Hänsynstagandets paradoxer

Relevanta dokument
Motivet finns att beställa i följande storlekar

Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Case management för sköra äldre personer (+65)

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

Fastställd av kommunstyrelsen

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan. Förskolan Hagabacken 2015/2016

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Termin 1 i Termin 2 ii Termin 3 iii Termin 4 iv Termin 5 v Termin 6 vi Termin 7 A & B vii

Vem är den enskilde i ett gemensamt hem?

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

2.3 För att ditt medlemskap skall beviljas måste du vara över 18 år och vara registrerad kund på Webbplatsen

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Vad tänker anhöriga om äldres fallrisk och fallprevention?

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Vad händer när män möts som pappor? Om öppna förskolans pappaverksamheter FFFF-konferens i Örebro

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg?

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

18 april Mottagande av asylsökande

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

Åldrandets villkor; i dödens närhet

skolmåltiden som offentlig måltid

Innehåll upplägg och genomförande

Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen

Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Anmälan om svar på remiss Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) Remiss från Finansdepartementet

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

Scouternas gemensamma program

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Kvalitetsgarantier för Äldreboende i Tidaholms kommun

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Göteborgs Stads rutin för att säkerställa och bedöma genomförandeplan för hemtjänstinsatser

180 Higher Education Credits

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Serviceboende totalt

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Töreboda_Björkängen (minst 7 svarande) Särskilt boende

Kvaliteten i din hemtjänst Bromma

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

Samrådsdokument för barn och unga som bor på ett hem för vård eller boende eller i familjehem inför uppföljningsmötet

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Mittuniversitetet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

IBIC i Särskilt boende - En studie om uppföljningar av äldres behov av hjälp på Granliden och Uggledals äldreboende

Delaktighet (även) på äldre dar - så kan stödet i vardagen förändras

Mobilitet och tillgänglighet

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Utvärdering av försöksverksamhet med korttidsvård för svårt sjuka äldre

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Transkript:

Hänsynstagandets paradoxer Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende Fil. Dr. Maria Söderberg F.d. doktorand: CASE /Socialhögskolan

Centrala forskningsfrågor i avhandlingen: Vad är det som händer när äldre personer överväger en flytt från eget boende till ett särskilt boende (äldreboende)? Hur upplever och beskriver de äldre, deras närstående och biståndshandläggare enskilt och inbördes denna process?

Äldre personer Närstående Biståndshandläggare

Målgrupp: Äldre personer som ansöker eller står i begrepp att ansöka om en plats på ett särskilt boende Närstående personer till de äldre De äldres biståndshandläggare i en sydsvensk kommun

Metod Äldre personer + deras närstående: Öppna semi-strukturerade intervjuer Uppföljande kontakter Biståndshandläggarna: Vinjett-baserade intervjuer

Insamlat empiriskt material: 21 gamla människor: Sammanlagt 47 intervjuer + uppföljande samtal 17 närstående: Sammanlagt 27 intervjuer + uppföljande samtal 7 biståndshandläggare: 7 vinjettbaserade intervjuer Totalt: 81 transkriberade intervjuer/samtal

Avhandlingens disposition Artikel I: Äldre personer [On line] Artikel II: Närstående personer [On line] Artikel III: Biståndshandläggare[On line] Artikel IV: Teoretisk modell [On line] Kappa (sv): Resultat 1 summering/artiklar Resultat 2 övergripande analys

Under analysarbetets gång: En benägenhet bland äldre personer, närstående och biståndshandläggare att böja undan, anpassa sig, vara till lags och släta över Ett fokus på hänsyn och hänsynstagande i den övergripande analysen

Resultat från den övergripande analysen Ett fokus på hänsyn och hänsynstagande De inblandade använder sig av idealen om den äldre personens självständighet och självbestämmande för att rättfärdiga egna ageranden och förhållningssätt (samhällsideal + riktlinjer) Ingen ensam är beredd att ta det fulla ansvaret för beslutet om den äldres eventuella flytt från eget boende till ett särskilt boende.

Undvikande förhållningssätt i processen: De äldre vill av hänsyn till familjen/samhället inte framstå som en belastning, samtidigt som de närstående av hänsyn inte vill äventyra den äldres självständighet och självbestämmande. De äldre vill av hänsyn inte stöta sig med biståndshandläggaren, samtidigt som biståndshandläggare av hänsyn vill stärka den äldres självständighet och självbestämmande (företrädesvis i det egna boendet). De närstående vill av hänsyn till biståndshandläggaren inte gå emot gällande riktlinjer, samtidigt som biståndshandläggare av hänsyn till de äldres självständighet och självbestämmande undviker att beakta de närståendes eventuella ställningstaganden.

Hänsynstagandets paradoxer De inblandade vill av hänsyn verka för äldre personers självständighet och självbestämmande, samtidigt som det inte är möjligt t ex mot bakgrund av: de äldres avtagande krafter närståendes bidrag till samordningen/ utförandet av praktiska sysslor biståndshandläggares uppdrag att fatta sina beslut bristande tillgång på särskilda boenden

Vad är det som händer? När äldre personer inte vill ligga till last, närstående är rädda för att lägga sig i och biståndshandläggarna vill nå konsensus, förstärks en benägenhet att undvika en förändring som kan inkräkta på eller uppfattas opassande av någon annan. Flyttbeslutet framstår som ett beslut som ingen vill ta, än mindre hållas ansvariga för - oklara ansvarsförhållanden. Beslutsprocessen drar ut på tiden och de äldre som verkligen vill flytta får vänta ännu längre på ett definitivt beslut om en eventuell flyttning.

Tack! Har ni frågor, hör gärna av er till: 031-786 1282 maria.soderberg.3@socwork.gu.se Kappan finns att ladda ner: http://www.lu.se/lup/publication/4387422