Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning

2007-01-10 1 Dnr Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling utger, på uppdrag av utbildningsdepartementet, ekonomiskt bidrag i syfte att få till stånd eller att utveckla regional samverkan ur ett regionalt perspektiv i föresats att förbättra kvaliteten, bredda utbildningsutbudet och höja tillgängligheten inom såväl gymnasieskolans yrkesutbildning som YrkesVux. Antalet kommuner med gymnasieskolor är stort. Detta till trots, torde den gymnasiala utbildningen vara en verksamhet som sannolikt fordrar samarbete mellan kommuner för att kunna uppfylla kravet att erbjuda ett allsidigt utbud av utbildningsvägar. Samverkan mellan kommuner kan skapa ett bredare utbildningsutbud med större valfrihet och bättre tillhänglighet för de studerande. Samverkan kan också leda till högre kvalitet i utbildningarna genom att olika kommuner exempelvis specialiserar sig på vissa komplexa eller dyrbara utbildningar och sedan fördela utbildningarna mellan sig. Andra motiv för samverkan kan till exempel vara att se den gymnasiala yrkesutbildningen som en strategisk resurs för den egna kommunens och regionens utveckling samt för möjligheterna att kunna profilera yrkesutbildningarna mot en lokal eller regional arbetsmarknad. Samverkan borde också vara en stark drivkraft för att effektivt kunna nyttja de begränsade resurserna i ett läge med minskande ungdomskullar och stigande kostnader för gymnasial utbildning. För den enskilda kommunen kan kraven på utbudsbredd, tillgänglighet och kvalitet, te sig oförenliga. Att skapa ett rikt och varierat utbud av gymnasial yrkesutbildning skulle kunna vara ett gemensamt ansvar för ett flertal kommuner i en region. Samverkan med andra kommuner och med arbetslivets parter på regional nivå kan stärka den enskilda kommunen i strävan att tillhandahålla en konkurrenskraftig yrkesutbildning. Bidraget syftar till att stödja denna typ av samverkan. Ansökan om ekonomiskt bidrag skall vara Myndigheten för skolutveckling tillhanda senast den 31 oktober 2007. Adress Karlbergsvägen 77-81, 113 35 Stockholm Sverige Telefon +46(0)8-527 780 00 Telefax +46(0)8-527 780 01 Epost skolutveckling@skolutveckling.se www.skolutveckling.se

2 Anvisningar Ladda ner ansökningsblanketten, fyll i den och skicka den via e-post till Marita.Larsson@Skolutveckling.se. Skriv sedan ut den e-inskickade ansökan för att underteckna den. Kontrollera att ansökningsblanketten är underskriven av, för den regionala samverkansorganisationen, behörig/a person/er. Skicka sedan ansökan per post till Myndigheten för skolutveckling, Registrator, Karlbergsvägen 77-81, 113 35 Stockholm för registrering. Ange på ansökningshandlingarna diarienummer. En ansökan får bara omfatta ett regionalt samverkansprojekt. Söker ni ekonomiskt bidrag för flera projekt ska en separat och fullständig ansökan göras för varje samverkansprojekt. Beslut om ekonomiskt bidrag kommer att fattas av ledningsgruppen på Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten för skolutveckling kommer att under november 2007 meddela de sökanden som beviljats medel och direkt därefter utanordna de beviljade ekonomiska bidragen. Under januari 2008 kommer Myndigheten för skolutveckling att bjuda in dem som beviljats ekonomiskt bidrag till en sammankomst i Stockholm, där deltagarna kan utbyta erfarenheter och få inspiration om regionalt samarbete och samverkansprocesser. Anmälan till och programmet för sammankomsten kommer att meddelas under december 2007. Myndigheten kommer i sin bedömning bland annat att ta hänsyn till: De samverkande parternas (regionens) organisation och aktiviteter Det regionala arbetslivets medverkan och engagemang Den regionala arbetsmarknadens behov och utvecklingsområden Geografisk spridning och variation vad gäller storstad, småstad och landsbygd Representation av olika yrkesområden/branschområden Helhetsbilden samt de innovativa idéer och kreativa förslag som presenteras Läs gärna igenom hela ansökan innan ni börjar fylla i blanketten. Ansökan innehåller flera frågor som avser underlätta beskrivningen av ert samarbete och den regionala samverkan. Besvara de frågor som är relevanta för just ert område. Välkommen med er ansökan.

3 Ansökan 1 Den samverkande regionen 1.1 Det geografiska området och dess aktörer Beskriv den samverkande regionen, det vill säga det geografiska området som ingår i samverkansprojektet. Redogör för de aktörer som är delaktiga i samverkansprojektet och vilken roll de har samt vilket ansvar och engagemang respektive aktör åtagit sig i det regionala samverkansarbetet. 1.1: Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner 890 000 invånare. Kommunerna representerar såväl storstad som småstad och landsbygd. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timme mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. GR är därför en naturlig plattform för medlemskommunernas gemensamma agerande, både när det gäller sysselsättningsgraden bland invånarna generellt och att tillgodose kommunernas behov av personalförsörjning specifikt. De satsningsområden som är prioriterade för GR inom arbetsmarknadsområdet är validering av kunskaper och erfarenheter, ungdomars inträde i arbetslivet, kompetensutveckling och personalförsörjning. GR Utbildning erbjuder medlemskommunerna ett pedagogiskt resurscentrum av hög kvalitet. Som grund för detta ligger en utbildningsvision och regionalpolitiska utbildningsmål. GR Utbildning initierar och driver nätverk och arrangerar träffar för skolpolitiker, skolchefer, rektorer m.fl. Projekt, stora som små, genomförs i samverkan med kommunerna i Göteborgsregionen och med nationella myndigheter. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbyte driver dessa grupper en rad utvecklingsprojekt. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete, innefattande rollspel och upplevelsebaserat lärande, IT media, m.m. sker löpande De aktörer som hittills är involverade inom Lärande på arbetsplats-

4 utvecklingen är: Utbildningsgruppen (GR Utbildnings regionala politikergrupp) Utbildningschefsgruppen (GR:s samtliga utbildningschefer) Gymnasierektorsgruppen ( GR:s nätverk för gymnasierektorer) Lärande på arbetsplats-nätverket (GR:s nätverk för skolledare med ansvar för att utveckla lärande på arbetsplats) Idéskolenätverket kring Tjörns gymnasieskola (koordineras av GR) GR:s intention är att verka för att regionens former för lärande på arbetsplats/lärlingsutbildning kvalitetssäkras som en del i ett regionalt yrkesutbildningscentrum. GR:s ansvar blir då att arbeta fram regionala kvalitetskriterier i samverkan med berörda parter på arbetsmarknaden samt att koordinera de regionala insatserna för att utveckla kvaliteten i beröra yrkesutbildningar. Kommuner (gymnasieskolor, vuxenutbildare) och fristående skolors ansvar är att medverka kring framtagning samt implementering av dessa regionala kvalitetskriterier. Kommunerna har tagit på sig ett utökat ansvar för att utveckla yrkesutbildningarna inom sektorn genom nära samverkan med arbetslivet. Arbetslivets (partssammansatta) ansvar är att tillsammans med skolan/utbildningsanordnarna medverka till högre kvalitet i de berörda yrkesutbildningarnas arbetsplatsförlagda delar. Högskola och universitet medverkar i denna partssamverkan för att utveckla former för arbetsplatsförlagt lärande t ex inom yrkeslärarutbildningen i syfte att förbereda blivande yrkeslärare för ett närmare samarbete med arbetslivet och en förändrad yrkeslärarroll. 1.2 Avsiktsförklaring och förankring Redogör för den samverkande regionens uttalade avsikter med det regionala samverkansarbetet. Beskriv på vilket sätt det regionala samverkansarbetet är förankrat (exempelvis på den politiska och förvaltningsadministrativa nivån, på arbetslivets nivåer och andra nivåer som är relevanta för ert samverkansprojekt). 1.2: GR har tydliga politiska mandat kring att arbeta fram former för lärande på arbetsplats inom GR. Redan inför GY 07 inleddes arbetet i nätverksform för skolledare och inom idéskolenätverket med Tjörn som idéskola. Med anledning dels av en ev. kommande gymnasial lärlingsutbildning, dels ett ökat behov av platser inom yrkesutbildningen beslöt utbildningscheferna att tillsätta ett nätverk med skolledare och verksamhetsföreträdare för en bra beredskap kring lärformen. Uppdraget gavs i december 2005 och utvidgades i april 2006. Uppdraget

5 lyder som följer: att inrätta ett nätverk för skolledare och verksamhetsföreträdare med intresse/ansvar för lärlingsutbildning/lärande på arbetsplats, att utse ordförande för nätverket, att uppdra åt nätverket att inventera befintligt utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats och att stimulera till idé- och erfarenhetsutbyte kring detta utvecklingsområde fram till genomförandet av gymnasiereformen 2007-07- 01. Ett tilläggsuppdrag formulerades 060406 under UC:s möte med temat dimensionering och programutbud inför HT 2006 och HT 2007. Tilläggsuppdraget innebar: att nätverket ska - inrikta arbetet på att införa åtgärder tidigare än inför 2007 om möjligt redan inför lå 06/07, samt - formulera en plan för regionalt samarbete kring lärlingsutbildning. Som ordförande för nätverket utsågs Sten Jansson, utbildningschef i Lerum. Sekreterare har varit Margaretha Allen, GR Utbildning. Nätverket avlämnade rapport till Utbildningschefsgruppen 2007-06-15, vilken mottog rapporten och förlängde nätverkets uppdrag inför en kommande lärlingsutbildning, liksom för befintligt utvecklingsarbete kring lärande på arbetsplats inom GR. Nätverket lämnade en kort rapport till Utbildningsgruppen om nätverkets arbete liksom kring nuläget för lärlingsliknande utbildning inom GR. Utbildningsgruppen godkände rapporten 2007-06-28. 1.3 Ansvarig huvudman Ange tydligt vem som är huvudansvarig för regionens samverkansprojekt. Endast en person kan vara huvudansvarig, även om flera intressenter går samman i ett samverkansprojekt. Bidraget utbetalas till den som är huvudansvarig. Den huvudansvariges: Besöks- och postadress Telefonnummer och faxnummer Webbadress

6 Kontaktperson (den person som myndigheten ska ha kontakt med under behandlingstiden för ansökan) Telefon e-postadress. Plusgiro- och/eller bankgiro 1.3: Huvudansvarig och kontaktperson Margaretha Allen Göteborgsregionens kommunalförbund GR Utbildning Gårdavägen 2 Box 5073 402 22 GÖTEBORG Telefon: 031-335 51 13 Fax: 031-335 51 50 www.grkom.se/utbildning Mobiltelefon: 0703-75 32 05 E-post: margaretha.allen@grkom.se 1.4 Eventuella övriga medverkande regionala aktörer Ange i förekommande fall övriga tilltänkta medverkande aktörer. 1.4: Representanter för de tretton medlemskommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. (regionala politiker, utbildningschefer, rektorer och lärare) Handledare på företag som medverkar i utbildningen inom Lärande på arbetsplats/företagsförlagt lärande. Göteborgs Universitet, Lärarutbildningen Det regionala valideringsbolaget Meritea 1.5 Beskriv den regionala samverkansorganisationen och dess arbete Beskriv kortfattat er samverkansorganisation. Berätta om samverkansformerna, det vill säga mötesformer, vilka som interagerar, fördelningen av roller och uppgifter samt hur själva arbetet går till mellan de deltagande samverkansaktörerna. Berätta också om hur denna regionala samver-

7 kansform ska kunna byggas in i de redan befintliga organisationsstrukturerna. 1.5: Utbildningsgruppen, som är GR:s politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område, utses av GR:s Förbundsfullmäktige. Gruppens arbete tar sin utgångspunkt i en vision, där eleven/den studerande sätts i centrum. Denna vision kan i korthet sammanfattas i tanken på ett öppet och för den studerande progressivt pedagogiskt utbildningslandskap. För Utbildningsgruppen är det uppenbart att satsningar på livslångt lärande är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en kommun, en region, ett land, men att sådana satsningar är kvalificerade och kostsamma innebärande att regional samverkan bidrar till både kostnadseffektiva lösningar och gynnsam kvalitetsutveckling. Visionen samspelar väl med Västragötalandsregionens motsvarande arbete. Mot bakgrund av detta anger Utbildningsgruppen i sina regionalpolitiska utbildningsmål både kvalitativa och kvantitativa mål, vilka följs upp årligen. Till stöd för måluppfyllelse bedriver Utbildningsgruppen regiongemensam verksamhet, vilket i Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 (se www.gr2007.to), anges som satsningsområden / Utbildningsgruppens strategiska bidrag. Under devisen Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle har Utbildningsgruppen etablerat ett långtgående regionalt samarbete på utbildningsområdet. De stora förändringar, som idag sker på utbildningens område, får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige. Avtal om interkommunal ersättning finns för förskoleklass, grundskola, fritidshem, ISGR, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Samverkansavtal finns för gymnasieskolan, naturbruksutbildningarna och gymnasiesärskolan samt för vuxenutbildningen. De reglerar bl.a. samarbetsfrågor rörande utbildningsutbud, elevmottagning, utbildningskvalitet, kostnadstäckning. Vidare finns det överenskommelser beträffande köp av elevplats i grundskolan och elevplats i förskoleklass i annan kommun samt avseende placeringskommuns ansvar för särskilda stödinsatser i skolverksam-

8 het för barn placerade och folkbokförda i familjehem i annan kommun. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och i flera fall i avtalsbundet samarbete med andra organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Cirka 25 nätverk arbetar just nu med regionalt fokus kring olika utvecklingsprojekt eller uppgifter. Sammanfattningsvis kan konstateras att Utbildningsgruppen har formulerat en vision, där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten och infört webbaserade system för fortlöpande uppföljning av uppsatta mål och för den benchmarking som kontinuerligt fortgår. Arbetet med att höja kvaliteten inom yrkesutbildningen ur ett regionalt perspektiv inom berörda program/branscher kan mycket väl fasas in i ordinarie arbetsformer. Arbetet är tänkt att genomföras i nätverksform på liknande sätt som inom de nätverk som GR koordinerar kring de fem västsvenska idéskolorna. De nätverksskolor från GR som deltagit kommer, i den mån de så önskar, att under 2008 fasas in i lämpliga nätverk inom GR. Det som är nytt är att vi nu vill verka för en mycket större del arbetslivsrepresentanter inom nätverket/nätverken och de kompetensutvecklande insatserna t ex i form av handledarutbildning och tydligare kvalitetssäkring av de arbetsplatsförlagda delarna. Kopplingen mellan det regionala arbetet med att uppnå utbildningsmålen ska också vara tydligare i förhållande till den regionala arbetsmarknadens behov. 1.6 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av ert samarbete i det regionala samverkansprojektet. 1.6: Samverkan mellan skola och arbetsliv inom GR är formaliserad bland annat via en avsiktsförklaring kring kvaliteten i de arbetsplatsförlagda delarna i grundskolan och gymnasieskolan. Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg www.praktikplatsen.se som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsförklaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skolaarbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av

9 vissa kommuner. Praktikplatsen skulle också kunna utvecklas för att anpassas till det behov av arbetsplatser som uppkommer vid en företagsförlagd/arbetsplatsförlagd lärform. 2 Det regionala perspektivet och samverkansområdet 2.1 Regionalt perspektiv Klargör samverkansprojektets regionala perspektiv. Beskriv således regionens gemensamma problembild och motivet till de samverkande aktörernas engagemang samt de förväntningar aktörerna har på det gemensamma samverkansarbetets resultat. 2.1: Göteborgsregionen har gemensamt antagit utmaningen kring en omfattande ungdomskull, där intresset för yrkesutbildning har varit stort. Regionen har dimensionerat sina utbildningar på ett sätt som gör att 84 % av samtliga elever fick sitt förstahandsval vad det gäller program. Om man också lägger till parametern val av skola har eleverna fått sitt val tillgodosett till 81 %. Nationella siffror visat på ett betydligt sämre resultat i många kommuner, då drygt 40 % av eleverna på IV-programmet anges inom kategorin väntare. Elevernas val har tillgodosetts enligt gymnasieförordningens intentioner. Trots det kan inte alla ungdomar erbjudas sitt förstahandsval, men via en utveckling av fler platser med arbetsformer som företagsförlagt lärande kan regionens samlade organisation utökas för att bättre möta ungdomarnas önskemål. Dessutom har intresset bland ungdomar kring att genomföra sin gymnasieutbildning på detta sätt ökat markant under det senaste året. Det finns exempel på elever som har kring 240-250 poäng då de söker denna variant. Förväntat resultat: Fler attraktiva utbildningsvägar inom ovan nämnda område anordnas i regionens samlade utbud och i nära samverkan med regionens näringsliv. Kvalitetsarbete kring företagsförlagt/arbetsplatsförlagt lärande, där erfarenheter och kunskap från olika avnämare och utbildningsanordnares sätt att arbeta med ovanstående sprids i nätverksform, skulle vara av stort värde för Göteborgsregionen. Viktigt för att få detta att fungera är att varje ingående aktör kan bidra med något som ger en hög kvalitet på utbildningen, vilket också omfattar de elever/deltagare som kan vara aktuella för denna typ av utbildning. Att utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor är ett vinnande koncept. Förväntat resultat: Regional kvalitetsutveckling kring FFG/LPA. I detta skede är det GRs önskan att utveckla ett regionalt nätverk för lärare som ska medverka i denna

10 utbildningsform, gärna också i samverkan med handledare på företag som medverkar i utbildningsformen. Inom Göteborgsregionen finns ett för landet unikt samverkansavtal kring gymnasieskolan vilket har bidragit till ett fritt och öppet gymnasieutbud tillgängligt för alla ungdomar. 30 kommunala och 30 fristående gymnasieskolor konkurrerar om eleverna till i stort sett samtliga nationella program och inriktningar. Utbildningarna tas fram i samråd mellan kommunerna och i enlighet med en särskild checklista för utbildningarnas kvalitet. Exempelvis motiverar kommunen varför en ny utbildning ska starta ur ett regionalt perspektiv, vilken legitimitet den har utifrån regionens arbetsmarknad och genom vilken dialog med näringslivet som den har tillkommit, möjligheten att anordna arbetsplatsförlagd utbildning och intresse för yrkesråd eller liknande. En plan för utvärderingsarbetet ska också finnas innan en utbildning startas. Samtliga utbildningar som anordnades under det första samverkansavtalets löptid 2002/2007 har följts upp. Checklistan har använts i tio år. Förväntat resultat: Kvalitetsutveckling i nätverksform där konkurrerande skolor/utbildare samverkar med arbetslivet för regionens bästa. Samarbetet har tidigare i stor utsträckning skett på politisk och tjänstemannanivå, men nu vill GR utveckla nätverk även för lärare (och handledare) inom detta utvecklingsområde.. Idéskolenätverken har inspirerat till detta. Målet är gemensamt utvecklingsarbete och kompetensutveckling i form av bland annat erfarenhetsutbyte i nätverksform. Den s k friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform. Ungdomarna har idag ca 110 olika utbildningar/ca 300 sökalternativ vid nästan 60 gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan "fritt sök" infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. Förväntat resultat: Nätverk där såväl kommunala som fristående utbildare samverkar kring LPA/FFG. Flera utbildningar inom vuxenutbildningen bedrivs sedan några år i samverkan mellan de tretton kommunerna i GR, inom ramen för en tredje etapp av ett samverkansavtal som idag omfattar ca 30 yrkesutbildningar. Syftet är att satsa på den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region, d.v.s. utbildning och kompetensutveckling i det livslånga lärandet. Fördelarna för

11 regionen är ett breddat utbildningsutbud på yrkessidan, förutsättningar att genomföra en gemensam pedagogisk grundsyn med pedagogisk utveckling samt goda förutsättningar att bygga upp nätverk. Samarbetet ger också stora fördelar för den enskilde kommuninnevånaren genom ett breddat utbildningsutbud samt ökade möjligheter för såväl stora som små kommuner att utveckla vuxnas lärande. Hög flexibilitet i utbildningarna är viktigt och ett kontinuerligt arbete bedrivs för fortsatt utveckling i syfte att öka tillgängligheten till utbildning. Förväntat resultat: Nätverk kring FFG/LPA där även företrädare för vuxenutbildningen ingår, vilket leder till ett tydligare livslångt perspektiv på regionens utbildningssystem. I dagsläget drivs nätverk inom GR för skolledare inom gymnasieskolan respektive anordnare inom vuxenutbildningen separerat från varandra. För att klara den demografiska utmaningen måste avnämare, kommuner, skolor och andra utbildningsanordnare samverka om utbildningen. Det finns redan många exempel på bra företagsförlagda utbildningar inom GR. Dessa vill vi ta tillvara. Genom regionala nätverk sker erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning. Förväntat resultat: Nätverk för kommunikation mellan avnämare, region, kommun och utbildningsanordnare, där egen kompetens överförs till andra anordnare. 2.2 Samverkansområde Beskriv det regionala samverkansprojektets samverkansområde, vilka målen är och hur ni ska gå tillväga för att uppnå målen. Beskriv kortfattat er tidsplan, exempelvis vad ni hittills gjort, vad ni står i tur att göra och när ni planerar att samverkansprojektets samverkansområde når uppsatt mål. 2.2: Syfte Syftet med denna ansökan är att skapa förutsättningar för en regional kvalitetssäkring kring LPA/FFG i nätverksform inom Göteborgsregionen. Målen för parterna bör vara att genom gemensamt åtagande, engagemang och samarbete inom kompetens- och utbildningsområdet och i nätverksform: Höja kvalitén på yrkesutbildningen genom ett utökat regionalt samarbete i samverkan med regionens företrädare för arbetslivet. Öka rekryteringen till utbildningsvägar med inslag av FFG/LPA Öka kompetensnivån hos branschens medarbetare Exempel på möjliga utvecklingsområden inom nätverken: Gemensamma regionala diskussioner med avnämarna kring

12 samverkan, där båda parter vinner Mer kvalitativ hantering av de platser som behövs för att täcka regionens samlade behov Tydlig kvalitetssäkring av de delar av en utbildning som är arbetsplatsförlagda Utveckling av den pedagogik som omfattas i det arbetsplatsförlagda lärandet Strategisk kompetensutveckling för karaktärsämneslärare Utveckling av en ny lärarutbildning för karaktärsämneslärare Fördjupad samverkan inom vuxenutbildningen Utökning av antalet platser som förläggs i större omfattning i arbetslivet Gemensamma kvalitetskriterier för lärlingsutbildning Fortsatt utveckling av det Gemensamma gymnasiet, en verksamhet där kurser erbjuds elever från hela regionen. Fördjupad kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare kring yrkesutbildning Samverkan med Danmark och Norge inom EUs KAST-program Behovsinventering Verktygen för att uppnå målen är: Nätverk för lärare och handledare kring FFG/LPA Kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte för lärare inom LPA/FFG Kompetensutveckling av handledare Kvalitetssäkring av utbildningsbehoven genom regionala diskussioner t ex i form av regionala lärlingsråd. Kvalitetssäkring av de arbetsplatsförlagda delarna av en utbildning genom t ex gemensam FFG/LPA-platshantering för fler program, fler handledarutbildningar, utökade möjligheter för karaktärsämneslärare att ta del av aktuell utveckling inom branschen och en förändrad yrkeslärarutbildning med mera fokus på lärande på arbetsplats. Tidplanen för det inledande arbetet som GR söker medel för sträcker sig över ett års tid 080101-081231. De åtgärder som beskrivs ovan löses inte inom denna period utan måste ses ur ett 3-årsperspektiv. Insatserna ska leda till att GR kan förbereda sig inför sjunkande ungdomskullar, en ev. lågkonjunktur och ett stort behov av regional arbetskraft på grund av demografiska skäl med en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar. 2.3 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av det regionala perspektivet och samverkansområdet.

13 2.3: I samverkan mellan Tjörns utbildningscentrum, Göteborgs universitet, GR och ett antal länder inom EU bedrivs det innovativa projektet IWOLTE för att introducera nya lärformer för handledare och blivande yrkeslärare under utbildningstiden. Projektet syftar till att utveckla de studerandes kompetenser och att förbereda dem för en förändrad yrkeslärarroll där allt mer kretsar kring samverkan med arbetslivet för att gemensamt uppfyllande av utbildningsmålen. 3 Yrkesområde och infrastruktur för yrkesutbildning 3.1 Yrkesområde/branschområde Ange de utbildningsprogram och de yrkesområden/branschområden som avser ingå i det regionala samverkansarbetet. 3.1: Denna ansökan avser samtliga gymnasieprogram med yrkesinriktning och utbildningar inom vuxenutbildningen med inslag av lärande på arbetsplats som anordnas inom GR. 3.2 Utbildningsnivå och regionala yrkesutbildningscentra Ange den/de utbildningsnivå/er inom utbildningsväsendet som det regionala samverkansarbetet avser. Berätta också om hur ni samverkar för att arbeta fram gemensamma visioner, mål och strategier för att bidra till/utveckla en infrastruktur för lärande i en vertikal inriktning mellan olika former av yrkesutbildning. 3.2: Företrädesvis kommer utvecklingsarbetet att fokusera på gymnasieskolans yrkesutbildning och gymnasial yrkesutbildning på vuxenutbildningsnivå, eftersom det är GR:s ansvarsområde. I Göteborgsregionen finns följande platser från och med lå 07/08. Intagningsläget kring lärlingsplatser inom GR (2007-06-19) Vilka platser finns registrerade i INDRA? Stenungsund: Platser Intagna Reserver BP Anläggningsarbetare 1 plats 1 7 BP Byggnadsplåtslagare 2 2 7 BP Glastekniker 1 1 2 BP Golvläggare 2 2 4 BP Målare 2 2 10 BP Ställningsbyggare 0 0 0 EN Ventilationsplåtslagare 1 1 3

14 EN Fastighetsskötare 3 3 1 EN Kylmontör 3 3 1 EN VVS-Montör 2 2 11 FP Lastbilsmekaniker 1 1 2 FP Maskinmekaniker 1 1 2 Totalt: 19 19 50 Göteborgs Praktiska gymnasium: Platser Intagna Reserver SM El 14 14 27 SM Fordon 15 15 95 SM Hantverk/textil 6 6 0 SM Måleri 12 12 73 SM OP 10 6 0 SM Säkerhetstekniker 10 10 24 Totalt: 67 63 219 Lerums gymnasium: Platser Intagna Reserver BP Byggnadsmålare 5 5 23 BP Glasmästare 6 6 4 BP Golvläggare 2 2 8 BP Plåtslagare 2 2 12 HV Hovslagare 2 2 0 HV Segelmakare 2 0 0 HV Tapetsör 2 0 0 Totalt: 21 17 47 Tjörns gymnasieskola: Platser Intagna Reserver BF 2 2 2 BP 1 1 7 FP 1 1 4 HP 2 2 1 HV snickeri 1 0 0 HR 1 1 1 IP 2 2 0 NP Häst 2 2 0 OP 2 2 3 SM VVS 1 1 1 Totalt: 15 14 19

15 Bräckegymnasiet: Platser Intagna Reserver FP Transport LIA 12 12 71 BP Anläggning 18 18 44 Totalt: 30 30 115 I INDRA finns alltså totalt 152 platser registrerade, 143 intagna och 450 reserver. Dessutom finns ett antal platser (t ex i Göteborg och Kungälv) som inte finns med som sökbara i Indra. Det kan bero på att de erbjuds först inför år 2 eller senare. Vuxenutbildningen bedrivs idag i första hand för kommunernas egna innevånare men via ett samverkansavtal omfattas ett 30-tal utbildningar (företrädesvis yrkesutbildningar) av regional sökbarhet. Vuxenutbildningens framtida roll diskuteras ur ett regionalt perspektiv. Dock utvecklas former för lärande i arbetslivet även för vuxna. Meritea som numera är ett dotterbolag inom GR (tidigare Valideringscentrum), har funnits i Göteborgsregionen sedan 1998. Meritea har kontinuerligt arbetat med metodutveckling och med genomförandet av valideringsprocesser. Meriteas två verksamhetsgrenar är validering och strategisk kompetensförsörjning. Viktigt för regionen är också samarbetet med berörda lärarutbildningar. 4 Regional omvärldsanalys 4.1 Arbetsmarknadens behov och utvecklingsområden Beskriv på vilket sätt ni gjort eller tagit del av en regional omvärldsanalys. Om så är fallet, berätta kortfattat om den regionala arbetsmarknadens behov och om potentiella utvecklingsområden. 4.1: GR träffar företrädare för Länsarbetsnämnden för att ta del av nämndens regionala omvärldsanalyser. Enligt Länsarbetsnämndens senaste analys (juni 2007-juni 2008) av Västra Götalandsregionen (och däri ingående 4 kommunalförbund, varav GR är ett) framgår att regionen har en sjunkande arbetslöshet beroende av följande faktorer: Fler söker sig till arbetsmarknaden Minskade sjukskrivningar Färre studerande (komvux och högskola) Inflyttning Demografi För Göteborgsregionen gäller att cirka 6000-7000 personer flyttar in till

16 regionen varje år. Orsaken är som man säger studier eller kärlek. De flesta är i åldern 20-30 år och arbetskraften är alltså förhållandevis ung. Först 2016 är det färre som inträder i arbetslivet än som avgår. Regionala styrkeområden enligt den regionala tillväxtplanen för Västra Götalandsregionen är: Biomedicin och hälsa, fordon, trä, IT, livsmedel, petrokemi, textil, upplevelsenäring och till viss del inom den maritima sektorn. Revidering av planen pågår för närvarande. Klusterutveckling pågår inom ett antal sektorer genom samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Några exempel är Fordon och IT t ex kring säkerhet, fordonselektronik/telematik, miljö, fordons-it och produktionsteknik samt inom sektorn Biomedicin och hälsa där samverkan pågår kring biomaterial och kardiovaskulär metabolism. Enligt en studie genomförd av Nutek har Västra Götalandsregionen fler sysselsatta än i övriga riket kring följande områden: Medicin och life science, konsulting, kunskapsförmedling, personalintensiva tjänster, myndigheter och organisationer, teknikföretag, handel, bygg och infrastruktur. Följande branscher inom GR har haft en bättre respektive sämre utveckling mellan åren 1995-2005 än riket i övrigt: Bättre: Företagstjänster, detaljhandel, kommunikation, partihandel, bygg, fordon, upplevelser, läkemedel/instrument, teko Sämre: Stål/Metall och finanser 4.2 Efterfrågad kompetens Förtydliga att det i regionen finns en efterfrågan av den kompetens som gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning och YrkesVux avser att ge, det vill säga att utbildningarna tillgodoser ett efterfrågat utbildningsbehov. 4.2: Se under beskrivningen av hur gymnasiala utbildningar tas fram i samråd mellan kommunerna och enligt en checklista som utgår från arbetslivets och individens behov. Se beskrivningen ovan av relevanta områden för ansökan. Arbetslivet intresse har ökat markant när det gäller att medverka i utbildningsformer som har karaktären FFG/LPA. Se ovan erbjudna platser inom regionen. 4.3 Kompetensråd och yrkesråd/branschråd

17 Om ni samverkar med de regionala kompetensråden och/eller yrkesråden/branschråden, berätta hur ni nyttjar resultaten från samverkansarbetet med avseende på yrkesutbildningens kvalitet och dimensionering. 4.3: Den vanligaste modellen för samverkan kring yrkesutbildning på gymnasial nivå inom GR ligger i dagsläget på lokal nivå genom att kommunerna/skolorna samverkar med arbetslivet genom lokala programråd/yrkesråd. Vissa branscher har kvar regionala yrkeskommittéer eller liknande (t ex för Byggprogrammet), men det är inte en vanlig modell. När en ny utbildning anmäls till GRs samverkansavtal har kommunen en skyldighet att enligt en checklista visa på hur samverkan med arbetslivet har skett för att bedöma utbildningens relevans såväl ur ett lokalt som ett regionalt perspektiv. Därefter genomförs samråd mellan dels regionens utbildningschefer dels de regionala utbildningspolitikerna. GRs roll som samverkansorganisation ska vara tydlig och den lokala kommunala självbestämmanderätten ska beaktas. Som organisation har GR en mycket bra överblick av det regionala yrkesutbildningssystemet, inte minst genom de satsningar som görs på gemensam information och vägledning till de elever som ska välja utbildning och skola. En viktig uppgift för kommande regionalt LPA/FFG-råd eller liknande är att kontinuerligt stämma av utbildningsutbudet mot avnämarnas efterfrågan i ett regionalt perspektiv. Inom Meritea ABs verksamhet finns så kallade yrkesberedningsgrupper som samarbetar partsövergripande. 4.4 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av er regionala omvärldsanalys. 4.4: Gemensamma gymnasiet och ev. samverkan kring program med yrkesämnen Ett exempel på att vi skulle vinna på att samarbeta inom GR finns inom VVS- och plåtsektorn, där kommunerna idag tvingas skicka elever på kurser i Katrineholm. Dels blir det dyrt, dels är eleverna borta i långa perioder. Kostnaden kan uppgå till 60-70 000 kr per år och då rör det sig om 3-4 tillfällen gånger 3 veckor. Dels är utbildningarna dyra, dels är eleverna inte mogna för att resa dit under lång tid. En mindre arbetsgrupp utsågs att reda i frågan. Arbetsgruppen har träffats 3 gånger och branschrepresentanter har deltagit. Diskussioner har bl. a förts med skolledningen på YTC Lindholmen i Göteborg. Även om det

18 är trångt på YTC pga stort elevtryck finns nu en större förståelse för vad man kan vinna på att samverka inom GR. För att det ska gå att arrangera motsvarande kurser inom GR krävs ett stort mått av flexibilitet. Utöver de kurser inom VVS som har varit aktuella kan detta även gälla kylmontörer och ev. plåtkurser inom Bygg i samverkan med Bräckegymnasiet. Omfattningen av de kurser som är aktuella inom VVS är 7-800 poäng. Det kan också vara delar av kurser (250 poäng). Kurserna skulle behövas under 2008 och 2009. En lösning skulle vara att utnyttja de luckor som uppstår då elever på YTC är på APU. Då finns lokaler tillgängliga. Eleverna är ute i 8 veckor i år två resp. år tre. Möjligheten att erbjuda karaktärsämneskurser inom Gemensamma gymnasiet har öppnats. Arbetet görs ute på enheterna men GR är informations- och kommunikationsyta. Se www.grutbildning.to under Gymnasieskolan. Ett upprop har gjorts om vilka kurser skolorna önskar/kan arrangera för andra. SYV och Gymnasierektor får information. Vissa problem finns med att nå ut till eleverna om möjligheten. Inför hösten 2007 har möjligheten annonserats via tidningen Ett23 direkt till samtliga elever. Ytterligare utveckling kommer att krävas för att möta de behov som kommer att finnas för LPA/FFG 5 Finansiering 5.1 Bidragsbelopp Ange det bidragsbelopp ni ansöker om. Precisera vad bidraget från Myndigheten för skolutveckling ska nyttjas till. 5.1: GR söker ett bidrag om 500 000 kronor för att inleda det faktiska arbetet med det regionala nätverket för LPA/FFG inom GR Bidraget ska gå till: Uppbyggnad av regionala nätverk kring LPA/FFG enligt liknande modell som för idéskola. Utveckling av regionalt LPA/FFG-råd Kompetensutveckling för lärare och handledare inom LPA/FFGverksamhet Detta innebär också: Arbetskostnader för projektledare/koordinator Lokaler och förtäring vid nätverksmöten Resor och ev. logi vid möten förlagda inom och utanför regionen Kostnader för spridningsaktiviteter Webbpublicering av resultat så som minnesanteckningar och nyhetsbrev. Kostnader för annan dokumentation. Ev. kostnader för samverkan med Myndigheten för skolutveckling (mö-

19 ten, resor, logi, rapportering mm) 5.2 Medfinansiering Ange i ansökan på vilket sätt och med vilka belopp övriga aktörer i samverkansprojektet är med och finansierar detta regionala samverkansarbete. 5.2: Som exempel på medfinansiering kan anges de kostnader som GR under 2 år lagt på det regionala nätverket för skolledare med inriktning mot lärformer på arbetsplats. GR har medfinansierat med drygt 200 000 kronor genom ordinarie medlemsavgift. De beskrivna samarbetsparterna har medfinansierat genom personella resurser som ställts till förfogande vid ett antal mötestillfällen. Dessa kan beräknas till cirka 75 000 kronor. 6 Uppföljning och kvalitetssäkring 6.1 Kvalitetssäkring Beskriv hur ni arbetar med metodiskt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar. 6.1: Inom regionen pågår arbete med kvalitetssäkring på olika nivåer på olika sätt. GR arbetar med flera aspekter av arbetslivet. Sedan ett tiotal år tillbaka finns ett särskilt nätverk för kvalitetsarbete inom regionen. Erfarenhetsutbyte och benchmarking har kunnat åstadkommas i nätverksform. Via GR:s webbsidor finns en mängd information och statistik om regionens samlade utfall. Projektet, kallat U3, går ut på att kontinuerligt utveckla metoder och verktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling. Materialet ligger helt öppet vilket medverkar till att såväl politiker som andra intressenter kan nå regional statistik på ett enkelt sätt. GR:s projektledare och nätverkskoordinatörer arbetar med de gängse skolutvecklingsmetoder som gäller för förbättringsarbete inom t ex Myndigheten för skolutveckling. Andra aspekter som GR arbetar med är kompetensutveckling, personal- och ledarförsörjning och hållbart arbetsliv. Det senare återspeglas i satsningarna på Nyckeltal Hälsa-ohälsa och Mötesplats Hälsa. Det EU-finansierade projektet Samlat Grepp (Växtkraft Mål 3) är ett exempel på en gemensam och långsiktig satsning på kompetensutveckling av kommunens anställda som GR ansvarar för. Erfarenhet av uppföljning av elever finns också som exempel inom regionen, där man har god kontakt med elever i vissa fall flera år efter att de slutfört sin gymnasieutbildning. Detta är ett bra sätt att fånga upp elevernas

20 synpunkter på sin utbildning och hur den hela tiden kan uppdateras. Dessa elever fungerar också som bra språkrör för sin utbildning, skola och yrke. Att också utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor eller mer utvecklade system på olika områden är också en kvalitetssäkring i sig. Att göra en kartläggning av de olika arbetssätt med kvalitetssäkring som förekommer inom regionen bör vara ett uppdrag för de regionala branschråden för Göteborgsregionen. I en sådan kartläggning ska både hårda och mjuka värden som kvalitetssäkras tas med. Därefter har råden en bra överblick över området och flera metoder att arbeta vidare med. En kartläggning av det här slaget blir också viktig för Göteborgsregionen för samarbete och erfarenhetsutbyte olika utbildningsanordnare emellan. Göteborgsregionen ser också fram emot att få tillgång till fler intressanta och stimulerande lärmiljöer via de arbetsplatser som nu kommer att engagera sig i större utsträckning i utbildningen via lärande på arbetsplats. Redan idag finns unika utbildningsformer baserade på ett utvecklat lärande på arbetsplats, där utbildningsuppdraget är gemensamt, t ex på Utbildningscentrum Tjörn. Tanken med dessa lärformer stöttas idag av företrädare för regionens avnämare. 6.2 Utvecklingsarbete Beskriv på vilket sätt ni vill engagera er och sprida era erfarenheter och vunna lärdomar i syfte att förbättra och stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet, tillgänglighet och utbildningsutbud. 6.2: GR har lång tradition vad det gäller att sprida erfarenheter och vunna lärdomar. Detta sker t ex via de 25 nätverk som bekostas av kommunernas medlemspengar, dels nätverk som koordineras på uppdrag av annan part. Ett exempel är de 5 nätverk inom idéskola för yrkesutbildning som GR koordinerat under 2005-2007 på uppdrag av Yrkesutbildningsdelegationen och Myndigheten för skolutveckling. GR arrangerar också regelbundet konferenser med fokus på yrkesutbildning och samverkan mellan skola och arbetsliv. Några exempel är 11 konferenser inom YKSA-projektet 2000-2002 (drygt 2000 deltagare), Konferensen På gång kring gymnasieskola med fokus på yrkesutbildning i maj 2006 (450 deltagare) samt den nationella konferensen Nya Utmaningar Skola - Arbetsliv i mars 2007 (550 deltagare). GR kommer också att arrangera en av 4 spridningskonferenser kring idéskoleprojektet i april 2008 på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Vidare sker samverkan med Internationella Programkontoret för yrkesutbildningens internationalisering och ett antal konferenser och spridningsaktiviteter har arrangerats. Aktuellt skolutvecklingsarbete presenteras också på GRs webbplats www.grkom.se under länk till varje enskilt projekt. Se t ex www.grkom.se/ideskola eller www.grkom.se/teknikcollege GR ser mycket fram emot att få sprida de resultat som kommer fram via utvecklingsarbetet i lämpliga forum.

21 6.3 Uppföljning och återrapportering Redogör för hur ni tänker gå tillväga för att följa upp det regionala samverkansarbetet. Beskriv också på vilket sätt ni avser återrapportera verksamhetsarbetet med den regionala samverkan. Delrapportering ska ske senast den 31 maj 2008 till Myndigheten för skolutveckling och slutrapportering senast den 15 december 2009 till den part som träder i myndighetens ställe. 6.3: GR kommer att lägga ut all dokumentation/alla minnesanteckningar öppet på den egna webbsidan: www.grkom.se Resultat kommer kontinuerligt att publiceras i GR Utbildnings och GR:s Nyhetsbrev. Ev. kommer också mer specifika nyhetsbrev att tas fram. Arbetet kommer kontinuerligt att redovisas för regionens utbildningspolitiker, utbildningschefer och skolledare. GR kommer också att följa de förslag till rapportering som Myndigheten för skolutveckling och ev. annan part anger. Underskrift Ort: Göteborg Datum: 071031 För den regionala samverkansorganisationen, behörig/a person/er: Margaretha Allen