Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det med ett TTIP-avtal?...2 3. Varför bör vi inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA just nu?...3 4. Vad har EU att vinna?...3 5. Varför är Europeiska unionen en viktig handelspartner för USA?...4 6. Vem kommer att förhandla?...5 7. Hur kommer förhandlarna att kunna ställas till ansvar?...5 8. Hur lång tid kommer förhandlingarna att ta?...6 9. Vem kommer att kunna dra nytta av TTIP-avtalet?...6 10. När kan jag börja se fördelarna med TTIP-avtalet?...7 11. Vad kommer TTIP-avtalet att ändra i mitt liv?...7 12. Behöver jag oroa mig för att EU:s nuvarande standarder för konsument-, miljö- och hälsoskydd ska bli sämre?...7 13. Vad kommer att hända med jordbruket?...8 14. Kommer EU att tvingas importera amerikanska produkter gjorda av genetiskt modifierade organismer (GMO)?...8 15. Kommer europeiska stormarknader att bli fulla av kött från amerikanska djur som fått hormoner?...8 16. Kommer europeisk film att slås ut av en ström av amerikansk film?...9 Date: 14/06/2013

17. Kommer TTIP-avtalet automatiskt att stå över EU:s lagar?...9 18. Hur kommer TTIP-avtalet att påverka resten av världen?...9 19. Kommer TTIP-avtalet att göra att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta) kommer in bakvägen?...10 20. Varför låter EU avtalet om tvistelösning mellan investerare och stat ingå i TTIP-avtalet?...10 21. Betyder TTIP-avtalet slutet på multilaterala avtal och Doharundan?...11 22. Kommer förhandlingarna att vara hemliga?...11 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar? Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (nedan kallat TTIP-avtalet) är namnet på ett handelsavtal som ska förhandlas fram mellan Europeiska unionen och Förenta staterna. Förhandlingarna kommer att inriktas på att avlägsna handelshinder (tullar, onödiga regleringar, restriktioner för investeringar) i en mängd olika ekonomiska sektorer för att det ska bli enklare att köpa och sälja varor och tjänster mellan EU och USA. EU och USA vill också göra det enklare för de egna företagen att investera i den andra partens ekonomi. 2. Vems idé var det med ett TTIP-avtal? Tanken på ett handelsavtal mellan EU och USA är inte ny. Regeringar, näringslivet och den akademiska världen har faktiskt diskuterat detta under en lång tid. På senare år har EU och USA börjat känna att tiden nu är mogen. Innan man beslöt att inleda förhandlingarna inrättade EU och USA år 2011 en arbetsgrupp av regeringsexperter som skulle se på vilket handels- och investeringsavtal mellan de två ekonomiska stormakterna som skulle kunna utvecklas. Ordförandeskapet för gruppen delades av EU:s handelskommissionär och USA:s handelsföreträdare. The High Level Working Group on Jobs and Growth (Högnivågruppen för sysselsättning och tillväxt), som den kallades, undersökte grundligt vilka möjligheter och eventuella svårigheter som ett avtal skulle kunna innebära. Gruppen drog slutsatsen att ett övergripande avtal inom alla sektorer skulle vara övervägande positivt och öppna upp handeln och ge välkommen skjuts åt den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen på båda sidor av Atlanten. Gruppen rekommenderade att förhandlingar inleds. Page 2 of 11

3. Varför bör vi inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA just nu? Beslutet att inleda förhandlingar beror framförallt på den fortsatta ekonomiska krisen och att de multilaterala handelsförhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) den s.k. utvecklingsagendan från Doha har kört fast. Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och höga råvarupriser betyder också att båda sidor är redo att diskutera jordbruk och ett öppnande av sina marknader. Ett handels- och investeringsavtal mellan världens två största ekonomier ger ett välkommet tillfälle att ge en skjuts åt tillväxt och sysselsättning på båda sidor av Atlanten. 4. Vad har EU att vinna? Liksom alltid innan det fattas ett beslut om att inleda förhandlingar om ett handelsavtal, gjorde EU sin egen konsekvensanalys av de möjliga effekterna av avtalet. EU beställde också en oberoende studie från London-baserade Centre for Economic Policy Research (CEPR). Studien som har titeln Reducing barriers to Transatlantic Trade redogör för de ekonomiska följderna av ett TTIP-avtal för både EU och USA. Enligt studien kan EU:s ekonomi komma att tjäna i storleksordningen 119 miljarder euro per år, vilket motsvarar ett extra tillskott på 545 euro för ett genomsnittligt hushåll i EU. Enligt studien kan USA:s ekonomi komma att tjäna i storleksordningen 95 miljarder euro per år eller 655 euro per amerikansk familj. Dessa fördelar skulle kosta mycket lite, eftersom de skulle vara resultatet av att tullarna avlägsnas och att onödiga regleringar och byråkratiskt krångel som nu gör det svårt att köpa och sälja över Atlanten försvinner. Den extra ekonomiska tillväxt som TTIP-avtalet förväntas leda till kommer att gagna alla människor. Att främja handeln är ett bra sätt att stimulera våra ekonomier genom att man skapar en ökad efterfrågan och ett ökat utbud utan att de offentliga utgifterna eller den offentliga upplåningen behöver öka. TTIP-avtalet skulle alltså bli billigast tänkbara stimulanspaket. Även om tullarna mellan EU och USA redan är låga (i genomsnitt 4 %), betyder den kombinerade storleken på EU:s och USA:s ekonomier att avvecklingen av dem kommer att vara gynnsamt för sysselsättningen och tillväxten. Det område där förhandlingarna kan göra verkliga besparingar för företagen, skapa sysselsättningstillfällen och ge mervärde åt konsumenterna är avlägsnandet av onödiga regler och bestämmelser de s.k. icketariffära handelshindren. Icke-tariffära handelshinder är resultatet av skillnader i regleringar och standarder. Även om både EU och USA har välutvecklade system för säkerhet och konsumentskydd, kan det bli komplicerat att avlägsna dessa hinder därför att EU och USA ofta har olika tillvägagångssätt för att uppnå samma mål. Att behöva rätta sig efter två separata regeluppsättningar kan kosta tid och pengar. Page 3 of 11

Kostnaden för att handskas med onödig byråkrati kan betyda att motsvarigheten till en tull på 10-20 % läggs till varupriset, en extra utgift som konsumenterna får betala. London-baserade Centre for Economic Policy Research (CEPR) har i en oberoende studie med titeln Reducing barriers to Transatlantic Trade beräknat att upp till 80 % av de ekonomiska fördelarna med TTIP-avtalet skulle komma från minskade kostnader för byråkrati och regleringar samt från liberaliseringen av handeln med tjänster och offentlig upphandling. Här är några praktiska exempel på detta: Både EU och USA har höga bilsäkerhetsstandarder. TTIP-avtalet skulle kunna göra det möjligt för parterna att godta varandras standarder så att bilar som har godkänts på en sida av Atlanten skulle kunna säljas på den andra sidan utan att behöva genomgå ytterligare tester eller anpassas för att uppfylla särskilda specifikationer. Liberaliseringen av handeln med tjänster skulle göra det tillåtet för europeiska flygbolag att bedriva inrikestrafik i USA. Om ett plan idag flyger från Paris till Los Angeles och hälften av passagerarna stiger av i New York, måste det flyga halvtomt till Los Angeles eftersom det inte får lov att ta ombord nya passagerare i New York. Att öppna upp amerikansk offentlig upphandling i USA för europeiska byggnadsfirmor skulle medföra att de kan konkurrera om stora projekt inom byggnation och transport i USA. Europeiska företag, arbetstagare och medborgare skulle kunna gagnas enormt av en mer öppen amerikansk marknad. EU har många mycket konkurrenskraftiga företag som producerar produkter och tjänster av högsta kvalitet, av vilka många är världsledande och mycket kända varumärken. På jordbruksområdet gör till exempel amerikanska växtskyddsregler att europeiska äpplen är bannlysta och de amerikanska reglerna för livsmedelssäkerhet att det är olagligt att importera många europeiska ostar. Om man avlägsnar tullar och andra handelshinder kommer europeiska producenter att kunna sälja mer till USA, vilket är gynnsamt för näringslivet och sysselsättningen. Att avlägsna hinder i EU för amerikanska produkter och tjänster kommer att betyda större urval och lägre priser för människor här i Europa. Vad som är helt klart är att båda sidor kommer att tjäna på att ytterligare öppna upp sina marknader för handel och investeringar. Alla kommer på så sätt att bli vinnare. 5. Varför är Europeiska unionen en viktig handelspartner för USA? Även i den nuvarande situationen när eurozonen håller på att återhämta sig från en ekonomisk kris, kommer handeln med Europa att erbjuda mycket stora möjligheter för våra amerikanska partner. EU är världens största ekonomi och dess 500 miljoner invånare har en genomsnittlig inkomst per capita på 25 000 euro. Page 4 of 11

Detta betyder också att EU är världens största marknad. EU är den största importören av tillverkningsvaror och tjänster och EU står för det största antalet investeringar utomlands och tar emot flest investeringar från utländska företag i världen. EU är den största investeraren i USA (2011) och den näst största destinationen för amerikansk varuexport (2012) och den största marknaden för amerikansk export av tjänster (2010). EU är mycket bra på att förhandla fram frihandelsavtal. EU:s komplexa och omfattande frihandelsavtal med Sydkorea och Singapore kunde slutföras på den relativt korta tiden fyra år. EU arbetar hårt för att öppna upp marknader genom förhandlingar med andra länder som till exempel Indien, Japan, Vietnam och Malaysia. Såsom en av de mest öppna ekonomierna i världen, förblir EU frihandeln trogen. 6. Vem kommer att förhandla? På det handelspolitiska området förhandlar Europeiska kommissionen på EU:s och dess 27 medlemsstaters vägnar: en röst som företräder 500 miljoner människor är effektivare än om alla EU-medlemsstater skulle försöka förhandla var för sig. TTIP-avtalet är inget undantag och därför kommer EU:s handelskommissionär Karel De Gucht att företräda EU vid förhandlingsbordet. Kommissionen kommer att förhandla utifrån de riktlinjer som man enats om i rådet där EU-medlemsstaternas alla regeringar finns företrädda. Kommissionens avdelning för handel kommer att gå i spetsen, i nära samarbete med andra avdelningar inom kommissionen, särskilt de som ansvarar för de områden som förhandlingarna i huvudsak kommer att inriktas på. När det gäller USA är det Förenta staternas handelsföreträdare (USTR) som kommer att vara huvudförhandlare. 7. Hur kommer förhandlarna att kunna ställas till ansvar? Under hela förhandlingarna kommer Europeiska kommissionen att informera EUmedlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet om utvecklingen. Så snart förhandlarna har kommit fram till ett avtal, är det i sista hand rådet tillsammans med Europaparlamentet som kommer att granska och godkänna eller förkasta det slutliga avtalet. På USA:s sida är det den amerikanska kongressen. 8. Hur lång tid kommer förhandlingarna att ta? Om rådet godkänner riktlinjerna för förhandlingarna i juni 2013 såsom planerat och den amerikanska kongressen inte motsätter sig att förhandlingar inleds, kommer inledningen av de formella förhandlingarna troligen att ske under sommaren 2013. Page 5 of 11

Både EU och USA vill undvika åratal av förhandlingar. Den allmänna föreställningen är att det borde vara möjligt att få till stånd ett avtal inom ett par år, men det viktigaste är förstås att få ett bra resultat. Högnivågruppen, The High Level Working Group, som inrättades av EU och USA för att granska de möjliga effekterna av ett avtal om handel och investeringar har utarbetat en rapport med ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer ger förhandlarna en bra grund att utgå ifrån. 9. Vem kommer att kunna dra nytta av TTIP-avtalet? Förhandlingarna om TTIP-avtalet kommer att röra många delar av ekonomin, bland annat tillverkningsindustri, tjänster och jordbruk. Ett avlägsnande av handelshindren kommer att ge skjuts åt den ekonomiska tillväxten, skapa sysselsättningstillfällen och ge lägre priser. En oberoende studie från London-baserade Centre for Economic Policy Research (CEPR) menar att EU:s ekonomi kan komma att tjäna i storleksordningen 119 miljarder euro per år vilket motsvarar ett extra tillskott på 545 euro för ett genomsnittligt hushåll i EU och att USA:s ekonomi kan komma att tjäna i storleksordningen 95 miljarder euro per år. Exporten inom alla delar av ekonomin förväntas öka, vilket är bra för sysselsättningen. Vissa sektorer kommer troligen att öka sin export mer än andra. EU:s export till USA av motorfordon förväntas till exempel gå upp med 149 %. Detta återspeglar till en del vikten av en tvåvägshandel med delar och komponenter och den framtida ytterligare integrationen av EU:s och USA:s industrier. Det är inte bara handeln mellan EU och USA som förväntas öka. Till följd av den ökade efterfrågan på råvaror, komponenter och andra insatsvaror, förutspår man att också EU:s export till andra länder kommer att öka. Exporten till resten av världen av metallprodukter förutspås öka med 12 %, bearbetade livsmedelsprodukter med 9 %, kemikalier med 9 %, övriga tillverkade varor med 6 % och övrig transportutrustning med 6 %. TTIP-avtalet kommer att bli ett handelsavtal värdigt det tjugoförsta århundradet den ökade affärsverksamheten kommer inte bara att gynna de multinationella företagen, utan också små och medelstora företag, antingen genom att de exporterar själva eller genom att de är leverantörer till de större företagen. Den ekonomiska tillväxt och ökade produktivitet som avtalet skapar kommer att vara till fördel för arbetstagare både i EU och USA, både när det gäller lönesättning och nya arbetstillfällen och för både högutbildad och lågutbildad arbetskraft. Page 6 of 11

10. När kan jag börja se fördelarna med TTIP-avtalet? Förhandlingarna som sådana kommer troligen att pågå i ett par år. Efter det måste avtalet godkännas på EU:s sida av Europaparlamentet och alla EU:s medlemsstater och på USA:s sida av den amerikanska kongressen. Vi vill att så många tullar och andra handelshinder som möjligt ska ha avlägsnats när avtalet godkänns och blir lag. Ju snabbare detta kan ske, desto tidigare kan vi alla börja dra nytta av fördelarna. En del ändringar kan emellertid behöva en successiv infasning. 11. Vad kommer TTIP-avtalet att ändra i mitt liv? Överlag kommer alla i EU att kunna dra fördel av TTIP-avtalet med i storleksordningen 545 euro för ett genomsnittligt EU-hushåll. Vinsten kommer att bestå i billigare varor och tjänster. Priserna kommer att bli lägre därför att importtullarna på amerikanska varor kommer att avskaffas och onödiga regleringar som medför kostnader vid handel mellan EU och USA kommer att avlägsnas. Men vi kommer också att dra nytta av att EU och USA har enats om att godta varandras tekniska standarder på många områden, vilket betyder att tillverkarna istället för två separata uppsättningar specifikationer kan följa ett enda regelverk för både EU och USA. Detta minskade byråkratiska krångel kommer att ge lägre kostnader, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser. 12. Behöver jag oroa mig för att EU:s nuvarande standarder för konsument-, miljö- och hälsoskydd ska bli sämre? Nej. Vi kommer inte att förhandla om de nuvarande skyddsnivåerna bara för att få till stånd ett avtal. Vår höga skyddsnivå här i Europa är inte förhandlingsbar. Men låt oss inte glömma att även USA tar skyddet av medborgarna på största allvar. Förhandlingarna kommer inte att röra sig om sänkta standarder, utan om att ta bort tullar och onödigt byråkratiskt krångel, samtidigt som de höga standarderna bibehålls. Det kommer inte att bli några som helst kompromisser kring konsument-, miljö- och hälsoskydd. Men vi kommer att vara villiga att se pragmatiskt på om vi kan göra saker och ting bättre eller mer samordnat. Varje sida har självklart rätt att lagstifta om konsument-, miljö- och hälsoskydd på den nivå man anser lämplig. 13. Vad kommer att hända med jordbruket? Förhandlingarna om TTIP-avtalet kommer att inbegripa jordbruket. Att öppna upp jordbruksmarknaderna blir ömsesidigt och kommer att ge fördelar för både EU och USA. Page 7 of 11

USA är intresserat av att sälja mer av sina jordbruksråvaror som till exempel vete och soja. EU:s export till USA är mestadels matprodukter av ett högre värde såsom sprit, vin, öl och bearbetade livsmedelsprodukter (som till exempel ost, skinka och choklad). Europa har ett klart intresse av att sälja mer av de matprodukter av högsta kvalitet som produceras till USA. För närvarande är vissa europeiska matprodukter såsom äpplen och vissa ostar bannlysta på den amerikanska marknaden, medan andra omfattas av höga amerikanska tullar kött 30 %, drycker 22-23 % och mejeriprodukter upp till 139 %. Om dessa tullar och andra hinder försvinner kommer detta att gynna EU:s export till USA. 14. Kommer EU att tvingas importera amerikanska produkter gjorda av genetiskt modifierade organismer (GMO)? Nej. Grundläggande lagstiftning, som till exempel rör genetiskt modifierade organismer eller som skyddar människors liv och hälsa, djurhälsa och djurskydd eller miljö- och konsumentintressen kommer inte att ingå i förhandlingarna. Enligt EU:s regler kan genetiskt modifierade organismer som godkänts för användning i livsmedel, foder och utsäde redan säljas i EU. Ansökningar om godkännande bedöms av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Hittills har myndigheten godkänt 49 genetiskt modifierade organismer. Den säkerhetsbedömning som Efsa gör innan en genetiskt modifierad organism får säljas i EU kommer inte att påverkas av förhandlingarna. Det är emellertid möjligt att det går att förenkla förfarandena med GMO-ansökningar utan att vi ger avkall på våra högt ställda krav. På så sätt skulle vi kunna minimera de handelshinder som beror på hur våra egna system fungerar. 15. Kommer europeiska stormarknader att bli fulla av kött från amerikanska djur som fått hormoner? Nej. Förhandlingarna kommer inte att gå ut på att göra ekonomiska vinster på bekostnad av våra konsumenters hälsa. Stränga EU-bestämmelser, som de som gäller hormoner, eller de som är till för att skydda människors liv och hälsa, djurhälsa och djurskydd eller miljö- och konsumentintressen, kommer inte att ingå i förhandlingarna. 16. Kommer europeisk film att slås ut av en ström av amerikansk film? Nej. EU har regler som skyddar Europas kulturella mångfald, som till exempel den rikedom som är ett resultat av de många språk som talas på vår kontinent. EU och medlemsstaterna har lagar som skyddar och främjar kulturell mångfald i filmproduktion och TV-sändningar den s.k. audiovisuella sektorn. EU kommer inte att kompromissa med denna rätt och förmåga att skydda Europas kulturarv. Page 8 of 11

Europeiska kommissionen anser att EU:s medlemsstater måste kunna fortsätta sin nuvarande handlingspolitik inom den audiovisuella sektorn, varken EU:s direktiv som påverkar den audiovisuella sektorn eller Media-programmen till stöd för EU:s filmindustri bör ändras genom TTIP-avtalet, och när TTIP-avtalet väl har börjat gälla, bör EU fortfarande kunna anpassa sina bestämmelser i den audiovisuella sektorn som ett svar på tekniska förändringar. 17. Kommer TTIP-avtalet automatiskt att stå över EU:s lagar? Nej. TTIP-avtalet kommer inte att automatiskt ha företräde framför, upphäva eller ändra EU:s lagar och bestämmelser. Alla ändringar av EU:s lagar, bestämmelser eller regelverk som görs i syfte att liberalisera handeln kommer att behöva godkännas av EU:s medlemsstater i rådet och av Europaparlamentet. 18. Hur kommer TTIP-avtalet att påverka resten av världen? Ett handelsavtal mellan EU och USA kommer att påverka världsekonomin positivt. En ökad handel mellan de två ekonomiska giganterna kommer till exempel att öka efterfrågan på råvaror, komponenter och andra insatsvaror som andra länder producerar. Detta förväntas ge ett tillskott till världsekonomin på 100 miljarder euro utöver den extra handeln mellan EU och USA. Ju mer omfattande avtalet mellan EU och USA blir, desto större blir förtjänsterna för resten av världen. Harmoniseringen av EU:s och USA:s tekniska standarder skulle mycket väl kunna ligga till grund för globala standarder. Den transatlantiska marknaden är så stor att om den hade en enda uppsättning regler skulle det vara i andra länders intresse att anta dem också. På så sätt skulle de bara behöva producera varor enligt en uppsättning specifikationer, vilket skulle göra den globala handeln enklare och billigare. 19. Kommer TTIP-avtalet att göra att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta) kommer in bakvägen? Nej. Avsikten med handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta) var att få ett slut på handeln med varumärkesförfalskade varor. Det säger sig självt att Europaparlamentets ståndpunkt de röstade emot Acta-avtalet fullt ut kommer att respekteras. Acta-avtalet kommer alltså inte att komma in bakvägen. TTIP-avtalet kommer att bli ett mycket mer omfattande avtal som täcker många olika sektorer. Frågor som rör immateriella rättigheter (IPR) såsom regler om upphovsrätt Page 9 of 11

och varumärken kommer bara att vara en del av det. Både EU och USA har redan effektiva regler för att skydda immateriella rättigheter, även om deras tillvägagångssätt för att uppnå målet ibland är lite olika. Vi har inte för avsikt att harmonisera EU:s och USA:s lagar om immateriella rättigheter. Om man undersöker det begränsade antal frågor inom immateriella rättigheter som berör både EU och USA, skulle TTIP-avtalet kunna göra handeln oss emellan enklare utan att dessa regler försvagas. 20. Varför låter EU avtalet om tvistelösning mellan investerare och stat ingå i TTIP-avtalet? Europeiska kommissionen, EU:s medlemsstater och Europaparlamentet anser alla att avtalet om tvistelösning mellan investerare och stat (ISDS) är ett viktigt instrument för att skydda EU:s investerare utomlands. Det faktum att ett land har ett solitt rättsligt system är inte alltid en garanti att utländska investerare har ett adekvat skydd. En regering kan expropriera en investerare (till exempel genom nationalisering) eller anta lagar som gör deras investering värdelös, till exempel genom att plötsligt förbjuda en produkt som tillverkas i en fabrik som ägs av en utländsk investerare utan att betala någon kompensation. Om investerare hindras från att väcka talan vid en lokal domstol eller de lokala domstolarna är oförmögna att behandla ett klagomål på ett effektivt sätt, har investerarna ingenstans att vända sig med en talan om kompensation. Under sådana omständigheter kan en ISDS-klausul i ett investeringsavtal ge en extra säkerhet åt investerare genom att de garanteras ett forum där de kan väcka talan om kompensation. Även om EU och USA har utvecklade ekonomier, kan investerare stöta på problem som rör deras investeringar och som de inhemska domstolarna inte alltid kan behandla på ett effektivt sätt. Det är därför som vi anser att det är ett klart mervärde att TTIP-avtalet kommer att innehålla bestämmelser som skyddar investerare. Eftersom avtalet kommer att knyta samman världens två främsta ekonomier, kommer det också att leda till nya standarder för framtiden. Att inbegripa åtgärder för att skydda investerare hindrar inte regeringar från att anta lagar och leder inte till att lagar upphävs. Det som åtgärder i bästa fall kan leda till är att kompensation betalas ut. EU:s medlemsstater har lagstiftat på området i många år utan att detta har ifrågasatts. EU arbetar hur som helst nu på en större tydlighet för att garantera att genuina regleringsförfaranden inte med framgång ska kunna ifrågasättas. Europeiska kommissionen medger att systemet går att förbättra och har varit mycket aktiv när det gäller att utveckla FN:s nya regler för insyn när det gäller ISDS. I de bilaterala handelsavtal som EU förhandlar fram är syftet att få fram bättre regler, till exempel när det gäller statskontroll av skiljemän och en uppförandekod för dessa. Page 10 of 11

21. Betyder TTIP-avtalet slutet på multilaterala avtal och Doharundan? Nej, inte alls. De multilaterala handelsförhandlingar som förs i Världshandelsorganisationen (WTO) den s.k. Doharundan har kört fast, men det faktum att EU och USA har beslutat att inleda bilaterala förhandlingar betyder inte att vi slutat att arbeta för ett multilateralt tillvägagångssätt som involverar så många länder som möjligt. Tvärtom kan det bli så att TTIP-avtalet uppmuntrar andra att återuppliva WTO-förhandlingarna. Om EU och USA kan harmonisera många av sina regler och standarder, skulle detta dessutom kunna bli en grund för att skapa globala regler med de kostnadsbesparingar och ekonomiska fördelar som detta skulle medföra. 22. Kommer förhandlingarna att vara hemliga? För att handelsförhandlingar ska kunna fungera och bli framgångsrika krävs ett visst mått av konfidentialitet, annars skulle det vara som att visa den andra spelaren sina kort i ett kortspel. Under förhandlingarnas lopp kommer Europeiska kommissionen emellertid att fortsätta att ha kontakt med industri, branschorganisationer för handeln, konsumentorganisationer och andra företrädare för det civila samhället. Europeiska kommissionen kommer att hålla medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet underrättade om utvecklingen. När förhandlingarna har avslutats är det dessa två institutioner rådet som består av företrädare för medlemsstaternas regeringar och det direktvalda Europaparlamentet som kommer att godkänna eller förkasta avtalet. Page 11 of 11