Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser (SpråKon) Ledningsgruppsmöte 16.5.2008 De regionala reformerna och Svenskfinland. Utmaningar och SpråKon:s uppläggning Erland Eklund 20.5.2008 Åbo Akademi - Strandgatan 2 65101 Vasa 1
Innehåll Bakgrund: EU anslutningen och de regionala förvaltningsreformerna Arvet från mitten på 1990-talet: viktiga regionala förvaltningstrukturer Programpolitik & projektförvaltning SpråKon av 90-talets reformer Vart är vi just nu på väg i den regionala reformpolitiken? Några aktuella frågor 20.5.2008 Åbo Akademi - Strandgatan 2 65101 Vasa 2
Bakgrund: EU anslutningen och de regionala förvaltningsreformerna Anpassningsimperativet: -krav på nya geografiska indelningar som grund för EU:s statistik & stödpolitik - strukturfonderna, jordbruks- & landsbygdspolitiken Krav på snabba reformer: selvitysmies - reformpolitiken börjar; nyliberala reformidéer De språkliga konsekvenserna fick underordnad betydelse
Arvet från mitten på 1990-talet: viktiga regionala förvaltningstrukturer TE-centralerna Regionala miljöcentraler Landskapsförbund Makro-länsstyrelser + diverse statliga regionala förvaltningar Ekonomiska subregioner
Programpolitik & projektförvaltning De nya regionala förvaltningarna omvandlades till / blev centrala aktörer vid program- och projektpolitikens implementering Den klassiska statsförvaltningen blev nätverksförvaltning ; governance EU central motor i omvandlingen, men komplementerande nationella program skapades på flera områden (t.ex. Regioncentrumprogrammet; POMO)
SpråKon av 90-talets reformer 1. Länen, som relativt starka tvåspråkiga enheter, fick reducerad betydelse - på båda språk 2. TE:centralerna: landsbygdsavdelningarna (&JSM) fick stor betydelse och svensk verksamhet expanderade till följd av EU:s stödsystem. Arbetskraftsavdelningarna hade också tidigare ett svenskt nätverk. OBS skillnaden mellan TE:centralerna
3. Miljöcentralerna: sammansmältning av två förvaltningskulturer: a) länens miljöavdelningar, b) vatten- och miljödistrikten. Stark prägel av statlig myndighet med klara språkkrav? 4. Landskapsförbunden a) Negativa konsekvenserna av Nylands delning b) Positiva konstruktionen av Österbottens förbund; c) Region Åboland i Sydväst
Vart är vi just nu på väg i den regionala reformpolitiken? Moisio & Vasanen (Tieteessä tapahtuu 3-4,2008) 4 regionala strukturmodeller: 1. Den areella staten: kärnområde (söder & sydväst om bågen B:borg-Borgå) och statens periferi (resten); statsexpansion utgående från jord- och skogsbrukets areella utbredning 2. Metropolstaten: som ovan men koncentration kring H:fors, T:fors, Åbo + Uleåborg
3. Decentraliserad (eller rural) välfärdsstat (1960-1990) 4. Decentraliserad konkurrensstat: Finlands anpassning till a) EU:s regionalpolitik i allmänhet b) Lissabon-ideologin; tyngdpunkten ändrats från regional kohesion till regional konkurrens
Några aktuella frågor A. KOKO-programmet: kommer tyngdpunkten att ligga på 3 eller 4? B. Vilken blir balansen mellan metropolpolitiken och den decentraliserade konkurrensstaten? C. Vad blir det av den stora regionala förvaltningsreformen? t.ex. super-te-centraler + nya mini-länsförvaltningar + landskapsförbund? OBS Två (Österbotten och Sydfinland) eller fyra (Österbotten, Metropolen, Rurala Nyland, Åboland) tvåspråkiga regioner?