Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska vad som händer med ideella organisationers föreställningar kring vilka de är till för det vill säga vem som utgör deras primära konstituentgrupper när de verksamhetsarenor eller branscher där de är aktiva lösgörs från nationalstaten och genomgår en transnationaliseringsprocess. Projektet har sökt undersöka om, och i så fall hur, det nationalstatliga ramverkets uppluckring under de senaste två-tre decennierna, och transnationalisering/europeisering av såväl politiska frågor som politiska arenor, avspeglas i svenska civilsamhälleorganisationers syn på vem de primärt är till för. I och med att det beviljade anslaget blev mindre än vad som ursprungligen hade annonserats i utlysningen fick syftet med studien och omfånget på den empiriska studien modifieras något. Den empiriska undersökningen har fokuserat på två svenska organisationer: tjänstemannafackförbundet Finansförbundet samt nykterhetsförbundet IOGT-NTO. Båda har sett sina olika verksamhetsfält arbetsmarknaden inom bank- och finanssektorn respektive alkoholpolitiken bli allt mer transnationella och europeiserade under de senaste två decennierna. Samtidigt representerar organisationerna två olika organisationstyper inom civilsamhället med avseende på konstituentgrupp, där Finansförbundet framför allt arbetar för sina egna medlemmars räkning, medan IOGT-NTO har ett bredare samhällsförändrande syfte med sin verksamhet, och även ser det bredare samhället som mottagaren av verksamhets resultat. I fallet Finansförbundet har studien alltså syftat till att undersöka om och hur organisationens syn på det fackliga medlemskapets geografiska ramar har förändrats i en allt mer internationell arbetsmarknadssektor. I fallet IOGT-NTO har studien i stället syftat till att utforska hur man i en ideell organisation avgränsar och definierar det samhälle som ska gagnas av organisationens verksamhet, nu när samhället och nationalstaten inte längre lika enkelt överlappar varandra, vare sig politiskt, socialt, ekonomiskt eller legalt. Studien har varit kvalitativ och baserats framför allt på semi-strukturerade intervjuer med nyckelrepresentanter för de två organisationerna; analys av interna organisationsdokument såsom styrelseprotokoll och kongressmaterial; samt en analys av bevakningen av den internationella dimensionen i organisationernas verksamhet i de två medlemstidningarna Finansvärlden respektive Accent under perioden 1993-2005. Projektets tre viktigaste resultat (1) För det första blottlägger studien en komplex och motsägelsefull relation mellan olika transnationaliserings- och internationaliseringsprocesser som det civila samhällets organisationer i dag har att förhålla sig till. Det nationalstatliga ramverket som hittills har reglerat och normerat organisationernas existens och verksamhet håller på att luckras upp utefter åtminstone två olika distinkta spår; (a) genom internationalisering, till exempel i de fall där organisationernas frågor flyttar från nationell till inter- eller övernationell politisk nivå;
(b) genom transnationalisering, till exempel då organisationernas motparter inom näringslivet (som i de studerade fallen, alkoholindustrin respektive bank- och finansindustrin) bygger strukturer tvärs över nationella gränser som ger dem stora ekonomiska och politiska fördelar. I båda de studerade fallen är det mycket tydligt att de relevanta aktörerna inom näringslivet har varit mycket snabbare och mer radikala med att organisera verksamheten transnationellt än de studerade civilsamhälleorganisationerna, vilket har gett dem ett politiskt övertag gentemot dessa. Den transnationella dimensionen har naturligtvis också fått en större betydelse för båda de studerade organisationerna under de två decennierna kring millennieskiftet, samt större utrymme i deras verksamhet. Båda organisationerna är numera verksamma internationellt på ett sätt som de facto påverkar andra konstituenter än de svenska. IOGT-NTO bedriver aktivt påverkansarbete på den europeiska nivån inom det alkoholpolitiska området, vilket innebär att de söker påverka politiska beslut som har direkt bäring även på alkoholkonsumtionen i andra europeiska länder. Finansförbundet har å sin sida tillsammans med sina systerförbund i de andra nordiska länderna under flera år aktivt försökt stödja uppbyggnaden av motsvarande fackföreningar i de baltiska länderna, dit många av de bankkoncerner som förbundets medlemmar arbetar i har expanderat sin verksamhet. Man har därmed från förbundets sida indirekt sökt påverka arbetsvillkoren för bankoch finansanställda även i dessa länder. I båda organisationerna finns det dessutom en betydande medvetenhet kring att omvärldens och det egna verksamhetsområdets internationalisering och transnationalisering medför nya utmaningar för den egna organisationen i termer av vem som är den primära konstituenten. Denna medvetenhet avspeglas dock inte i någon nämnvärd grad i hur organisationernas bild av den egna konstituentgruppen har evolverat under de senaste decennierna. Även om den egna verksamhetsarenan har i en hög utsträckning blivit en internationell sådan, är definitionen av konstituentgruppen inom båda organisationerna fortfarande starkt förankrad i det nationalstatliga ramverket, som på ett till synes naturligt sätt fortsätter avgränsa det för organisationerna relevanta geografiska området till Sveriges territorium. Detta påverkar starkt hur organisationerna ser på medlemskaps- och representationsfrågor, och medför att organisationerna hamnar i en märkbar otakt med utvecklingen både på den politiska arena som är relevant för dem, och i relation till de näringslivsaktörer som är deras motparter och/eller motståndare på denna arena. (2) För det andra lyfter studiens empiriska resultat fram betydelsen av organisationernas egna transnationella samarbetetsstrukturer och organisering som en viktig faktor som paradoxalt nog bidrar till att upprätthålla det nationalstatliga ramverkets betydelse. Detta är något som hittills knappt har fått någon uppmärksamhet i den relevanta litteraturen. I materialet framträder tydligt bilden av en idéburen verksamhet som binds till det nationella territoriet inte bara av (national)statens institutionella norm- och regelsystem, utan även av det sätt på vilket aktörerna i respektive världsomspännande rörelsesammanhang som organisationerna ingår i har valt att organisera sin verksamhet och därmed även medlemsorganisationernas inbördes relationer på den globala nivån. Båda de studerade organisationerna är inbäddade i globala och transnationella samarbetsstrukturer som strikt bygger på nationellt deltagande, och som därmed i praktiken överlappar med det nationalstatliga territoriella rutnätet. Dessa strukturer utgör själva ett komplext institutionellt ramverk som reglerar organisationernas ömsesidiga relationer och förhållningssätt, och
som har en mycket stark normerande kraft. Självbestämmandeprincipen att man som organisation inte inkräktar på partnerorganisationernas territorium spelar en central roll här. Detta väcker många teoretiskt relevanta frågor kring det civila samhällets organisering i relation till nationalstaten. Å ena sidan ger studien anledning att konceptualisera denna organisering som separat från den nationalstatliga; till exempel ser IOGT-NTO tydligt världen som sin verksamhetsarena, och banden till den transnationella nykterhetsrörelsen är mycket starka. Denna rörelses organiseringsprinciper verkar i många dimensioner väga lika tungt eller rentav tyngre för organisationen än det formella juridiska ramverket som utgörs av (national)staten. I denna bemärkelse skulle det kanske rentav vara lämpligare att tala om trans-nykter i stället för transnationell organisering. Samtidigt är denna organisering paradoxalt modellerad just efter det nationalstatliga systemet, där uppdelningen av världen i självbestämmande nykterhetsenheter sammanfaller med den politiska uppdelningen av världen i nationalstater. I studien framträder de två globala rörelserna som organisationerna är inbäddade i nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen som strukturer parallella till och modellerade efter det globala nationalstatssystemet, där de territoriella gränserna bevakas lika skrupulöst (om än utan användning av våldsmedel) som inom detta system. (3) Studien visar för det tredje att det etablerade civila samhällets organisering, och institutionella förändringar inom denna sfär (åtminstone i det svenska fallet) kan förstås endast mot bakgrunden av civilsamhällets historiska relation till de andra samhällssfärerna, i synnerhet staten och dess territoriella dimension. Det går inte att förstå den relativa otakt som de studerade organisationerna har hamnat i förhållande till såväl staten som näringslivets aktörer utan att ta hänsyn till den intima relationen mellan de svenska folkrörelserna och den moderna svenska nationalstaten, som den kom att utvecklas under senare delen av 1800- och första delen av 1900-talet. Medan tidigare forskning har lyft fram den folkrörelsemarinad som den svenska ideella sektorn är fast förankrad i, ger studien anledning att uppmärksamma den både kognitiva och normativa nationalstatsmarinad i vilken folkrörelserna själva i sin tur är inbäddade i. Rörelsernas nära band till nationalstaten under deras formeringstid tycks ha resulterat i att man inom organisationerna i dag tycks ha mycket svårt att tänka bort den nationalstatliga ramen när man reflekterar kring den egna organisatoriska identiteten och organisationernas syfte. Nya forskningsfrågor Studien väcker ett antal vidare frågor kring civilsamhällets och de ideella organisationernas förmåga att anpassa sig till djupgående strukturella samhällsförändringar en förmåga som är avgörande för att dessa organisationer ska kunna fortsätta vara en betydelsefull aktör på den politiska arenan. Publiceringsstrategi Publiceringen av projektets resultat har försenats något framför allt på grund av två förlängda föräldraledigheter under projekttiden, samt parallellt arbete med ett annat näraliggande forskningsprojekt. Nedan listas de publikationer som just nu håller på att färdigställas. De två viktigaste publikationerna Reuter, M. (2015) Efter folkhem och folkrörelser: det svenska civilsamhället i globaliseringsåldern. Rapport i serien Civil Society Reports. Stockholm: European Civil Society Press.
Denna rapport analyserar internationaliseringen av det svenska civilsamhället i relation till den statliga sfärens och näringslivets internationalisering. I fokus står de utmaningar som ideella organisationer med förankring i de klassiska folkrörelserna står inför. Rapporten är schemalagd för tryck under våren 2015. Reuter, M. & F. Wijkström (red., under arbete) Civilsamhället och världen: ideella organisationer som aktörer i och arenor för internationalisering (arbetstitel). I denna forskarantologi under arbete söker medverkande forskare kasta ljus på den strukturella samhällsomvandling som internationalisering och globalisering innebär för organisationerna i det svenska civilsamhället. Antologin är en uppföljning till boken Civilsamhället i samhällskontraktet: en antologi om vad som står på spel (red. F. Wijkström, 2012), European Civil Society Press. Förutom att vara en av redaktörerna bidrar jag med ett kapitel om hur transnationaliseringen påverkar sätten på vilka civilsamhälleorganisationer konstruerar och förhåller sig till sina konstituentgrupper. Annan förmedling av resultaten * Reuter, M. (2014) Embracing the international, resisting the transnational. Civil society organizations and the nation-state framework. Kommer att läggas fram vid the 31st EGOS (European Group on Organizational Research) Colloquium, 2-5 juli 2015, Aten. * Reuter, M. (2014) A democratic giant on national clay feet. Swedish popular movements organizations in the age of globalization. Kommer att läggas fram vid the 9th International Conference in Critical Management Studies, 8-10 juli 2015, Leicester. Reuter, M. (2011) Institutional change in civil society: Exploring the impact of transnationalization on domestic civil society organizations. Papper presenterat vid Southampton University Stockholm University inter-departemental conference, oktober 2011. * Dessa två konferenspapper utgörs av utkast till tidskriftsartiklar och kommer att skickas in för publicering under 2015. Publikationer Reuter, M. (2015) Efter folkhem och folkrörelser: det svenska civilsamhället i globaliseringsåldern. Report in the series Civil Society Reports. Stockholm: European Civil Society Press. Reuter, M. & F. Wijkström (eds., forthcoming) Civilsamhället och världen: ideella organisationer som aktörer i och arenor för internationalisering (working title). * Reuter, M. (2014) Embracing the international, resisting the transnational. Civil society organizations and the nation-state framework. To be presented at the 31st EGOS (European Group on Organizational Research) Colloquium, 2-5 July 2015, Athens. * Reuter, M. (2014) A democratic giant on national clay feet. Swedish civil society organizations in the age of globalization. To be presented at the 9th International Conference in Critical Management Studies, 8-10 July 2015, Leicester. Reuter, M. (2011) Institutional change in civil society: Exploring the impact of transnationalization on domestic civil society organizations. Paper presented at the Southampton University Stockholm University inter-departemental conference, October 2011.
* These two conference papers are drafts of journal articles and will be submitted for publication during 2015.