheterna ska välja etiskt märkta produkter i så stor utsträckning de kan och inte servera rödlistade eller utrotningshotade arter. Miljöenheten ska ha ett konsultativt förhållningssätt gentemot kostverksamheten. Verka för att uppnå nationella, regionala och kommunala mål för att uppnå konsumtionen av ekologiska livsmedel. Matsvinnet ska minimeras. Både elever och personal ska informeras om minskning av matsvinnet. Livsmedelsupphandling Kommunens verksamheter ska köpa livsmedel från avtalade leverantörer. Livsmedel som innehåller onödiga tillsatser eller som på något sätt är modifierade ska inte upphandlas. Livsmedel upphandlas enligt LOU, lagen om offentlig upphandling, och gällande upphandlingsreglemente. 9
Utbildning och barnomsorg Förskola Barn som vistas heltid i förskolan ska erbjudas frukost, mellanmål, lunch och mellanmål och mellanmål efter 16.30. Detta ska tillsammans ge 65-70% av dagsbehovet. Måltiden ska uppfylla livsmedelsverkets riktlinjer för barn och unga. Lunchen ska dessutom vara näringsberäknad. Måltiden ska vara tillagad så mycket som möjligt från grunden och av goda och näringsriktiga livsmedel. Som livsmedel definieras i stort sett allt som kan förtäras av människor utom läkemedel. Ett livsmedel ska enligt lag vara hygieniskt godtagbart och får inte vara skadligt att förtära. Alla offentliga kök ska ha ett dokumenterat egenkontrollprogram enligt lagstiftningen och all personal som handskas med livsmedel ska få regelbunden utbildning inom kvalitetssäkring och hygien. Livsmedel såsom godis, snacks, läsk och andra söta drycker ska inte erbjudas i förskolan. Endast naturella osötade mjölkprodukter ex fil och yoghurt serveras. Bär kan tillsättas för att få smak. Bröd som serveras ska vara osötat och fiberrikt. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön serveras inte i förskolan. Måltiden ska vara anpassad för gästens behov. Aktuellt intyg från läkare eller dietist krävs för att köket ska kunna servera säker mat. Lakto-ovovegetarisk kost (de som inte äter kött men äter mjölkprodukter och ägg) erbjuds utan läkarintyg. Specialkost med hänsyn till religion serveras. Undantag finns om lagstiftningen säger något annat ex djurskyddslagen. Vid lunchen ska det dagligen serveras minst två olika grönsaker, kokta eller råa. Smakportioner av böner, linser eller olika salladsblandningar ska också erbjudas. Måltiden ska ta hänsyn till traditioner men även inkludera nya smaker och rätter för att utveckla och aktivera barnens sinnen. Måltiden ska också ge variation och möjlighet att smaka nya rätter. Måltiden ska serveras i en trivsam miljö. Måltiden ska ses som en viktig del av verksamheten både ur ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv. Pedagogisk måltid är viktig för att lära barnen hur fördelningen på tallriken och portionsstorleken ska se ut. Personal som äter pedagogisk måltid ska vara delaktiga i att skapa trevlig samvaro, goda matvanor och inspirera barnen att prova nya smaker och konsistenser. Alla ska arbeta aktivt för att minska matsvinnet. Kostråd ska genomföras regelbundet. Skola/Fritids Måltiden ska uppfylla livsmedelsverkets riktlinjer för barn och unga. Skollunchen ska dessutom vara näringsberäknad och tillgodose 30-35% av dagsbehovet. Frukost och mellanmål serveras på fritidshem och ska tillsammans utgöra 30-35% av dagsbehovet. Måltiden ska vara tillagad så mycket som möjligt från grunden och av goda och näringsriktiga livsmedel. Som livsmedel definieras i stort sett allt som kan förtäras av människor utom läkemedel. Ett livsmedel ska enligt lag vara hygieniskt godtagbart och får inte vara skadligt att förtära. Alla offentliga kök ska ha ett dokumenterat egenkontrollprogram enligt lagstiftningen och all personal som handskas med livsmedel ska få regelbunden utbildning inom kvalitetssäkring och hygien. 10
Livsmedel såsom godis, snacks, läsk och andra söta drycker ska inte erbjudas i skolan. Skolcafé och liknande försäljning ska erbjuda ett hälsosamt utbud som tidsmässigt inte konkurrerar med skollunchen. Endast naturella osötade mjölkprodukter ex fil och yoghurt serveras. Bär kan tillsättas för att få smak. Bröd som serveras ska vara osötat och fiberrikt. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön serveras inte i skolan. Måltiden ska vara anpassad för gästens behov. Aktuellt intyg från läkare eller dietist krävs för att köket ska kunna servera säker mat. Lakto-ovovegetarisk kost (de som inte äter kött men äter mjölkprodukter och ägg) erbjuds utan läkarintyg. Specialkost med hänsyn till religion serveras. Undantag finns om lagstiftningen säger något annat ex djurskyddslagen. Måltiden ska ses som en viktig del av verksamheten både ur ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv. Pedagogisk måltid är viktig för att lära barnen hur fördelningen på tallriken och portionsstorleken ska se ut. Personal som äter pedagogisk måltid ska vara delaktiga i att skapa trevlig samvaro, goda matvanor och att inspirera eleverna prova nya smaker. Alla ska arbeta aktivt för att minska matsvinnet. Kostråd ska genomföras regelbundet. Vid skollunchen ska en vegetarisk alternativrätt, som alla får ta av, serveras dagligen. Salladsbuffé med minst 5 komponenter ska serveras dagligen. Salladsbuffén ska innehålla bland annat grövre grönsaker, bönor eller baljväxter och färsk frukt. Den ska dessutom innehålla pasta, bulgur e d för att matgästen själv ska kunna kombinera en salladstallrik som alternativ till dagens rätt. Måltiden ska ta hänsyn till traditioner men även inkludera nya smaker och rätter för att utveckla och aktivera barnens sinnen. Måltiden ska också ge variation och möjlighet att smaka nya rätter. Måltiden ska serveras i en trivsam miljö. Lunchen bör inte börja tidigare än 11 och bör vara vid samma tid varje dag för de olika klasserna. Ett väl planerat matschema minskar köbildning vid serveringen och ger förutsättning till en avkopplande måltidsmiljö. 11
Vård och omsorg Måltiden ska uppfylla livsmedelsverkets rekommendationer för äldre. Måltiden ska vara tillagad så mycket som möjligt från grunden och av goda och näringsriktiga livsmedel. Som livsmedel definieras i stort sett allt som kan förtäras av människor utom läkemedel. Ett livsmedel ska enligt lag vara hygieniskt godtagbart och får inte vara skadligt att förtära. Alla offentliga kök ska ha ett dokumenterat egenkontrollprogram enligt lagstiftningen och all personal som handskas med livsmedel ska få regelbunden utbildning inom kvalitetssäkring och hygien. Måltiden ska vara anpassad för gästens behov. Två portionsstorlekar erbjuds, hel eller halv. För att uppnå samma näring och energiinnehåll i halv portion som hel ska den halva portionen berikas. Om aptiten är dålig så att den enskilde äter mindre än en normalportion ska maten berikas i köket men även kompletteras på vårdavdelningen. Vid ex. tugg- och sväljsvårigheter serveras mat med annan konsistens. Detta ordineras av sjuksköterska, sjuksköterskan ordinerar även andra typer av specialkost. Möjligheten till olika alternativrätter ska finnas vid huvudmålet mitt på dagen för att öka matgästens valfrihet. Måltiden ska vara en naturlig mötesplats för social samvaro och serveras i en lugn och trivsam miljö. Måltiden ska vara tilltalande och smakligt upplagd för att aktivera sinnena och öka aptiten. Alla ska arbeta aktivt för att minska matsvinnet. Måltiderna ska fördelas jämnt under dygnet med 3 huvudmål och 2-3 mellanmål. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Kostråd ska genomföras regelbundet. 12
Ansvar Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att det finns förutsättning enligt lagstiftning och nationella riktlinjer att följa de kostpolitiska riktlinjerna. Verksamhetschef ansvarar för att verkställa beslut, årligen redogöra planerade aktiviteter för att uppnå målen i de kostpolitiska riktlinjerna. Ansvarar för kvalitet, säkerhet och uppföljning av verksamhet. Kostchef ansvarar för varierad matsedel, matproduktion, näringsinnehåll, livsmedelsupphandling och kökspersonal. Ytterst kvalitetsansvarig för hantering av livsmedel. Kökspersonal ansvarar för matproduktion, näringsinnehåll, portionsstorlek samt är kvalitetsansvarig för hantering av livsmedel. Kökspersonal ska ha adekvat kompetens. Enhetschef/rektor ansvarar för att personalen har förutsättningar att följa riktlinjerna och tillräcklig kompetens för att erbjuda och tillgodose varje individs näringsbehov. Att hantering av livsmedel följer livsmedelslagstiftningen samt kalla till regelbundna matråd/kostråd och tillämpa pedagogiska måltider. Skolsköterska ansvarar för att informera föräldrar, elever och pedagoger om betydelsen av bra matvanor. Samverkar med köket angående specialkost. Sjuksköterska ansvarar för att göra riskbedömningar och åtgärdsplaner för personer med risk för undernäring. Ansvarar även för munstatus samt ordinerar specialkoster och mat med annan konsistens. Undersköterska/vårdbiträde ansvarar för att se till den äldres välbefinnande, följa åtgärdsplaner och rapportera avvikelser i kosten. Ansvarar även för att nattfastan är mindre än 11 timmar. 13
Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla 0417-180 00 www.tomelilla.se info@tomelilla.se www.facebook.com/tomelillapaosterlen 14
TOMELILLA KOMMUN ByggnadsnämndenKommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 18 mars 2015 Sida 12 Bn 12 Dnr Bn 2015/2 Ändring av Plan- och bygglovstaxan gällande planavgift vid tillbyggnader inom detaljplaner antagna efter 1987 (lagakraft) Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att nuvarande Plan- och bygglovstaxa gällande tillbyggnader inom detaljplaner ska ändras. Tabell 8, 10:e stycket som lyder Planavgift tas inte ut för -nybyggnad av komplementbyggnad i separat ärende mindre än 50 m 2 - tillbyggnader oavsett byggnad mindre än 50 m 2 tas bort och ersätts med: Planavgift tas inte ut för tillbyggnad som understiger 50 % av huvudbyggnadens BTA, (bruttoarea). Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har gett bygglovchefen i uppdrag att se över taxan för planavgifter när det gäller tillbyggnader av industrilokaler och bostäder inom detaljplaner antagna efter 1987 (lagakraft). Nu gällande taxa är fastställd av kommunfullmäktige. Bakgrunden är att det förekommit frekventa klagomål på planavgift som idag tas ut för alla tillbyggnader över 50 kvm i detaljplaner som finansieras med planavgift. Ett av problemen har varit att information till de som köper industritomt antas ha varit ofullständig om att planavgift tas ut i samband med bygglovsbeslut och att planavgiften, som ofta är väsentligt högre än bygglovsavgiften, därför kommer som en överraskning. Flertalet av dessa planavgifter har överklagats av sökanden för rättslig prövning. Lämpligt kan vara att ändra enligt följande: taxan, Tabell 8, sidan 25, 10:e stycket som lyder: Planavgift tas inte ut för -nybyggnad av komplementbyggnad i separat ärende mindre än 50 m 2 -tillbyggnader oavsett byggnad mindre än 50 m 2 tas bort och ersätts med: Planavgift tas inte ut för tillbyggnad som understiger 50 % av huvudbyggnadens BTA. Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att ändra bygglovstaxan enligt ovan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 25 mars 2015 Ksau 59 Dnr KS 2014/217 Förslag på justering av felparkeringsavgift Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar med stöd av 3 Lag (1976:206) om felparkeringsavgift följande: Felparkeringsavgift på parkeringsplats för rörelsehindrade höjs från 600 kronor till 1800 kronor. Beslutet gäller från och med den 1 maj 2015. Ärendebeskrivning Planeringsingenjör Håkan Berggren redovisar i tjänsteskrivelse följande: Kommunen vill minska parkeringsöverträdelser på p-plats som är avsedd för personer med rörelsehinder. Därför lägger kommunen som förslag att höja avgiften från nuvarande 600 kronor till 1800 kronor. Redovisning/föredragning Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar med stöd av 3 Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Följande: Felparkeringsavgift på parkeringsplats för rörelsehindrade höjs från 600 kronor till 1800 kronor. Beslutet skickas till: Polisen Tomelilla Gatuchef Peter Svensson Planeringsingenjör Håkan Berggren Justerandes sign 16
Plan för central krisledning inom Ystad-Österlen regionen vid störningar eller extraordinära händelser. Planen fastställd i Tomelilla kommuns kommunfullmäktige 2015- - Kf Planen fastställd i Ystads kommuns kommunfullmäktige 2015- - Kf Planen fastställd i Simrishamns kommunfullmäktige 2015- - Kf Planen fastställd i Sjöbos kommunfullmäktige 2015- - Kf Skapad 2015-04-13 Thomas Andersson Säkerhetschef Ystad- Österlen regionen Ledningsplan för Ystad Österlen vid störning eller extraordinär händelse Fastställd i respektive kommunfullmäktige under 2015 Planen ersätter tidigare ledningsplan 17
2015-04-10 Innehållsförteckning 1 Mål och uppgifter Sidan 3 1.1 Bakgrund och avgränsningar 3 1.2 Grundprinciper för krisledning 4 1.3 Krisledning-anpassning av ordinarie ledning 5 1.4 Övergripande mål för krishanteringen 5 1.5 Lagstiftning 5 1.6 Ansvarsförhållandet mellan den centrala 6 krisledningen och verksamheterna 1.7 Mål Krisledningsnämnden 7 1.8 Mål Krisledningsstaben 7 1.9 Mål Operativ ledning 8 2 Delegation, Ledningsorganisation samt bemanning Sidan 9 2.1 Krisledningsnämnden, normativ ledning, 9 delegation 2.2 Centrala krisledningsstaben, strategisk ledning, 9 hantering och delegation 2.3 Bemanning 12 2.4 Information 12 2,5 Kriskommunikation 12 2.6 Krisstöd 13 3 Larmning Sidan 14 4 Roller och arbetsorganisation Sidan 14 5 Samverkan och samarbete Sidan 15 6 Uthållighet Sidan 16 7 Ekonomi Sidan 16 8 Utbildning, övning samt uppdatering av planer Sidan 16 9 Operativa ledningsplaner Sidan 17 Bilaga Förkortning och förklaringar Sidan 18 2 18
2015-04-10 1. MÅL och UPPGIFTER 1.1 Bakgrund och avgränsningar Utvecklingen i samhället innebär att det ställs allt större krav och förväntningar på kommunerna att vara en trygg och säker plats för alla som vistas där. Det ställs också krav på snabbt och effektivt hantering vid en störning eller kris. Enligt socialtjänstlagen har kommunen ansvar för alla som bor och vistas inom kommunens geografiska område. All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst finns reglerat i lagen om skydd mot olyckor (2003:778). I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser samt vad som föreskrivs i denna plan. Utgångspunkt för krishantering är begreppet extraordinär händelse i fredstid som är definierat i Lag (2006:544) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Med en extraordinär händelse avses en händelse som: avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. En extraordinär händelse innebär fara eller direkt påverkan för liv, hälsa, miljö eller annan omfattande materiell skada. Den kan beröra flera av kommunens verksamheter. Detta innebär behov av ledning och samordning. Kommunerna har en skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur den ska hantera en extraordinär händelse. Planen ska baseras på en risk- och sårbarhetsanalys för all kommunal verksamhet, inklusive den verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala bolag. Kommunerna genomför sårbarhetsanalyser utifrån varje specifik verksamhet. Vid en kris, störning eller extraordinär händelse samordnas arbetet med olika lagstiftningar och uppdrag av säkerhetschefen, som tillika är stabschef den centrala krisledningsstaben. 3 19
2015-04-10 Planeringen utgår från sex huvudscenarios: 1. Systemsammanbrott, el-, tele-, IT-, VA- eller infrastruktur. 2. Stora olyckor, människor-, miljö eller ekonomiska värden. 3. Naturrelaterade händelser, stormar, snö, skyfall, isstorm etc. 4. Pandemi, eller annan livshotande epidemi. 5. Social oro, anlagda bränder, skjutningar, mord, våldtäkter etc. 6. Tung kriminalitet, MC relaterad brottslighet, narkotikabrott Översikt över händelser kopplade till organisationen. 1.2 Grundprinciper för krishantering I enlighet med samhällets krisberedskap utgår Ystad-Österlenregionens krisberedskap från tre grundprinciper för krishantering. Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar vid kris. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. Närhetsprincipen en kris ska, så långt möjligt, hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga så långt det är möjligt. Likhetsprincipen Den organisation som hanterar krisen ska efterlikna ordinarie organisation så längt det är möjligt. 4 20
2015-04-10 1.3 Krisledning anpassning av ordinarie ledning Vid en kris kan den ordinarie ledningsorganisationen behöva anpassas och förstärkas för att förbättra förmågan att hantera den uppkomna krisen. Behovet av krisledning är beroende av den specifika händelsens karaktär och omfattning. Följande indikationer är exempel på när en ordinarie ledning inom Ystad- Österlen regionen bör övergå till krisledning: Ordinarie rutiner svarar inte mot situationens krav Flera verksamheter berörs Samordning krävs Stort behov av kriskommunikation Behov av samverkan med andra organisationer och myndigheter Vid aktivering av den centrala krisledningen ska ett eller flera mål formuleras av kommundirektören eller av denna utsedd person. 1.4 Övergripande mål för krishanteringen Ystad-Österlenregionens övergripande mål för krishantering är att: minska konsekvenserna av inträffade händelser för de som bor, arbetar eller vistas inom regionen säkerställa driften av den kommunala verksamheten och förhindra eller begränsa skador på människor, miljö och egendom upprätthålla förtroendet för den kommunala verksamheten vid behov medverka i samordning och koordinering med andra aktörer ge alla som bor, arbetar eller vistas i regionen liksom andra organisationer och myndigheter så goda förutsättningar som möjligt att fatta egna beslut genom att sprida snabb, korrekt och tydlig information. 1.5 Lagstiftning Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap är kommunerna skyldiga att förbereda sig på, och ha en plan för hur dessa händelser ska hanteras. Kommunen eller kommunerna ansvarar för ett eget geografiskt område. Detta innebär att kommunerna inom sitt geografiska område ska verka för att olika aktörer i kommunerna samverkar och samordnar planerings- och förberedelsearbetet. Det innebär också att kommunerna under en extraordinär händelse ska verka för att samordning sker av krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer. Kommunerna ska se till att informationen till allmänheten sam- 5 21
2015-04-10 ordnas. Kommunerna är skyldig att utbilda och öva de personer som ingår i krisledningsorganisationen. Kommunernas ansvar vid en extraordinär händelse är särskilt uttalat och reglerat i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (2006:544). Kommunerna måste även ha en beredskap för att kunna hantera mindre omfattande kriser som inte klassas som extraordinära. Detta regleras inte utifrån någon särskild lagstiftning utan ska hanteras inom ramen för kommunallagen(1991:900) Inom Ystad-Österlen regionen har hittills ingen inträffad händelse bedömts vara extraordinär i lagens mening. Dock har situationer uppstått som inneburit stor påfrestning för ordinarie organisation och/eller drabbat flera förvaltningar samtidigt. Dessa kriser har kännetecknats av ett stort medietryck och behov av snabb och samordnad kommunikation, samordning av krisstödsarbete och stort behov av samverkan med andra aktörer. Hanteringen av oljekatastrofen 2003 är det tydligaste exemplet men även de många anlagda bränderna inom området är bra exempel. 1.6 Ansvarsförhållandet mellan den centrala krisledningen och verksamheterna Ansvaret för verksamheteten i förvaltning/bolag flyttas inte vid en kris. Den som har ansvaret under normala förhållanden har också ansvaret vid en kris. I enlighet med ansvars- och närhetsprincipen ska en kris inom Ystad Österlenregionen hanteras av den förvaltning/bolag som drabbats så långt det är möjligt. Varje förvaltning/bolag ska upprätta en egen operativ ledningsplan för att kunna tillgodose en effektiv krishantering. Den operativa ledningsplanen ska revideras i början av varje mandatperiod, fastställas av respektive nämnd/styrelse. Den ska utgå från den centrala krisledningsplanen. Ystad-Österlenregionens centrala krisledning aktiveras i de fall en kris inte kan hanteras av den drabbade förvaltningen/bolaget på ett tillfredsställande sätt. Respektive Kommunstyrelse har enligt kommunallagen en skyldighet att följa och ha uppsikt över kommunens samtliga verksamheter. Drabbad förvaltning/bolag kan genom den centrala krisledningen få stöd. 6 22
2015-04-10 Att den centrala krisledningen aktiveras innebär inte att ansvaret för hanteringen av krisen övertas av den centrala krisledningen eller krisledningsnämnden. Undantag kan dock förekomma enligt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (2006:544). I det fall en extraordinär händelse deklareras kan krisledningsnämnden överta beslutanderätten från annan nämnd. Beslutanderätten får endast övertas i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den specifika händelsens art och omfattning. (Se respektive Reglemente för krisledningsnämnden). Berörd förvaltning/bolag ska i sådant fall hantera krisen utifrån krisledningsnämndens beslut. Den operativa ledningen kan ske av den centrala krisledningsstaben om kommundirektören så beslutar. Den nämnd vars förvaltning berörs, är den nämnd som har det yttersta ansvaret för krisen under förutsättning att inte krisledningsnämnden träder i funktion och övertar ledningen. För att skapa förutsättningar att utöva områdesansvar ska det finnas ett lokal/regionalt krishanteringsråd med samverkande parter. I vårt område är detta ANTON gruppen. Gruppen består av de fyra kommundirektörerna, lokalpolisområdeschefen, räddningschefen, säkerhetschefen samt representanter för lasarettet i Ystad, sjukhuset i Simrishamn, Region Skåne, Försvarsmakten samt Länsstyrelsen. 1.7 Mål för normativ ledning - krisledningsnämnden Krisledningsnämnds ordförande ska vara anträffbar på telefon. Nämnden ska kunna påbörja sitt arbete inom 8 timmar efter larm från krisledningsnämndens ordförande, eller dennes ersättare. 1.8 Mål för strategisk ledning - centrala krisledningsstaben Områdets centrala krisledningsstab ska vid en extraordinär händelse, dygnet runt kunna påbörja stabsarbete med minst 25 % bemanning inom 4 timmar efter larm från säkerhetschefen. Staben ska senast inom 8 timmar efter larm ha full kapacitet och ledningsförmåga. Larmning, beredning samt hantering av händelsen ska kunna påbörjas omedelbart efter det att någon kommundirektör ¹ och/eller säkerhetschefen nåtts av larmande myndigheter. 1.8.1 Den centrala krisledningsstabens uppgifter: Krisledningsstaben är en beredningsresurs till aktuell eller aktuella kommundirektörer, och ska ha kompetens att: 7 23
2015-04-10 Leda arbetet med krishanteringen Bedöma den akut uppkomna situationen. Göra en bedömning av omedelbara och långsiktiga konsekvenser av händelsen. Analysera insatsbehov och prioritera åtgärder. Larma den operativa ledningen efter behov. Skapa samordnade resurser för alla ledningsnivåer. Fatta Beslut I Stort (BIS), fördela ansvar, lednings- och arbetsuppgifter. Fatta beslut om hur resurser ska fördelas och nyttjas för att hantera krisen Följa upp och dokumentera händelsen. Genomföra nödvändig omfallsplanering (alternativa händelseutvecklingar). Samverka med berörda myndigheter och företag. På olika medier förmedla snabb, kvalitetssäkrad och samordnad information till allmänhet, drabbade, anhöriga och anställda. Lämna beslutsunderlag till aktuell kommundirektör. 1.9 Mål Operativ ledning Den operativa ledningen ska kunna påbörjas inom 6 timmar och ska kunna utföras med full ledningsförmåga inom 8 timmar efter larm. ¹) Med kommundirektör avses även kommunchef i dokumentet 8 24
2015-04-10 2 Delegation, Ledningsorganisation samt bemanning 2.1 Krisledningsnämnden, normativ ledning, delegation Kommunfullmäktige delegerar i reglemente till aktuell krisledningsnämnd, att bära det yttersta och övergripande ansvaret, för ledningen av kommunen vid en extraordinär händelse. Detta innebär att krisledningsnämnden kan besluta om att överta samtliga eller vissa nämnders beslutsbefogenheter och verksamhetsansvar. Krisledningsnämnden ska ägna sig åt normativ ledning enligt sidan 14 i detta dokument. 2.2 Centrala krisledningsstaben, strategisk ledning, hantering och delegation Den centrala krisledningsorganisationen består av olika funktioner. Dessa blir verksamma när den centrala krisledningen aktiveras. Den består också av funktioner som ingår i beredskapen för central krisledning. Dessa funktioner är områdesövergripande resurser som är verksamma och inriktade mot krishantering dygnet runt. Den centrala krisledningen aktiveras i det fall en, eller flera, kommundirektörer/kommunchefer bedömer det vara nödvändigt. Den centrala krisledningen hanterar kriser i tre olika krislägen: störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse. Krishantering i tre krislägen Vid en kris eller hot om kris som kräver att central krisledning aktiveras gör säkerhetschefen en bedömning av krisen utifrån tre krislägen med ökande allvarlighetsgrad; störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse. Det bedömda krisläget är avgörande för vilka funktioner i organisationen som ska aktiveras Krisläge 1: Störning Kris som i hög utsträckning kan hanteras inom ramen för berörd förvaltning eller bolags egen krisledningsorganisation, men som kräver stöd och/eller samordning på central nivå. Krisläge 2: Allvarlig händelse Kris som inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt inom ramen för berörd förvaltning eller bolags krisledningsorganisation på. En allvarlig händelse kräver stöd och/eller samordning på central nivå. Krisläge 3: Extraordinär händelse Kris som drabbar många människor och stora delar av samhället. Händelsen avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, samt kräver skyndsamma insatser av kommunen. En extraordinär händelse kan inte hanteras inom ramen för berörd förvaltning eller bolags egen krisledningsorganisation och kräver stöd och/eller samordning på central nivå. 9 25
2015-04-10 Aktivering av den centrala krisledningen Beslut om att aktivera den centrala krisledningen fattas i samråd mellan kommundirektörer och säkerhetschefen. I samband med beslutet protokollförs delegationer och bemyndiganden för den centrala krisledningen utifrån händelsens art. Säkerhetschefen har mandat att fatta övergripande beslut om inte kommundirektören går att nå. Information om vidtagna åtgärder ska protokollföras och snarast delges kommundirektören. Larmning Den centrala krisledningen larmas av säkerhetschefen enligt särskilda larmlistor. Ledningslokal Den centrala krisledningen kan välja mellan följande ledningslokaler Ystad: Nya Rådhuset alternativt AUGUST i Hedeskoga Tomelilla: Svea Hund alternativt AUGUST i Hedeskoga Simrishamn: Stadshusets lilla sal. Brandstationen alternativt AUGUST i Hedeskoga Sjöbo: Dokumentation Varje insats där den centrala krisledningen är aktiverad ska dokumenteras. Dokumentation ska ske på ett transparent sätt. Dokumentationen ska i samband med avslut av insatsen diarieföras av Informationsenheten i berörd-(a) kommuns-(ernas) diariesystem. Avslutning av den centrala krisledningen I samråd med säkerhetschefen beslutar kommundirektören när den centrala krisledningen ska upphöra och den akuta krishanteringen ska avslutas. Vid extraordinär händelse fattar krisledningsnämnden beslut om när nämndens verksamhet ska upphöra. Även kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan fatta detta beslut. Ett sådant beslut innebär också att den centrala krishantering utifrån krisläge Extraordinär händelse ska avslutas. Det bör dock beaktas att fortsatt krishantering utifrån krisläge 1 eller 2 kan vara behövligt. 10 26
2015-04-10 När beslut om avslut och återgång till normal organisation har fattats ska följande beaktas: Avvecklingen sker successivt (framförallt funktionen kriskommunikation) Överlämning av personal till ordinarie tjänstgöring föregås av dialog om behov av ledighet, information och/eller stödsamtal Händelsens dagbok avslutas och diarieförs av informationsenheten i respek - tive kommuns diariesystem. Krishanteringsinsatsen utvärderas av Säkerhetschefen i samråd med aktuell kommundirektör. Utvärdering Efter varje insats där den centrala krisledningen varit aktiverad ska insatsen utvärderas. Säkerhetschefen ansvarar för utvärderingen och att resultaten beaktas vid kommande revidering av plan för central krisledning. Loggning av händelser är inte tillräckligt. Därför ska den centrala krisledningen under pågående händelse säkerställa att det finns rutiner för att dokumentera olika iakttagelser, med ständiga anpassningar men också att det finns en dokumentation som underlag för utvärdering. Säkerhetschefen är ansvarig för den totala utvärderingen. En extraordinär händelse ofta innebär ofta försämringar i den kommunala servicen, eller andra negativa konsekvenser för kommunens medborgare. Därför kan utvärderingen komma att ligga till grund för efterföljande rättsliga processer. Utvärderingen måste därför ha en form och kvalitet som underlättar detta. Därför ska: Allt material i form av dokument, anteckningar, kartor samt redovisningar samlas in. Personal intervjuas och detta ska dokumenteras skriftligt. Synpunkter inhämtas från samverkande myndigheters och organisationer om det arbete som har genomförts En analys genomföras av krisledningshanteringen med stöd av loggar, insamlade dokument, kartor, anteckningar mm Förslag till förändringar i organisation, planer och uppgifter tas fram. En ekonomisk utvärdering av händelsen och de beslutade åtgärderna genomföras. 11 27
2015-04-10 Utvärdering med slutsatser och förslag till förändringar ska föredras för kommunstyrelsen för godkännande. 2.3 Bemanning Normativ ledning, Krisledningsnämnden: Respektive Kommunstyrelses arbetsutskott eller särskilt utsedda personer. Strategisk ledning, Centrala krisledningsstaben: Personalen utgörs av speciellt utvalda funktionsspecialister från samtliga kommuner. I samverkan med säkerhetschefen utser kommundirektören aktuell personal och upprättar en aktuell larmlista. Operativ ledning Förvaltningar, och kommunala bolag leder sina verksamheter på samma sätt under en kris, som före. Ledningsplats och organisation, fastställs av respektive nämnd/bolag och redovisas för säkerhetschefen senast 2015-10- 31. 2.4 Information Den centrala krisledningsstaben övertar informationsansvaret kring händelsen efter beslut av kommundirektören. Krisinformatör, utses och den av den centrala krisledningen särskilt framtagen informationsplan träder i kraft. Det är säkerhetschefen eller dennes ersättare i den centrala krisledningen som därmed har det övergripande ansvaret för samordningen av olika typer information. 2.5 Kriskommunikation Den centrala krisledningen ansvarar för att analysera och planera för att möta det informationsbehov krisen genererar i kommunen, hos allmänheten och hos andra parter. Den centrala krisledningen skapar och distribuerar information, hanterar mediekontakter, svarar på allmänhetens frågor, publicerar information på kommunens hemsida, på intranätet samt på sociala medier. Den centrala krisledningen ansvarar även för att samordna informationsinsatser med andra aktörer i krisen. Vid behov ska funktionen kriskommunikation även stödja krisstödet när det gäller information till allmänheten och upprättande av stödcenter för allmänheten. Informatörer från övriga kommuner i 12 28
2015-04-10 samarbetet kommunikatörer, kommunikatörer vid olika verksamheter m.fl. kan förstärka den centrala krisledningen i arbetet med kriskommunikation. Den centrala krisledningen ansvarar för att på förhand knyta till sig lämplig personal och ta initiativ till att utbilda och öva dessa. Den centrala krisledningen har det lokala geografiska ansvaret för informationen. 2.6 Krisstöd Krisstödet syftar till att möta behovet av stöd hos medborgare som blivit direkt eller indirekt drabbade av en inträffad händelse. Kommunfullmäktige ansvarar för att tillgodose medborgarens behov av stöd vid kris. Enligt ansvars- och närhetsprincipen är den kommun som berörs av den specifika krisen, ansvarig för krisstödet. Samordning av ett centralt krisstöd aktiveras först när kommunens egna resurser inte motsvarar behovet av krisstöd. Samordning av centralt krisstöd är ett ansvar för de av kommunerna särskilt utsedda krisstödsansvariga. Deras uppgift är att samordna det centrala krisstödet utifrån de krisstödsresurser som finns i de olika kommunerna. Vid behov utser säkerhetschefen i den centrala krisledningen vem som ansvarar för samordningen mellan de olika kommunerna. Samordnarna för centralt krisstöd ansvarar även för att ett centralt mobilt informations- och stödcentra upprättas vid behov (i samverkan med den centrala krisledningen). Ett centralt informations- och stödcentra ska kunna ge drabbade och anhöriga råd och stöd och ska också tillgodose drabbade människors grundläggande behov under en kris i form av t.ex. mat, logi och transporter. Det åligger varje kommun att på förhand knyta till sig lämplig krisstödspersonal och ta initiativ till att utbilda och öva denna- Krisstödsresurser larmas ut av säkerhetschefen eller räddningsledare. Om räddningsledare larmar en resurs ska säkerhetschefen snarast informeras. 13 29
2015-04-10 3 Larmning Krisledningsnämnd: Larmas av kommunstyrelsens ordförande eller ersättare, alternativt kommundirektören. Centrala krisledningsstaben: Larmas dagtid av säkerhetschefen. Övrig tid larmas säkerhetschefen via SOS/Räddningsledare/TIB på länsstyrelsen. Efter samråd och beslut av kommundirektören larmar säkerhetschefen den centrala krisledningen, eller delar av den. När staben larmas ska samtliga kommundirektörer informeras. Detta är säkerhetschefens ansvar. Förvaltningsledningar och bolagsledningar: Larmas dagtid av respektive kommundirektör och/eller säkerhetschefen dagtid. Övrig tid larmas de av respektive kommundirektör efter samråd med säkerhetschefen. Säkerhetschefen: Larmas av SOS Alarm, Räddningsledare eller av polisinsatschef. Kan även larmas av TiB vid länsstyrelsen eller TiB vid central myndighet. 4 Roller och arbetsorganisation Normativ ledning Tolka och besluta organisationens roll Krisledningsnämnden är kommunstyrelsens normativa ledning. Den normativa ledningen beslutar i frågor av principiell natur. Man fastställer inriktning och sätter ramarna för den strategiska ledningen. Exempel på beslut är verksamhet/ärenden som får stora ekonomiska konsekvenser eller som innebär att viktiga samhällsfunktioner störs. Det kan också handla om att den kommunala servicen väsentligt reduceras, angelägna miljövärden hotas/spolieras eller att betydande intressen påverkas. Den normativa ledningen har inga strategiska eller operativa uppgifter. Strategisk ledning Besluta om verkställighet av normativa beslut och insatsens ram. Skapa förutsättningar för den operativa ledningen, samt att genomföra samverkan. Ansvarig för all information rörande händelsen, krisen. 14 30
2015-04-10 Kommundirektören är den strategiska ledningen. Kommundirektören beslutar om verkställighet av de normativa besluten, fastställer tidsplaner, resursfördelning och geografiska avgränsningar. Den strategiska ledningen ansvarar också för omvärldsbevakning, information, samverkan med andra organisationer samt beslut om omfallsplanering. Berörd kommundirektörer har hjälp av den centrala krisledningen som leds av säkerhetschefen eller dennes ersättare. Operativ ledning Genomföra ledning och samordning av de insatta enheterna inom respektive verksamhet. Vara beredda att ta över ledningen inom ett geografiskt område. Den ordinarie förvaltnings- och bolagsledningen ska leda verksamheten så långt som uppgifter och resurser medger. Den operativa ledningen har ett fullständigt ledningsansvar inom sitt ordinarie verksamhetsområde, tills den strategiska ledningen beslutar något annat. 5 Samverkan/Samarbete En kris, eller, en extraordinär händelse i kommunen kännetecknas av att många olika aktörer blandas in och blir beroende av varandra, i många fall berörs verksamheter som normalt inte är insatta i den kommunala verksamheten. Samverkan, samarbete och samordning blir avgörande pusselbitar för den totala effekten av insatserna. Därför ska kontakter tas med viktiga framtida samverkanspartners redan innan en kris eller extraordinär händelse. Exempel på myndigheter, organisationer och företag är: Länsstyrelsen, Region Skåne och grannkommunerna. Polisen, Försvarsmakten, Vägverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,(msb), SJ, Trafikverket, Kustbevakningen och Länsveterinär (ingår i Länsstyrelsen). Migrationsverket. Sjöfartsverket. SMHI och DMI. Svenska kyrkan och andra trossamfund. Teleoperatörer, Kraftföretag, El-distributörer. Försvarsmaktens frivilligorganisationer, Röda Korset. 15 31
2015-04-10 Radio, TV, press, annan media. Lokala företag inom olika sektorer. 6 Uthållighet Personalplaneringen (stabsarbetsplaner-gäller all ledning) ska utgå från arbete i två skift under kortare tid, 1-2 dygn, samt i tre skift vid insatser som är längre än 2 dygn. Tre skift förutsätter personalförstärkning. 7 Ekonomi Samtliga kostnader vid en extraordinär händelse, eller störning, ska redovisas separat. Anslagsanvisning ges av berörda kommundirektörer. Särskild loggning av alla kostnader genomförs under hela krisen. Eftersom det är normalt att kostnadsersättningar fördelas mellan stat och kommun, ska en särskild utvärdering och uppföljning ske efter en extraordinär händelse. I en krissituation kan det bli nödvändigt att ta snabba beslut som får mycket stora ekonomiska konsekvenser. Sådana ekonomiska beslut får enbart fattas av berörd kommundirektör, efter samverkan med aktuell kommunstyrelseordförande. Samtliga beställningar (bortsett från de som har ringa värde) dokumenteras och loggas löpande. Av dokumentationen ska det framgå vad, när, varför, från vem, av vem och till vilket värde. I de fall som andra myndigheter tar på sig kostnadsansvar bör detta tydligt dokumenteras Under en extraordinär händelse fattar berörd kommundirektör alla ekonomiska beslut på delegation av Krisledningsnämnden, inom den ram krisledningsnämnden beslutad om. 8 Utbildning, övning samt uppdatering av planer Krisledningsnämnden och den strategiska och operativa ledningen ska genomgå särskild lednings- och stabsutbildning. Dessutom ska organisationerna genomföra minst en övning årligen med olika scenarier. Säkerhetschefen är ansvarig för planering av utbildnings- och övningsverksamheten. 16 32
2015-04-10 9 Operativa ledningsplaner Säkerhetschefen är också ansvarig för att centrala planer är uppdaterade. Förvaltningschefer och Vd i de kommunala bolagen, är ansvariga för att verksamheterna har aktuella person och adressuppgifter. De är också ansvariga för att det upprättas en ledningsplan för en störning eller en extraordinär händelse. Planen ska hållas aktuell, bygga på den här övergripande planen och snarast sändas in digitalt till säkerhetschefen. Denna operativa ledningsplan ska redovisas senast 2015-10-31 I planerna ska även verksamheternas krav på reservkraft för att lösa kärnverksamheten, finnas med. Kraven ska prioriteras. 17 33
2015-04-10 Bilaga 1 Förkortningar och förklaringar Extraordinär händelse KLN Kris Krisberedskap Krishantering Krisledningsförmåga Lägesbild En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Kommunens Krisledningsnämnd En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga, och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krisledningsförmåga och på operativ förmåga. (Strategisk och Operativ nivå) Förmågan inom ett verksamhetsområde vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhetsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Lägesbild är en sammanställning av uppgifter för att få en bild över vad som har hänt, händer eller 18 34
2015-04-10 kommer att hända. Lägesuppfattning MSB Operativ förmåga Samordning Samverkan Sektorsansvarig myndighet Lägesuppfattning är en bedömning av hur det som inträffat påverkar aktörens sammanhang. Lägesuppfattningar bygger således på en lägesbild. Både lägesbild och lägesuppfattning är kopplade till beslutsprocesser och behövs som underlag för att kunna avgöra om agerande krävs på något sätt och i så fall hur. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förmågan att inom ett verksamhetsområde snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet ska präglas av samma mål mellan olika samhällsorgan. Samverkan avser den dialog som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. Samverkan genomförs, i huvudsak, av den centrala krisledningsstaben. En myndighet på central nivå som av regeringen har utsetts till att ha ett särskilt ansvar inom sitt område, ex. Jordbruksverket och Socialstyrelsen. 19 35
2015-04-10 Krisledningsstab/ Central krisledning TiB VB Zoonos Med stab avses den organisation för krisledning som helt eller delvis står till kommundirektörens förfogande. Staben leds av en säkerhetschef och har till uppgift att ta fram beslutsunderlag och stödja kommundirektören i krisledningsarbetet. Tjänsteman i Beredskap, finns vid bl.a. Länsstyrelsen och Region Skåne. Vakthavande Beslutsfattare Vissa smittsamma djursjukdomar (epizootier) kan i vissa fall spridas mellan djur och människa, dessa sjukdomar kallas zoonoser. 20 36
Årsredovisning för Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening 769624-8850 Räkenskapsåret 2014 37
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 1 (8) Styrelsen för Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Representanter i styrelsen; Styrelseledamöter; Carina Almedal Göran Andersson Agne Johnsson Torgny Larsson Nicklas Ljungström Johan Mattsson Anders Olsson Håkan Rylander Carl-Otto Swartz Styrelsesuppleanter; Ida Abrahamsson Magnus Andersson Yngve Nilsson Johan Thuresson Förvaltningsberättelse Verksamheten Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla medlemmarna biogas från tankstationer och biogasanläggningar i Ystad Österlenregionen. Vid fullföljandet av sitt ändamål skall föreningen vara en länk mellan kommun och näringsliv och därigenom bidra till ett ökat engagemang för biogas och verka för konkreta lösningar inom biogasområdet. Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret Styrelsearbete Efter årsmötet i maj fick föreningen en ny ordförande, Håkan Rylander. Styrelsen har under 2014 haft 7 stycken styrelsemöte. Styrelsen har diskuterat försäljning, marknadsföring, drift och underhåll samt löpande stämt av verksamheten så att den följer upprättad plan. Beslut i mars om att gå över från Nm3 till kg på priset. Utfördes i början av 2014. En följd av att andra aktörer gjorde detsamma, likadant som resten av Europa. Kundtjänsten behöver förbättras, diskussioner pågår med intressenter. Beslut om att anlita LRF för bokföring. Beslut om att samordnare Ida Abrahamsson ska ersättas för nerlagd arbetstid. Ny gasföreståndare för föreningen kommer att tillsättas under 2015, detta för att få en föreståndare som bor närmare tankställena och kan rycka ut på kort varsel. 38
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 2 (8) Drift Driften har fungerat bra, dagligt underhåll sköts av Lindsténs el och Voksab är kontrakterade för service. Garantitiden för anläggningen är två år, från och med övertagande av anläggningen. Larmkoder och felanmälningar fungerar över förväntan med en hög tillgänglighet på stationerna. Administration Under uppstarten och nästan hela 2014 har Tomelilla kommun bistått oss med den ekonomiska redovisningen, men från och med slutet av 2014 sköter LRF Konsult detta åt föreningen. Vi har övergått till e-fakturering. Avräkning och fakturering från Tapnet, kortsystemet för tankningen sköts internt av föreningen. Även samordning av service, larmhändelser, kundservice och marknadsföring sköts internt av föreningen. Framtiden För att stärka ekonomin kommer föreningen under 2015 främst att fokusera på marknadsföring, ökad försäljning och medlemsvärvning av BYÖ. Flerårsöversikt (Tkr) 2014 2013 2012 Nettoomsättning 2 110 990 0 Resultat efter finansiella poster -378-27 0 Soliditet (%) 42,9 44,5 71,3 Förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor): ansamlad förlust -75 294 årets förlust -378 446-453 740 behandlas så att i ny räkning överföres -453 740 Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. 39
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 3 (8) 2013-01-01-2013-12-31 Rörelseintäkter, lagerförändringar m. m. Nettoomsättning 2 110 478 990 107 Övriga rörelseintäkter 8 401 243 580 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 2 118 879 1 233 687 Rörelsekostnader Handelsvaror -1 333 407-630 879 Övriga externa kostnader -627 018-377 810 Personalkostnader 2 0 0 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -413 427-216 041 Summa rörelsekostnader -2 373 852-1 224 730 Rörelseresultat -254 973 8 957 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 530 11 483 Räntekostnader och liknande resultatposter -125 003-96 016 Summa finansiella poster -123 473-84 533 Resultat efter finansiella poster -378 446-75 576 Resultat före skatt -378 446-75 576 Skatter Skatt på årets resultat 0-97 Årets resultat -378 446-75 673 40
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 4 (8) Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 3 7 639 085 8 052 512 Summa materiella anläggningstillgångar 7 639 085 8 052 512 Summa anläggningstillgångar 7 639 085 8 052 512 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 271 859 324 711 Övriga fordringar 11 602 116 360 Summa kortfristiga fordringar 283 461 441 071 Kassa och bank Kassa och bank 441 306 407 091 Summa kassa och bank 441 306 407 091 Summa omsättningstillgångar 724 767 848 162 SUMMA TILLGÅNGAR 8 363 852 8 900 674 41
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 5 (8) Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 Bundet eget kapital Medlemsinsatser 4 040 000 4 040 000 Summa bundet eget kapital 4 040 000 4 040 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat -75 294 380 Årets resultat -378 446-75 673 Summa fritt eget kapital -453 740-75 293 Summa eget kapital 3 586 260 3 964 707 Långfristiga skulder 5 Övriga skulder till kreditinstitut 4 000 000 4 000 000 Summa långfristiga skulder 4 000 000 4 000 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 366 439 792 996 Övriga skulder 370 029 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 124 142 971 Summa kortfristiga skulder 777 592 935 967 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 8 363 852 8 900 674 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och avsättningar Företagsinteckningar 2 500 000 2 500 000 Summa ställda säkerheter 2 500 000 2 500 000 Ansvarsförbindelser Inga Inga 42
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 6 (8) Tilläggsupplysningar Not 1 Redovisningsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen upprättas för första gången i enlighet med BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar, vilket kan innebära en bristande jämförbarhet mellan räkenskapsåret och det närmast föregående räkenskapsåret. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Maskiner och andra tekniska anläggningar 20 år Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader. Soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning. Not 2 Anställda och personalkostnader Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats. Not 3 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärden 8 268 553 1 187 000 Inköp 0 7 081 553 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 268 553 8 268 553 Ingående avskrivningar -216 041 0 Årets avskrivningar -413 427-216 041 Utgående ackumulerade avskrivningar -629 468-216 041 Utgående redovisat värde 7 639 085 8 052 512 43
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 7 (8) Not 4 Förändring av eget kapital Inbetalda Balanserat Årets insatser resultat resultat Belopp vid årets ingång 4 040 000 380-75 673 Disposition av föregående års resultat: -75 673 75 673 Årets resultat -378 446 Belopp vid årets utgång 4 040 000-75 293-378 446 Not 5 Långfristiga skulder 2014-12-31 2013-12-31 Förfaller senare än ett år men inom fem år efter balansdagen Sparbanken Syd 80 500 80 500 80 500 80 500 Förfaller senare än fem år efter balansdagen Sparbanken Syd 1 919 500 1 919 500 Sparbanken Syd 2 000 000 2 000 000 3 919 500 3 919 500 Tomelilla Carina Almedal Göran Andersson Agne Johnsson Torgny Larsson Nicklas Ljungström Johan Mattsson Anders Olsson Håkan Rylander 44
Biogas Ystad Österlen, ekonomisk förening Org.nr 769624-8850 8 (8) Carl-Otto Swartz Min revisionsberättelse har lämnats Lars Tjärnehov Revisor 45
VA-avtal Brösarp 12:129 och 5:5, Tomelilla kommun 2015-04-17 VA-avtal avseende anläggande och brukande av vatten- och avloppssystem. 1. Parter Följande avtal om anläggande och brukande av kommunalt vatten- och avloppssystem inom fastigheterna Brösarp 12:129 och Brösarp 5:5 har träffats mellan: Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad, VA-enheten, organisationsnummer 212000-0886, nedan kallad Kommunen, och Brösarps Fastighetsförvaltning AB, organisationsnummer 556817-5607, nedan kallad Exploatören. 2. Bakgrund Exploateringsavtal (daterat 2014-06-11, dnr Ks 2011/418) har tidigare träffats mellan Kommunen och Exploatören hur exploateringen skall utföras med bl. a avseende på dels vem som har ansvaret för utförande av de olika åtgärderna, dels vem som ska bekosta åtgärderna. Enligt 11, rörande utbyggnad av vatten- och avloppsanläggning, i exploateringsavtalet skall VA-avtal upprättas mellan parterna som skall reglera VA-utbyggnadens omfattning med avseende på kostnader (anläggningsavgifter, brukningsavgifter etc.), utförande, utbyggnadsoch färdigställandetider, fastställelse av verksamhetsområdet, förbindelsepunkter/servisanslutningspunkt, ledningsservitut/markupplåtelse för ledning m.m. 3. Omfattning Exploatören äger fastigheten Brösarp 12:129 samt är också blivande ägare till fastigheten Brösarp 5:5 (fastigheten avses överföras från Kommunen till Exploatören med fastställd köpeskilling enligt gällande exploateringsavtal). Inom nämnda fastigheter finns två så kallade bebyggelseområden, delområde 1 och delområde 2, se bilaga A i exploateringsavtalet. I båda delområdena 1 och 2 skall uppföras byggnader för dels bostadsändamål och dels för näringsverksamhet. Enligt gällande detaljplan ska avstyckas ca 25 tomter för bostadsändamål, vilket i princip innebär lika många förbindelsepunkter för vatten- och spillvatten. Beträffande delområde 2 (enligt detaljplan), är detta område anbart avsett för näringsverksamhet, alltså en tomt med en förbindelsepunkt för vatten- och spillvatten. 1 46
VA-avtal Brösarp 12:129 och 5:5, Tomelilla kommun 2015-04-17 4. Anläggande Kommunen anlägger huvud- och servisledningar för vatten- och spillavlopp fram till förbindelsepunkt vid respektive tomt eller vid tomtens fastighetsgräns, se bilaga B i exploateringsavtalet. Allt dagvatten skall lösas och omhändertas inom respektive tomter/fastigheter belägna inom fastigheterna Brösarp 12:129 och Brösarp 5:5. 5. Anläggningskostnad, avgifter m. m Anläggningskostnad, betalning m. m Exploatören/fastighetsägaren skall enligt exploateringsavtalet betala samtliga anläggningskostnader för utbyggnad av vatten och spillvatten inklusive eventuella överföringsledningar. Exploatören är därmed befriad från ytterligare kostnader som avser kommunal anläggningsavgift för va. Anläggningskostnaden skall erläggas i den takt med procentuell fördelning enligt de förutsättningar som redovisas i exploateringsavtalet. Vid ändring av i exploateringsavtalets förutsättningar för kostnadernas erläggande och som avser fastighetsbildning av tomtplatser respektive byggande gäller följande betalningsplan: Om upplåtelse av tomtmark för byggande sker utan att särskild fastighet bildats för respektive tomtplatser kommer kommunen att fakturera exploatören 50 % av de uppkomna kostnaderna när arbetena är klara, 25 % senast då bygglov beviljats på ej fastighetsbildade tomtplatser (ändring mot exploateringsavtalet) och resterande 25% senast 1 år efter det datum då första bygglovet beviljades (ändring mot exploateringsavtalet). Förbindelsepunkt, brukningsavgift för vatten och spillvatten För användning av allmän VA-anläggning i Tomelilla kommun gäller Allmänna bestämmelser/abva och vad som föreskrivs i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) eller annan författning. Upprättad förbindelsepunkt meddelas av Kommunen vid senast det tillfälle då Kommunen har fastställt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. För anslutna, bebyggda fastigheter skall utgå brukningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande va-taxa. 6. Ledningsservitut m. m Exploatören upplåter rätt för Kommunen att, utan ersättning, inom mark som avses för va-ledning, väg till va-anläggning (pumpstation eller dyl.) eller utgör u-område för va-ledning/anläggning, för all framtid behålla va-ledningar/anläggningar som tillhör Kommunen samt att utföra arbeten för ledningars/anläggningarnas drift, underhåll och ombyggnad. Rättigheterna skall efter kommunens val säkerställas antingen genom inskrivning i berörd fastighet såsom servitut till förmån för fastighet som kommunen bestämmer eller läggas till grund för ledningsrätt. 2 47
VA-avtal Brösarp 12:129 och 5:5, Tomelilla kommun 2015-04-17 Kommunen svarar för handläggningen och kostnader som uppkommer i samband med Ledningsförrättningen. 7. Överlåtelse av avtal Exploatören förbinder sig att tillförbinda annan som kan komma i dess ställe att fullfölja åtagande enligt detta avtal. Överlåtelse av avtalet får dock inte ske utan Kommunens skriftliga godkännande. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Brösarps Fastighetsförvaltning AB För Tomelilla kommun den / 2015 den / 2015 ------------------------------------ ----------------------------------------- 3 48
j>or,- kts o?^/yy/j* EXPLOATERINGAVTAL 1 Parter Följande avtal om exploatering av del av fastigheternabrösarp \1\\1^ och Brösarp 5:5 har träffats mellan: Tomelilla kommun (212000-0886), Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla, nedan kallad kommunen, oeh Brösarps Fastighetsföi-valtning AB (556817-5607), Box 5003, 200 71 Malmö, nedan kallad exploatören. 2 Bakgrund Exploateringsavtalet är en överenskommelse mellan kommunen och exploatören hur exploateringen ska utföras. Det gäller dels vem som ansvarar för utförandet av olika åtgärder, dels vem som ska bekosta åtgärderna. Ett ramavtal och ett planavtal är tecknat mellan kommunen och exploatören. Detta exploateringsavtal ersätter tidigare tecknat ramavtal. Kommunen äger fastigheten Tomelilla Brösarp 5:5 och exploatören äger fastigheten Tomelilla Brösaip 12:129. 3 Detaljplan Exploateringen avser uppförande av byggnader för bostadsändamål och byggnader för näringsverksamhet. Som gmnd för exploateringen gäller förslag till detaljplan för Brösaip 12:129 med flera, daterad 2014-02-26, bilaga A. 4 Giltighet Detta avtal förutsätter för sin giltighet att detaljplanen senast i maj 2014 antas av kommunfullmäktige i Tomelilla kommun och att detaljplanen därefter vinner laga kraft. Avtalet är till alla delar förfallet om dessa fortsättningar inte uppfylls, utan rätt till ersättning för någondera part. Denna bestämmelse påverkar inte parts rätt till eventuell ersättning enligt andra avtal mellan parterna eller kommunala beslut. 49
5 Fastighetsreglering KommTinen överför till exploatören den del av fastigheten Tomelilla Brösarp 5:5 som omfattas av detaljplanen enligt bilaga A mot ersättning om ÅTTAHUNDRATUSEN (800 000) kronor. Marken ska genom fastighetsreglering tillföras exploatörens fastighet. Exploatören ansöker om och bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Detta exploateringsavtal få läggas som gmnd för beslut vid lantniäteriförrättning. Marken ska tillträdas då ersättning erlagts. Ersättningen ska betalas till kommunen innan föitättningen avseende fastighetsregleringen avslutats hos lantmäteriet oeh lantmäteriet skall erhålla kopia på kvitto på betalningen innan fastighetsregleringsföitättningen avslutas. 6 Markens beskaffenhet Exploatören har beretts tillfälle att besiktiga området som ska överlåtas enligt 5. Markområdet överlåtes i befmthgt skick såvida inte annat framgår av detta avtal. 7 Allmän inriktning med byggande Byggandet i området ska i enlighet med förslaget till detaljplan ske med största möjliga hänsyn till rådande naturliga förutsättningar oeh bebyggelsen ska upplevas som "hus i skogen". Områdets skogskaraktär skall behållas och området skall även fortsättningsvis vara attraktivt för rörligt friluftsliv. Bortsett från utbyggnad av erforderliga vatten- och avloppsanläggningar (behandlas under 11 i detta avtal) är principen den, att exploatören ansvarar för och bekostar samtliga erforderliga åtgärder inom egen mark eller mark som förvärvas från kommunen. 8 Gång- och cykelväg, Brösarp-Brunnsvik samt naturstig Exploatören bekostar och bygger gång- och cykelväg mellan Brösaip och Brunnsviksområdet samt naturstig utmed områdets tillfart (se bilaga B till detta avtal). Till del avses även tillfart till det nya omi*ådet för bostadsbebyggelse komma att samnyttjas för gång- och cykelvägen. Vägens standard och utförande liksom även tillhörande belysning ska överenskommas mellan exploatören och 50 / ^
kommunen innan byggstart sker. Om parterna inte kommer överens i denna fråga har kommunen det slutliga avgörandet. Byggandet av den del som enbart utgörs av gäng- och cykelväg samt naturstig, skall ske samtidigt med att den del byggs som samnj^tjas som gång- och cykelväg och som tillfart till omi'adet för den nya bostadsbebyggelsen. När slutbesiktning skett av ovan nämnt vägbyggande, tar kommunen utan kostnad över ansvaret för drift oeh underhåll av den del av gång- och cykelvägen som är belägen utom detaljplanområdet. 9 Tillfart Exploatören ansvarar för och bekostar all utbyggnad av kommunikationsytor och tillhörande belysning m.m. inom kvartersmark. Ledningsrätt för kommunen för utbyggnad och drift och underhåll av allmänna vatten- och avloppsanläggningar för området kan komma att erfordras, vilket partema är införstådda med. 10 Avfallsordningar Exploatören svarar för och bekostar de anordningar som erfordras för omhändertagande av avfall från nj^tjandet av bebyggelsen inom området. De föreskrifter om avfallshantering som är antagna av kommunfullmäktige i Tomelilla den 14 juni 2010 98 ska följas. 11 Utbyggnad av vatten- och avloppsanläggning Kommunen svarar för utbyggnad av rubricerade anläggningar. Parterna är medvetna om att ledningsrätt via lantmäteriförrättning kan erfordras för att säkra denna utbyggnad och fortsatt drift oeh underhåll. Likaså kan ledningsrätt erfordras för kommande ledningsdragningar för annan utbyggnad i enlighet med upprättat planprogram och även i övrigt. Området ligger idag utanför kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp, varför ett separat VA-avtal kommer att upprättas mellan partema. Kommunen upprättar förbindelsepunkter för vatten- och avlopp för varje bostadsenhet och för fastigheten för näringsverksamhet, vid varje enskild fastighetsgräns. Vad gäller den tekniska lösningen för utbyggnad av avlopp, skall denna i första hand om möjligt ske genom en s.k. självfallslösning. Där det ' 51
inte går kommer LTA- stationer (lågtryckavloppsstationer) att anläggas pä dessa fastigheter. Exploatören svarar för alla kostnader som uppkommer för kommunen med anledning av utbyggnad av vatten- och avloppsanläggningar inklusive eventuella överföringsledningar för vatten- och avloppsledningar. Vad avser överföringsledning för avlopp gäller detta från området till den punkt där avloppsledning kan anslutas till det befmtliga ledningsnätet genom självfall. Kommunen svarar för en eventuellt erforderlig tryckstegringsstation på vattenledningsnätet. Kommunen fakturerar exploatören 50 % av de uppkomna kostnaderna när arbetena är klara, 25 % när fastighetsbildningen är klar för den första tomten och resterande 25% när fastighetsbildningen är klar för den sista tomten, dock senast 1 år efter att fastighetsbildningen är klar för den första tomten. Om upplåtelse av tomtplats för byggande sker utan att särskild fastighet bildas för respektive tomtplats kommer betalningsplan med motsvarande innebörd som ovan att tydliggöras som alternativ i kommande V A-avtal. Med tomt ovan avses tomtplats för bostadsfastighet och inte tomtplatsen för område för näringsverksamhet. Det totala fakturerade beloppet skall minst utgöra belopp i enlighet med av kommunfullmäktige antagen taxa för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar det år då arbetena med vatten- och avloppsanläggningarna påbörjades. 12 Utbyggnad av övrig infrastruktur Exploatören svarar för samtliga kostnader förbundna med utbyggnad av övrig infi'astmktur såsom el, tele och bredband m.m. Bildande av ledningsrätter kan komma att erfordras. 13 Inteclaiingar och avgifter Kommunen garanterar att överförd mark på tillträdesdagen inte besväras av sei-vitut, aitende eller andra nyttjanderätter eller några belastningar av vad slag det vara må, samt att eventuella pantbrev inte är pantförskrivna. Avkastning från och gäldandet av alla skatter och avgifter av vad slag det vara må, som belöper på marken som överlåts, tillkommer respektive belastar den 52
Mnträdande för tiden före tillträdesdagen och den tillträdande för tiden efter tillträdesdagen. 14 Avtalsservitut Det åligger parterna i detta avtal att teckna särskilt avtalsservitut i syfte att säkra kommunens och allmänlietens tillgång till tillfart-, gång- och cykelväg samt till naturstig. 15 Skadeståndsansvar Exploatören är gentemot kommunen ansvarig för åtgärder som med avseende på detta avtal vidtages eller underlåtes av exploatörens anställda samt av exploatörens anlitade entreprenörer och leverantörer 16 Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas av exploatören till utomstående utan kommunens skriftliga godkännande. Exploatören får dock överlåta avtalet inom den egna koncernen utan kommunens skriftliga godkännande, kommunen ska snarast skriftligen meddelas om sådan överlåtelse. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska exploatören förbinda den nye ägaren att iakttaga vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av området eller del därav. 17 Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol, såvida inte parterna överenskommer att tillämpa lagen om skiljeförfarande 53
18 Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Tomelilla 2014-O;;- ]) För TOMELILLA KOMMUN Tomelilla 2014- FörBRÖSARPS FASTIGHETSFÖRVALTNING AB ^^J^^J^^ ' ^' Z Magnus Björkman Kommunstyrelsens ordförande D. Ingemar Bjerkborn 54
BILAGA A PLAN BESTÄMMELSER Följ ond D gälter Idam omräcon modrtodsnfllöoiirjqbclochnlngar. Endast anblwnn 3nvl1nc1[i]n9 fich uu^rninlri^ ^r Filli!j1drL. D^t bcrni^knlng tshts^ 9'^'^''^Q^^^^o'^ GRUNDKARTA Skfifiii tdn. URprUlladlmal 2012a GRÄNSBETECKWINGAR! I LInjo rltqq 3 mowr iitan[6r plsnomrädolä grsns AnvandningigiQni IlluswlIonsHnlP ANVÄNDNING AV MARK Allmänna plaissr KoortinaayEtorn:5vJor»r33 13:30 W W l Ka'uiomrJde, KvaHsrSmarH GRUNDKARTANS BETECKNINGAR " FartlgliolsgränsTnad Qrärispunkt...,.-,.,.- Ägoslagsfräns 5 -S Fastlg^otsbotooknlng P H ^ H Byggntidar, takens bsgränsnlr^sllnjo. ^ ^ ^ H Teknishs anea^gnlngar ^ B ^ B I SällEinklSpsliande], IcKostSrandi UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER n, SangEDlörlntHupFrarai. n? SlongfiTdosgird sva Dpvaras StOdrrlul vägkant öo Lövskog Bair31;Dg X Bolysnlngsatalpa + Koordlnalirjss UTNYTTJANDE UKAD '^^ SIöjEta Tiyggnadsarefl förboe^ijslius flf 150 m"^pämlävorfir HdTTiplenientbvggnaOfff söbom lörrid om 20 m' snmt terrass/irfldscx uppfsros. Gn ElÖFTjio byjf Dnadsa foo (Qr JiDfnplBniQiilbyogriEidBj'i länftd och corport, ör sammanlagl 25 m'. Fär rospekujo bnslnishus far 1 coroort uppräras. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE bjflgnoder g Mortton ckafl vara lillgflngllq lör gamoneomholcanl^ggnlng Ui MoriLon skall uara Ullgangtig (5r otimanna undoriiinllska lodnliiflar. InomområrfoIiirJnlo bodrivaa veiisamnut ollsrvldlas ilgflrd noni kan hlndia alter lärsvira blbahailondeb nv slaklrlaka stmkeuomslocjrilngor. u; Markon skall "ara UEIgJlngllg Br ollmatino unöorjordlska lodnlnoar llllian Markon skall vata Illla3iigllg loreomonsom unfart MARKENS ANORDNANDE nj Plank ollor mur för [nio uopraras I lonlgians. Mar^n (Irlnlc hänlgöraa T ska ha Itaralil^r irklo[rii:;so[lng ocl sarshild moilvoilr.b. par};bi[ng ParkoJlngsplals IJirnnordnBs o D t Korbaransliilnlnofif Inlojinorönas foo.o FöreskflvenhOJilOvotnollplanHt PLACERING, UTFORMNING. UTFÖRANDE Föl" piano inriridt grilipr sflrsklltgostallnlngapragram som Ingflr i planhantjungama. GBstaltnlngEproBraminols anvisningar BÖlloi saaom InilklnlngsbeslSmmelser, d.v j, a bobygsolsumulön Eka uäormas 1 Elnjo med gdstelisilngsprogtammols Eyflcoch Inlantianar. Byggnader ska placeras ocli utformas p^ ott sijit sorn svarar [not goatdltnlngsprofframmota anvisningar rsr fasddutfamrnlng m.m. Huvudbyggnad skall placoras nijn=t 1,0 m frän lomlsränsfrastlgliotsgtans Fär komplemanlbygsnodnr Hr hogsla lolalhojd 3,0 m octi alärsla taklutning S". BoslUdor 3ka tipprcra! mod radonsfcyddtil uttoranäb. so planbeskrljnlng, < S > HDs5t3 byggnadetiöftf I motor,5^ sierala lakiu'jilng 1 grador OrlentBflngskarta skala 1;15 000 L Högsta anlal vänlngor. DilrulSvortSrhuvudti^iggnadon utföras mod on ÄtravAnlng om 30 m'. SouJorrängij^Ing rör byggas, 'i ByfjgiDdpr ska ij!!ormas mod Fasador IIiivud?iik1l9^n 5V tr5 1 nqlurcnpasaad largskdld. SoulorrSngvönlngfArvara avstorfcllor puls. TaltSsknlng Eka vara lakpapp allor tokvogolallan. SolFSngaro fjr finnas taktall, ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER ÄndraO lovplikt. lnani ollmfln plats NATUR tiävs marklov ror raining av trod mod Enskilt huvuömannoalfap- kommunonar Inte huvuman för DllmEln pbts HANDUNGAR IS Dcrnna plsnlmrlii med bcsulmiticilior lel Plnriboskflvnlng mod Boatallnlnflsprogtarij nnturvärdspoiiijy och svätsolprincspor DETALJPLAN FÖR Dn.Ksjntt. BRÖSARP 12:129 M.FL BRÖSARP. TOMELILLA KOMMUN, SKÅNE LÄN TOMEULtJirat.tMUtJ FDJAB ARKITEKTER 55 PLANKARTA MED BESTÄMMELSER ANTAGANDEHANDLING 2014-02-26 PLNR 163 JM
BILAGA B J "S äi"' ' ' ' v'' r? " ".' 'väf" 1 1 / Oiii!iiltf[iiiaikyiliiskyla1il5000 '. ^?".. _i ^-^ ^ ^ " N.", " ^ -.^ v', f ' Karta 6ver möjlig dragning av ny oykah HAMDUNGAR g] PlanboskrlvnltigmodBoslollnlnflTOfMIWIT, nolurviitispo]ley och Wöaeiprinrääef DETALJPLAN FÖR DnrKs^n..,. BRÖSARP 12:129 M.FL BRÖSARP, TOMELILLA KOMMUN, SKANE LÄN ILLUSTRATIONS KARTA ANTAGANDEHANDUNG 2014-02-25 ARHITEBT UVRfMSA PLNR 163 'M^ 56
Tomelilla den 17 april 2015 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Christina Jönsson VA-chef Direkt 0417-183 06 Mobil 0709-95 83 06 Christina.Jonsson@tomelilla.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Tomelilla kommun Förslag till VA-avtal med exploatör för Tockabjär, Brösarp 12:129 och Brösarp 5:5 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna förvaltningens förslag till VA-avtal mellan Tomelilla kommun och Brösarps fastighetsförvaltning AB. VA-avtalet gäller utbyggnad av vatten och avlopp till exploateringsområdet på Brösarp 12:129 och Brösarp 5:5. Ärendebeskrivning Mot bakgrund av det exploateringsavtal som slutits mellan Tomelilla kommun och Brösarps fastighetsförvaltning AB, har förvaltningen tagit fram ett förslag till VA-avtal mellan parterna. Va-avtalet reglerar utförande och kostnader för anläggande och brukande av vatten- och avloppssystem i och till exploateringsområdet. VA-enheten har diskuterat innehållet i avtalet med Brösarps fastighetsförvaltning AB och gemensamt kommit fram till föreslagen skrivelse. Bilagor: 1. Förslag till VA-avtal daterat 2015-04-17 2. Exploateringsavtal daterat 2014-06-11 Samhällsbyggnad Christina Jönsson VA-chef Johan Nyholm VA-ingenjör ledningsnät Beslutet skickas till: Christina Jönsson 1 (2) 57
2 (2) 58
TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 januari 2015 VON 16 Dnr VON 2015/13 Svar på remiss av motion om återinförande om anhörigbidrag Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden lämnar tjänsteskrivelsen till kommunfullmäktige som sitt svar på motionen om återinförande av anhörigbidraget. Protokollsanteckning från Figge Bergquist (V) Figge Bergquist (V) lämnar protokollsanteckning enligt följande: Den uteblivna ökningen av hemtjänst efter att anhörigbidraget togs bort behöver inte vara ett tecken på att bidraget inte behövs, det troliga är att anhörigstödet fortfarande finns där, men att det nu utförs helt utan det bidrag man fått förut. Även om förutsättningar för närvarande saknas anser jag att det är viktigt att arbeta för att så snart det är möjligt återinföra anhörigstödet. Ärendebeskrivning Leif Sandberg (C) och Anette Olsson (C) har den 4 augusti 2014 inlämnat motion om återinförande av anhörigbidrag med följande lydelse: Anhörigas insatser utgör en viktig del i att bibehålla ett gott liv och en bra livskvalitet, inte minst för den som är i stort vård och omsorgsbehov Motionärerna framhåller vidare att anhörigbidraget när det fanns upplevdes som värdefullt av både anhöriga och brukare. Det kan ses som ett erkännande för den viktiga insats som utförs av anhöriga. Verksamheten håller med i stora delar i motionärernas beskrivning av nyttan med ett anhörigbidrag. Bidraget drogs in i samband med det mycket kärva budgetläget 2012/13. Någon ökning av hemtjänst har inte noterats som kan kopplas till den förändringen. Närstödet har som påpekas i motionen utvecklats ytterligare de senaste åren och är ett bra stöd för anhöriga. Då medel till denna satsning ströks i det gällande budgetförslaget för 2015 saknas förutsättningar för ett återinförande. Justerandes sign 59
TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 januari 2015 VON 16 forts Förvaltningens förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden lämnar tjänsteskrivelsen till kommunfullmäktige som sitt svar på motionen om återinförande av anhörigbidraget. Tidigare behandling Kommunfullmäktiges beslut 136/2014: Kommunfullmäktige beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 176/2014: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att remittera motionen till vård och omsorgsnämnden för yttrande. Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott beslutade den 15 januari 2015, 7 beslutade att överlämna ärendet till nämnden utan förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 60
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 september 2014 Ksau 176 Dnr KS 2014/231 Remiss av motion om återinförande om anhörigbidrag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till Vård och omsorgsnämnden för yttrande. Ärendebeskrivning Leif Sandberg (C) och Anette Olsson (C) har den 4 augusti 2014 inlämnat motion om återinförande av anhörigbidrag med följande lydelse: Anhörigas insatser utgör en viktig del i att bibehålla ett gott liv och en bra livskvalitet, inte minst för den som är i stort vård och omsorgsbehov. Närstödscentrum med närstödscafé, dagcentraier, föreningskontakter, möjlighet till kontakter med tex demens- och kostsjuksköterskor, diskussionsgrupper, studiecirklar och öppen telefon; alla viktiga delar för att i samarbete med frivilligorganisationer som Röda Korset ge ökade förutsättningar för en stimulerande tillvaro för våra äldre kommunmedborgare. Anhörigbidraget infördes i början av 2008 efter ett medborgarförslag från Erik Eriksson och avskaffades därefter av S+M majoriteten. Det skattefria anhörigbidraget är en positiv komplettering till de insatser som annars skulle utföras inom ramen för hemvårdens omsorgsdel. Bidraget skapade ett erkännande för de stora och många arbetsinsatser som utförs. Det kan tex röra sig om på- och avklädning, personlig hygien, toalettbesök eller dygnet runt tillsyn vid anhörigs demenssjukdom. Under de fem år som Tomelilla kommun hade anhörigbidraget upplevdes det som oerhört värdefullt av de äldre och deras anhöriga. Bidraget bidrar dessutom till en en god samhällsekonomi och stimulerar de frivilligkrafter som lägger ner mycket tid i omsorgen av sina nära. Justerandes sign 61
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 september 2014 Forts 176 Vi yrkar därför på att kommunfullmäktige beslutar att återinföra Anhörigbidraget. Tidigare behandling Kommunfullmäktiges beslut 136/2014: Kommunfullmäktige beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Vård och omsorgsnämnden Justerandes sign 62
From: johanna pihl Sent: 20 Apr 2015 14:26:13 +0200 To: Nämndsbrevlåda KS Subject: Medborgarförslag Hej! Mitt namn är Johanna Pihl och har lite frågor om välagården som idagsläget bara står helt tom och förfaller. Vet ej om detta är rätt forum men i så fall kan ni kanske hänvisa vart man kan framföra detta förslag. Jag jobbar själv inom vården i kommunen och vet att här finns ett stort behov av platser både inom demens samt vanligt särskilt boende men framför allt korttidsplatser. Många av dem som egentligen är i behov av en korttidsplats blir istället hemskickade i dåligt skick för att kommunen ej kan erbjuda en plats på Norrevång. Varför rustar man då inte upp de befintliga lokalerna på välagården och startar upp en ny verksamhet där det finns demensavdelning, avdelning för särskilt boende samt avdelning för korttidsplats/ växelvård?! Jag tror att detta hade gynnat alla från olika aspekter kommunen har en lokal som den utnyttjar, fler lediga jobb, bättre vård till vårdtagarna men framförallt en tryggare framtid för alla! Mvh Johanna Pihl 63
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Kf 33 Dnr KS 2015/55 Motion om gratis buss för 70+ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Anders Albäck (FP) har den 25 februari 2015 inlämnat motion om gratis buss för 70+ med följande lydelse: Möjligheten att röra sig kommunalt för äldre personer är en viktig framtida angelägenhet. I samband med åldrande blir förmågan att köra bil eller motsvarande hos vissa försämrad och då bordet kommunala alternativet vara till hands. Dessutom innebär ett kommunalt resande i stället för bilåkande en miljöförbättring. För vissa äldre kan också kommunalt resande vara enda möjligheten att ta sig till olika resmål. Detta bejakar naturligtvis ett mer värdigt liv även på ålderns höst. I första hand bör därför kollektivt resande vara gratis för 70+ inom Tomelilla kommun, men för att ge de äldre fler möjligheter bör verksamheten utökas till större regioner, exempelvis kommunerna Tomelilla, Kristianstad, Simrishamn och Ystad. Folkpartiet Liberalerna yrkar därför på 1. Att kollektivtrafiken i Tomelilla kommun är gratis för 70+ från och med 2016 2. Att möjligheterna undersöks att utöka denna förmån även till kommunerna Kristianstad, Ystad och Simrishamn Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign 64
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Kf 34 Dnr KS 2015/72 Motion om barnomsorg för föräldrar med obekväm arbetstid Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Britta Berg (V), Figge Bergquist (V) och Ida Abrahamsson (V) har den 11 mars 2015 inlämnat motion om barnomsorg för föräldrar med obekväm arbetstid med följande lydelse: I Tomelilla finns föräldrar som arbetar på obekväma arbetstider, dvs på kvällar och helger. Som det är nu har dessa föräldrar inte tillgång till barnomsorg i den egna kommunen på de tider de har behov av den. Dessa föräldrar försöker lösa barnomsorgen på olika sätt - med hjälp av anhöriga, genom att arbeta på olika tider eller genom att anlita barnomsorgen i grannkommuner. Ingen av dessa lösningar är bra. Att stå i ständig tacksamhetsskuld till sina föräldrar eller annan anhörig nöter på självkänslan. Att föräldrarna arbetar på olika tider minskar tiden för familjen att vara tillsammans. Och att pendla varje dag till en grannkommun för att lämna och hämta barn, kostar pengar och tar tid. Värst är det för ensamstående föräldrar och för dem med lågavlönade jobb, t ex inom hemtjänsten, sjukvården, handels och hotell och restaurang, som redan har det tufft att få ihop vardagen. Det händer att arbetslösa föräldrar tvingats tacka nej till arbeten därför att de inte haft tillgång till barnomsorg på kvällar och nätter. Andra skulle kanske ha kunnat jobba mer än de gör nu, om OB-förskola fanns i kommunen. Om OB-förskola inrättas ökar dessutom antalet arbetstillfällen, fler föräldrar kan söka de jobb som finns och det genererar skattepengar till kommunen. Justerandes sign 65
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Forts 34 Med stöd av ovanstående föreslår vi Att En grundlig utredning görs av behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid Att Om utredningen visar att behov finns, platser för barn till föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid, OB-förskola, eventuellt med nattomsorg, inrättas i kommunen Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign 66
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Kf 35 Dnr KS 2015/78 Motion om skolavtal Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Anders Albäck (FP) och Maria Överling (FP) har den 13 mars 2015 inlämnat motion om skolavtal med följande lydelse: Skolresultaten i februari månad 2015 för våra niondeklassare visar att mellan 38 och 47 % av eleverna saknar behörighet till gymnasiet. Och 49 % av eleverna har mer än 10 % frånvaro. Undersökningar visar att de elever som fullföljer gymnasiestudier har goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden medan däremot de som inte gör det har stora svårigheter att komma ut i arbetslivet. Alla partier och verksamheten är överens om att elevernas resultat skall förbättras efter yttersta förmåga. En annan viktig frågeställning är hur vi ökar intresset hos eleverna gällande eftergymnasiala studier. I en rapport från skolinspektionen (http://www.skolinspektionen.se/documents/publikationssok/granskningsr apporter/kvalitetsgranskningar/2015/huvudmannens-styrning/15-01- huvudmannens-styrning-rapport.pdf) dras följande sammanfattande slutsatser (Dagens Samhälle 8/15 sid 18) Skapa tydlig rollfördelning för ansvar, utförande och återkoppling Skapa genomtänkta former för kommunikation mellan olika ansvarsnivåer Öka kunskapen om skolans mål i styrelser och kommunfullmäktige. Det behövs också mer kompetens om hur skolans kompetens skall följas upp och analyseras för att kunna anpassa resurser och åtgärder. Justerandes sign 67
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Forts 35 I strävan mot att eleverna ska kunna nå målen och förbättra sina resultat finns redan idag olika verktyg och metoder. I denna motion föreslår vi ett förstärkande verktyg av mer teoretisk och övergripande karaktär. Ett verktyg inom vilket de övriga åtgärderna kan rymmas. Vi föreslår ett avtal mellan skolan, eleven och vårdnadshavarna som, om parterna fyller sin del av avtalet, skolan garanterar att elevens uppsatta mål nås. Syftet med avtalet Att knyta elev-skola-vårdnadshavare närmare varandra Att lättare se de brister som finns och därmed tidigare sätta in de resurser som behövs för att nå uppsatta mål Att målen år tydliga och klara för alla parter Att öka vårdnadshavarens engagemang för elevens lärande Garantier Förskola/skolan garanterar att med tillräcklig kompetens och resurser se till att eleven når uppsatta mål Eleven garanterar att närvaro och studieinsats följer den uppsatta studieplanen Vårdnadshavaren garanterar att stödja elevens studieinsats och närvara på de möten som avtalet kräver. Avtalets innehåll Förskola/skola Följer och följer upp varje elev så att denne får erforderligt stöd så tidigt som möjligt Förnyar tillsammans med eleven och vårdnadshavaren avtalet en gång per termin Kallar till och ansvarar för de möten, både individuella och större, som behövs för att klara avtalet Justerandes sign 68
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Forts 35 Eleven Genomför studierna utan ogiltig frånvaro Följer uppsatt studieplan efter bästa förmåga Respekterar den studiero som krävs i skolan Vårdnadshavaren Ställer upp på de möten som avtalet kräver Bejakar och stödjer elevens studier Engagerar sig och påverkar elevens studieplan i den mån det är lämpligt Politiken Tillser att uppsatta mål nås genom indikatorer och nyckeltal Tillser tidigt att uppsatta mål nås genom att tillräckliga resurser finns tillgängliga Har en aktiv kommunikation med verksamhetens ledning om avtalens utveckling Avtalets status Avtalet är frivilligt. Avtalet kan påbörjas när som helst under studietiden. Avtalet upphör att gälla då någon part bedöms att inte uppfylla avtalets innebörd. Konsekvensanalys Positivt Större måluppfyllelse Ökat samarbete mellan skola och hem Bättre struktur på vem som har ansvar för vad Resurser sätts in i tid för att stödja eleven Målsättningen med elevens studier är klara och tydliga Elevnärvaro och studiero ökar Det är ett förstärkande verktyg för skolledare och pedagoger att nå elevernas uppsatta mål Justerandes sign 69
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Forts 35 Negativt Frivilligheten i att teckna avtalet kan skapa motsättningar mellan eleverna Om uppsatta mål inte nås kan orsaken till detta skapa konflikter Folkpartiet Liberalerna yrkar 1. Att ovanstående dokument behandlas och genomlyses av verksamhetens alla berörda parter och beaktas ur alla tänkbara aspekter 2. Att verksamheten återkommer senast augusti 2015 med analys, yttrande och slutsats kring motionen 3. Att övriga politiska partier genomför samma process med samma tidplan Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign 70
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Kf 37 Dnr KS DiaNr Motion om "Vita Jobb" vid offentlig upphandling Kommunfullmäktiges beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Sara Anheden (S), Ida Bornlykke (S), Britta Berg (V) och Figge Bergqvist (V) har inlämnat motion om Vita Jobb vid offentlig upphandling, med följande lydelse: Sverige är ett av EU-länderna som är sämst på att skydda arbetstagarnas sociala villkor vid offentliga upphandlingar. Den yttersta konsekvensen av det här blir social dumping med lönekonkurrens nedåt vilket tyvärr är en växande trend. För att förbättra villkoren för arbetstagare som är sysselsatta via kommunens upphandlingar har en modell tagits fram som kallas "Vita Jobb". Modellen innebär att den offentliga upphandlaren kräver att de upphandlade företagen enligt upphandlingsavtalet ska tillämpa utvalda sociala villkor i branschkollektivavtal och arbetsrättslagstiftning. De svenska upphandlingsreglerna tillåter uttryckligen att upphandlaren ställer krav på kontraktsvillkor som föreskriver sådana sociala hänsyn. Vid brott mot dessa regler kan upphandlaren kräva skadestånd eller häva avtalet. Om upphandlaren ställer sådana krav är denne också skyldig att kontrollera att dessa följs. EG-domstolen har skärpt reglerna för vilka sociala villkor en offentlig upphandlare får kräva av företag vid tillfälligt arbete över EU:s gränser, Vita jobb har anpassats till detta. Företagen ska enligt tillkommande villkor i upphandlingsavtalet tillämpa motsvarande anställningsvillkor i kollektivavtal och svensk arbetsrättslagstiftning enligt den EU-lag som gäller vid tillfälligt arbete över gränserna, utstationeringslagen (1999:678). Samma regler gäller för både svenska företag och företag från ett annat EU-land. Vita Jobb kräver dock inte kollektivavtal eftersom det inte är lagligt vid offentlig upphandling. Vita Jobb påverkar inte heller fackens dagliga verksamhet med att teckna kollektivavtal. Justerandes sign 71
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 mars 2015 Forts 37 Vita Jobb har funnits sedan 2004 och har bland annat tillämpats av Stockholms stad. Vi yrkar därför att: Tomelilla kommun med dess helägda bolag börjar tillämpa modellen Vita Jobb vid offentliga upphandlingar. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign 72
Tomelilla den 15 april 2015 Dnr KS 2015/5 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kanslienheten Anmälningsärenden ksau den 29 april 2015 Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger anmälningsärendena till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Protokoll från sammanträde med Central Samverkansgrupp den 3 februari 2015. 2. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 februari 2015, 31-41. 3. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars 2015, 4. 43-54. 5. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2015, 55-65. 6. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 8 april 2015, 66. 7. Protokollsutdrag från byggnadsnämnden 7/2015, anmälan av brådskande beslut Naturskyddspris 2014. 8. Protokoll från kultur- och fritidsnämnden den 16 mars 2015, 14-18. 9. Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden 16/2015, Intern kontrollplan redovisning 2014. Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 1 (2) 73
Ange mottagare för beslutsdokument här 2 (2) 74
From: Brewer Helene Sent: 14 Apr 2015 07:37:05 +0000 To: kommunstyrelsen@bromolla.se;kommun@osby.se;kommun@ostragoinge.se;kommunen@hassleholm.s e;kommun@kristianstad.se;kommun@hoor.se;kommunen@ystad.se;kommunen@horby.se;kommun@k lippan.se;kommunhuset@perstorp.se;nämndsbrevlåda KS;kommun@landskrona.se;kanslihuset@sjobo.se;trelleborgs.kommun@trelleborg.se;kommunen@sve dala.se;lunds.kommun@lund.se;kommunen@staffanstorp.se;kommunen@eslov.se;kommunkontor@or kelljunga.se;info@engelholm.se;info@bjuv.se;kommun@astorp.se;bastads.kommun@bastad.se;kommu n@landskrona.se;kontakt@kavlinge.se;info@lomma.se;burlovs.kommun@burlov.se;malmostad@malm o.se;vellinge Kommun;simrishamns.kommun@simrishamn.se Subject: Inbjudan Simrishamn 26/5 - strategiskt utvecklingsarbete Attachments: Inbjudan strategikonferens 26 maj Simrishamn.pdf Till Förtroendevalda, tjänstemän i kommunala verksamheter, strategiska utvecklingsfrågor, jämställdhet/social hållbarhet/folkhälsa, stadsbyggnad, socialtjänst, fritid och kultur, skolverksamhet. Välkommen på konferens om Skånes nya jämställdhetsstrategi. Ta del av den nya strategin, hur arbetet nu går vidare och få inspirerande exempel på hur en kan jobba med jämställdhetsfrågor. Bland annat kommer Kalmar kommun berätta om deras utvecklingsarbete kopplat till jämställdhetsperspektiv med flera konkreta verksamhetsexempel. Ta även del av Deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR-deklarationen). Idag har 9 skånska kommuner samt Region Skåne undertecknat deklarationen. En förhoppning är att inspirera fler kommuner att underteckna deklarationen samt få en diskussion om hur kommuner kan arbeta vidare efter ett undertecknande. Tisdag 26/5 kl 13-16:30 Plats: Skeppet, Marint centrum. Varvsgatan 2, Simrishamn. Konferensen är kostnadsfri anmäl dig här: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/kalender/pages/det-jamstallda-skane--drom-eller-verklighet.aspx Välkommen! Vänliga hälsningar, Helene Brewer Särskilt sakkunnig i jämställdhet/gender Equality Expert Samhällsbyggnadsavdelningen/Department of Community Affairs Länsstyrelsen Skåne /County Administrative Board of Skåne 205 15 Malmö, SWEDEN 75
+46 (0)10-22 41 259 www.lansstyrelsen.se/skane www.jämställdalän.se www.jämställ.nu 76
Det jämställda Skånedröm eller verklighet Tisdag 26 maj 2015 i Simrishamn Inbjudan till konferens om Skånes nya jämställdhetsstrategi och deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Du är inbjuden att delta på en dag om jämställdhetsfrågor. Ett aktivt jämställdhetsarbete är ett utvecklingsarbete som kommuner och organisationer har allt att vinna på! Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna jämställdhetsarbetet i länet. Länsstyrelsen Skåne har, tillsammans med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, tagit fram en ny strategi för det fortsatta jämställdhetsarbetet i länet. Denna konferens arrangeras i samarbete med Simrishamns kommun och vi hoppas att just Du har möjlighet att komma och få information och bli inspirerad av konkreta exempel på hur ett aktivt jämställdhetsarbete kan bedrivas. Konferensen vänder sig till förtroendevalda, tjänstepersoner och andra intresserade som på olika sätt arbetar med och/eller har ett intresse för utvecklingsarbete och hur ett jämställdhetsarbete kan bidra i det. Välkommen! 77
Program 13.00 Välkommen! Karl-Erik Olsson, Kommunstyrelsens ordförande, Simrishamns kommun Gunvor Landqvist, Enhetschef Social hållbar utveckling, Länsstyrelsen Skåne 13.10 Det jämställda Skåne dröm eller verklighet? Presentation av Skånes nya jämställdhetsstrategi och kunskapsunderlag Frågor som berörs är bland annat hur den nya strategin kan vara ett stöd för just er kommuns arbete med jämställdhetsfrågor. En presentation av nuläget i Skåne kommer att ges med utgångspunkt i det kunskapsunderlag som ligger till grund för strategin. Helene Brewer, Särskilt sakkunnig Jämställdhet Länsstyrelsen Skåne 13.45 Från ord till handling - konkreta exempel på jämställdhetsintegrering Ann-Sofie Lagercrantz, strateg Kommunledningskontoret Kalmar kommun. Kalmar kommun har vunnit pris för sitt gedigna och långsiktiga jämställdhetsarbete. Priset gavs för ett Aktivt ägande av jämställdhetsfrågorna hos både politiker och förvaltningschefer. Hur kan ett förändringsarbete komma till stånd? Vad behövs? Ta del av lärdomar och erfarenheter från ett spännande utvecklingsarbete. Konkreta exempel på förändringsarbete och jämställdhetsintegrering från bland annat stadsplanering, fritidsverksamhet 14.30 KAFFE och nätverkande 78
14.50 Från ord till handling - konkreta exempel på jämställdhetsintegrering Låt dig bli inspirerad av pågående jämställdhetsarbete 15.30 Den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. (CEMR-deklarationen) Genomgång av deklarationen och hur din kommun kan underteckna den och jobba vidare efter den blivit undertecknad. Idag har 9 kommuner i Skåne samt Region Skåne undertecknat deklarationen. Sara Lhådö, Särskilt sakkunnig Jämställdhet Länsstyrelsen Skåne 16.00 Handlingsplan för 2014-2016. Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne arbetar utifrån en handlingsplan kopplad till den nya strategin. Kort presentation av planen samt diskussion och frågestund. Hur vill och kan just din kommun ta stöd av strategin? Hur ska strategin genomföras? Ta även del av information om planerade insatser. Arbetsgruppen för handlingsplanen leder samtalet. 16.30 Tack för denna gång! Programmet kan komma att justeras något. 79
PRAKTISK INFORMATION Konferensen äger rum tisdagen 26 maj 2015, kl. 13-16.30 Konferensen är kostnadsfri. Plats: Skeppet, Marint Centrum Varvsgatan 2, Simrishamn Anmälan sker till jessica.bjorklund@simrishamn.se eller till helene.brewer@lansstyrelsen.se senast den 18/5. Begränsat antal platser, först till kvarn! 80
Det jämställda Skånedröm eller verklighet Tisdag 26 maj 2015 i Simrishamn Inbjudan till konferens om Skånes nya jämställdhetsstrategi och deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Du är inbjuden att delta på en dag om jämställdhetsfrågor. Ett aktivt jämställdhetsarbete är ett utvecklingsarbete som kommuner och organisationer har allt att vinna på! Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna jämställdhetsarbetet i länet. Länsstyrelsen Skåne har, tillsammans med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, tagit fram en ny strategi för det fortsatta jämställdhetsarbetet i länet. Denna konferens arrangeras i samarbete med Simrishamns kommun och vi hoppas att just Du har möjlighet att komma och få information och bli inspirerad av konkreta exempel på hur ett aktivt jämställdhetsarbete kan bedrivas. Konferensen vänder sig till förtroendevalda, tjänstepersoner och andra intresserade som på olika sätt arbetar med och/eller har ett intresse för utvecklingsarbete och hur ett jämställdhetsarbete kan bidra i det. Välkommen! 81