1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-11-28 11-29 LS-LED05-216 72 Regler vid upphandling. Motionssvar. Återremiss Ärendet behandlas. Yrkande Alf Svensson (s) och Östen Eriksson (kd) yrkar att landstingsstyrelsens förslag ändras så att motionen skall anses besvarad istället för avslagen. Yttrande Peter Linnstrand (v) yttrar sig. Propostion Ordföranden ställer först proposition dels på landstingsstyrelsens förslag och dels på Alf Svenssons och Östen Erikssons ändringsyrkande och förklarar sig ha funnit ändringsyrkandet bifallet. Sedan ställer ordföranden proposition på landstingsstyrelsens förslag i övrigt och förklarar sig ha funnit detta bifallet. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifalles med ändringen att ordet avslås i förslaget till beslut byts ut mot är besvarad.. Bilaga 1. Motionen 2. Landstingsfullmäktiges 77/05 Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-24 55 82 e-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 y:\lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 06\(11) november\ 72 motionssvar - regler vid upphan\ 72.rtf Utskriftsdatum: 2006-12-14 14:01 SID 1(1)
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-11-29 LS-LED05-216 77 Motionssvar Regler vid upphandling Landstingsstyrelsens förslag behandlas. Yrkanden Gunvor G Ericson (mp), Östen Eriksson (kd) och Marco Venegas (v) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Alf Svensson (s) yrkar att ärendet återremmiteras för ytterligare utredning. Yttrande Mikael Edlund (s) yttrar sig. Proposition Ordföranden ställer proposition på Alf Svenssons yrkande om återremiss och förklarar sig ha funnit detta bifallet. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag återremitteras för ytterligare utredning. Beslutsbilaga Reservationen Bilaga underliggande handling 1. Motionen Protokollsutdrag Akten 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-28 47 78 e-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 05\(11) november\77 motionssvar - regler vid upphandling\ 77 motionssvar.doc Utskriftsdatum: 2005-12-09 11:53 SID 1(1)
LANDSTINGET SORMLAND Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM 2005-1 0-1 7 5 88 Motionssvar - "Regler vid upphandling". LF Alf Svensson (s) lämnade 2005-04-26 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 7 juni. I motionen föreslås att landstinget skriver in krav om att svenska kollektivavtal i sina upphandlingsunderlag för alla former av arbete vid offentlig upphandling. Motionen lyfter fram viktiga frågeställningar inom ett komplicerat område. Vad som gäller vid offentlig upphandling av tjänster är i delar oklart och på flera punkter är regelverken på nationell och EU-nivå motsägelsefulla. Detta visade sig bl a i samband med Vaxholms kommuns upphandlig av ett skolbygge där, i förlängningen, företrädare för två regeringar inom EU hävdade helt olika ståndpunkter och tolkningar. Motionen har handlagts vid landstingskansliet För all offentlig upphandling galler att vissa grundläggande EG-rättsliga principer måste iakttas. Bestämmelserna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) ska darfór tolkas mot bakgrund av dessa principer. Det gäller särskilt principen om fri rörlighet for varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjanster. I LOU 3 kap 24 (upphandling av byggentreprenader) och 5 kap 5 27 (upphandling av tjänster) anges att en upphandlande enhet i förfkågningsunderlaget upplysa om vilka myndigheter som kan lämna en anbudsgivare information om de bestämmelser om anställningsskydd och arbetsvillkor, som skall gälla för tjänsten. f& I ett tolkningsmeddelande 2001 har dock EU-kommissionen angett att om ett företag som har sitt säte i en annan medlemsstat och inte undertecknat det nationella kollektivavtalet som galler för den berörda sektorn i den upphandlande mvndi~hetens - - land. av dessa skäl utesluts från att delta i en offentlig upphandling, skulle det inte bara strida mot upphandlingsdiektiven utan också kunna vara ett brott mot friheten att tillhandahålla tjanster och i förekommande fall även mot etableringsfnheten. Kammarrätten i Stockholm fann i en dom daterad 1995-03-28. mål 1713-1995, att ett krav i en offentlig upphandling på att entreprenören skulle vara bunden av kollektivavtal stod i strid mot kravet på affirsmässighet enligt 1 611 88 Nykiiping. besöh Repslagaregatan 19 fel 0155-24 50 00. lax 0155-24 55 82. emait b@tk.dll.se
kap. 4 5 LOU, vilket innebar att den upphandlande enheten som var en statlig myndighet ålades att genom rättelse ta bort kravet. Under 2004 antog ministerrådet och parlamentet i EU nya direktiv om offentlig upphandling och för en tid sedan presenterade Uppbandlingsutredningen 2004 förslag på hur direktiven ska införlivas i svensk lag. Nu har regeringen fattat beslut om tilläggsdirektiv till utredningen, som bland annat innehåller ett uppdrag att undersöka huruvida 1LO:s konvention 94, om arbetsklausuler i kontrakt där en offentlig myndighet ar part, är förenlig med de nya EG-direktiven om offentlig upphandling. Internationella arbetsorganisationen (ILO) är en trepartsorganisation där representanter för arbetstagare och arbetsgivare tillsammans med regeringarnas representanter arbetar för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden i alla länder. ILOkonventionen nr 94 innebär i korthet att samhället ska ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Konventionen, som antogs av den internationella arbetsorganisationen IL0 1949, har inte ratificerats av Sverige men frågan har aktualiserats i och med det svenska medlemskapet. Om konventionen ä~ förenlig med direktiven kommer regeringen att se över möjligheterna att ratificera den. I praktiken innebar det att kommuner och andra offentliga organ ska kunna ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal eller motsvarande vid offentlig upphandling. Utredningens tilläggsuppdrag ska redovisas senast den 13 januari 2006. Kommentar Den fia rörligheten inom EU kan medföra förbättrad konkurrens som är ekonomiskt gynnsam för kommuner och landsting. Den kan dock också fa negativa konsekvenser i form av Iönedumpning och försämrade villkor på arbetsplatserna. Mot den bakgrunden är det angeläget att det finns ett regelverk som möjliggör att stalla sociala och avtalsmässiga krav vid upphandling. Det är dock tveksamt om det kommer att vara möjligt att vid offentlig upphandling ställa krav på att antagna leverantörer ska teckna svenskt kollektivavtal för alla former av arbete. Landstinget genomför flera olika tjänsteupphandlingar med såval stora byggentreprenörer som E- eller enrnansforetag, t ex vårdavtal med enskilda läkare och sjukgymnaster. Villkoren bör darför kunna avgöras fran fall till fall. Ett tankbart alternativ är dock att kraven kommer att formuleras annorlunda, tiii exempel att företag ska garantera socialt acceptabla villkor, som inte ar mindre gynnsamma än de som faststallts i kollektivavtal eller nationell lagstiftning.
DATUM 2005-1 0-17 LO och Svenskt Näringsliv har den 30 augusti 2005 kommit överens om en gemensam rekommendation som reglerar hur utländska foretag och deras anställda ska hanteras i Sverige. Rekommendationen innebär att medlemsförbunden i Svenskt Näringsliv och LO ska traffa avtal om vilka delar av riksavtalen som ska gälla för utländska företag som ska göra arbeten i Sverige. Förhundsavtalen ska vara så utformade att de leder tiii likvärdig behandling nar det galler löner, arbetstider och andra villkor av företag och de anställda. Landstinget Sörmiand avser att, i avvaktan på Upphandlingsutredningens resultat, tills vidare ta hiinsvn till denna rekommendation vid upphandling. ~andst~n~sst~relsen ser fr& emot resultatet av ~~~handlin~si%ednin~&s tilläggsuppdrag år 2006. Landstinget bör dock invänta detta och därav följande rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting, innan definitiv stalining tas for Landstinget Sömilands vidkommande. Halsokonsekvensbeskrivning HKB är en metod att analysera ett förslags påverkan på "hälsans bestämningsfaktorer" i form av livsvillkor' och levnadsvano? d v s förhållanden som primärt föregår och delvis bidrar till utvecklandet av ohälsa. Människors livsvillkor kan naturligtvis påverkas negativt i ett tankt framtidsscenario, dar svenska löner pressas tillbaka och övriga villkor på arbetsplatserna försämras, till följd av konkurrens från länder där både löner och arbetsvillkor ligger på en lägre nivå. Skulle regeringens utredning visa att upphandlingskrav liknande de som namns i motionssvaret inte är förenliga med gällande regler, kan man inte bortse från riskerna för en sådan utveckling. Sett till arbetsmarknaden i stort kan detta i förlängningen innebära forsämrade livsvillkor för stora grupper. Vad galler levnadsvanor finns inte någon påtaglig koppling till motionen Yrkande Socialdemokraterna yrkade bifall till motionen. ' Främst sociala och ekonomiska villkor 'Vardagliga vanor beträffande t ex kost. motion, tobak och alkohol
DATUM 2005-10-1 7 Proposition Ordförande ställde proposition mellan utsänt förslag om avslag och yrkandet om bifall. 0- Den öppna omröstningen utfoll till @mån för det utsända förslaget att motionen skall avslås. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen avslås Reservation De socialdemokratiska ledamöterna lämnar skriftlig reservation mot landstingsstyrelsens beslut i 88/05 Rätt utdraget ur protokollet. Justering anmäld: Beslutsbilaga Reservationen ( Intygas: l Bilaga underliggande handling 1. Motionen Protokollsutdrae. Landstingsfullmäktige Akten
.~,- Bilaga 1 LS 88/05 - - ~. ~ - - - - - Laiidstinget Sörmland, 61 1 88 Nykö Motion om regler vid upphandling., r Ett sunt näringsliv och trygga arbeten är förutsättningen för en rättvis till För att nå detta och för att samhället inte ska utarmas måste det vara ordning och reda samt stabila spelregler på arbetsmarknaden. I begreppet ordning och reda ingår bland annat att alla anställda garanteras rättvisa löner och goda anställningsvillkor samt att alla företag och myndigheter ser till att följa gällande regler. Rättvisa för oss är en vit ekonomi samt kollektivavtal som garanterar rätt lön och trygga arbetsvillkor. Vi lever i en alltmer internationaliserad värld med ökad rörlighet för arbetskraft och företagande över nationsgränserna, Den negativa delen av detta är att allt fler företag försöker att använda de anställdas löner och förmåner som ett konkmensmedel. Vi kan också se att den "svsuia arbetsmarknaden" breder ut sig allt mer. Vår bestämda uppfattning är att oavsett om det är ett svenskt företag eller utländskt så ska samma spelregler gälla. Det skulle bli mycket stora bekymmer om vi skulle göra avsteg från v& ratt att hävda kollektivavtalet vid offentlig upphandling. I dagsläget pågår det diskussioner om ifall man kan kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling. Den negativa tolkning vi använder i Sverige finns det inget stöd for i EG-rätten. I Danmark har man ett sådant krav på kollektivavtal och EG-domstolen har inte tagit upp frågan till prövning. Med vad som ovan anförts föreslår vi att: F Landstingsfullmäktige staller sig bakom förslaget att landstinget i sina upphandlingsunderlag - skriver in kravet om svenska kollektivavtal för alla former av arbete vid offentlig upphandling. #' ~Lci Id? okratiska landstingsgruppen B"'"""" "G+-----
Reservation mot landstingsstyrelsens beslut i 5 88 2005-1 0-1 7. Svensk arbetsmarknad har från överenskommelsen mellan LO och SAF 1938 (Saltsjöbadsavtalet) präglats av arbetsfred och utveckling i samverkan. Den Svenska modellen innebar att Staten inte lägger sig i och stiftar lagar om lägsta löner, det ar en sak för arbetsmarknadens parter att sköta. Grundförutsättningen för att avtalsvagen skall fungerar ar att stora och offentliga arbetsgivare varnar om kollektivavtalen värde. Att i egna beställningar skriva in vikten av att det skall finnas kollektivavtal innebar att vi markerar värdet av den Svenska modellen med kollektivavtal som skydd för arbetstagarna. Det innebar också en garanti för arbetsfred mellan avtalsrörelserna. Därför reserverar vi socialdemokrater oss mot det borgerliga beslutet i Mikael Edlund, gruppled