KALLELSE till sammanträde

2007-10-12 Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 25 oktober 2007 klockan 10.00 15.00 Plats: Kulturens Hus, Konferensrum 2, Luleå Föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen http://www.bd.komforb.se/kansliet/styrelsen.htm Ledamot som inte kan närvara kallar sin ersättare och meddelar detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Karl Petersen Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2007-10-12 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Kostnadsfördelningsmodell Länstrafiken Bilagor: a) PM b) presentation enligt rubrik 2. Förstudie av projekt för att skapa en långsiktig förvaltning av naturresursen lax Bilagor: a) PM b) Skrivelse 2007-09-10 Låt vildlaxen vandra hem från Sportfiskarna 3. Ansökan om rekommendation till finansiellt stöd till Ung Företagsamhet Norrbotten Bilagor: a) PM b) Ansökan juni 2007 från Ung Företagsamhet Norrbotten 4. Slutrapport om projekt Isbrytaren Bilagor: a) PM b) Slutrapport enligt rubrik 5. Utökning av Kommunförbundet Norrbottens representation i Skogslänsgruppen Bilaga: PM 6. Val Ordförande i Barn- och utbildningsberedningen Fem ledamöter och fem ersättare i Barn- och utbildningsberedningen Ordförande i Socialberedningen Fem ledamöter och fem ersättare i Socialberedningen Representant i länshandikapprådet Representant i Folkhälsopolitiska rådet Representant i hemsjukvårdens politiska styrgrupp Ersättare som revisor Ledamot i valberedningen Bilaga: PM 7. Redogörelse för videokonferenssystem inklusive kostnadskalkyl Bilaga: PM 8. Förlängning av projektet hemsjukvård Bilaga: PM 9. Skoterfrågor Muntlig redogörelse av Kalle Bergdahl, kansliet Bilaga: PM

2007-10-12 10. Redovsining av FRISK-projektet och tankar inför framtiden Muntlig information av Birgitta Johansson, processledare. 11. Hemsjukvården en nulägesbeskrivning Muntlig information av Marja-Leena Komulainen, kansliet. 12. Presentation av Gymnasiesamarbetet och Modersmålsprojektet Muntlig information av projektledarna Marita Björkman och Marina Eklund 13. Direktörens rapport Muntlig information av direktören Bilaga: PM 14. Delgivningar Yttrande till Naturvårdsverket angående Nationalparksplan för Sverige från Kommunförbundet Norrbotten Brev till Räddningsverkets GD Professur inom räddningstjänstområdet med fokus på uformning av responssystem från bland andra Kommunförbundet Norrbotten Protokoll Tillväxtberedningen 2007-08-28 Utsända cirkulär och inkomna svar Yttrande till Näringsdepartementet Iinriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen, perioden 2010-2019 från Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting Yttrande till Näringsdepartementet Iinriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen, perioden 2010-2019 från Europaforum Norra Sverige Delgivningar presenteras enligt styrelsens beslut på Kommunförbundet Norrbottens webbplats http://www.bd.komforb.se/kansliet/styrelsen.htm Där finns också övriga handlingar som rör styrelsens sammanträde. 15. Övriga frågor

Ärende 1

2007-09-25 Kostnadsfördelningsmodell av ägartillskott för Länstrafiken i Norrbotten Vid styrelsemötet den 14 juni 2007 diskuterades förslaget till ny kostnadsfördelnings-modell för Länstrafiken. Då det finns oklarheter om modellen och dess utfall fick kansliet i uppdrag att till ett kommande möte synliggöra totala kostnader och tilläggsavtal samt hur avtrappningen kan ske i förslaget med särskild hänsyn taget till solidaritet. Ägarsamrådet 2005 fattade beslut om att utreda en ny fördelningsmodell för underskottsfördelning till länstrafiken i Norrbottens län. Utgångspunkt för utredningen var en kostnadsfördelningsprincip där kommunerna skulle ansvara för inomkommunala linjer samt anslutningstrafik och Norrbottens läns landsting för stomlinjer inkluderande tågtrafiken. Uppdraget från ägarna syftar till bättre styrning med ökat kommunalt inflytande över trafiken genom att ägarna kan påverka vilka linjer som ska prioriteras och att kostnadsfördelningen blir ett direkt samband mellan vad man satsar och vad man får ut. I medföljande OH-dokument redovisas Norrbottensmodellens totala kostnader med nu kända kommunala tilläggsavtal. En utjämning under två år är föreslagen där kommunerna Luleå, Boden och Piteå solidarisk går in med ökat ägarbidrag som fördelas till Arjeplog, Pajala och Övertorneå. Presidiet beslutar Att förslaget till Kostnadsfördelningsmodell av ägartillskott för Länstrafiken i Norrbotten överlämnas till styrelsen för beslut

Ny fördelning av ägartillskott till Länstrafiken i Norrbotten Bättre styrning = Ökat kommunalt inflytande över trafiken Rättvis kostnadsfördelning = Beslut om trafik och kostnader ska hänga samman

Dagens modell ( underskottet i bolagets verksamhet efter avdrag för trafiken tillkommande statsbidrag skall täckas ) Befolkningsunderlag 40 % Landstinget 50 % Trafikproduktion (vagnkm) 60 % Kommunerna 50 %

Konsekvenser av dagens modell Otydlig rollfördelning mellan landsting, kommuner och länstrafikbolaget Synliggör inte den verkliga kostnaden för olika linjer Svaga incitament för att rationalisera trafik Begränsat kommunalt intresse för att öka resandet/intäkterna Svårt att se samband mellan samhällsplanering och kollektivtrafik Fördelningsnyckel 2006 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Landstinget

2004 Analysera alternativa fördelningsmodeller Landstinget svarar för stomlinjenätet Kommunerna svarar för inomkommunala linjer och anslutningstrafik Arbetsgrupp: 2 repr för landstinget, 3 repr för kommunerna Uppdrag från ägarna Styrning: Ökat kommunalt inflytande över trafiken Kostnadsfördelning: Beslut om trafik och kostnader ska hänga samman 2005 Ge förslag till ny fördelningsprincip Landstinget svarar för stomlinjenätet Kommunerna svarar för inomkommunala linjer och anslutningstrafik

Norrbottensmodellen 1. Kommunerna beställer och betalar för trafik inom kommungräns 2. Landstinget beställer och betalar för regional/interregional trafik mellan kommuncentra Tydlig koppling mellan ägarnas önskemål om trafik och den kostnad som var och en ska betala Långsiktigt hållbar Förväntade effekter Tydligt samband mellan vad man satsar och vad man får ut Incitament för samordning: Direkta effekter i den kommunala ekonomin Tydligare koppling: Ökat resande/ökade intäkter = minskade ägartillskott Erfarenheter från andra län: Trafiklösningar som gynnar resenärerna

Utredningens förslag Beräknad nettokostnad per ägare år 1 Beräknad nettokostnad per ägare år 5

Understryka ägarnas ursprungliga uppdrag Norrbottensmodellen 2 (efter diskussioner med kommunerna) Styrning (Ökat kommunalt inflytande över trafiken) Kostnadsfördelning (Beslut om trafik och kostnader ska hänga samman) Utjämning under 2 år därefter renodlad modell Ökade ägarbidrag från Boden (600 000 kr), Luleå (1 200 000 kr) och Piteå (1 000 000 kr) Fördelas till Arjeplog, Pajala och Övertorneå Ägartillskott 2005 + extra avtal Bruttokostnad per ägare Korrigering för stora kommunala nyttor av stomlinjer (till landstinget) Övriga kostnader Övriga intäkter Nettokostand inkl. statsbidrag Extra avtal Nettokosta nd inkl. statsbidrag och exkl. extra avtal Ägare Nettokostnad Statsbidrag Arjeplog -2 966 000-4 498 000-969 000 487 000-4 980 000-4 980 000 1 489 000-3 491 000 Arvidsjaur -2 649 000-2 674 000-673 000 338 000-3 009 000-3 009 000 0-3 009 000 Boden -5 268 000-4 240 000-737 000 370 000-4 607 000-4 607 000 109 000-4 498 000 Gällivare -4 046 000-1 407 663-1 012 337-1 024 000 514 000-1 917 663-1 917 663 450 000-1 467 663 Haparanda -2 433 000-2 001 000-457 000 230 000-2 228 000-2 228 000 325 000-1 903 000 Jokkmokk -2 431 000-1 264 919-785 081-762 000 383 000-1 643 919-1 643 919 545 000-1 098 919 Kalix -3 848 000-4 616 601-309 399-661 000 332 000-4 945 601-4 945 601 314 000-4 631 601 Kiruna -3 809 000-2 657 394-803 606-1 097 000 551 000-3 203 394-3 203 394 0-3 203 394 Luleå -12 533 000-10 694 000-1 408 000 707 000-11 395 000-11 395 000 0-11 395 000 Pajala -2 648 000-2 951 000-500 871-885 000 445 000-3 391 000-3 391 000 356 000-3 035 000 Piteå -7 188 000-8 519 000-944 000 474 000-8 989 000-8 989 000 516 000-8 473 000 Älvsbyn -1 934 000-2 742 000-530 000 266 000-3 006 000-3 006 000 12 000-2 994 000 Överkalix -2 374 000-2 221 000-150 436-322 000 162 000-2 381 000-2 381 000 1 058 000-1 323 000 Övertorneå -1 593 000-2 885 000-377 000 189 000-3 073 000-3 073 000 75 000-2 998 000 Landstinget -50 470 000-59 773 000 3 561 731-20 135 000 10 115 000-69 793 000 22 371 860-47 421 140-47 421 140 Summa: -106 190 000-113 144 577 0-30 981 000 15 563 000-128 562 577 22 371 860-106 190 717 5 249 000-100 941 717

Kommunala tilläggsavtal 2006: 5 885 000 kr Kommunen 50 % - Länstrafiken 50 % Arjeplogs kommun 1 874 000 kr 103 Slagnäs-Arjeplog Anslutning till Inlandsbanan sommartid 54 000 kr 102 Adolfström-Laisvall Utökad trafik för skolskjuts 60 000 kr 109 Mullbacken-Slagnäs Utökad trafik för skolskjuts 300 000 kr 110 Arjeplog-Långviken Utökad trafik för skolskjuts 50 000 kr 111 Rebak-Mellanström Utökad trafik för skolskjuts 240 000 kr 113 Svartberget-Loholm Utökad trafik för skolskjuts 280 000 kr 108 Änganäs-Maskaur Utökad trafik för skolskjuts 280 000 kr 106 Arjeplog-Varrasviken Utökad trafik för skolskjuts 100 000 kr 105 Örnvik-Arjeplog Utökad trafik för skolskjuts 80 000 kr 104 Ringselet-Arjeplog Utökad trafik för skolskjuts 80 000 kr Flygbilen Arjeplog-Arvidsjaur Del av underskott 350 000 kr Arvidsjaurs kommun 350 000 kr 136 Järvträsk-Glommers Utökad trafik för skolskjuts 350 000 kr Bodens kommun 21000 kr Boden Brännberg Utökad trafik för skolskjuts 21 000 kr Gällivare kommun 280 000 kr 420 Gällivare-Nilivaara Utökad trafik för skolskjuts 120 000 kr 422 Gällivare-Nattavaara Utökad trafik för skolskjuts 160 000 kr Haparanda kommun 325 000 kr 320 Lappträsk-Haparanda Utökad trafik för skolskjuts 325 000 kr Jokkmokks kommun 737 000 kr 402 Kuoka Vuollerim Utökad trafik för skolskjuts 127 000 kr 405 Kåbdalis-Jokkmokk Utökad trafik för skolskjuts 220 000 kr 406 Purkijaur-Jokkmokk Utökad trafik för skolskjuts 250 000 kr 407 Ålloluokta-Porjus Utökad trafik för skolskjuts 140 000 kr Kalix kommun 315 000 kr 305 Lantjärv-Kalix Utökad trafik för skolskjuts 215 000 kr 308 Vitvattnet-Kalix Utökad trafik för skolskjuts 100 000 kr Pajala kommun 345 000 kr 525 Mudoslompolo-Pajala Utökad trafik för skolskjuts 215 000 kr 523 Liviöjärvi-Pajala Utökad trafik för skolskjuts 130 000 kr Piteå kommun 405 000 kr 206 Rosvik-Piteå Utökad trafik för skolskjuts 104 000 kr 212 Stridholm-Piteå Utökad trafik för skolskjuts 135 000 kr 213 Piteå-Lillpite Utökad trafik för skolskjuts 166 000 kr Älvsbyns kommun 120 000 kr 247 Granträsk-Älvsbyn Utökad trafik för skolskjuts 120 000 kr Överkalix kommun 870 000 kr 42 Överkalix-Lansjärv Utökad trafik för skolskjuts 320 000 kr 341 Kypasjärvi-Överkalix Utökad trafik för skolskjuts 350 000 kr 342 Tallån-Överkalix Utökad trafik för skolskjuts 70 000 kr 343 Jockfall-Överkalix Utökad trafik för skolskjuts 90 000 kr 345 Svartbyn-Överkalix Utökad trafik för skolskjuts 40 000 kr Övertorneå kommun 213 000 kr 364 Liehittijä-Övertorneå Utökad trafik för skolskjuts 213 000 kr

Kommunala tilläggsavtal 2006: 5 885 000 kr Kommunen 50 % Länstrafiken 50 % (=hälften betalas av landstinget, hälften av samtliga kommuner) Arjeplogs tilläggsavtal för skolskjutsar och flygtaxi kostade 1 874 000 kr år 2006 Arjeplog betalade 937 000 + 6 832 = 943 832 kr Landstinget betalade 468 500 kr för Arjeplogs skolskjutsar och flygtaxi Pajala betalade 10 588 kr för Arjeplogs skolskjutsar och flygtaxi Fördelningsnyckel 2006 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Landstinget

Kostnader för regional tågtrafik - tillkommer med nuvarande modell Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Landstinget Summa 204 400 366 800 716 800 498 400 292 600 261 800 490 000 527 800 1 741 600 316 400 926 800 266 000 182 000 208 600 7 000 000 14 000 000 Fördelningsnyckel 2006 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Landstinget

Ärende 2

2007-09-19 Förstudie av projekt för att skapa en långsiktig förvaltning av naturresursen lax Benny Lindgren, Sportfiskarna, anhåller i skrivelse 2007-09-10 om att Kommunförbundet Norrbotten beslutar genomföra förstudie enligt rubrik. Förstudien ska klargöra hur och med vilka medfinansieringsmedel projektet kan genomföras för den första etappen i projektet som beräknas genomföras från och med april 2008 till 31 mars 2011. Presidiet föreslår styrelsen besluta Att ge kansliet uppdraget att genomföra en förstudie enligt rubrik under tiden november 2007 till och med februari 2008 Att förstudien ska syfta till att i samarbete med kommunerna, berörda intresseorganisationer och övriga intressenter utforma en projektansökan enligt intentionerna i rubriken Att förstudien ska klarlägga finansieringen av projektet Att förstudien ska innefatta framtagande av ett namn på projektet Att Kommunförbundet Norrbotten finansierar förstudien till 50 procent och att kansliet får uppdraget att söka finansiering för resterande kostnader Att kostnaden för hela förstudien inte får överskrida 150 000 kronor 1

2007-09-10 (reviderad) Låt vildlaxen vandra hem Till direktör Roger Kempainen, Norrbottens kommunförbund 1. Bakgrund Alldeles innan semestern talades vi vid i telefon angående ett laxprojekt som vi initierat i samverkan med en rad lokala aktörer i er region, bland annat Glenn Douglas (Kalix Kommun), Dan Blomkvist (länsstyrelsen i Norrbotten), Robert Westin (Arctic Fishing), Mikael Dalman (Sportfiskarna Norrland), Tommy Nilsson (Gällivare kommun), Bo Johansson (Pite älvs ekonomiska förening) och Svante Pouna (Kiruna Kommun). Vår tanke var att söka stöd ur strukturfonden 2007-2013 och att Sportfiskarna skulle stå som projektägare med SLU som vetenskaplig partner. SLU:s delprojekt återfinns i bilaga 2, sidan 14. Frågan om nödvändig offentlig medfinansiering på 50 procent har vi dock inte löst. Vid ett möte den 14 juni med 14 kommunalråd från er region diskuterades detta projekt. Då framkom synpunkter från en del av våra samarbetspartners att det vore bättre om det fanns någon annan, mer neutral part, som åtog sig rollen som ägare av projektet. I detta sammanhang framfördes att ert kommunalförbund vore lämpligare och att det finns ett intresse hos er för detta. 2. Sammanfattning Sportfiskarna i samverkan med SLU vill genomföra projektet Låt vildlaxen vandra hem i syfte att skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av naturresursen lax. 90 procent av vildlaxen i Östersjön härstammar från Norrbotten. Idag fångas merparten av all lax i södra Östersjön. I Norrbotten finns en samlad och enig kritik av nuvarande laxfiskepolitik. År 2006 fångades i det svenska laxfisket i Östersjöområdet 497 ton lax, varav endast 27,6 ton 4180 laxar på spö: 5,5 procent. År 2008 upphör fisket med drivgarn i Östersjön. Studier visar att en älvbaserad laxförvaltning har betydande samhällsekonomiska fördelar när det gäller sysselsättning och turismutveckling jämfört med dagens laxfiske i havet. I internationell laxförvaltning med undantag av Östersjön är trenden idag att mått och steg vidtas som innebär att laxen i allt högre grad beskattas i älvarna. En älvbaserad förvaltning borde kunna generera minst 180 årsarbetare i Norrland. Norrbotten har många konkurrensfördelar i jämförelse med andra områden. Det föreslagna huvudprojektet ligger helt i linje med de nationella miljömålen och EU s ramdirektiv för vatten.

2 3. Inledning En regions attraktionskraft, både för egna medborgare och besöksnäringen, bygger på exponerade eller förädlade och väl paketerade råvaror, exempelvis inom upplevelsesektorn. I ett europeiskt perspektiv finns det i norra Norrland en extremt stor potential inom exempelvis sportfiske, men möjligheterna begränsas allvarligt av en fiskeripolitik som hindrar laxen att komma tillbaks till sina älvar. Den biologiska infrastrukturen laxens vandringsvägar är fylld med fångstredskap som hindrar att laxen kommer hem, utan den beskattas i hav och kust och kommer andra än älvdalarna till del. Norra Norrland kan på många sätt betecknas som en av Europas sista levande vildmarker och kan därför förväntas bli ännu mer intressant i framtiden för upplevelseturism. Det förutsätter dock aktiva, samlade och samordnade kort- och långsiktiga åtgärder från alla aktörer med intresse i frågan. 4. Förslag till projektorganisation Projektägare Kommunförbundet Norrbotten Praktiskt utförande Information, omvärldsbevakning och kunskapsspridning Sportfiskarnas kansli Norrbotten Forskning/Uppföljning SLU Nedan beskrivs i figur hur organisationen kan utformas. Förslaget har utarbetats av Tommy Nilsson - fiskerikonsulent Gällivare, Janne Isaksson - Pite älv Ekonomiska Förening, Dan Blomkvist- länsstyrelsen Norrbotten och Glenn Douglas- fiskerikonsulent Kalix kommun. Figur 1. Projektorganisation Ledningsgrupp Projektledare Projektledare Delprojekt Information m.m Projektgrupp Informatör Sportfiskarna Delprojekt Forskning Projektgrupp SLU 5. Strukturfondens prioritering för Norra Norrland Vår bedömning är att det projekt som vi nedan skisserat i sin helhet ryms inom åtgärden Innovation och förnyelse som bland annat innefattar Entreprenörskap och nyföretagande Internationella samarbeten Regional attraktivitet

3 6. Några ord om Sportfiskarna Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, organiserar omkring 60 000 individuella medlemmar och klubbmedlemmar i drygt 450 sportfiskeklubbar runt om i landet. Ordförande är Joakim Ollén och generalsekreterare är Stefan Nyström. Sportfiskarna arbetar för frisk fisk i friska vatten. Organisationen har sitt huvudkontor i Stockholm, ett regionalt kontor i Göteborg och ett regionkontor i Skellefteå. Vårt kontor i Norrland har vi för avsikt att flytta till Norrbotten. Sportfiskarna är särskilt engagerade i laxfrågan och frågan om vildlaxens bevarande. Sportfiskarna är en ideell organisation med begränsade ekonomiska resurser och är inte momsregistrerade. Ur Sportfiskarnas synpunkt finns det inget självändamål att vara projektägare. Det viktiga för oss är att vildlaxen kommer hem till älvarna och bildar underlag för ett bättre sportfiske samt naturligtvis att den fulla potentialen i vildlaxälvarna kommer den lokala näringsutvecklingen till del, inte minst genom nya företag inom turistsektorn och ett utvecklat utbud av fiskemöjligheter. Hösten 2006 genomförde Sportfiskarna i samverkan med en rad aktörer i Norrland ett seminarium i Umeå om lax och fiskevård. En resumé av mötet återfinns i bifogad pdf. Jag vill med detta brev ge dig lite mera substans till det projekt som vi skisserat så du får ett underlag för ställningstagande. 7. Projektets mål Projektets huvudmål är att den vilda laxen skall hem till älvarna. I grunden är det en biologisk rimlig princip att älvarna i norr producerar maximalt med smolt. I synnerhet eftersom dessa älvar svarar för 90 procent av vildlaxen i Östersjön. Idag ligger inte smoltproduktionen i närheten av den möjliga nivån. Med mer lax i älvarna skapas förutsättningar för ett utvecklat sportfiske och en utveckling av den regionala turismen. Forskning har visat att man med en ansvarsfull förvaltning kan bruka vildlaxresursen på ett betydligt mer ekologiskt hållbart sätt än vad den nuvarande förvaltningen lyckats åstadkomma. I och med att havsfisket med drivgarn är helt avvecklat från och med år 2008 finns det nu nya och intressanta förutsättningar för att utveckla en modern laxförvaltning. Redan nästa år bör laxuppgången öka, men den fulla effekten tar längre tid då drivgarnsfiske bedrivits de senaste åren och laxens havsfas normalt är 3-4 år i norr. Projektets delmål inom ramen för denna ansökan är att; vilda laxstammar och våra nationalälvar ska utvecklas till viktiga framtida svenska naturresurser, öka och säkerställa andelen lax och smolt som ska klara vandringen förbi kraftverk/dammar i partiellt reglerade nationalälvar, förvalta vildlaxen så att långsiktigt hållbara stammar skapas att ge ekonomisk bärkraft för utveckling av älvdalsbaserat företagande i området natur- och fisketurism. 8. Projektets genomförande och moment För att nå en utveckling i laxfrågan vill vi i huvudprojektet Låt vildlaxen vandra hem arbeta både vetenskapligt och opinionsbildande för att nå projektets mål. Med ett kansli som bas har vi tänkt bygga upp en kunskapsbank, organisera informationsspridning, sprida kunskap om fiskevård och olika förvaltningsformer m.m. Det är särskilt viktigt att bedriva lobbyarbete mot EU i denna fråga samt att visa på de stora värden som lax har i rekreativt sportfiske. Inom projektet har vi tänkt hitta en lämplig person från Norrland som kan föra Norrlands talan, exempelvis i Östersjöns rådgivande kommitté (RAC).

4 Projektet består för närvarande av ett antal underprojekt och löper över hela programperioden med skilda aktiviteter under olika år. Av bilaga 1 - sidan 11 och Bilaga 2 - sidan 14 framgår i grova drag vilka insatser som vi planerat. Det bör understrykas att det huvudprojekt som vi skisserat i första hand omfattar kunskapsuppbyggnad, marknadsföring och opinionsbildning. Olika former av konkreta fiskevårdsprojekt från fjäll till kust förutsätter vi att lokala aktörer på eget initiativ utformar. Vi bedömer dock att våra seminarier kommer att inspirera till nytänkande i älvdalarna och efter kusten samt att kunskapsuppbyggnad och opinionsbildning kommer att fungera som ett övergripande ideologiskt stöd till den lokala utvecklingen. I vår tidning Svenskt Fiske som utkommer fyra gånger om året med en upplaga på 32 000 exemplar - kommer vi kontinuerligt att rapportera om projektet och dess utveckling samt också belysa de fantastiska möjligheter till laxfiske som utvecklas och för övrigt även annat fiske som finns i norra Norrland. 9. Internationell utblick Laxen och laxflugfisket är en ekonomiskt viktig verksamhet inom det internationella sportfisket. Få arter genererar så mycket resor. Den är en magnet som drar till sig människor från när och fjärran, i synnerhet där den förvaltas för att gynna sportfisket. Några exempel: 9.1 Island På Island fångas omkring 50 000 laxar på sportfiske ett normalår, eller omkring 130 000 kg. Isländska laxälvar är ganska korta och i allmänhet inte särskilt vattenrika. Det finns omkring 60 älvar i landet. Det bästa vattendraget heter Rangá och endast där fångas omkring 6 000 laxar per säsong, allt baserat på storskaliga smoltutsättningar. På Island fångas all lax i älvarna, det finns inte något havs- eller kustfiske. Laxfisket är starkt reglerat. Man får fiska mellan 07.00 13.00 samt 16.00 22.00. All övrig tid skall älven vila. I varje laxförande älv är det strikt reglerat hur många spön som får fiska. 1 ca 36 spön beroende på älvens storlek. Det går också bra att flera personer fiskar på ett spö. Likaledes är säsongen starkt reglerad. Under perioden juni september får endast fiske bedrivas i ca 90 dagar. 9.2 Norge Omsättningen i det norska laxfisket i älvdalarna år 2005 uppgick till 1,3 miljarder norska kronor. I Norge fångas uppskattningsvis i dag drygt 900 ton om året, varav omkring hälften i älvarna och resten i fjordarna. Det finns omkring 400 vattendrag som håller lax, men en stor del av fångsten tas i de 30 viktigaste älvarna. I Tabell 1 nedan visas fångsterna i de 10 bästa älvarna 2006. Dessa älvar svarade för knappt hälften av all norsk älvfångad lax detta år. Tabell 1. Älvfiske i Norge 2002 2006 i de 10 bästa älvarna 2006 (Ton) 2002 2003 2004 2005 2006 Tana med biflöden 104 86 36 34 50 Gaula 33 39 27 38 45 Orkla 37 33 18 26 24 Alta 15 15 12 18 23 Namsen med biflöden 22 32 24 34 22 Mandalsälven 8 9 7 12 13 Tengs-, Bjerkreimsälven 12 14 11 14 12 Otra 6 7 6 10 11 Numedalslågen 24 19 16 12 10 Repparfjordsälven 5 6 3 7 10

5 Kommentar För Tana visas fångsterna i den norska delen. Det tillkommer också finska fångster, som torde ligga på ca 25-30 procent av de norska. En del av fångsten i Tana är gjord på yrkesmässiga redskap. Sammanlagt svarade dessa 10 älvar för 220 ton, vilket kan ställas mot redovisningen i Tabell 2, sidan 8, där alla svenska älvar på ostkusten gav sportfisket knappt 28 ton. I Norge avvecklades drivgarnsfisket år 1989 och i Atlanten upphörde det riktade fisket efter lax på uppväxtlokalerna i slutet av 1990-talet. Först ordnade det internationella samfundet via NASCO, som bildades 1983, ett kvotsystem. På 1990-talet köpte den ideella organisationen North Atlantic Salmon Fund upp dessa kvoter företrädesvis vid Färöarna och Grönland. Under senare år har uppköp av kilnotsfisken i norska fjordar börjat i syfte att öka laxuppgången i älvarna, en företeelse som blivit allt mer vanlig i länder med atlantlax. Det är främst kring Trondheimsfjorden detta ägt rum och via privata intressenter. Den 17 augusti 2007 meddelade för övrigt norska staten att de kommer att gå in och medfinansiera uppköp av kilnotsfisken i Tröndelag/Trondheimsfjorden under den kommande treårsperioden. Ett trendbrott? 9.3 Ryssland Ett nyckelbegrepp i det ryska sportfisket är catch and release återutsättning av fisk. Mest känt är laxfisket på Kolahalvön. I Ryssland fångas i det yrkesmässiga fisket ca 100 ton om året. På Kolahalvön finns det omkring 60 älvar. Det turistiska sportfisket på Kolahalvön fångar årligen omkring 20 000 laxar av omkring 2000 utländska besökare som vanligtvis fiskar i 5-6 dagar. Priserna för en veckas arrangemang kan uppgå till nästan 100 000 kronor för paketresor med helpension, guider, helikopter m.m. i de dyraste älvarna, men fiskelicensen är billig i alla laxälvar; knappt 200 kronor per dag för en catch and release - licens. Förädlingsvärdet på licenserna är således betydande. 9.4 Trender på Island, i Norge och Ryssland och en del andra laxländer Island bedriver inget havs- eller kustfiske på lax sedan 1932. I Norge minskar kustfisket i omfattning, bland annat genom inlösen av fasta fisken. Norska staten har nu börjat finansiera inlösen. I Ryssland kommer North Atlantic Salmon Fund (NASF) att hjälpa ryssarna att minska kustfisket efter lax. Organisationen fick en förfrågan från ryska ambassaden i Reykjavik tidigare denna sommar. NASF kommer även att påbörja ett inlösenprojekt i Finnmark i norra Norge inom kort. På Irland slöts ett avtal förra året om avveckling av det irländska kustfisket efter lax, bland annat med irländska staten som en aktör och NASF var med i organiserandet. I USA och Kanada har kustfisket avvecklats genom inlösen och fiskeregleringar. 9.5 Sammanfattningsvis Allt fler länder med lax återgår till den gamla metoden att låta laxen komma hem och förvaltas under kontrollerade former med utgångspunkt från vad varje enskild laxälv tål i beskattning. År 2006 fångades i det svenska laxfisket i Östersjöområdet 497 ton lax, varav endast 27,6 ton 4180 laxar på spö: 5,5 procent. 10. Internationellt samarbete För att nå målet att vildlaxen når älvarna i största möjliga antal räcker det inte med nationella insatser utan det krävs även ett internationellt engagemang och samarbete för att vildlaxen i Östersjön skall nå sina hemälvar. Det krävs också ett opinionsbildande arbete i staterna runt Östersjön. Vår bedömning är att det är viktigt att bilda internationella nätverk som engageras i frågan om var laxen hör hemma. Av stor betydelse för framgång är inte minst att det finska kustfisket inte beskattar lax med svenska älvar som ursprung samt att inte det polska yrkesfisket fiskar lax och bokför som havsöring.

6 I det internationella samarbetet för att öka Norrbottens attraktionskraft planeras samarbete med Sportfiskarnas systerorganisationer i andra länder, Coalation Clean Baltic, North Atlantic Salmon Fund, Baltic Salmon Fund m. fl. Sportfiskarna har för övrigt sedan år 1992 medverkat i NASF.s arbete genom Svenska Kommittén för Atlantlaxens Bevarande. Det är också angeläget att uppvakta EU-kommissionen då Salmon Action Plan för Östersjön skall förnyas från och med 2010. Vår bedömning är att det krävs genomtänkta och upprepade uppvaktningar av beslutsapparaten inom EU för att föra laxfrågan i hamn. Redan under hösten 2007 har vi planerat en uppvaktning i Bryssel för att tydliggöra den norrländska ståndpunkten i laxfrågan, men det kommer att behövas ytterligare påpekanden och förtydliganden innan laxen är hemma för gott. 11. Norrbottens ståndpunkt I ett gemensamt brev från länsstyrelsen, länets älvföreningar samt ett antal kommuner i Norrbotten formuleras en gemensam ståndpunkt kring den vilda laxens framtid. I brevet som skickats till generaldirektören för EU:s fiskedirektorat i augusti 2007 fastslås att nuvarande fiskepolitik inte kommer att gynna den vilda laxen i Östersjön och glesbygdsutvecklingen i regionen. För att uppnå detta måste ett antal konkreta förändringar ske inom EUs fiskeförvaltning. Skrivelsen är resultatet av ett samarbete mellan olika aktörer i länet. Anledningen är att nuvarande förvaltningsplan för Östersjölaxen (Salmon Action Plan) avslutas 2010 och skall ersättas. Östersjöns rådgivande kommitté (Baltic Sea Regional Advisory Council, BSRAC) har utarbetat ett förslag till ny förvaltningsplan som har skickats till EU. Norrbottniska aktörer anser inte att man tagit hänsyn till regionens synpunkter. -Vi har sänt ner skrivelser med våra synpunkter till BSRAC och tidigare har myndigheter från norra Sverige och norra Finland gemensamt tillskrivit kommissionen om vildlaxens situation. Inget av detta har tagits med i förslaget, därför agerar vi nu direkt mot kommissionen, säger Bo Johansson som är ordförande i Pite älvs ekonomiska förening. De norrbottniska aktörerna har reagerat skarpt på att deltagarna i den rådgivande kommittén nästan uteslutande representerar aktörer och organisationer som är aktiva kring södra Östersjön. -Ordföranden för den arbetsgrupp som tagit fram förlaget är en yrkesfiskare från Umeå men i övrigt finns ingen representant från norra Sverige eller Finland som är det område som producerar nästan all vild lax i Östersjön. När man dessutom inte tar hänsyn till det material vi skickar in så är det inte konstigt om förslaget blir därefter säger Bo Johansson. I skrivelsen framhåller man följande punkter som viktiga för den framtida förvaltningen: Den vilda laxen ska tillåtas återvända till sina hemälvar för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje enskild stams bärkraft. Det kommersiella yrkesfisket ska till allra största delen inriktas på odlad lax. Framtidens mål för hur mycket laxsmolt som älvarna ska producera ska vara minst 90 procent av beräknad möjlig produktion. För att regionen ska kunna konkurrera mot andra regioner med turistfiske efter lax måste förvaltningen garantera ett visst minimiantal uppvandrande laxar i respektive älv. Förvaltningen bör omfatta ökade ekonomiska insatser från EU:s sida för åtgärder för att återställa och restaurera laxens och havsöringens lek- och uppväxtområden i våra älvar som kraftigt har skadats av flottledsrensning och annat.

7 Det kommersiella fisket ska bedrivas med metoder så att den vilda laxen kan sorteras ut och återutsättas oskadad. Alla berörda länsstyrelser, kommuner och älvföreningar ska få möjlighet att yttra sig när ett färdigt förslag om en ny laxförvaltningsplan har tagits fram. De myndigheter och organisationer som står bakom skrivelsen är de ekonomiska föreningarna i Kalix och Pite älvar, Stiftelsen i Råne älvdal, länsstyrelsen i Norrbottens län samt Pajala, Överkalix och Övertorneå kommuner. 12. Begränsande faktorer för laxfisketurismens utveckling Det främsta skälet till att det inte kommer besökare till de norrländska älvarna i samma utsträckning som exempelvis norska, isländska och ryska älvar är bristen på fisk. På ostkusten i Sverige fångades endast 5,5 laxar av 100 i älvarna år 2006. Fram till nu har huvuddelen av fångsten gjorts i södra Östersjön där yrkesfisket haft en kvot på omkring 325 000 laxar under senare år. Sportfiskenäringen i älvdalarna med vild lax har inte haft någon kvot till sitt förfogande, utan där har fisket ytterligare begränsats genom strikta regler, bland annat att endast en lax per dag får fångas per person. I Norrland är de spöfångade laxarna avsevärt färre än så. Det framgår av statistik i frågan (Se Tabell 2,sidan 8), och det finns många vittnesmål från besökare som fiskat i hela veckor utan att se skymten av en lax. Det räcker inte med en vacker natur och orörda älvar för att locka folk. Det krävs också en rik tillgång på fisk och en turistisk infrastruktur med guider, roddare och annan service som underlättar för besökare att komma i kontakt med laxen. Dessutom bör det finnas ett differentierat utbud av fiskemöjligheter. I ett internationellt perspektiv är det viktigt att veta att det som betalas bäst på marknaden är flugfiske och rimliga möjligheter att fånga minst några laxar per dag i genomsnitt.

8 Tabell 2: Laxfångster i sportfiske i svenska östersjöälvar år 2006 Fångster Antal vildlax Antal odlade Totalsumma Vikt kg Medelvikt Älv Torne älv med biflöden 565 3863 6,84 Råneälven 80 320 4 Kalix älv med Ängesån 563 3140 5,58 Luleälven 455 1848 4,06 Pite älv 20 90 4,5 Ume/Vindelälven 100 30 650 5 Åby 15 75 5 Byske 101 555 5,5 Kåge 2 18 9 Skellefteälven 350 1750 5 Rickleån 0 - Sävareån 2 17 8,5 Hörnån 0 - Öreälven 10 50 5 Lögde älv 50 250 5 Nätraälven 0 - Gideälven 45 105 2,33 Ångermanälven 83 587 7,07 Indalsälven 1209 9672 8 Ljungan 40 361 9,02 Ljusnan 33 339 10,27 Dalälven 247 2556 10,4 Emån 9 109 12,1 Mörrumsån 171 1292 7,56 Nybroån 0 Summa 1688 2492 4180 27647 Kommentar: Av Tabell 2 framgår att det år 2006 som förvisso var ett svagt laxår fångades knappt 28 ton lax fördelat på 4180 laxar i de svenska älvarna på ostkusten. Totalfångsten år 2006 i det svenska laxfisket i Östersjöområdet var 497 ton lax, varav på spö 5,5 procent. Från och med 2008 upphör drivgarnsfisket efter lax i Östersjön. Om det kommer att ersättas av andra fiskemetoder i havet exempelvis långlina vet vi inte ännu. Vi vet inte heller hur mycket mer lax som återkommer till respektive kustområde. Dessutom finns det krafter som vill att drivgarnsförbudet skall tas bort, exempelvis riksdagsman Jeppe Jonsson. Ett scenario utan beskattning av lax i hav eller kust skulle innebära att omkring 325 000 fler laxar än idag återvände till älvarna. Ur sportfiskesynpunkt torde det som en försiktig gissning innebära att fångsterna genom sportfiske minst borde tiodubblas. Denna resursökning i älvdalarna kan betyda mycket för lokala ekonomier.

9 13. Norrländska konkurrensfördelar Tillgängligheten till fiskemöjligheter är god, men kan utvecklas avsevärt i vissa områden. Det finns en serviceverksamhet redan idag, men bristen på guider och internationell marknadsföring är uppenbar. En stor konkurrensfördel för älvarna i norr är laxens höga medelvikt, men då möjligheterna är starkt begränsade att komma i kontakt med storlaxen väljer många att söka sig till andra resmål. Vacker natur och möjligheten till äkta vildmarksupplevelse. God infrastruktur Det är tryggt att vara turist i Sverige 14. Projektets budget Kostnaden för projektet med alla dess komponenter exklusive kostnader för inlösen av laxfällor har vi i dagsläget beräknat till omkring 19,709 miljoner kronor för programperioden, eller cirka 6,57 miljoner kronor per år 2008-2010. Då Nutek i första hand inte vill ha längre ansökningar än 36 månader ser vi i detta nu en ansökningsperiod som omfattar åren 2008-2010 samt att en ny ansökan senare lämnas för perioden 2011 2013. Hälften av kostnaderna kan sökas från strukturfonden. Observera att vi nu också har Sveaskogs och SLU's nya "Vilt och Fiskturismprofessur" placerad på SLU/Umeå. Vi skall undersöka om det finns intresse av att delta med synpunkter och eventuell projektverksamhet från hans sida. 15. Medfinansiering På Nutek:s hemsida - (www.nutek.se) - finns ansökningshandlingar, medfinansieringsintyg och allmänna anvisningar för hur man upprättar en ansökan. Bland annat framgår att strukturfondsprojekt skall ha 50 procents offentlig medfinansiering. Vi har inte löst frågan om medfinansiering. 16. Förväntade effekter av projektet Laxens livscykel är lång. I Norrland stannar laxungarna i älvarna 3-4 år innan de vandrar ut som smolt och därefter tillbringar de i allmänhet 2-4 år i havet innan de återvänder. Det betyder att när älvarna fylls med lax och tillgängliga lekområden används så kommer den fulla effekten i produktionen att märkas i återvandring långt senare. Därför kommer inte resultaten av detta projekt att vara helt synliga inom programperioden. Men det kan förväntas en ökad laxuppgång och därmed ett ökat intresse redan om något år. Det är på denna trend som framtiden skall byggas. I rapporten Lax i strida strömmar (Umeå 1996) beräknades att om laxen beskattades i älvdalarna istället för i havet skulle det generera 180 årsarbeten i Norrland. Vår bedömning är att det i Norrbotten kan tillskapas minst 50 nya företag inom fisketurismen, i huvudsak inom guideverksamheten. En hel del camingplatser med skilda former av boende torde också kunna tillskapas. Vår bedömning är att den nämna rapportens beräkningar är fullt rimliga när laxen återvänt i full skala. Ungdomen är särskilt viktig att uppmuntra till engagemang i utvecklingsfrågor och vi bedömer att det i hög utsträckning är yngre människor som kommer att utveckla verksamheten. Viktiga

10 konkurrensförutsättningar för tillväxt är tillgången till information, kunskap och nätverk varför de moment vi inriktar oss på väl passar ihop med strukturfondens intentioner. 17. Förslag Vårt syfte med detta översiktligt skisserade projekt är att öka förekomsten av lax i Norrbottens älvar, till glädje för regionens innevånare, fisketurister och besöksnäringen. Vår bedömning är också att projektet stödjer arbetet för miljömålet Levande sjöar och vattendrag, arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle samt även ramvattendirektivet. Det finns emellertid fortfarande en rad frågetecken och obesvarade frågeställningar som behöver belysas närmare. Till dessa områden hör bland annat medfinansieringsfrågan och samverkan med andra EU-program för perioden, då strukturfonden kräver en offentlig medfinansiering på 50 procent. Exempel på frågor som kräver en ytterligare fördjupning är: - Vilket intresse och vilken bred lokal förankring finns för detta skisserade projekt? - I vilken utsträckning kan olika regionala aktörer bidra med medel eller eget arbete? - Kan Fiskerifonden 2007-2013 vara användbar? - Kan länsstyrelsen och berörda kommuner medverka i finansieringen på något sätt? Vi föreslår att kommunförbundet beslutar att genomföra en förstudie i dessa frågor i samverkan med Sportfiskarna. Denna studie genomförs förslagsvis under oktober och november 2007 och skall klargöra hur och med vilka medfinansieringsmedel projektet kan genomföras. Förstudien skall vara klar i så god tid att en ansökan till strukturfonden är möjlig vid ansökningstillfälle två innevarande år, om parterna så anser. Förstudien skall utreda förutsättningarna att starta ett projekt i april 2008 som slutförs i en första etapp 31 mars år 2011. Inom ramen för förstudien skall också de olika delprojketen beskrivna i bilagorna närmare analyseras avseende kostnader, innehåll och inriktning. Vi föreslår att kommunförbundet stödjer en förstudie med ett ekonomiskt bidrag på 200 000 kronor för återstoden av 2007. I förstudien ingår bland annat en uppvaktning av EUkommissionen för att tydliggöra den norrländska ståndpunkten, så som den beskrivits i avsnitt 11 på sidorna 6-7. Med vänlig hälsning Benny Lindgren Sportfiskarna Telefon 0730 36 11 00 E-post bennylindgren@telia.com

11 Bilaga 1 Lax i Norrland - Ett bidrag till grön utveckling i Norrland med laxen som bas (Kostnader per delprojekt i 1000 kronor, exklusive moms) Delprojekt 1: Faktainsamling DELPROJEKT År Utförs av 2008 2009 2010 - Statistisk kartläggning av sportfisket i älvarna, antal utövare, fångster, fångstens sammansättning, medelvikter etc. Dokumentation i rapport och på hemsida. Årlig uppföljning och utvärdering av utvecklingen. Produktion av nyckeltal. Sportfiskarna 150 150 150 Delprojekt 2: Kalla fakta om kustfisket efter lax Antal utövare, redskap, fisketid, redovisade fångster, fiskarkårens ålderssammansättning mm en studie av hinder i den biologiska infrastrukturen, uppföljning av utveckling Dokumentation. Sportfiskarna 100 75 75 Delprojekt 3: Biologiska förutsättningar (med SLU) För en detaljerad information om SLU:s delprojekt, se bilaga 2, sidan 15 ff. Hur är dagens smoltproduktion i älvarna och hur skulle den se ut i ett optimalt förvaltningssystem som maximerar vildlaxen som art? - Finns det outnyttjade reproduktionsområden? - Finns det möjligheter att bygga nya fiskvägar exempelvis omlöp genom att växla kompensationspengar till fiskevård för den vilda laxen? Reproduktionsområden i vattendrag, omfattning och utbredning Förhållandet uppvändring av lekfisk / utvandring av smolt (s.k. stock recruitment) Överlevnad av återutsatt fisk från fasta redskap Vandringsmönster och vandringsbeteenden (Havsfas, Älvfas) Genetiskt separata underpopulationer i resp. älv Utveckling av andra och bättre produktionsmått än smoltutvandring SLU 4407 4083 3294 Delprojekt 4: Turistiskt nuläge och utveckling Kartläggning av antalet turistiskt sysselsatta med sportfiske i Norrlands älvdalar; årsarbetare, säsongsarbetare, branscher (guide, camping, annan service och utveckling) Samverkan med fiskerättsägare, fiskeråd m.m i älvdalarna för att öka utbudet av sportfiskemöjligheter och utveckla ett biologiskt hållbart fiske och en utveckling av etiken runt fisket. Sportfiskarna 100 75 75

12 2008 2009 2010 Delprojekt 5: BOK Norrlands laxälvar och dess fiskemöjligheter Antologi om lax i Norrbotten och Västerbotten. Beskrivningar av laxen, vattendragen, fiskecamper och möjligheter. En utförlig huvudversion på svenska Sportfiskarna Planering 75 Redaktion 75 50 Textbidrag från medförfattare 150 Foto, kartor och andra illustrationer 100 Layout 100 Tryckning 200 Delprojekt 6: Broschyrprojekt Marknadsföring av laxfisket i Norrland måste utvecklas. Broschyrer på viktiga främmande språk; danska, tyska, engelska, polska, tjeckiska, finska m.m som översiktligt beskriver fiskemöjligheterna i Norrlands laxälvar. Med kontaktadresser m.m Spridning på mässor och via tursitbyråer Sportfiskarna 200 Delprojekt 7: Norrlands laxälvar på hemsida Hemsida i samverkan med Svenska Fiskevatten som särskilt lämnar utförlig information om respektive vattendrag, med kontaktuppgifter, fiskemöjligheter, fångstuppgifter och allt annat som konsumenterna vill ha. Möjligen skall den göras på flera språk för att marknadsföra älvarnas möjligheter för en internationell publik. Sportfiskarna 75 75 75 Översättningskostnader 50 50 50 Delprojekt 8: Internationellt samarbete Sportfiskarna 150 150 150 Inlösen av laxfällor i älvarna och deras mynningsområden. Ett projekt genom Baltic Salmon Fund i samverkan med NASF Nätverksbyggande inom Sverige Marknadsföring Nätverksbyggande i länder runt Östersjön Identifiering och prioritering av objekt Genomförs som ett särskilt EU-projekt med ansökan till Europeiska Fiskefonde 2007-2013. Delprojekt 9: Uppvaktning av EU-kommissionen Planering och genomförande samt dokumentation Sportfiskarna 100 Delprojekt 10: Seminarier om laxen i Norrland Sportfiskarna Seminarium 1; Så är turismen kring laxfisket organiserad - en internationell utblick 250 Seminarium 2; Modern laxförvaltning en internationell utblick 250 Seminarium 3; Vad hände när drivgarnsfisket upphörde? 250

13 Seminarium 4; Sportfiske i Norrland efter andra arter än lax 2008 2009 2010 Seminarium 5; Sportfiske och etik Delprojekt 11: Laxräkning i några norrlandsälvar (Tornemetoden) 100 100 100 Projektledning 1 tjänst Sportfiskarna 500 500 500 Informatör 1 tjänst Sportfiskarna 400 400 400 Planering Resor 50 50 50 Lokaler 50 50 50 Studiebesök/studieresor/mässor/seminarier mm för projektet 100 100 100 Konsulttjänster Sportfiskarna 250 250 250 Summa 6807 6783 6119 Totalsumma 2008-2010 19709

14 Bilaga 2.: Delprojekt 3: Biologiska förutsättningar (SLU) Av: Hans Lundqvist, Jan Nilsson, Peter Rivinoja, Kjell Leonardsson, Johan Östergren, Göran Spong, Bo-Sören Wiklund, Inst för Vilt, Fisk och Miljö, SLU, 901 83 Umeå Bakgrund Vi vill här initiera ny laxforskning riktad mot framtida nyttjande och bevarande av vildlaxen (och havsöringen) i älv och kustfas mer generellt. Sammantaget ger detta program en bas för vidareutveckling av ett starkt svenskt koncept för framtida vård och nyttjande av svenska vilda laxfiskbestånd. Detta är också ett starkt önskemål i de nationella miljömålen och EU s ramdirektiv för vatten. De vilda lax- och öringstammarna och våra naturliga outbyggda älvar utgör viktiga framtida svenska naturresurser. Sveriges 8 e miljömål syftar bla till levande sjöar och vattendrag med viktigt fokus mot långsiktigt hållbara stammar av vild lax och havsöring i rinnande vatten. Detta delprojekt syftar till att utreda viktiga laxbiologiska frågeställningar mot våra nationalälvar så att bestånden långsiktigt kan förvaltas för uthålligt nyttjande. Idag har föräldrafisk från de vilda laxstammarna problem att nå sina hemområden pga olika problem i hav och kustområden samt älvarna (fiske, sjukdomar, flödesregleringar, mm). Det finns alltså en mängd problem med att behålla vandringsfisk som självföryngrande naturresurs. Vi vill arbeta med breda ansatser mot laxen, fiskarna (människan), miljön och samhället (förvaltningen) för att hantera den rad av problem som säkrandet av vilda laxbestånd innebär. I en framtid ser vi den vilda laxen som en viktig resurs för många näringar i Sverige. En grundförutsättning i detta scenario är dock att den svenska laxen och havsöringen som nordliga naturresurser brukas uthålligt så att framtida bestånd tillåts växa för bevarande och nyttjande för framtida generationer. Vår vision idag kan entydigt sammanfattas till Låt vildlaxen vandra hem. Våra delmål inom ramen för denna ansökan är då att genom fiskbiologisk verksamhet arbeta för att optimera förhållandena i älvarnas miljö (habitat), bestånd (rekrytering av föräldrafisk till älvarna) samt produktion av utvandringsfärdiga laxungar (smolt) så att våra stora och små vildlaxförande vattendrag i norra Sverige, tex nationalälvarna Kalixälven och Piteälven, kan återfå sin forna status som producenter av vandringsfisk (både lax och havsöring). Detta är i linje med Sveriges åtagande inom ramen för EU s laxaktionsplan för Östersjöbestånden (Salmon action plan beslutad 1997).Dessa studier ger också en framtida grund för bedömning av älvarnas produktionspotential av lax för nyttjande i den framtida förvaltningen av lax. Mål Specifikt vill vi arbeta mot följande frågeställningar: 1) Laxvandringen i älv (Hur vandrar laxen i Kalixälven (och havsöring i Piteälven) och använder olika genetiskt skilda populationer av stammarna olika delområden av avrinningsområdet för lek, uppväxt och övervintring), 2) Habitatstudier i älv (vilka miljöer i Kalixälvens vattensystem är viktiga lek- och uppväxtområden i hela vattensystemet, 3) Hur vandrar olika laxstammar (vandringsmönster) på norrlandskusten (Västerbotten och Norrbotten i Bottenviken) via analys av genetiskt unika stammar i kustfiskande fällor. Sammantaget kommer dessa resultat att kunna användas för att initiera ny kunskap om älvarnas produktionspotential, dvs. hur många föräldrafiskar ska återvandra till ett outbyggt system som Kalixälven för att nå maximal smoltproduktion, sk stock-recruitment, och vilken förvaltning ska finnas för att nå detta mål. I detta program skisserar vi inte på analys av älvarnas smoltproduktionskapacitet. I en senare fas kommer utvecklingen av laxbeståndet att ge ekonomisk bärkraft för utveckling av älvdalsbaserat företagande i området natur- och fisketurism. Genomförande De nordliga laxstammarnas vandringsvägar vid återvandring för lek kartläggs genom mixedstock analys av lax som fångas i laxfällor längs Väster- och Norrbottenskusten. Analysen genomförs mha DNA-analyser och baselinedata. Resultaten kommer att påvisa i vilken omfattning de olika laxstammarna beskattas i detta fiske, den geografiska variationen av fångstens sammansättning och dess tidsmässiga (under säsongen) fördelning. Sammantaget visar denna information hur och när de olika laxstammarna vandrar upp längs kusten. Då

15 man kan förvänta viss variation beroende på klimatförhållandet mellan år sker analyserna över tre år. Grunden för analys av stamsammansättning är en sk baseline, dvs en databas över den genetiska sammansättningen hos de stammar som kan ingå i fisket. En sådan databas finns och har bla utarbetats tidigare tillsammans med finländska forskare, men denna behöver kompletteras. För Botttenviken saknas helt genetiska data från Piteälvens, Åbyälvens och Kågeälvens lax. Kalixälven är påtagligt strukturerad med flera stora biflöden. En sådan älv kan förväntas hysa flera laxbestånd som sinsemellan är genetiskt olika, så har fallet visat sig vara exempelvis i Tanaälv. Med en sådan fördelning av laxen utgör varje enhet ett bestånd som har sin egen populationsdynamik. Analyser av Kalixälvens lax från dess olika biflöden kommer att visa om så är fallet och om separata förvaltningar av bestånden är motiverat. En del av den Lax som fångats i kustbaserade fällor i Bottenviken (10 fällområden väljs ut på Västerbottens- och Norrbottens kust i linje med kvarken) och som ingår i den genetiska studien över var olika laxstammar vandrar, radiomärks (c. 200 lax per år i 2 år) och följs på deras vandring upp i de älvar som är deras hemälv. Specifikt väljs kustfällor i Kalixälvens mynning där c. 100 radiomärkta frisläpps, samt Piteälven (50 st) Skogsälvar på Vb-kusten, som följs på sin lekvandring upp i resp älvssystem. Samverkan Detta program kräver samverkan mellan olika aktörer och nyttjare av laxresursen i norra Sveriges vildlaxförande vattendrag på länsnivå i Väster- och Norrbotten, från kust till fjäll. Programmet är långsiktigt och kräver samverkan mellan näringsliv, samhället och fiskbiologisk forskning. Vi vill visa på den potential som kommer att finnas när norra Sveriges vandringsfiskbestånd ökar, efter att olika strukturförändringar i förvaltningen av vandringsfiskbeståndet genomförts. Detta kan endast göras om vi i en framtid har bra faktaunderlag för hur ett uthålligt nyttjande och bevarande av den svenska vildlaxstammen ska genomföras. Detta leder till positiva effekter för alla parter, för yrkesfisket/sportfisket samt för turism och rekreation, dvs. hur kan norra Sveriges laxälvar i framtiden kan utvecklas som en viktig areell näring. Figur 1. Nytt program fokuserar på den vilda lax- och havsöringens uthålliga nyttjande och produktion i nationalälvarna.