:e årgången. Häfte N:r 3

1921. 84:e årgången. Häfte N:r 3

- 119- o Arsberättese i artieri och handvapen för år 1920. AY!!:in n Yid Eung. ödogsmannnsäskapds snmuwntdicc rkn j'2.innucni 9'2 ay i'ramoten H. I-indbrrg. De kraftigaste stridsmede mot knsfästningar, vika för när;:arande och tis vidare stå een från sjösidan anfaande ti buds, utgöras otviveaktigt av sagskepp, sagkryssare och med grova pjäser bestyckade monitorer. För att få ett begr epp om vad såunda numera måste fordras av kraftutvecking från i and uppstät, fö r kustskydd avsett, svårt artieri vid strid mo ovannämnda sag av artierifartyg, torde böra omnämnas dc senaste erfarenhetsrönen beträffande artieri och p ansarskyde på de största och modernaste av dessa fartygstyper. I. Svårt fartygsartie1 i. Beträfiancc åsikterna om. ämpigaste kaibern för svårt artieri ombord å sagfartyg synas utomands två skida meningar veat göra sig gäande. Den ena har utgått från att edhastigheten hos detta artieri måste tigodoses ti och Ined i någon mån på bekostnad av projektividen. För att på tidsenheten biva i stånd att avgiva största m.öjiga anta skott borde föjaktigen sagfartygen föra ett stort ana hastigt skjutande kanoner av kaiber, som giver tiräckig träffsäkerhet och effekt på rimiga skjutavstånd. Ett faryg med Tidskrift i Sjöväsendet.!

120 -- exempevis 10 st. 3ö cm. k. borde enig denna princip oeh under i övrigt ikartade förhåanden, arti eritaktiskt sett, vara överägset ett hesyckat med 8 s. 45 cm. k. Såsom stöd för dessa åsikter visar man på erfarenheterna från Skageracksage, uneer viket den hastiga edgivningen och <en vä utförda ededningen å de tyska sagkryssarna på kort id ödeade tre engesk-j sagkryssare. S~irskit framhåes d~irvid, att eden från de 1 O st. 28 cm. k. å "Seyditz" och dc R s. 30,.. cm. k. å "Dcrf'ingcr" varit verkningsfu och adces övervädigat dc saguyssare, vika h evo utsatta för densamma. Faktisd w n de edh astigheten hos "DerJ'ingcrs" 30,, cm. k. uppdrivas ti 2 skott pr pjäs och minut. Under skjutning växevis från de håca kanonerna i dc svåra Lorncn borde föjaktigen skoten (savorna) kunna föja varandra med 15 sekunders meantid. Under saget yckades kryssaren med sitt svåra artieri tidvis avgi...-a savor var 20. scku n d, vi ke i sann i ng vittna r om hög uppdriven edgivningsönnåga. Vidare betonas, a t dc tyska 30,, cm. k., tack vare hand anna att dessa pjäsers projektier hade den jämföresevis åga vikten av 385 (390) kg., uneer skageracksaget vid vissa Linfäen uppnådde cubhe så sor edhastighet som de enges<a svåra artieriet av 3-±,,. cm. och större kaiber. Emeeric nödgas de, som förfäkta betydesen av ökad edhastighet, er<änna, att oyannämnda 28 cm. och 30,, cm. J;. ingaunda äro cfjektiva på dc ängsta stridsavstånd, med vika man numera måsc räkna. En hänvisning på att de yska 30,, cm. k. voro i stånd att utsträcka sin ed upp ti R,OOO m. saknar betydese, då de numera är känt, att dc tyska ssgkryssarna under skageracksaget fingo uthärda en besvärande ed. från sina moståndare på avstånd överstigand c 18,000 m. Detta avstånd var nämigen vid denna Lidpunkt de största, }Jå viket nämnda fartygs 30,., cm. k. kunde upptaga edstrid. Den riktning, som gör gäande, att grov kaiber och därjämte stor projektivikt atjämt äro utsagsgivande i nu Lid a artieristrider ti sjöss, hänvisar ~iven edes ti ärdo- - 1:2 - marna från Skagcracksaget och förkarar, at orsaken ti att dc engeska svåra pjäserna ej kommo Li sin rätt under nämnda sag får sökas i den om.s ändighcen, at dessa p jäsers 34-,, cm. och 38 cm. projektier ej hade modern konstrudion. ' Såunda voro ifrågavarande projektier ej tiräckigt pansarbrylandc och gå vo ej häer den spr~ingverkan, som numera måste fordras. Hade nämnda projektier varit idseniga, påstår man, skue säkerigen ej en enda av dc tyska ~.agkryss.arna hava nå hamn, tros deras om stor h åfasthe icke minst mot aricricd vittnande byggnadssätt. Emeertid gör man måh~inda orätt. i at. atför m ycket underkänna den projektivcrkan, som från engesk sida ippnåddcs m ed de svåra artieriet under SwgcraksageL Man yc ju numera, at:l de tyska sagkryssarna b.cvo svårt h ärjade av s~irs<i 38 cm. <anoncrnas ed. Så t. ex. erhö "Dcr' ingcr" av ;-38 cm. projektier hand annat föjande SYåra rät'skador: en 38 cm. projekti genomsog 3. 30,., cm. tornet, krc Ycr ade inom detsamrna och antände krutaddningarna cä.rs tädes; c:den spred sig ti underiggande angningsrum och krutdurk; betjäningen dödades utom 5 man av angningsmamkape; ar i e ricen t r a en gasfydes ti. föj d av denna r ä f'; en 38 cm. projekti genomsog torntaket I)å 4. 30 c ',, 111. torn', kreverade i torne t och dödade hetjäningen utom J m an av angningsmanskapet; en HR cm. projei<li träf'adc stricstornet, dock uan at genombryta pansaret; ett ferta 38 cm. projektier Lr~it'ade <asemater, medcs.vår IJcstyekning och övriga dear av fartyget och medförde frukansvärd förödese. Inaes hade kryssaren erhåit omkring 20 rä!'ar a\' SYåra projedier, av vika de festa voro från :18 cm. kanoner; gördepansaret ärcr h :cwa varit genomsaget. AU fartyget räddades berodde på skickigt uförd havcritjänst. Sagkryssarcn "Liitzow" bev som bekant så svårt skadad.iämv~i av artieri ed, att den måse övergivas, varefter far-

- 1:2:! -- tyget sjönk på hemfänen från siagel ett dussin tr~if ar av sv ~11 a projektier. "Seyditz" erhö minst De vitaa dearna p~1 d e tyska sagkryssarna, möjigen med undantag för "Liitzo,y", hevo dock oskadade, tack vare starkt pansarskydel Att e n ge sm~inn en sjäva framstät anmärkningar mot < ' egna projektikonstruktionerna ti svåra pjäser framgår eme crtir av e uttaande av amira Jeicoc, varigenom uppyses, at efer skageracksaget i engeska fottan för kanoner ay 30,.. cm. och större kaiber bivit införd en förbätirad projekityp jämte tifredsstäande brandrör. Y id under värdskriget inräf'ade ar ieristrider ti sjöss före skageracksaget avgick den grövre kanonkaibern i amänhe med segern. Här bör endast erinras om namnen på dc n dkämpace fartygen " Emden", "~.Jo mnouth ", ''Scharnhors.., " Gneiscnau" och "Bic her". Och atjämt gäer vari som bivi framhå et såsom fördear, förenade med den gröne J.;aibern och därmed förbunden stor projektivik L, i förhå ande L i I den b g re ka i.hern, nämigen, d e b au < en förra Li föjd av projektiens större beastning ginr ökad Lräfisannoikhe p å aa edavstånd och särskit d L' största, des att den grövre projektien ti föjd av stönt sprängaddning, medför viiseniigen ökad sprängverkan. \'ad angår sricsavsånden ti sjöss, hava dessa m1mer ~1 ökas ångt utöver vad som förväntades före värdskriges utbrott, då man ansåg 12,000-15,000 m. såsom ängsta möjiga a\'stånd för artierisric. H.edan Fakandsaget uk~impaces på 14,000-1 ti,ooo m. Amerikanska åsikter häyda, a vid god. sikt och med anyiincande av skottobservationer fr ~1 fygare, sagfartygen skoa vara i stånd att öppna ed på iinda ti 23,000 m. avstånd. Säkerigen får man hädanefter räkna med, at fartyg med 38-40 cm. kanoner, med moderna ededningsanordningar och unrer gynnsamma vädereksförhåanden, kunna börja edstrid på omkring 20,000 m. För a utvinna största efekt av de sarkt begränsade ammunitionsförråden ombord torde dock een avgörande aricrisrickn komma at äga rum på 15,000-12,000 m. aysånd. - 123 - Betydesen av at ti varje kaiber äga projektier av stor vikt - tunga projektier - har man änge insett. Försöksskjutningar, utförda i Tyskand före senaste kriget, med 30,, cm. kanoner samt m ed växande projektivikter och utgångshastigheter hava såunda givit i nedanstående tabeer I och II angivna r esutat: p k o o' :270 405 540 p k g. :2 70 405 5-JO Vo m j s ek. 1,060 6,000 m. Ii;) 59 G 561 t66 750 30,s cm. projektier. 6,000 Tabe I.?;" eds agsvinke p å 0,000 m. m. go G' 7 S' 8 -!6' 7 35' 4 28' 8 18' 8uthastighet i m jsek. pa, 9,000 Tabe II. 12,000 115,000 1~ m. m. 1 m., 471 366 308 488 407 ö f 48fi 423 ;)77 ' 1:2,000 15,000 m. m. 1-! 0 23' 24 58' 14 29' 21 53' 14 29' 21 7' t.. f " a i enom rangnmgs ormag 6,000 mm. mot KO-påt vi vinkerätt ansag D,OOO m. m. m. ;)48 22!) "~2!) H22 'o c38 092 d 12,000 115, 000 Man ser av tabe II vika gynnsamma värden på suthastighet, som uppnådees på de största skjutavstånden med een tyngsta projektien. Därmed föjde även synnerigen god pansarbrytningsförmåga och fack kubana. I Tyskand gav man emeertid även stor utgångshastighet åt projektierna. Såunda uppgives 30,, cm. k. L / 50 hava haft Vo = 915 - ~-1-0 m./ sck vid P = 385 kg. 160 249 322 m. 2 :2 25 01 74

1:24- Av intresse kan jämv~i vara att jämföra den tyska 30,, cm. k. L/ 50 med den engeska 34," cm. Je L / 45. Enigt tyska uppgifter besitta de båda kanontyperna föjande egenskaper: p = 385 ko 30,5 cm. k L /iso 34,:3 cm. k L /45 Av- Edhas t.:,so-:2 swtt,min. stand m. Sut- Genom- ~ed- hastig- sår 'T'räffvinke b Vo - 915 m.jsek. I p - 567 kg; Vo - ö68 m. i.sek. Sut- Genom sags- hastig- s>tr Trä f 11 d pansar proc Ed hast.: 1.5 skottjmin. ~e e- vinke ~- 1 sags- het pansar proc. m.jsek. mm. m,' sek. mm. i,ooo 3.) 21i' 606 J]() 58. a o :25' 61:2 MO,-,3.25 9,000 70 24' 490 307 18, 60 ;Jij ' 505 374 :2:.!,:]~ 12,000 u o 06' 408 ;2;)6 15,0001 21 08' 34G 187 18 0001 3:P :2.{' BIO 170 7,:3 Ö.2i ~ ) ' 11 87' JSO :21J',48 i 21i 0 13' 42:2 238 365 204 207?11an fin ner av uppgifterna i tabeen, at den tyska kanonen var ungefärigen jämnstäd med den engeska p å 12,000 m. skj utsavstånd. överägsenheten hos den engeska pjäsen framträder däremot tydigt på de största avstånden upp ti 18,000 m. Av at att döma äro såedes för svårt artim i grov kaiber i förening med stor projekti vikt at forfarande ofrånkomiga vikor för vinnande av överägsenhe vid strid vare sig mean artierifartyg eer mean kustartieri och artierifartyg. Givetvis förutsättes at tifredssäance utgångshastighet utages ur pjäserna. För at erhåa fu ejiekt av dyikt artieri hör även edhastighecn håas uppe, viike kan vinnas genom särskida anordningar och speciet genom ämpig konstruktion av bakaddningsrnekanismerna. Det bir emeertid nödvändigt att för artierifartygen hädanefter ytterigare öka depacementet, så att rum kan ombord beredas för tiräckigt anta svåra kanoner. Man måst e nämigen uppväga oägenheten av minskad edhastighet hos den enskida pjäsen, viket måhända ej kan undgås vid gröv- 8.(18 4-125- sta kaiber, mec at stäa upp et arikt gro\'t artieri, som ä r i stånd att avgiva den numera i:t\'en Yid sjöstrider cfers.träyad e masseden. Det har för något år seean framhåits, a yterigare ökning av kaibern ej tis vidare YOre att fön-änta för det svåra artierie å sagfart.yg, enär band anna den grövsta av cå kända kaibrar ('~0,,, cm.) crbjöde fn i6ickig såvä träförmåga som proje,.iverkan å ]ängsa förekommande stri dsavstånd. Et närmare skiirs(åcande av den S\'åra bestyckningen å hefi ntiga och t i I byggnad föresagna sagfartyg hos de edande sjömakterna Lm dc giva karhe heträf'ance dessa frågor. I Engand, viket enigt uppgif efer utrangering av ett ferat sagfaryg, ~ircr <amma att äga 23 sagskepp, d~irav 1 O av modernaste yp och besyckade med G- R s. 38,, cm. k. (P = 8R5 kg., Vo = 700-7(i0 m./ sck. och maximieevation = 30 o) samt 13 något ädre skepp besyckade med 3-!,. cm. <. ( P = 5(17 kg. och Vo = 780- StiR m./ sck.) jämt ~ 3 sagkryssa re med 38,, cm. k. och 3 sådana faryg med 3-t,, cm. k., hår man numera frångå een såsom otiiräckig ansedda 30,,. cm. kaibern. Det uppyses, att såsom skä härför jämvä bivi anfört, att edrören ti d e 60 kaiber ånga pjäserna, isat ben~igenhct ti höjning. Engeska sjöoiticerare ära emecrid yrka på, at man för framtiden bör övercrå Li b mms -J.O cm. kaiber för svårt artieri. Panerna för ny sagskeppstyp påsås Yara uarbetade men hemighåas av amiraitetet; någon J,opia av Hood bir nog ej denna nya typ. Andra åsikter i Engand göra g~andc att fygvapnet kommer at i framticen utveckas på sådant s~it, at aa krigsfartyg böra hyggas för dyming. I M: typen av u-båtar har Engand redan visat, att u-båtar kunna bära svårt ari ~ri (30,, cm. k.). Kanontorne på denna typ är emeertid ~ J vridbart, utan riktas J,anoncn genom röresen hos sjäva fartygel I Nordamerikas Förenta Staer har man numera vid nybyggnadsprogramme för sagfartyg övergått ti -1-0," cm. ka-

-- 1:26 - ibern och därvid på en gång uttagit edrörsängeen ti 50 kaiber. Projektivikten uppgives vara 950-952 kg. och energicn Yic pjäsens mynning 35,GOO mt. På 12 sagskepp a' modernaste typ, av vika möjigen två äro färdigstäda, ska det syåra artieriet beså av 12 st. 40,, cm. k. i tripctorn. Det fortsata sagskeppsbygget bir dock beroende av utveckingen i fråga om sagfarygens konstruktion. Dessutom torde U. S. A. fortfarande behåa i tjänst 1 sagskepp bestyckade med 35,, cm. k.; fi sagkryssare med huvudbestyckning av K st. -!O,. cm. k. äro under byggnad.. =\ven Japan ö,ar numera sin fotta med dc sörsta arierijartyg. De nya japanska sagskeppen skoa föra 8 s. -!0, cm. k. och sagkryssarna, egendomigt nog, 12 st. 40," cm. k. Inaes omfattar byggnadsprogrammet 8 sagskepp och 8 sagkryssare av typer, vika torde kunna upptaga hivan med d e ovannämnda amerikanska. I Frankrike och Itaien ärcr man däremot för närvarande förhåa sig avvaktande i fråga o1n byggandet av artierifartyg av största och kraftigaste typ. Uncersömingen angående bestyckningen å moderna artierifartyg bör ~ivcn omfatta några av dc 16-18 st. större m o nitorer, i storek växande mean 6,000 och 8,000 ton, vika under värdskrige byggdes av Engand. Man finner då, at een grövsta kaiber, som hittis framstäts för fartygsartieri, tagits i anspråk för dessa fartyg, vika tikomma för att användas mot kustb ef~isningarna vid Dardancerna och i Fandern. 2 monitorer av "Lord Cive"-kasscn ära nämigen för var sin -t5,, cm. k. L / 40 (P > 1,000? kg., skottvidd Yid -±5 eevation = 40,000 m. ). Verkan av denna pjäs uppgiw~ såsom sär:,;kit kraftig. övriga -t monitorer av denna Jdass Yoro vardera hesyckade mer 2 st. 30,, cm. k. Å Brebuskassens monitorer ( 4 st.) v oro u p p städa 2 st. 38 cm. k. Bredden på dessa fartyg uppgick ti omkring 27 m. och änge en ti omkring 100 m.; friborden voro 3-5 m. höga. Ovan ämnade korta redogörese över nu förckommand ' sv.ir artieri ombord i artierifartyg, giver såunda vir han- - 1:27 - den, at -!0,, cm. kaibern för näryarandc synes bida gräns för den kaiberstegring, viken hittis oavbrutet ägt rum å sagfartyg. Huruvida detta förhåande ska biva Jcståndande för framtiden är ej möjigt att nu förutsäga. Den på "Lord Civc" införda förut omtaade 45,, cm. kanonen varsar såunda om ytterigare kniberökning, möjigen för monitorers svåra ar i cri. [T. Pansarskydd å artierifartyg. \cd ayseendc å pansarskyddet för artierifartyg hava de efer Skager~cksaget förfutna årens utvecking inom de edande marinerna medfört betydande framsteg. Huruvida ens under för genomsagning gynnsamma ansagsvinkar 40,. cm. kanonens projektier kunna bryta vertikat pansar av numera förekommande tj oc k ek på dc sörsta stridsavsånden måse stäas i tvivesmå. Yisserigen uppgives ncdsausvinken för den amerikanska 3.),, cm. k. L / 50 på 21,000 : 11 vara endast 2G o, och torde för 40,, cm. k. L / 50 på samma aysånd vara ännu mindre, men bortsett härifrån biva under strid ansagsvinkarna mot pansar högst växande, därigenom at vinkarna mean skottriktningarna och farygens p~u1sa.rytor undergå s o ra variationer. Och redan 60 o ansagsvmke nedsätter projektiens genombrytningsförmåga högst väsentig. ~ I Engand var man efter Skageracksaget sard imponerad av de 5 tyska sagkry~. sarnas utomorceniga moståndsförrnåga mot artieried. Tyskarna sjäva framhåa ävenedes, at ingen hade väntat, a deras fartyg skue uthärda så många trätar ay svåra projektier, och dock hade c e kämpat mot G sagkryssare samt 4 sagskepp av engeska Qnccn. Eizabeh-kasscn. Men även de tyska sagskeppen hade visat sig utmärkt bestå edprovet. Samtiga 13 sagskepp hade mostått eden från de iivcrhigsna engeska sagskeppen.!\'ian bar i Engand myeke kriisera ord Fishers åsikter att inskriink1 på pansarskyddet i fönnån för gro\ kaiber

- 128- och hög fart. Såunda ärcr å vissa av dc engeska fartyg, vika deago i nyssnämnda sjösag, det vertikaa pansarets tjockek ej uppgått ti mera än 229 mm. mot tyskarnas 280-300 mm. Ny synes emeertid en omsvängning ägt rum beträffande meningarna om hehovet av starkt pansarskydc, och ärer de ti och med gått så ångt, att o1iicerarc från :'>Iava Stan Yc at göra gäande, at fordran på fart för sagfartyg hör stå tibaka för de oavvisiga kraven ]Jå svårt artieri och pansarskydel Att pansarfrågan just nu är aktue i Engand kan man förstå av att därsädes bevijats ett ansag om J 00,000 pund för år 1920 att användas för skjutförsöks ansiiandc m. m. ti utrönande av ämpigt pansarskydd. Såsom prov på moderna pansaranordningar kan beträffande Engand meddeas bepansringen å sagkryssaren Hood. Fasta tornpansaret är 305 mm. och de röriga tornens pansar 3H -27B nun.; stridstornet har 27~)-22H mm. pansarskydel Däckspansaret ä1 förde at p å tre däck såunda: skanscbt, 51 mm., övre däck midskepps horisonet pansar 38 nm1. oc. utande 51 mm. - durkarna skyddas av 76 mm. pansar - : undre däckes pansar är 25-7() mm. Sidpansaret är midskepps 305 mm. samt förut 152-127 mm. oc1 akterut 152 mm. Där ovanför vidtager ett gördepansar om 17 8 mm., sträckanek sig ti övre däck; över detta är behige ct pansarbäte on! 127 mm. Sidpansare är utande. Pansarskyddet å Hood ärer vara jämförbart med Queen Eizabeths. Emeertid faer genast i ögonen viket förr~ttrig m å för kasted denna moderna kryssare er h j u der på grund av de svaga pansardäcken och fartygets stora ängd av ej mindre ~in 247 m. och hredr om nära 32 m. Däckspansaret s~iges fiir Hood ursprungigen hava beräknats ~tnnu svagare och ökades ti nuvarande dimensioner först på grund av erfarenhetenut från SJ,ageracksaget. _De i kriget använda enges\a monitorerna hade även otiräckigt däcksskycd, som utgjorde 100-150 mm. för utande pansardäck och 50 mm. för horisontct sådant samt 37 mm. för övriga däck. Under byggnad varande stora amerikanska sagfartyg ära komma att förses med starkare pansar än något förut ]Je- -- 120 - fintigt fartyg; särskit torde torn- och durkbepansringen gör as utomordentigt motståndskraftig. Enigt tyska uppgifter ska såedes för syåra torn avses ej mindre än 480 mm. pansar. 111. Engeska och tyska ededningssystem för fartygsartieri. I reta sammanhang hör även någon uppmärksamhet ägnas åt de ededningssysem, vika under värdskriget satte articriofiicerarna å de engeska och tys(a sagfartygen i stånd att tack vare sinnrikt konstruerade ededningsanordningar uttaga fartygsbestyckningens h ea edkraft. De av engeske amiraen Sir Percy Scott för engeska iottan införda ededningssystemet (firing direcor) kan i korthet karaktäriseras därav, at de ti systemet ansutna pjäserna såvä r iktas som avfyras från en och samma ededningscentra (märs) i fartyget. Därigenom tigodoses den fordran man numera uppstäer vid a edgiyning med åtminstone ~vårt och medesvårt fartygsartieri, nämigen att samtiga kanoners avfyrning ska u tf öras på ikarat sätt i förhåande ti fartygets röreser ti föjd av sjöhävning. Endast härigenom biver det som hekant möjigt att erhåa Yä samade nedsag och undgå den spridning, som vid avfyrning ay varje pjäs för sig uppstår på grund av kärninj ens rörese uneer den enskida riktarens avfyrningsmoment. Vid krigets utbrott voro emeertid eneast 8 artierifartyg försedda med detta ededningssystem och i Skageracksaget detogo av dessa endast G. Artierio!Iiceren å "Deriinger", korvetenkapitän von Hase giver i sin bok "Die zwei weissen Vöker" mwändningen av ceta ededningssystem ombo.rd i de engeska fartygen under detta sag gott vitsord och framhåer, att dc engeska nedsagen kommo samtidigt och att fienden sköt Underbart fort med användande av centraayfyrning. Redan före kriget hade man i Engand för övrigt f unnit detta system giva goda skjntresutat. Så t. ex. erhö

- 130- \'id en j~imföreseskjuning på ~),000 m. ~wstånd me1<1n "Thuncercr", förseed mc(] firing dircctor, orh "Orion", uan dyikt system, del förra fartyget ej mindre ~in -n t6itrar pa 5\J avgivna skot och var de senare bcycigl överägset ( uppgift om detas träftörmåga ämnas dock icke). De Ly ska c Id edningssystemet, vi I< et med sina särskidu instrument: avståndsmäare och avståndsindikator, avsåndsäncringsindi<ator, periskop med centrasikte, uppsättningscegraf med uppsätningskocka, nedsagsur, visarapparatcr, indikator för kontro av uppsättningen vid pjäserna, m. f. anordningar bringats ti offentigheten i stora drag genom von Hases nyssnämnda arbete, saknade däremot vid idpunkten för Skageracksaget möjighe ti centraavfyrning. Sedermera bev dock även de yska systemet försett med anordningar för eyik avfyrning på eektrisk väg. Den tyska instrumenteringen synes enigt samstämmiga uppgifter haya varit särdees omsorgsfut och stabit upprättad men ärer för tisyn och vård, exempevis ombord å "DerfTinger", kräft ej mindre än ct 30-ta mekaniker och eektriker. I skageracksaget bev detta fartyg som bekant av artieried så svår titygat, att ti sis endast ct 30,, cm. torn yar ansutet ti cenrasiktet. Kart är att ombord i fartyg åt ededningsanord n ingarna ej kunna givas samma skydd, som vid kustbatterier, där edednings-, observations- och mätsaioner samt skjuhordsrum kunna äggas spridea och doda för insyn samt aa förbindeseedningar kunna dragas i skydd. Därjämte möjiggöra i and ti oika patser fördeade reservanordningar iivergång från en metod för rikteementens bestämmande ti en annan; ombord torde man i många fa öpa risk, att resenmaterieen förstöres samtidigt med fartygets ordinarie edecningsanordningar. De tyska stereoskopiska avståndsmätarna från Zeiss ära giya goda mätresutat upp ti 20,000 m. Enigt en tysk uppgift ska med Barr and Stroudmätare om O meters has sannoika feet vid mätning på J 5,000 m. uppgå ti om kring 32 m. - t:h - Angående den tr~iförmåga, som uneer srid kan förvähtas av svårt aricri å sagfartyg har biyit nnfört, att i Fakandsaget man beräknat a t "Invincibc" och "Inf exibe" på 12,000-14,000 m. avstånd erhö o räf per kanon på varje tidsperiod om 75 minuter. Även finnas uttaanden, vika framhåa, att ti och med i SkageracksagcL varken det enges'a (Marboroughs edgiyning) eer (' tyska artieriet uppvisat den tr~i(örmåga, som man hade kunnat väna av modern bestyckning i förening med cftektiy ededningsmateriel He nyigcen har dock från engesk sida givits erkännande å de tyska fartygens träftsäkra edgivning under nämnda sag. I förbigående kan erinras om au i T~uschimasagct, som dock utkämpades på omkring 6,000 m. avstånd, erhös ej högre träf'procent än 10. De fysiska och psysiska faktorerna, vika göra sig så gäande uneer strid, spea naturigen en sor ro även ombord i et fö r verksam beskjutning utsatt faryg. Yac heträttar fart yg~artieris träitörmåga mot kustbefästningar kan anföras, att een teoretiskt beräknade träiisannoikheten med "Queen Eizabeths" 38 cm. k. på vid artieristriden om Darcaneerna een 18 mars 1915 begagnat skjutavstånd av 13-15,000 m., enigt uppgift, utgör 01nkring '/, % mot ett må i stor ek mosvarande en pjäspats i and. Man kan därav suta, att ededningen vid beskjutning av må med så ringa utsträckning so1n det nyssn~imnca måste utföras med utomordentig noggrannhet, för att icke stora mängder syårersättig ammunition skoa hiya o!'racc utan Yerknn. \ ~. Artieri och dess skyddsanordningar å kustfästn i ng s sjöfront. :.\ed kännedom om dc anfas- och skyddsmede, vika enigt ovan stå moderna fartyg ti buds, och vika utgöras av svåraste hittidags framstäda fartygskanoner samt 1110ståndskraftigt pansarskydd, nödgas man: påyrka, at kustartieriet, som är upprättat ti skydd för sådana punk-

- 13:2 - Ler a\' kusten, vike~ under aa oms~indigheer måste försvaras, framför at biver itrusta med Eimpig :svår bestyckning för att hunna fya denna sin huvuduppgift. \'i~serigen kan man nog säga, att sagskeppens anta inom oika änder för tifäe är nedbringat ti endast cci, viike iir oundg~ingigen erforderigt för ösandet av rena sjösridstppgi(er. J\Jen å andra sidan torde operationer mot kustfästningar atjämt ej åta sig med framgång utföras tan ~. Löd av sagfartyg, varför vid framticia krig även sådana kraftiga farygsyper, som i det föregående hivi om nä m n da, he viss komma a anv~incas vid företag mo fiendens kuster. Och man vågar ej förita sig på at sagskeppens s. k. naturiga fiender: u-båtarna, minorna och uftstridskrafterna skoa ' 'ara i sånd a så begränsa dessa fartygs opcraionsfrihe, a bestyckningen för kustförsvaret i and på grund härav kan inskränkas ti enbart m edesvårt artieri. Från tyskt och norcameri<ansk hå har tv~irom und er och efter kriget kraftigt framhåits, a kustförsvaret i and genom modernt svår/ och särskit svårt s. k. järnvägsartieri bör Liföras vä behöviga vapen, i sånc at bjuda dc :,:.arkaste artierifartyg spetsen. Genom särs.j<ii det nya stridsmede, som erbjudes av å järnvägsavettage uppstä d bestyckning, kan, anser man, k u stförsvaret för jämföresevis begränsade kostnader erhåa den art i cri förstärkning, som ugör nödvändig kompettering ti redan befintiga fasta försvarsanäggningar. Innan emeertid järnvägsartieries betydese för kustför~waret i and närmare granskas, torde en kort redogörese höra framhiggas över särs<i cei sjöfrontsartieri, viket på Fandriska kusten kom mi t t iii användning under vädd s kriget. Dea artieri tikom visserigen på kort tid för at skapa en på grund a y krigsäget nödvändig kustartieri fron av ej mindre än omkring 40 km., från Hoanes gräns mot Begien ti Midcckerke, men var uppstät och grupperat efter fut moderna principer. Otvivea<tigt 'an såedes cct - 183- tyska kustartieriet i F andern göra ::mspd.;_ på minst ika stort intresse som det vid H egaandsbukten och det turkiska vid Darcaneerna. De tyska batterierna på Fandcrns kust voro fördeade i tvenne grupper, den norra ti försyar för kustområdet omkring Zccbriiggc och den södra ti skydd för Ostcnde. Den förra omfattade 3 svåra batterier: Kaiser Vihem II om 4 st. 30,, cm. k., Groden om 4 st. 28 cm. h aub. samt Hert/w om 4 st. 21 cm. k. På fygarna, mean och framför dessa batterier Iågo omkring 14 batterier bestyckade med medesvårt och ätt artieri av 17 cm. och higre kaiber. Ett batteri för 28 cm. k. var under byggnad, ni:ir Fandern utrymdes; dessutom fanns ett batteri om 1 st. 38 cm. k. Ett anta uftförsvars- och andfrontsbaterier kompetcracc artierifö rsvar e L inom Zecbriiggeområdct. Ostendeförsvaret utgjord es av föjande svåra batterier: Hannaper om 4 st. 28 cm. k., Deutschand om 4 st. 38 cm. k., Prcussen om 1 1 st. 28 cm. k., Hindenburg om 4 st. 28 cm. k. samt Tirpit::: om 4 st. 28 cm. k. jämte ytterigare ett anta 28 cm. k. i järnvägsavctagc. Enigt amerikanska uppgifter ära inaes 16 st. av 20 befintiga 28 cm. k. varit monterade i järnvägsaveage, hand andra dc i batterierna Hannover och Preu:sscn uppsudda pjäserna. Förutom batterier för uftförsvar och för andfrontens tryggande funnos minst 11 medesvåra och i-i.tta batterier av 17 cm. och higrc kai her. De svåra batterierna ågo på högst 2,000 m. avstånd från kusen, s kyddade för insyn ay de upp ti 1,000 m. breda och om kring 12 m. höga dynerna C över medevattenstånd). Terrängen bakom dynerna är åg (omkring 3 m. över medevattenstånd) och fack med obetydig vegetation. Dessa svåra batterier voro föj a ktigen ågl uppsbda och måste am ända sig av indirekt riktning; eneast dc 4 s. 21 cm. k. i batteri Hcrtha, heägna på Loppen av dynerna, kunde riktas direkt. Man fäser sig vid a t tyskarna endast haft ett enda Tidskrift i Sjöviisend~t. 10

- 134- kanomu ticri aygiya kasejd med anyändning av de i del föjande omnämnda cementaddningarna. På stora avstå nd erhåas ju för ÖYrigt även m ed fackbanepjäser rätt betydande nedsagsvink~r, så att verkan mot fartygsdäck möjigen kan påräknas. De medesvåra batterierna (spärrbesyckningen) voro i de festa fa föragda i sjäva dynerna ; dc använde i amänhe direkt riktning. Det för avsående av andstigningsföretag avsedda tari ku ä ia artieriet Y ar i större deen uppstät framför ynerna. ;\feanrummen mean pjäserna vore växande, i amänhet 30-45 m.; en de svåra och medesvåra baerier hade pjäsecrna uppstäda i hörnen av en romboid, vars sidor voro 400 och 150 m. Mätstationerna voro beägna i dynerna; varje svår och fera medesvåra batterier hade 2 dyika stationer. Kommandopatserna hade pacering mean mätstationerna och, när bateriet var försett med 2 m~itstationer, i omedebar närhet av den ena av dessa. Aa dessa cdedningspaser voro uppförda av armerad hc011g med 2 m. täckningar och Yä maskerade. Observations-. stationerna hade upprättats så högt över havet förhåandena medgåvo. En de voro anordnade i översta våningarna ay vid kusten beägna byggnader samt i befintiga torn. Luftkanonbatierierena (största eevation för 8 cm. J.;. var 70 o) hade i amänhet pacerats tibakadraget bakom dynerna; även kusprutor användes i stor utsräcming för uftförsvaret, i det varje m edesvårt och svårt batteri i r ege hade 2 eer fera kusprutor ti försvar mot fygare. En de kusprutor voro uppstäda på taken ti föräggningsbaracker och andra byggnader. Lufarticriet var synnerigen behövigt, enär de engeska fygarna utveckade energisk yerksamhet i Fandern, des för skottobscenration vid artierifartygens beskj uning av försvarsanäggningarna, des genom bombkastning. De pjäser av det tarika artieriet, vika voro moderna eer försedd amed avettage medgivande tagande av hög eevation, uppnådde stora skottvidder. Såunda uppgivas svårt haubitsbatteri i Fandern. Möjigen kunde deras s'.'åra - 13Gmedeaen för största sk otvidderna hava varit för det modema a rtieriets svåra pjäser 30,000 m., för medesvåra 7,000 m. samt för ätta pjäser ej mindre än 12,000 m. För dc moderna pjäserna var högsta möjiga eevation 55 o. Aa pjäser utom 38 cm. k., Yi<a manövrerades med eektromoorer, hiijc- och sidriktades för hand. Lavettagen voro i am~inhe försedea med pansars~öjdar av tjockek \'arier::mde mean 20-120 mm. Ä ven batterier i pansarorn funnos. Jiinwägsbaterierna saknade dock pansarskydd. Dessa baeriors pjäser ågo sannoikt i yaggavetage,. medgivande en största eevation av 45 ; deras sörsta skottvied uppgives ti 27,500 m. Lavettagen viade på särskida 5-axadc vagnar. Edgivningen skedde antingen från pjäserna uppstäda på vagnarna eer från särskit anordnade pj~ispatscr, om vikas närmare beskaf'enhet uppysningar dock ej för närvarande äro of1'entiggj orda. De Eira emeertid för de svåraste pjäserna hava bestått av ett sags Yänds.<ivor, vika förmedest kuor eer ruar roter ::~de på ett underag av järn. För andra pjästyper utgjordes dc av ståbäddning inti järnvägsspåret, på viket pjäs med avettage från jinwägsvagnarna pacerades medest domkrafter; pjäserna å ståbäddningarna sidrikades omkring frampivå. Samtiga dessa anordi1ingar voro vidtagna för att möjiggöra riktning mot rörigt må, som ej, påstås det, kunde utföras från järnvägsvagnarna. De moderna batterierna synas hava yarit försedda med projektier med ång spets, enigt vad man funnit med ända i 9 kaibers ogivradie. 38 cm. kanonernas tyngsta projekti vägde 750 kg., den medetunga 695 kg. och den äi. aste endast 342 kg. Vid detta pjässag förekomma tre eementaddningar om 87, 96 och 118 kg. vik. Skottvidden antages för een tunga projektien hava varit 42,000 m. och för den ättaste 48,000 m. Om ededningsanordningarna ki.inne;- man endast at mätinstrumenten utgjorts des av inijasmätare med upp ti 10 m. bas, des torde avståndsmätningen haya uförts med

- 136- vinkem~iningsinsrumen från m~isiaionerna. Kraftiga obscrvationsinsrument ~uwänces. Skjutbord hava säkerigen ingåt i cdedningssys'emen åtminstone för de svåra pjäserna. För överföring av oncr och rikteement användes Lcefonförbindeser med nedgrävda teefonkabar samt vid pjäserna tarörsförbindeser och avståndsvisarc. Dc fortifikaoriska skyddsanordningarna böra i förbigucnde omnämnas. De voro enka, och för järnvägsbatericrna fanns intet annat skydd bin maskeringsåtgärderna. Aa bröstvärn och traverser voro åga och dc festa byggda i betong. Ammunitionsdurkarna voro även uppförda av betong med 2-3 m. takskydd. För bemanningarnas skyddsrum fanns bcongskydd endast undantagsvis. Maskering av försvarsanhiggningarna har varit utförd i stor omfattning, och användes härför nät, mator, trädgrenar, hustak m. m. Dc förnämsta meden för döjande av försvarsverken, särskit vid bcs<:j utning, utgjordes dock av anordningarna för dimbidning, vika ofta togos i hruk och begagnades med stor skickighet. Batteriernas byggande påbörjades redan år 1915. Baeri Tirpitz bev färdigt år 1916, batteri Preu:;sen år 1917 och batteri Hannover år 1918. Batterier tikpmna efter år 1917 synas hava varit anordnade såsom järnvägsartieri. Som bevis på den snabbhet, med viken tyskarna förstodo att monera sitt svåra järnvägsartieri, kan anföras, at det cndas erfordrades 3 månader för att förse ett 2:- cm. k. batteri om 4 pjäser med underrede m. m. sam järnvägsvagnar och uppmontera detsamma, medan byggandet ay et fast 28 cm. batteri jämte uppsätandet av tihörande anordningar utfördes på en tid ay '/, år. De tyska kusarieriet i Fandern motstod framgångsrik!e anfa, som riktades mot detsamma. Mest utsatt för beskjutning torde batteri Tirpitz hava varit. Granathåen omkring och vid detta bateri voro otaiga, och spitter är haya träfat såvä edrör som sködar; dock har icke någon avarig skada åsamkats batteriet. År 1916 uppstäde engcs- - 137- m ä nnen en 30 cm. k. i and, viken tisammans med 2 st. franska 27,, cm. k. bidade en artierigrupp för nedkämpande av batteri Tirpitz. Obser, aionerna uförees av fygare. TYå av Tirpitz kanoner ära av eden hava skadats så, att dc saes ur funktion uneer en kortare tid. Tack vare skickigt utförd dimbidning vid batteri Tirpiz, yckades dock tyskarna under hea kriget bibehåa detta mot väsuron ten mest framskjutna msthatteri i fut stridhart skick. Amira Bacon, chef för een engeska sjöstyr<a, som utförde bevakning och försvar av Engeska kanaen vid Dowr, har offentiggjort sina erfarenbeer om band annat beskjutningen av tyska försvarsanäggningarna i Fandern. Ifrågavarande engeska sjösyrka har nämigen under kriget tagit såvä kustbatericrna som dc av tyskarna besatta begiska hamnarna under ed, varvid föjande omständigheter äro anmärkningsvärda. För att skydda sig mot de svåra kustbatterierna utförde amira Bacons sjöstyrka bcskjuningen på stort avsånd, ofta dod.av dimbankar. Härvid skedde sidriktningen med kännedom om pejingsvinkarna från de skjutande fartygen ti en punkt (förankrat fartyg, eventuet med tänd stråkastare) ika ångt beägen utan för egen syrka som!ennas avstånd ti mået i and. Metoden am ändes även uneer mörker, varvid det förankrade fartygets stråkastare utgjorde hjäpriktpunkt. Nedsagsobservationerna gåvos av fygare. Särskit riktade sjöstyrkan sin edgivning mot sussportarna i Zcebriiggc och Ostende; en av ifrågavarande portar i sistnämnda hamn träffades. På engesk sida ans~'\g Inan emecrid, ehuru de vä beägna nedsagen kring ovannämnda hamnar borde hava sporrat ti fortsatt beskjutning, att sussportarna ej skue kunna förstöras utan uppof'ring av atför stora mängder ammunition och dänned förenad stark sitning av edrören. Sjäv uppgiver amira Bacon, att fartygs edgivning mot föga urskijbara må i and måste anses gagnös. Emeertid besköto engesmännen ti och med det tyska kustartieriets vä maskerade observationsstationer å Fau-

-138- derns kust, ehuru uan verkan. Ytterigare ], ~m anföras, a ej en enda av aa dc am m unitiansdurkar och förråd, Yika f unnas vid och i nårhetcn av d e m å nga tyska baericrn :t. er hö trä it av artieriprojektier. A v at d eta framgår såedes, at de giyes synn erigen små nt.sikter för at vä maskerade a nhiggningar i and sk o a r~iff as vid edgivning från fartyg. Gh cvis måste man vid bcskj nning av i terrängen dod:1 kustförsvarsanäggningar r.äma med avsevärd amm unitionsförbrukning, och i framtiden L01 ce nog eyika må möjigen komma au överåtas åt uftstridskrafter för bombardering med fa projektier. Förutom re i det föregåen de särs<it a ngiyna erfarenheterna från Fandern om <ustar tierie t och dess anordningar orce n ågra ytterigare ärdomar därifrån och från vär< s Jn ige i önigt ber örande sjöfrontsarti eri höra här omnämnas. 1 :o) Förs m åsc då framhåas, att man icke nog starid kan beto na betydesen av at kustartieriet äger modern t svårt kanvnnrtirri, rörigt eer fast, vi<et numera mås' hetraktas som det oycdersäg igen viktigas e siridsmedet Yid försvar av kusfästningar. Angående detta arti eris uppstäning måste det anses adees förkastigt att fö r framtiden pacera detsamma i framskj u Lna k u stf ort. Tvärtom skoa batteripatserna för det svåra artieriet äggas utanför foren och roda och maskerade i terrängen för att hindra arti erifartygen att använda nedsagsobservationer ti oeh med från fygare. A p j ä ser n a numera måste stäas på a\' sc'\ är avstånd från Yarandra är sjävfa et; möjigen kunn ~t omkring JOO m. pjäsuckor anses tifredsstäande, om traverser eer imande skydd anordnas. Pansarsködar m ed spitertak äro önskv ~irda för avetagen men torde, heroende på förhåandena, kunna undvaras. För att våra kustfästningar möjiggöra anskaf'cmde ~" åtminstone någr(/ moderna ångskjutande kanoner, vore de i)nskv ~ir att tis vid~tre inga andra krav för det fasta kust- - 139- försvaret finge fördröja tikomsten av detta kusarieries viktigaste försyar smede vid s trid på s tör sta avstånd. A v vikt vid bestämmandet av ny svår kanon y p för kustfästningar är att väja en med så sor kaiber, som ämpigen kan antagas, eftersom svåra hatterier i and böra äggas vä 1111dancragna från kust- (strand-) in j en och därigenom i vissa fa måhända måste uppstäas vä ångt bakom spärrforten. Artieri ta k tiskt initia iv är f ramför at önskvärt för det fåtaiga a rtierie i and. 2 :o) De ädre svåra artieriet med starkt begränsad e skotvidder hör knappast underkastas dyrbara änd ringar av aveiagen för vinnande av ökad eevationsmöjighet och ej h eer, av ekonomiska skä, fyttas ut från kustiorten. Man får h ädanefter d evis betrakta detsamma som spärrbestyckning och förstärkning ti det medesvåra artieriet samt för dessa ädre pjäser bortse från d en bristande pansarbrytningsförmågan på större skjutavstånd. Långspetsprojektier böra dock i fu he tryggande m yckenhe anskaffas redan i fredstid. Vid dc iijfäen, då den anfaandes fartyg ingå på avstånc, ämpiga för ~n- görand e artieristrid, bör man nämigen kunna fordra au ~iven ädre svår hestyckning ska kunna kraftigt m edverka vid för svaret. 3 :o) Tarika mästationer böra vara anordnade redan i fredstid, och såsom reserv för system et m ed horisonte invinking av fartygens ägen måse finnas tiräckigt anta goda inbasmi.itare med stor bas i vissa av dessa stationer. Då försvararen i vissa fa nödgas finna sig uti at avgiva en ångsam och c ringa anta m å samtidigt omfattande ed, böra kraven på noggrann edregering vid varje batteri och under aa stridsförhå anden sättas höga. Observationsinstrument med stor förstoringsgrad äro därför nödvändiga. 4 :o) Svåra haubitser erfordras atjämt för sjöfront för att bereda försvararen möjighe au med kasted genombryta ' särskit de anfaande artierifartygens pansardäck. Vid beskjutning av monitor er m åste denna pjästyp anses vara av synnerigen stor be tydese. Då det av ekonomiska skä eme-

- 140- ertid ej är möjigt a uppstäa så stort a nta batterier m ed svåra kastpjäser och stor skottvidd, att ed kan avgivas mo fera fartyg samtidig~ - i en edenhet bestående av huubiser bör nämjigen för uppnående av god träliverkan ingå ett ferta, minst 4, pjäser - är det även av denna anedning önskvärt, at det fåtaiga haubitsartieriet erhåer undersöd av åtminstone något ångskjutande k anonartieri. :\fan får sedan genom koncentrering av eden från fackban- och kastpjäser mot ett faryg i sänder söka uppnå een edkraft, som ensam är i stånd att fäa usag vid artieristrid m ot fartyg. Tis vidare kan man anse, at svåra h aubitser m ed myck e stor kaiher (40--±5 cm.) ej äro behöviga; det Lorcc nämigen kunna sätas i fråga, huruvida sagskeppen n ågonsin biva utrustade med däcksskydd, som göra en dyik kaiberökning erforderig. Skinadcn mean haubits och kanon bir för övrigt ej stor vid mycket grov kaiber och p ; största skj utavsån d. Därest den svåra k anonen förses 1ncd oika reducerade addningar för erhå ande av starkt k röka kuba nor, kan densamma möjigen hädanefter förvänas komma att upptaga tävan med een sv ~r a haubitsen. 5 :o) En m etod måste utfinnas, yarigenom åminsone störande ed kan edas och regeras m ed hjäp av fygobservationer mot stiaiggande fartyg bakom dimbank. Tis vidare nödgas man nog avstå från önskemået att kunna beskjuta fartyg under gång, doda genom utvecking av r ök. eer dimma. Rikteementen ti stiaigan de må bakom d im ban k torde i vissa fa kunna uttagas på föjande sätt. A v fygspanar e, uppsänd över egen fästning och vid behov framåt mot fi enden så högt, att någon de av mået k an ses över dimbanken, uttagas tvenne ensinjer mean mået och två par i and befintiga kända pnnker, varigenom mået bir beäget i skärningspunkten mean dc båda ensinjerna och kan intecknas å beskjutningspan efter de erhåna upp- - 141- gifterna. ~Ied edning av m åets äge beräknas därefter rikeementen för a v stånd och bäring m ed h j ä p av heskj utningspanen och efter erforderiga korrektioner. Under edgivningen hör fygspanaren söka h åa sig i ensinjen -mean det skj uande batteriet och mået, för att, om så behöves m ed tihjäp av kompass, kunna angiva, om mået förfyttar sig tvärs swtriktningen. Medest ett vinkemätningsinstrum ent för uppmätande av vinken mean fygspanaren s syftinje ti m ået och odinjen ti en känd punkt i terrängen, varav avståndet från punkten i fråga kan h äredas, bör denne därjämte vara i stånd att angiva, om mået fö rfyttar sig ängs skottriktningen.. Nu anvisade metod kan m åhända underkastas prövning inom marinens fygväscndc. 6 :o) Sjöfrontens m edesvåra artieri synes numera haya fåtl ökad betydese för strandförsvaret, då överraskande andstigningar, såsom erfarenheterna från Fandern utvisa, kunna förväntas ti och m_ed mitt i försvarsinjen av en kustfästni ngs sjöfron. Vid kustförsvaret i Fandern, där ett h~rikt medesvår artieri fanns ti förfogaidc, använde tyskarna såunda föru tom moderna även en mängd ädre medesvåra kanoner av växande kaibrar och skottvidder. Man kan nästan säga, att det numera finnes stridsuppgifter för aa sag av m e desvåra sjöfronpjäser, oberoende av huruvida deras största skottvidder motsvara nu tida anspråk eer ej. Sjävfaet måste åt dessa pjäser, vare sig de äro fast uppstäda eer fyttbara, pacerade i torn eer ej, givas en spridd och i möjigaste m ån uneandragen gruppering. I kustforten är det nödvändigt att, för uttagande av uh åig fronta edgivning från det medesvåra artieriet, bibehåa tornuppstäningen för detsamma. Eftersom det svåraste artieriet bör uppstäas utanför kustforten, erhåa nämigen dessa fort atmera karaktären av stödjepunkter för närförsvaret i huvudförsvarsinjcn. Ädre fort, vika sakna svår eer medesvår ornbcstycming och där medesvåra

14:2- artieriet kvarstår å öppen vagång och med fronta uppstäning, böra tiföras artieriförstärkning av medesvårzt kanoner, vika dock måste paceras i vä doda traditorstä ningar i forten omgivande terräng. Denna fankerings-, spärr- och strandhestyd::ning bör göras rörig häst å motorvagnar m en i nödfa å järnvägsspår. Härigenom biver det möjigt att vid behov och efter de taktis<a förhåandena des åta d etta arieri växa stäningar des från beredskapsstäningar framföra och koncentrera detsamma mo hotade inopp och andstigningspunkter. Endast genom rörighet kan 1nan i möjigaste mån n n dand raga de betydesefua mede svåra artieriet från verkan ay den masscd, som från artierifartygens sida het visst kan fönäntas mot inoppen närgränsande dear av försvarsom rådet och mot and sstigningspunkterna. Erfarenhe Lerna från dc ryska mcdesyåra batterierna på öse under 1H17, vika med ätthet tystades av tyskarna, visa tydigt oämpigheten av att giva fast och öppen uppstäning ~ sjöfrontsartieri med frontaa stridsuppgiftcr. 7 :o) Under värdskriget använd gasbeskjutning medest gasgranater och gasbrisansgranater med kvävande, hjärtfiiramande, frätande eer tårbidande verkan kan i framtiden säkerigen förväntas även mot kustfort och kustbatterier. Förstnämnda sag av rojektier äro ti största deen fyda med gasbidande väska; endast obetydig sprängaddnin,; ingår i detta projektisag. Gasbrisansgranaterna hava däremot eneast omkring ' /, av sprängaddningen ersatt m ed dyik vätska. KreYaderna från sistnämnda sag av proje; tier kunna icke skij as från vanig brisansed. Vätskan i gasprojektier är innesuten i särskid behåare; för 15 cm. projektier använde tyskarna uneer kriget ända ti 3,, iter gasbidande ämne. Vid sprängning av gasprojektier övergår vätskan het eer devis ti gas, som, om den är tyngre än uften, kvarigger och föramar fiendens verksamhet. Häftigt regn, stark vind, sosken (för vissa gaser) ävensom köd förminskar gasverkan, under det :d t - 143 -- fuktig urt, einuna och muen vädcre.;_ äro gynnsamma för gasheäggning. Man beräknar, au för att gasbeägga en frontinje om 25 m. p er pjäs, erfordras på G,OOO m. 30 och på 11,000 m. 20 skott vid 15 cm. kaiber; verkningsområdet vid årbidande gas beräknas för en 15 cm. gasgranat Li 50 kvm. Under gynnsamma förhåanden kan gas väntas kvarigga ända Li 2-± timmar, särskit gäuer detta dikorcysufic (CH, C CHJ, S, som endast ångsamt övergår i gasform ("senapsgas"). Skydcsanorcningar mot giftiga gaser, sär skit från gasprojektier, måste föjaktigen upprättas i synnerhet inom kustfort, vikas sutna former kunna förorsaka gasernas kvarbivande inom dc i forten ingående oika anäggningarna. Framför at måste man förhindra inträngande av gas 1 kommandopatser, mätstationer, skjutbordsrum, durkar, skyddsrum och maskinrum m. m. genom ventiaionssystem samt fiir dörrar och fönster upphängda våa fitar m. f. tätanordningar; erfarenheterna från senaste kriget visa att även rätt enka hjäpmedee för tätning av hårum mot gas ofta utgjort ett gott skydd. Av vikt är, att angningsöppningar och uckor vettande mot öppna pjäspatser håas i möjigasc mån Li.sutna samt, om så ej kan ske, att de täckas m ed i vatten fuktade eer i oja indränkta förhängen. För att edgivning med äyen andra batterier än tornbaterier ska kunna utföras, då försvararen är utsatt för gasheskjutning, måste orderöverföringen ti pjäspatser och pjäsbetjäningarna därstädes ordnas på betryggande sätt. \Ian kan såunda tänka sig, att de order m. m., vika emottagas av pjästeefonist som bär gasmask, av honom repeteras genom instäande av på pjäspatsen anbrakta särskida indikatorer. Så snar ske kan uneer och efter gasbeäggning bör eventuet kvariggande gasbidande vätska bortspoas med vatten (aa sag av sprutor och uppfordringsverk komma därvid ti nytta) och aa patser därefter beströs med något ämpigt sat, exempevis sota eer Jdorwk, viket sist-

- 144- n ämnda ämne framför andra Yisat sig ämpigt i synnerhe mot den frätande gasen, "senapsgas". Då gaserna medföra stark rostning av j~irncear, m åste materie och ammunition överses och rengöras omedebart efter gasanfa. Ett stridsmede av störsa betydese för kustförsvar et i and h ar under v~i rdskriget biyit pröyat, nämigen järnvägsartieriet, varmed förstås å speciet härför konstruerade järnvägsyagnar m onterad bestyckning, som k an uföra edgivning antingen från sjäva järnvägsspår et eer från särskit anordnade phispatser. Enigt iaienska uppgifter anades under kriget, fi)r skydd av Itaiens kust vid Adria tiska havet, visserigen en mänge nära Yarandra heägna fasta batterier, men dessa kompetterades dock r edan från år 1915 med järnvägsbatterier (pansaråg) med bestyckning av 7,,, 10 och 15 cm. kanoner. Sistnämnda batterier gjorde stor nytta vid avsaendet av de raider mot kusen, vika tid efter annan förctogos av östeitikiska sj ö styrkor. Den 5 november 1915 kämpade såunda ett pansaråg mot en division jagare vid S :t E picio; ett fartyg skadades, så att det ej kunde taga sig ut m ed egen maskin. Yic Rimini och Senegaia bcvo een 28 november 1917 genom ed från två tåg järnvägsartieri tvenne divisioner österrikiska j agar e avarigt skadade. Varje tåg är hava varit besyckat m ed 4 m edesvåra och :2 ätta kanoner eer med 10 ätta kanoner och hade att försvara ett kustområde av omkring 60 km. i ängel Teefonoch teegraftörbindeser i förening m ed ett Yäordnat systc för järnvägsinjernas skyndsamma kargörande vid batteriernas förfyttning uneerättade järnvägsartieriets snabba mötande av anfa mot itaienska kusten. Inaes skoa under kriget 8 tåg med medesvår och ätt bestyckning varit organiserade av Itaien. Det tyska järnvägsartieriet p å Fancerns kust har förut omnämnts. - 145 - Av sörsta omfatning under kriget torde dock hava varit det i Frankrike organiserade, från Nordamerikas F örenta Saters kustartieri utgå ngna j änwägsartieri, viket började uppsättas hösten 917 och kom ti användning framför at under ententens stora sutof'ensiv hösten 1918. Föjande kaibrar, projektivikter och skottvidder m. m. känneteckn ade några typer av detta artieri, som på grund av de strategiska förhåandena ej fick sin verksamh et föragd ti kusten uan am änces såsom svårt armeartieri. Kaiber P. cm. pounds. Skott- Största vidd s idrikt- An m ä r k n n g. m. n in g. 19 178 J;j,900 90 J 9 180 2G.OOO 360 ---- ---- 24 335 18,700 _ X ) 7: ) Sidriktning ägde rum ge- 30,5 174 :2(),500 JOO nom hea pjäsvagnens 3:2 8G4 :2i,JOO _ :7) förand e i för inriktnino 3:2 8!);3 16,:200 _.;;.) i sida ämpigt äge ä B4 1.0:?5 31,300 10 34!1 70 29,000 _ 'i: ) 37 J,1 37 16,400 1:20 40 1,410 16,000 12 utagt kurvsp:h I batteritågen ingingo vanigen 4 st. pjaser samt erforderigt anta vagnar för bemanning, materie, ammunition samt r eparationer och förrå d. Det franska järnvägsnät et användes i stor u isträckning för deta artieri; dessutom utades och utbyggdes ett synnerigen vidyftigt spårsystem för de o1iensiver, i vika ovannämnda artieri kom ti användning. Man får ett hcgrepp om omfattningen av den m ängd materie, ammun ition m. m., som krävdes för järnvägsbatteriernas verksamh e t, av uppgiften att enbart för S : t Mihie-of'ensiven i september 1918 togs i anspråk en vagnpark av ej mindre än 600 oika sags järnvägsvagnar. Huvudsakigen trenn e oika typer av avettage användes vid det amerikanska järnvägsartieriet i Frankrike. På

- -!6- Schncidcrtypcn av 91-1: funnos i ng a egen iga rckyhämningsanordningar, uan rekyerade hea pjäsyagncn på sjäva jänwägsspåre, Yi<c" var utag i kurvor med ämpig krökningsradie med hänsyn ti skotriktningarna ti ce oika må, vika skue bcskjutas. Denna konstruktion utgjorde en i vi~~s mån provisorisk ösning av avetagcprobemct. r Batignoes-Javetiagcct kunde underrede L föras 5o åt vardera sidan om p j äsvagncns medeinj e, varigenom p j ä sen kunde sidriktas inom en sektor om o o. Rekycyinder användes vid detta system. I Darbettc-avettaget sutigen sidriktades pjäsen 3()0 o och var i sin IaveU monterad på en vagn, sär ~kit anordnad för obegränsad sidriktning. Rekyen upptogs i rekycyindrar. I detta avctagc kunde ed öppnas uan all andra förberedeser vidtogos, än a pjäsvagnen försäkrades Li j~irnvägsspåret och järnvägsbanken. Amerikanska Javctagesystem för järnviigsartieri uvisa åskiiga försag ti aycuagc Ls ayasandc från dc uppbiirande vagnarna. I ett dyikt sysem överföres hea aveaget Li särskid bäddning (pattform) anordnad på båda sidor om och omfattande jiirnvägsspåret. A.ncra system fordra förberedda och i betong gjutna pjäspaser, ti vika pjäserna i sina avettage nedsänkas med skruvdomkrafter eer hydrauisk kraft, varefter avettagen på vanigt sät fästas ti förankringsbuarna i betongunderaget. För medesvåra pjäser har man föresagit som underag en bäddning av ståhakar i stäet för betong. Vid samtiga dessa avettagckonstru klioner förekomma vaniga rekyhämning s- och tivassättningsanordningar. Pjäserna, vika uppbäras av ett och sanuna avettage i transporl- och cdägc, faståsas under transpor tiika med avettaget ti det uppbärande vagnsystemet medest skjutbara regar. För at medgiva obegränsad sidriktning vid svårt j äm Yägsarieri har man även tänkt sig pjäs och avett överfyttad och fästad ti en vändskiva, vridbar på ruar, soj1 i sin ordning röra sig på en basring. Basringen kan hastigt utäggas och instäes i horisontet äge å aypj::mad berggrund - 147- eer pjäspats av betong genom användande av kiar samt fäses Li underaget medes butar. \'id aa järnv~igsavctage undanföras pjas\'agnarna, så snart vid pjäsens nedsänkande ti pjäspatsen dess tyngd uppbäres av domkrafter eer andra anordningar. Vid syåra p.i ä ser mås te hudbord begagnas för ammunitionens handterande vid addning. Ammunitionsjänwägs Yagnnrna för ~.vårt artieri äro förseeda med traverser i taket för projektiernas transporterande i projektikorgar eer.::.ärror. F rån 1\ordamerikas Förenta Stater har försports c omfattande program för anskaffande a y j är n vägsartieri ti försvar ay saernas ång< kuster. Järnvägsbatcricrna skue enigt detta!jesta av 3.),,; cm. k. och 40,,; cm. hanbiser i batterier om 2 pjäser; Yarjc bam i skue tideas uftwnon och ksp., baong, radiostation och stråkastare. För aantiska knsen är man hava tänkt sig 1G haubitsbatterier och 9 kanonhatcrier; övriga fördea sig på kusterna vid Mexikanska viken och Stia Havet. Kostnaderna för detta artieri ära enigt uppgift be6imats ti mindre beopp än k ostnaderna för tvenne sagskepp av nyaste typ. Dc i Nordamerikas Förenta Stater gjorda försöken med een första av ovan omnämnda 35,,, cm. k. i jänw~igsaveiage hava utfait mycket gynnsamma. Säkerigen äro dock ej ännu aa konstruktiva svårigheter vid byggandet av järnvägsavettage övervunna. Det synes såunda, som om man nödgas fordra at edgivning under obegränsad sidriktning även med dc svåraste kanoner bör kunna utföras direkt från järnvägsspåret utan att pjäsen fyttas över ti särskit anordnad pjäspats. övcrfytningcn tager nämigen vid svåra pjäser atför ång tid i anspråk. Senaste amerikanska uppgifter för 35,(; cm. k. meddea såunda, au ifrågavarande pjästyp, med an Vändande av även särskida krananordningar för avyftning av pattform för underaget jämte pjäs, ej kan göras skjutfärdig på mindre än 8 timmar efter framkomsten ti upp-

1-18 - shdningspascn sam pa timme, om undedage är fuständigt iordningshi på förhand. Vä kan man änka sig en utvecking och förbättring ~iven av krananordningar och astbryggor, men kostnaderna för anäggandet ~w behövigt anta permanenta eer proyisoriska pjäspatser biya i aa händeser dryga och göra et bestyckningssystem av nu ifrugavm ance art mindre tiaande. ~Ian får ej ÖYerskatta betydesen av järnvägsartieri. Givevis är del ej meningen att ciärmed försvara annat ~in en de av e anes kuster, om dessa hava stor utsträckning. \Ien med mwän<ance av dyik t artieri sättes man i stånd att skyndsamt ämna kraftig förstärkning ti bestyckningen i kustfästning, som utsättes för anfa. Man kan såunda tänka sig at en de av artieriet från en kustfästning unc e!" krig förstärker en annan knstfästning, som därav är i behoy. För vårt and vore det tvivesutan önskvärt, att ett mindre anta jiirnvägsaveuage beve för prövning anskarfat ti redan bej'iniga suura kanoner, varigenom på samma oanu stor eevation med åtföjande ökad skottvidd.:nnde givas at dessa pjäser. Genom en sådan nyanskafining beve det möjigt att redan i fredstid vinna erfarenheter om användningen av järnvägsartieri, dess montering, transporterande och uppstiiande, på samma gång övningar kunde bedrivas och persona utbidas för eyik artierit j än st. Vad åter berä!iar monerandet av medesvårt och hitt artieri ti järnvägsvagnar, synes med vår utveckade inrustri det åta sig göra att vid krigstifäe utföra dc n arbete. Aa fortifikaoriska anordningar för järnvägsartieri höra så vitt möjig undvikas, och erforderigt skyde heredas genom dod och växande uppstäning av bestyckningen samt genom skickig maskering. Räs och en de annan materie böra inom kustfästningarna vara uppagda, devis redan i fredstid, för att omedebart vid mobiisering finnas ti hands för anäggandct av spårsystem ti ämpiga artierist ~i ningar. - 149 - \. Artieri för kustfästnings Jandfront. a) /{anoncr och haubitser. I det fa att en kustfästning utgör föremå för en huvudoperation, eer då dess besittningstagande efcrstr~ivas i samhand med en dyik, kan den anfaande förv~intas komma att mot fästningens andfron uppstäa tarikt hcägrings- och fäartieri för at med massed på kortaste tid söka nedbryta försvaret. Får anfaet från andsidan däremot karaktären av c försök ti överrumping, eer utföres detsamma såsom cerncri ng i syfte att, sedan förbindeserna avskurits, håa fästningen under obseryaion såsom förberedese för ett avgörande angrepp, torde den anfaande med hänsyn ti nödvändigheten av skyndsamahet vid dessa operati.oner ej vara i stånd att medföra annat än föga tarikt artieri. Under aa omständigheter ~ir de emeertid nödvändigt, des at kustfästningars utrustning i fredstid med bestyckning för försvaret mot and (vare sig för den egcniga anefronten e er dc dear av sjö'rontcn, där andstrid kan förväntas) ej heräknas för knapp, des att de pjästyper, vika skoa ingå i ifrågavarande försvar, hiva synnerigen kraftiga och fu motsvara anfa sartieriets. Visserigen kan en stat med utveckad industri i krigsid i am ~in h et förskafta sig hswt ti sitt artieri. Man vet.iu exempevis at Österrike efter krigsutbrottet vc!<aces framshia arieri})jäser ti et anta av omkrino två" <>ånu, 1. o o b'"-' det i frccsti< befintiga. En kustfästning hör dock hava.iämvä sin andfrontshestyckning, åtminstone ti huvuddeen, anskaad och om möjigt även organisccrad redan i fredstid. Numera måste försvaret stödjas huvudsakigen på tunyt artieri, som år i stånd at uppnå avgörande materie och moraisk Yerkan. Vad angår sammansättningen ay anfasartieri mot fästningar har en vi ss för ä n e ring under kriget knn na L i a k- Tidshi(t i Sjöväsendet.

150- agas, åtmin stone å tysk sida, beträ'ance åsikterna 0111 ämpig proportion mean haubitser och kanoner för dyikl artieri. Band uppgifter om tungt tyskt beägringsartieri under sista kriget finner man såedes i vissa fa antaet k a noner och haubit~er ingående i förhåandet 25 % ti 7 5 %, d. v. s. man hade å haubitsartieriet givit en synnerigen stor övervikt gent emot kanonartierict. Vid cröningen av ~amiir är det tyska anfasartieriet hafl föjande sammansättning: st. 42 cm. haub., 4, 30,,, 3, 28 JO, 21, -±, 15 3, 10,,, 2, 13 -± 10 mörsar batterier, tunga haubitsbatterier, ätta kanonbatterier, D essutom~ Eira 2-± st. fätbatterier varit tideade beägringsarmen. Namiir, vars artieri var uppstät efter ädre försvarsprinciper, skyddades av 9 fort, samtiga med huvudbestyckning av kastpjäser. Såunda ära de större forten varit försedda med 2 st. 15 cm., 4 st. 12 cm. och 2 st. 21 cm. hauhitser, aa i pansartorn, och d e mindre m ed 2 st. 12 cm.. och st. 21 cm. haubitser. Erfarenheterna från icke bott Namiir utan även övriga fästningai", som erövrats under värdskriget, hava givit taande bevis för oämpigheten av att innesuta annat än en d e av försvarsartieriet i befästningar å andfront. Måste så ske, böra härvid ifrågakomma endast de pjäser, vika äro avsedda för stödjepunkternas fankering eer utgöra stormoch traditorbestyckning uti vederbörande verk. A annan bestyckning avsedd för andfront, eer för andstrid å sjöfront, bör vara i möjigaste mån rörig eer åtminstone fyubar. Endast härigenom åter det sig göra att skapa de röriga artierifronter, varav försvararen är i - 151 - oundgängigt behov för att m ed tiräckig och samad kraft kunna möta fiendens oika företag, bekämpa hans artieri, försöra hans anäggningar och uppag av krigsmaterie samt störa hans grupperingar. Kart ~ir att det kräves tigång ti framfcir at ång ~kj ut.ancc p j ä ser för ösandet av dessa uppgifter samt, förutom m edesvårt och tätt artieri, även det nya vapen, som uneer kriget visat sig så verksamt icke minst för den för <:.\ arande, nämigen granatkastarna, dessa försvarsvapen, vika des äro jämföresevis ätta att anskaffa, des ej betinga atför höga anskaitningskostnadcr. Uppgiferna för det svåra och unga försvarsartierie t biva att på de största avstånd beskjuta fiendens artieri, hans för bindeser smu samings- och uppagspatser, fygdepåer m. m., varjämte särskit det tunga kanonartieriet iir beh övigt för fankeringsuppgifter på stora avstånd. De svår a haubitserna få användning för genomsagning av starka täckningar i och bakom fi endens anfasstäningar samt mot stödjepunkter, vika ej kunna av annat artieri förstöras. Det torde ej vara behövigt att för våra kustfästning?r ans,aita svårt artieri enbart för strid å andfront. Men man måste då göra sig förtrogen med att sjöfrontens svåra artieri, antingen kvarstående i befästningarna, eer tifäigt transporterat ti och uppstät å i fredstid rekognoserade batteripatser tibakadragna bakom huvudförsvarsinjen å ancfronten, kan behöva tagas i anspråk för ösandet av ovanberörda uppgifter. Ska så ske, måste emeertid erforderig ämpig ammunition för ändamået anskaffas redan i fredstid. Det svåra artieriet med dess under dc festa omst~hdigheter begränsade tigång på ammunition bör i vad ;mg\r andfronten s försvar kompetteras med tungt wnonarieri. Tungt haubitsartieri kommer vä även att vara ti finnandes, ehuru måhända sparsamt, åtminstone inom mindre kustfästningar, men detta artieris korta skottvideer be-

- 15:2 tt.. d d'ss ',.111va"ndbarhet. Het annorgränsa 1 a or 1og gra c unda stäer sig förhåandet med de moderna typer av tunga kanoner, vika bivit framstäda under och efter kriget," och som. ådragit sig berättigad uppmärksamhet på grund av de stora skotvidcter, vika kunnat uttagas ur detsamma. Dessa kanontyper, av vika några omnämnas här nedan, synas vara vä ämpade att inom kustfästning, där det fåtaiga an.cfrontsartierict bör utgöras av i hög grad eticktiva pjäser, användas för nedkämpande a\ den anfaandes såvä fätpjäser som tunga artieri. Enigt norska uppgifter har finnan Schneider i Frankrike framstä en 22 cm. ång kanon i bockavcttage, som ej fästes ti m.arkunderag eer nedgräves men är förse med spade. Uneer transport föres edröret å särskid vagn och ayettaget å en annan,' som även medför tihörande fundament. Dragkraft erhåes från en motorvagn. Vikten av projektien ti denna pjäs ~ir 105 kg., utgångshastigheten 775 m. och maximis<ottvicdcn 22,000 n1.. med användande av projekti med ång spets (hätta). Kanonen kan höjdriktas upp ti 37 och inom aveaget sidriktas 20o. Erfordras större förändring av sidrikningen, sker detta ätt genom at sedan spaden uppfäts hockadavcttaget baxas. i sided. Edrörsreky och pneumatisk tivassättning ar införd på denna typ, som ej hann underkastas pröyning under kriget. Vid S: t Ch am ond har man konsttucrat ett fyttbart nvettage för svåra kanoner, viket medger stor eevationsfrihel Det utgöres a v ett kursöravcttage på fundament, som jämte tihörande kanon kan transporteras på järnväg eer på två vagnar sammankoppade och dragna av en motoryagn. Lavett anyändes, i viken kanonen på vanigt sätt viar med tapparna. Laveten rör sig under rekyen på en kursär försede med vätskebroms. Lång rekyväg är anordnad, movägande pjäsens teneens att yftas vid skjutning horisonte]l Vid höga eevationer bir rekykomponenten ängs kursoren ämpigt förminskad och därigenom även rekyen; - 153- avetages och fundamentets stabiitet förhindra systemets studsning. Högsta eevation är 3R o; sidriktning kan bott ske inom en sektor av 10 o..med en 24 cm. k. M/ 84, såedes en ädre pjäsmode, kunde vid en projektivikt av 110 kg. med detta avettage uttagas en största skottvind av ej mindre än 17,000 m. En avettagckonstruktion, vid vik en tiämpas samma princip fiir sysemets förfytning som vid tanks, har även framstäts av S: t Lhamondverken. Därvid har man apterat en 9,, cm. k. å en med eektriska motorer driven vagn, viken rör sig på kecjeband såsom en van Ii g pansarvagn. Ti fordonsystemet hör en motor- (tiika ammunitions-) vagn, som astrar eektrisk ström, överförd ti pjäsvagnens motorer genom kabe. Härigenom b iver pjäsvagnen i stånd att röra sig sjävständig, så ångt kaben medgiver. På andsväg drages dock pjäsvagnen direkt av motorvagnen. Varje fordon är väga omkring 28 Lon; dc hreda kedjehanden fördea dock trycket på vägbanan. Systemet har med framgång manövrerats i terräng. Dess hastighet på vägbana har befunnits uppgå ti 4-5 km. i timmen; dock ärer hastigheten utan svårighet kunna uppdrivas ti omkring 10 km. i timmen. Vid transport ära åtgå omkring 30 iter bensin i timmen; pjäsen kan framföras å stigningar upp ti 30 o. I~anonens maximiskottvidd är 19,000 m., projektivikten 80 kg. och eevationsfriheten 35 o. Praktiskt taget är sidriktningen obegränsad därigenom att hea vagnen med den eektriska drivkraften kan svängas 3(50 på '/, min. Användes ej eektrisk kraft, kan pjäsfordonet sidriktas för hand av 2 man. Under edgivning uppbäres pjäsfordonet bakti av 2 domkrafer. Kanonen rekyerar i en vagga, som viar i en avett; denna re],yerar i si. n ordning på en nusör. H~irigenom erhåes en vä regerad reky vid aa eevationer. 15 cm. röriga kanoner bevo under senaste kriget konstruerade hos Schneicer, Putaux och S :t Chamond och togos av de aierade i bruk i stor utsträckning. Ehuru dessa kanontyper uppnått en största skottvide av 16,000 m. vid

- ]i).jprojektivikt av 43 kg., torde ytterigare utvecking av dcsamma sannoikt vara att förvänta. En typ från Schneidcr i fäavett, 155 mm. ång <anon, väger i at 8,800 kg. och kan höjdriktas upp ti 40 samt har praktiskt taget owgränsad sidriktning, eftersom J<anonen sidriktas med avettsvtmsen. Inom avettaget kan sidriktning tagas högst 5 c. Pua u x' mode har åg edhöj d och dead avettsvans, varigenom stor sidriktning möjiggöres. Edrörsreky och pneumatisk tivassättningsinrättning användas Yid håda dess;\ modeer. I Tyskand ärer hava framstäts en ång 15 cm. k. i vanigt hjuaveage givande en skotvied av 23,000 m. ) Närmare uppysningar om denna pjäs hava dock ej stå! att erhåa. En egenskap av intresse hos nyssnämnda <anontyper av J 5-22 cm. kaiber ~ir deras ångskjutande förmåga. h.unde åt 15 cm. kaibern verkigen givas 23,000 m. skot Yide med bibehåande av bcgr~insad vikt och tifredsstäande framkomighet hos pjäsfordonet, vore därmed vunnen en högst förmånig artieripjäs. Man måste nämigen göra at för at begränsa kaibern på det tunga artieriet för andfron, då härigenom vinnas ökade möjigheter des för snabh ammunitionsersättning des för rörighet. Som synes a;- ovanstående uppgifter om ångskjuande iung artieri, gör sig numera även en strävan gäande a ersätta den atid besväriga anspänningen med hästar med annan dragkraft. Sannoikt kommer n1.ontrring av artieri i anks att innebära en förträteg ösning av denna fr åg<~, s~irskit av betydese för fästningar, inom vika koonnv~1g ar kunna uppagas ti artieristäningarna. Medesvårt artieri ämpar sig även give\ is att insäas i andstridsgrupper på sjöfront, dit desamma utan svårighet bör kunna transporteras, därest fordonsvikterna håas begränsade. En stor förde är förenad med ångskjuande riirig ar ieri, n~imigen a detsamma <an uppstäas undandraget - J5öfrån huvudförsvarsinjen och det oaktat n å de må, vika skoa bearbetas. Såunda tibakadraget öper det mindre risk a t gå förorat vid een anfaandes framstötar. Med ångskj utandc medesvåra kanoner, för virka rikigare ammunitionstigång torde kunna påräknas än för det svåra artieriet, kan försvararen tiåta sig att på största avstånd avgiva störande ed, som under värdskriget ofta visat sig vara av adees särskid betydese. Det gives nämigen många exempe på hurusom störande ed, utförd såsom edöverfa eer ti och med endast i form av ströed, medfört kraftig verkan, nödgande fienden ti förfyttningar för undvikande av föruster samt oroande hans förbindeser. Enigt uppgift av dem som iakttagit verkan av dyik systematiskt utförd störande ed får den beskjutna intrycket av att han trots förfyttningar så att säga oavbrutet förföj e s av fiendens projektier och att ej ens de största avstånd ämna betryggande skydd mot överraskande och fördärvbringande edskurar. Fätmarskak Haig framhåer i sin sutrapport ti V\Tar Ofice år ~J19, att den stora utvecking, som under <riget ägt rum med avseende å fotografering och observation från uften samt jud- och panmätning, bringat artieriets verksamhet ti stor fuändning i vad angår såvä striden artieri mo artieri som ock den störande edgivningen vid dager och under mörker. Ä ven för tungt kanonartieri i and förekomma numera oika addningsvikter för en och samma pjäs, medgivande ],rökta kubanor ; kasted är såunda ej ängre förbehået h a ubi tsartieriet ensamt. I det föregående har framhåis betydesen för kustfästnings andfront av tungt rörigt artieri med stora skottvidder. Detta artieri betingas atmera även av att beägringsartieriet synes gå mot en kraftig utyecking både med avseende på pjästyper och dessas pm teer. Det är tisvidare

- 166 - ej ängre ta om någon enhcspjäs för deta artieri, tvärom söker nu1i1 på oi<a hå amcra fukomna dc många oik ::n ade pjästypcrna, avsedda envar för sit speciea ändamå. Såunda har man genom senaste kriget funnit, ai ti och med fätkanonens porte måste ökas, ehuru dess granakarcschcd ej anses egentigen verksam på avstånd över -±,000-5,000 m. Tungt fätkanonarti Ie r i av 0,, cm. kaiber med sörs< skottvide av ända i 18,000 m. förordas i Engand (genera Jackson). Franska åsikcr (genera Le Gaais) framhåa vikten, förutom av tunga fätkanoner om 10,,, cm. kaiber, av myrke kraftiga pjäser av 15,.. - -1-0 cm. kaiher samt av speciaaricri med stor porte, bestående av tungt kanonartieri av 15,, cm. och sörrc kaiher. T Nordamerikas Förenta Sater har under år 1\:H) en o!'icie kommitte stödjande sig på krigserfarenheterna framagt försag ti program för armens artieri, viket inneb ~i r så sora fordringar på pjäsernas efcktivitet, att det m å siittas i fråga, huruvida detsamma är tekniskt utförbart, därest rimiga p j äsviktcr skoa kunna bibehåas. Programmet upptager såtmda band annat en 7,, cm. fäkanon i avettage medgivande 80 maximieevaion och med sörsta skottvidd av 13,700 m. vid "ökad" addning ("överaddning") för H kg. projekti, en 12 cm. medetung motortransporterad fiitkanon med 17,000 m. största skott\ idd för 30 kg. pro j ek t i vid överaddning smn en tung fätkanon av 15 cm. kaiber, moorransporterad, m ed 23,000 m. skottvidd vid överaddning och 50 kg. projekti. Vidare uppstäas föjande fordringa r på skotvidd för ätta, medetunga och tunga hanbiser: för 10,, cm. haubits 11,000 m. (m ed anspänning a\' häs a r eer moorransporterad), för 15 cm. medetung haubits 14,500 m. (motorransvort erad) samt för 15 cm. tung hanbis (),000 m. (motortransportcrad). A v föresaget svårt artieri kan det vara nog att här omnämna kommittens motortransporterade des 20 cm. Je - 167 med 50 o maximieevation och 31,500 m. störs a skottvidd des 24 cm. haubis med 65 maximieevatioon och 22,500 m. ängsta skovidd, för att man ska få ett begrepp om huru ång ameri<anska artieriets m åsmän önska driva artierivapnets utvecking. I dea sammanhang torde det för jämrörcse böra erinras om des att den svenska JO cm. e med 58() m. utgångshastighe för een 17 kg. tunga projektien (maximieevaion -±5 o) giver 11,050 m. största skottvied samt m ed ångspesprojekti 13,100 m., des att den svenska 21 cm. haub. giver 10,200 m. största skovide vid ät projekti och 394 m. ugångshas tighe ; haubitsens största eevation inom avettage är 70. Den am erikanska kommittens "överacdning", som ska giva dc största skottvidderna, föresås at ti endast 10-20 % ingå i ammunitioonsutrusningen och är icke avseed au begagnas innanför de por6er, vika kunna uppnås med norma addning. Säkcrigen komma dessa överaddningar att hastigt försita edrören, och osannoikt är icj,e, at man småningom söker sig fram ti ökad kaiber med "norma" addnin[j för at nå behöviga s.:.oviddpr. Med ångspetsad projekti står ju att vinna omkring 30 maximiporten. Den grövre proj ekti en önskvärd stor sprängaddning. % förängning av giver för övrig Därest pjästypernas utvecking kommer at gå enig här för u t angivna riktin j er, b i r de förenat med s o ra svårigheter för försnuaren des att be<iimpa den anfaan<es artieri des at med nöjaktig edkraft möta een anfaande i fästnings förterräng. San n oikt m ~tst e försyararen för att förs<affa sig arieristisk överägsenhe övergå ti 19-20 cm. kaiher för de tyngsia röriga kanonartieriet sam 2L.: cm. kaibpr för det unga haubitsartieriet, För 12-15 cm. ädre pjäser finnas naturigtvis fortfarande bruk i vissa stridsägen. Dock torde man utan överdrift kunna säga, att en he de ädre pjästyper av andartieri numera äro utan betydese; at bemanna dyikt artieri är en nödfasåtgärd, eftersom m ed detsamma ej kan frambringas een edverkan

-158- på stora avstånd, som nutida stridsförhåanden med nö<1- vändighet kräva. Tungt fätkanonartieri torde möjigen kunna undvaras för kustfästnings andfront under förutsättning av att ämpigt tungt artieri av ovan omnämnt sag står ti förfogande. För att bjuda verksamt motstånd i förterrängen m åste hädanefter granatkastare komma ti mycket stor användning, understödda av des det ätta och m edesvåra artieri, som kan stå ti förfogande, des förut omnämnt tungt, rörigt fjiirrhåningsartieri med ammunitionstigång, rikigare i den mån deta artieri anskafas fåtaigt. (Forts. ) -159 - Några synpunkter och försag därest en reduktion av sjöförsvarets persona är ofrånkomig. Anfiirand< < ni;.. d ~ :31 <1\' edamotcu (!ijsfa 7~/i r ens1 iir r: fra1n fö rt y j,] KungL Orog s mannas ;isbjwbi S<antriidc d c n '2 ii's 19'21. Framtidsutsikterna beträ!iande vårt sjöförsvar torde häs kunna karaktäriseras av att möjigheterna att erhåa ett rimigt s. k. nybyggnadsansag ytterst hänger på möjigheterna att verkstäa besparingar inom andra ansagtiiar ej bott tihörande försvaret, viket med tanke på det procentuea förhåandet mean ant- och sjöförsvarsbudgeten just i årets föresagna riksstat v~i vore möjigt, utan, vad värre är, tihörande sjöförsvaret. Men på ett rimigt ansag för ersätande :w såvä försitna fartyg som förådrade fartygstyper beror det, om Hotan ska kunna fya sin uppgift vid fädernesandets försvar. Fottans hvucht_)pgift ~ir at med väbemannade örogsfartyg ti sjöss bekämpa rikets fiender. Kan fottan icke detta, äro aa utgifter för sjöförsvaret bortkastade. Det gäer atså. at skapa ett maximmn av för operationer ti sjöss at\'äncbara fartyg, samtidigt med att på grund av begränsade ansag ett minimum av persona och materie får avses för adminisrativ verksamhet. Varje kronas onödig utgift för eyikt iindamå är en krona tagen från de röriga strids-

- 160- b afterna. I begreppe t administrativ verksamhet innefatas här ick e bott förvatningen i dess mest inskränkta betydese uan även materieens unrcrhå, förrådens vidmakthåande oc h operationsbasernas skyddande. Det bör vidare beaktas atl sjöstridskra fterna i nödfa kunna reda sig uta n m arinförvatning och egna varv, under det. at dessa organ na n ~,jöstrid skraftcr ju sakn a Yarje cx.istensherätigandc. Besparingar inom sjöförsvares a nsagstitar äro cmct>rtid knappast möjiga med m indre p ersonaen minskas, och del gäer då, att så onna ofrån<omiga pcrsonarcduktioner, at icke försvaret ti sjöss och därmed riket tager avar ig skada. Sjöfiirsvarets persona kan med frå n seende av vissa mindre duer deas i Lvå huvudgrupper, nämigen stridande eer miitär persona och civi persona. Mean dessa grupper råeer en bestämd grnncsdnac. Den strida nde pcrsonaen kan uföra funktioner iggande i nom föna n i ngsom rå dct under a t den civia personaen icke kan användas fii r tj~instcn Ombord. O n'iccren kan ika bra SO f en ciyjje tjänstemannen sköta en mångfad administrativa åiggande n, al L bedöma te kniska frågor ä r ckn från någon av sjökrigshögskoans kurser utexaminerade o'iceren mera komp e t.en ~in <ansisekreteraren, ah åer hehand: med icins«frågor um j u risten ika ite t som sj öof'icern. Den c i vi a va rvspersonaen kan visserigen uneerhåa fartygsmaterieen i fred, dock ieer miitär eer civimiitär edning, sam i krig vid varven avhj ä p:.! inträitade skador å fartygen, men een kan icke avhjäpa haverier ombord under strid. Den miitära personaen av m askin- och h antver ksavdeningarna kan däremot med förde u n der vi s sa organisa torisk a för u ' tininga r, vika dock f. n. saknas, förrätta en de av dc nrheen, som nu i huvudsak igga på van cns arbetarepersonal En ~ir man av sparsamh etsskä under fredstid icke kan hava a materie fut bemannad - en de fartyg måste reda sig med kadcrbesättningar, en de av d e ara ädsta fartygen kunna ämpigen vara uppagda - uppstår d e då et övc1 - - IG skot av framförat ofriccrare, undcro'icerare och mariningenjörer, tihörande stammen, vika äro nödvändiga vid mobiisering. Detta överskott kan och hör tagas i ansprå k för administrativ verksamhet, för att vid mobiisering ersättas av reserypcrsona, v~i r n piktiga eer c i vi a rbctskra ft. Av ovanstående torde framgå att reduktion av personaen i sista hand får träfia foians miitära kårer och mariningenjörkåren. Skoa indragningar ske band een miitära personaen, kan de icke nog ofta framhåas au en utbidad sammatros är m era värd än Lre värnpiktiga - och äer ej för mera än en tredjede så mycke. Band een icke stridande personaen torde man kunna verkstäa åtskiiga nedskärningar, utan a t fottans stridsvärde sjunker, ~iven om man icke vågar vidtaga en så radika å tgi.ird, som att förändra Siockhoms sation ti depå m ed tihörande Ya rvsanäggning. Början bör ske i administrationens opp, band försvarsdepartementets och marinförvatningens civia persona, viken persona i gama sjöförsvarsdepartementet och marinförvatningen uppgick ti över 60 personer. Miitär sakkunskap måste vid tisätance av åskiiga befattningar inom departementet väga tyngre ä n ämhetsmannameritcr, m. a. o. inom departementet böra i största möjiga utsträckning tjänstgöra of'icer a re av stam, p[t r eservsat och i r eserven. Marinens revi sionsväsende med sina tre instanser, vari motstyck e saknas inom övrig statsförvaning för at icke taa om d en enskida industrien, är ju vä känd. f samhand med riksr evisionsverke ts ikraftträdande synes en instans och hest marinförvatningens <ameraa revision vara mogen för avskrivning och även i övrigt torde inom detta senare verk avsevärd reduk tion av civi p er sona av aa grader vara möjig att genomföra. Att använda tj ~instemän i första önegraden för att koaroera renskrivning eer för att sätta s. k. ~imh ets m annasyens<a på utgående skriveser är indrigast sagt söseri med staens mede. Den civia industrien och i viss m å n s taens af'ärsdrivande verk torde böra s å som före-

- 1G:2- dömc, än n då det g~ier at kraftigt bes.bira icke bot marinförvatningcns uan också varvens samt stationernas miitära, civimiitära och civia expeditions- och skrivarpersonal Dc många "m~anhändcrna" måste bort även på detta område, muntiga överäggningar mean hesutande p erson'r och besuts fattande på grundvaen härav måste träda i stäet för skriftväxingen mean expeditioner och verk. Begreppet "at det måste vara papper på det först" hör snarast skrinäggas. Behovet av sekreterare och annan skrivbordspersona minskas då; det specict iniitära adjuantsväsende i and kan oc'"så beskäras. Manskapes ruföring, kommendering och ayiöning m åsc kunna ordnas utan anitande av 14 expeditioner och h est med sopande av den från hären hämtade kompaniinstitutionen. Varvstjämtcn kan siikcrigcn avsevärt förenkas. Dc s.må departementen m ed sina små verkstäder och egna wnoristcr m. m. höra uppgå i dc större eer sammansås ("Departem ent of Nava Ordnance"). Förrådsverksamheten och upphandingsväsendet synas höra regeras genom enkast änkbara former med ef'ektivitet som må, ej kontro. Den nuvarande kontroen synes Yara uppgjord med tanke på stora försniningar; den bär sig icke annars. Den omstänciga proceduren att t. ex. från fottans förråd mot betaning utfå några gödampor torde sakna motstycke på annat h å. Ifrågasättas kan om icke från det stora ohanteriga materiaförrådet vissa dear böra utbrytas och fut sjävständigt handhavas av förrådsförvatare utgångna från undcro'icerskår en, m. a. o. sanuna personer son1 nu, ehuru under n1ateriahntendenten, sköta desamma. Dubbebokföring undvik es härigenom och några skrivbord med tihörande bemanning kunna kanske sopas. Fottans marinintendenturkår med dess såvä i förhäande ti de miitära kårerna som ti armeens intendenturkår stora numerär torde tåa en högst väsentig förminskning. Mycket står att vinna genom vad förut är sagt on1-163- enke he i förvatningen i amänhet. Genom c U nytt och förenkat avöningssysem för de miitära och civimiitära ]<årerna hör åtskiig persona, som nu syssar med rena bokföringsågärder kunna försvinna varjämte ägre kvaificerad persona, än vad nu användes, kan tagas i anspråk. Smn en jämförese n'å anföras at h ea bokföringen och kontroen vid ett distrikt av statens järnvägar sår under en distriktskamrer - tjänsteman i kommunikationsverkens H. önegrad. En ren besparing av p ersona står att Yinna genom att rekrytera aa verkiga intendentursposter' från o'icerskårcn iksom faet är vid armen. Å våra fartyg räcker nämigen den of'icerspersona, som för drabbningstjänstens skötande måste finnas, mer än vä ti för vakttjänsten. Fartygsintendenten åter saknar vid drabbning verkig funktion. Lösningen synes böra biva den, att åta en av fartygets ofticerarc, vederbörigen utbidad, sköta även fartygsintendentens respektive divisionsintendentens icke at för svåra t j än st mo. kompensation av vaktfrihet och vid drabbningstjänst pacerad på sådan pats, där ganska itet exercis kräves, t. ex. vid det ätta artieriet. Från dessa "intendentsaspiranter" utgå sedermera de intendenturkaptener och kommendörkaptener, som krävas för verkig intendenturtjänst, så~ som stabs- och stationsintendenter, högre förrådsintendenter och intendenter i fatans överstyrese. Den persona av nuvarande marinintendenturkåren, som icke förrättar intendenturtjänst och som, sedan a tänkbar förenking i förvatningstjänscn vidtagits, ikvä måste finnas kvar, synes böra göras het civi. Det torde emeertid böra påpekas, att icke aa här föresagna åtgärder direkt komma ti synes i form av minskade ansag. En r eduktion av varvens kontorspersona t. ex. visar sig i första hand genom att ökade dear av underhåsansaget biva disponiba för sitt egentiga ändamå, som är stridsfartygens underhå. Först i andra hand kan en minskning av ansaget ske.

- 1fi4- Men det kräves för visso kraftigare åtgärder, för au erna de miionbcsparingar, som äro önskvärda. M ånga erfarenheter kunna dragas från det nu avsu Lade kriget och detas ärdomar kunna förvisso diskuteras i det oändiga. En ärdom torde dock vara odiskutabe. Sannoikheten av fientiga operationer i inre svensk skärgård ~i r numera försvinnande iten. Dc moderna fartygens ökade storek, möj ighccn av anfa från svenska sjöstridskrafter och risken för minor samt omöjigheten ay att i trånga fareder manöyrera tindan för fygaranfa samverka här i hiig grad. Vårt and har dessutom så Inånga sårbara punkter, att en fiende, för att a!yarigt skada oss, icke behöver fördj upa sig i våra ofria vatten. Om vi betrakta Stockhoms skärgård och Stockhom, finna vi för övrigt att artieriets ökade skottvidd mcdgiyer ett modernt sagfartyg, 01n de ostört av svenska örogsfartyg får uppehåa sig i yttre deen ay Stockhoms södra skärgård, att därifrån beskjuta det sora må, Sveriges huvudstad utgör. Ur dessa kriges erfarenheter jämfört med Yad ovan ~ir sagt om sjöförsvarets uppgift och med nödvändigheten av hcsparingar för ögonen, växer med naturnödvändighet fram kravet på sopandet omedebart av samtiga fasta försvarsanstater i Stockhoms inre skärgård. Vaxhoms nuvarande fästning har speat ut sin ro och det är ej ängre förenigt med god ekonomi att nedägga kostnader av något sag på densamma och därstädes binda stridskrafter av här och fotta. Ehuru de igga för ångt indragna, höra dock sp~irrarna i Furusunds- och Sandhamnsederna färdigstäas, för att under fredstid hava e sä<erhetsås i de ti Stockhom hörande ahnänna ederna, ett hinder mot ett pötsigt angrepp av ätta stridskrafter. Härmed torde också maxinnnn, av vad som kan tänkas komma ti någon användning av dc nuvarande eer panerade försvarsanstaterna, vara uppnådd. För att ernå enka administrativa former, böra dessa spärrar såvä i fred som krig vara direkt understäda eskaderchefen för Stockhomseskadern. 165- Om Vaxhoms fästning såunda r educeras och de dear av Karsn ona kustarticriregemcnte, som avses för krigsh amnens försvar åt andsidan, överföras ti hären, för viket åtskiiga skä taa, främst ikheten med härens artieri i fråga om materie, utbidning och taktiskt uppträdande, återstår så ringa styrka av det nuvarande kustartieriet, att det synes obefogat ängre bibehåa detsamma som ett sjävständigt och med fottan sidoordnat vapen. Den persona, som från rörigt underag kan upptaga strid mot fartyg, kan säkerigen od.så sköta de fasta försvarsanstaternas artieri och skötsen av dc fasta miner.ingarna är ej svårare än mintjänsten å fartyg. Då stora besparingar i förvatningshänseende dessutom torde vara att påräkna och då möjigheterna att skapa en enhetig överstyrese för fottan växer med en sammansagning av fottan och kustartieriet, bör steget tagas fut ut och kustartieriets reducerade kårer införivas med motsvarande kårer inom fottan. Den de av kustartieriets nuvarande persona, som såunda behöver överföras ti fottan, finner då sin användning på sjöfronterna, å stationerna, i fottans överstyrese eer dess fiygväsende. ögonbicket för en eyik reduktion och överfyttning syn es vä vad med tanke på de stora vakanserna inom kustarieriet, varigenom någon större ÖYerföring av persona ti indragningsstat i samband med sammansagningen icke heh över ske. Dc här skisserade, gansw kraftiga ingreppen i den bestående organisationen kunna dessutom göras utan att den pågående utredningen rörande rikets försvarsprobem genom försvarsrevisionens försorg förgripes, en utredning, som, har man rättighe antaga, i främsta rummet avser den mest iimpade avvägningen mean ant- och sjöförsvar med häpsyn tagen ti värdskrigets amänna ärdomar och rikets i föi - håandc ti år 1914 ändrade miitärpoitiska äge. Genom de föresagna åtgärderna stå vissa besparingar at vinna redan i årets riksstat, varigenom möjigheterna av ett bifa icke bott ti regeringens bygsamma försag om hyg- TidscTi{t i Sjöväsendet. 1:2

16Ggandet av ett mindre anta undervaensbåtar utan ock ti det av enskid motionär framagda försaget om ersättningsbyggande av jagare borde ökas. Genom de stora besparingar, som så småningom uppstå, säkerstäes möjigheten för fottan att genom ett jämnt förnyande av ädre materie bibehåa det stridsvärde eensamma behöver, för att at fortfarande vara och förbiva "rikets tryggaste försvar, värn och förmur". Diskussion i anedning av föredraget. Ledamoten ö berg: I ansutning ti kapen Ehrensvärds anförande kan jag icke underåta att understryka behovet av en grundig refonnering av marinens överstyrese. A erfarenhet från värdskriget framför at från den förorande sidan är, att sjökriget måste edas enhetigt. Även Sverige måste äga en enhetig sjö<.rigsedning för sjöstridskrafternas edande i krig och för deras skapande och förberedese för kriget under fred. En sådan sjökrigsedning får icke hava m.er än en topp icke 11 huvuden. Den måste vidare vara bekädd med makt - verkstäande inåt - och skyddande utåt. Fottan har under sistidet år förorat sin egen representant vid Konungens rådsbord. Därmed har också det enda sammanhåande bandet m.ean aa fottans 11 oika huvuden försvunnit icke bott utåt, utan tyvärr även i stor utsträckning inåt. Föjden har också bivit, att fottan redan i årets budgetsforsag bivit ytterigare ett par % tibakaträngd av armen, när det gäer fördeningen av försvarsansagen, och - 167 yad går reduktionen av fottans ansagsandear ut över? Jo, över hea sjöförsvarets ryggrad, ansaget ti nybyggnad av krigsfartygsmaterie, utan viken sjöförsvarets hea persona, organisation och administration sakna existensberättigande, och utan Yiken aa andra utgifter för sjöförsvaret biva söseri med statens mede. Försvarsministern har av dc mede, som av marinförvatningen äskats ti nybyggnad, strukit mede för två jagare ee1' cirka 6 mij. för vart och ett av de närmaste tre åren, mede som kunnat inrymmas i försvarbudgeten, om fottans gama ande därav fått förbiva obeskuren av Kung. Maj :t. Det ara egendomigaste är emeertid, att beskärningen sker, icke med åberopande av det tryckta statsfinansiea äget utan på het andra grunder nämigen att "den av KMF föresagna jagaretypen måste anses innebära ett frångående av 1914 års senare riksdagsbesut om införandet av en mindre j agarctyp såsom enhetstyp för övervattenstorped fartyg, tiika avsett för spaningstjänsten". Försvarsministern-generaen anser sig dänned kompetent att döma om ämpig eer oämpig jagaretyp för svenska fottan. För oss igger vä saken så, att en jagaretyp för n renska fottan år 1920 ser ut så, som KMF i förening med HBK och CMS föresagit den, och icke såsom våra förådrade jagare av typ 'Vrange 1914 eer Mode 1902. Värdskrigets ärdomar fordra nämigen, att vår enhetstyp för jagare av 1914 för att kunna fya samma uppgift som då, utveckas ti enhetstyp för jagare 1920, sådan KMF föresagit den, oberoende av om på grund. av andra omständigheter fottan (icke jagaretypen såsom K. prop. säger) "behöver kompetteras genom nybyggnad såvä av torpedbåtar som av särskida spaningsfartyg". Dessa företeeser kring årets statsverksproposition synas mig ägnade att ytterigare understryka behovet av en m{hetig, mäktig överstyrese för fottan. Med en sådan kunde säkert fottans behov framföras inför riksdagen på annat sätt

- ii9 - - isän genom enskid motion ay en riksdagsman för Ka rskrona s tad, som tiäventyrs nu dkar vara sjöofficer. Vi behöva en grundig reformering och omstöpning av fottans överstyrese i riktning mo en enhetig sjökrigsedning - ett vär organiserat amiraitet. Kinematografen försvarets tjänst. En författare över ämnet "Fim en som kuturfaktor" har framhåit, att icke sedan u ppfinnandet av boktryckarkonsen har ch med kinemaiografien jä1nförigt mede ti kuns<apers m eddeande och spridning erbjudit sig. Ty i kar åskåcigh ct, ättfattig framstäning och övertygande kraf bcräftande kunskapers något sättas framför fimen. hihringande kan näppeigen Ännu så änge h ar fim en visserigcn m est använts såsom förströesemede, men överat gör sig en at starkare s rävan gäande att cärjämc begagna fimens oöyerskåciga möjigheter i undervisningens, kuturspridningens, forskningens och een praktiska verksamhetens tjänst. Man k an utan överdrift säga, at h ärvieag ct rastöst arbete f. n. pågår i hea den civiiserade värden, varvid ett ferta för eningar och säskap med stor tisutning bidats för ändamåen i fråga. Fimens h nvndegenskap är j u at kunna för ö ga framstäa det exaka föroppet av en tidragese, ett vetenskapigt fenomen, en teknisk tiverkningsmetod, en miitär manöver o. s. v., och därvid kan man efter behag påskynda e er fördröja,fimens rörese, visa een fram- och bakänges eer het stoppa een för att närmare studera ett visst moment i hänceseföroppet. Fimen bör därför givetvis kunna biva av mycket stor betydese inom skida områden, icke minst inom det miitära, och därvid ka nske i främsta rummet som hjäp vid utbidning och undervisning.

- 170- Några exempe på huru fimen skue kunna utnyttjas för den miitära u/bidningen och undervisningen må här anföras. strategiska och taktiska röreser, såvä tänkta sådan: som verkiga operationer och drabbningar, kunna framstäas på ],arta medest förfyttningar, som noga överensstämma med det änkta eer verkiga händeseföroppet och tidsförhåandena. En samtidigt synig sifiertavja sätter åskådaren i tifäe att aväsa den varje röresefas mosvarande iden. I Tyskand finnes såunda h. a. saget vid Austeriz framstä på fimen, och i Engand ära arbeten pågå m ed ett iknande framstäande av Jutandssaget. Oika vapens vermingssätt, baistiska egenskaper och räf'yerkan kunna noggrant suderas på fimen. Den framför Verdun stupade tyske vetenskapsmannen Dr. Bruno Gaze har i sin bok "Eektrische Methoden der Momentphoographie" ingående skidrat de möjigheter, fimen erbjuder för utförande av baistiska forskningar och experiment, och givevis kunna dessa möjigheter också med framgång utnyttjas för bibringande av kunskaper inom det ifrågavarande området. Hur enket bör icke exempevis en instrudion i den ofta svår in ärda "mekanismens verkan" p a en kanon, ett gevär o. s. v. kunna göras m ed tihj~ip av evande bider, som man kan framföra i viken takt man behagar. För bibringande av materiekännedom bör vidare å fimen åskådiggjord framstäning av tiverkningen ay vap c n. maskiner o. s. v. kunna biva ay sort värde. "Deutschc Lichtbi d-geseschaft" förmedar såunda uåning av fim er i nämnda syfe, förestäande b. a. tiverkningen av en granat, ett tändrör, en motor, en fartygsångpanna o. s. v. Vid een förberedande s'j u tutbidningen kan m an med fimens hjäp framstäda naturtrogna och "krigsmässiga" må. Vad antkriget beträffar, kan biden såedes föreshia et infanterianfa, som mötes med kusprutc- och gevärsed. e. d. Efter varje sava eer skott stannar hitden automa- - 171 - tiskt, och träffen markeras genom beysning bakifrån. P å samma sätt skue för sk j u tutbidningen vid fottan kunna användas m åtavor, framstäande en ti anfa framrusande jagarfottij e. e. Bider från främmande änders armöer och fottor kunna naturigtvis också biva ti stor nytta vid utbidningen. För att förhöja värdet av kinematografien i undervisningens tjänst böra som rege förevisningarna ske i samband med korta föredrag, i ändamå au sammanhåa det hea, framhåa det viktigaste och närmare utvecka vissa dear. Genom fimens kara och ättfattiga åskådiggörande av händeseföroppet inbesparas emeertid stora dear av een muntiga redogöresen, och man torde därför kunna med största säkerhet förutsäga, att samtidigt som instruktionen så att säga fastnar bättre tack vare fimen, så kan utbidningen därjämte ske på avsevärt mycket kortare tid än annars skue vara möjigt, varigenom mera tid kan avses för dc mera stridsm~issiga och praktiska övningarna. Viken stor förde, som detta innebär för den miitära verksamheten, behöver icke närmare utveckas. Med fimens tiihjäp torde man vidare kunna väsentigt förenka och förbättra förfaringssättet vid utförandet av vissa mekaniska arbeten, såsom handgreppen vid betjänandet av oika vapen o. s. v., på samma sätt som en framstående kirurg är ha uppfostrat sig sjäv ti den största förenking av de kirurgiska handgreppen genom ideiga fimningar av ikartade operationer. Och på iknande sätt uppnådda förbättringar kunna genom fimen på ett enhetigt sätt bringas ti amän <ännedom inom oika truppförband, på oika sjöstyrkor och fartyg m. m. Många andra exempe på utnyttjandet av fimförevisningar i ubicance och u nc ervisance syfte skue kunna framdragas, och för een föreagsamme och uppfinningsrike öppna sig h~inicag snart sagt obegränsade möjigheter. Om såunda fimen kan i många avseenden underätta och verka tidshesparande på det miitära utbidningsarbetet,

172- har densamma en kans<e icke mindre viktig mission a fya i fråga om nwiu;kapets syssesättande på fritiderna. ceta avseende är fimverksamheen ay två sag, nämigen des sådan, som bidrager i höjande av personaens amänjidning genom visande av naturvetenskapiga, historiska, geografiska och andra instruktiva evande bider, des sådan, som utesutande är inriktad på een rena f'örströesen. I detta sammanhang torde böra erinras om, at i såvä Stockhom,.om Göteborg bar man nyigen börjat anordna regebundn ~1 fimförevisningar för skoh1ng<om, avseende et höjande ay e ensam m as a m ~in hi d ning. Betr~if'ande rekryteringen av 111ans.:ap ti armen och mai inen synes fimen kunna spea en mycke betydesc'u ro genom a visa bider ur sodaens eer sjömannens iv i and och ombord, dcmiihira idrottsiyet m. m., samtidigt med a de förmå ner och förd ear, som anshiningen medför, jämv~i på ämpigt sä medgivas. På iknande sätt kan hos amänheten spridas en nyuig kännedom om och bättre f'örstäese (ör verksamheten ino111 försvaret, varigenom kanske fera oriktiga förestäningar och fetippfaningar om hithörande fö rhåanden kunna undanröjas. Systematiskt upptagna fimer över verksamheten inom armen och marinen kunna vidar e biva av bestående värde för f'ramiden såsom historiska dokument över gångna tider-; försvarsverksamhel Dyika fi mer kunna exempevis upptagas över fäujänstöyningar, kustfottans tiämpnings- och dridsövningar, utbidningsmetoder av oika sag o. s. v. Vi dare kan man tänka sig ett truppförbands historia framstäd i. evande bider, upptagande personaier, seder och bruk, gama ägerpatser o. s. v. Särskit böra eyika fimer från ivet vid Karberg och vid Sjökrigsskoan kunna biva av stor intresse för kommande generationer. Mera värdefua fin'er av nu nämnt sag böra givetvis fc)rvaras i centraa f'imar.:iv och d~irigenom bevaras åt eftervärden. - 173 - Som av ovanstående orde framgå, måste det anses vara ett ytterst augchiget önskemå att för den miitära verksamhetens räkning tivaraaga fimens rika möjigheter i fråga om underättande av utbidningen, såv~i den miitära som den amänbidande, syssesättande av manskapet under fritiderna, ernående av fören k ade och tidsbesparande ar besmetoder i oika avseenden, spridande av kännedom om och fö rståese för försvarsver<sanihetcn samt upptagning vid armen och marinen av evande bider, vi<a kunna biva av besående framtida yärde, m. m. I ändamå att verka för dessa syften har nyigen i Stockhom bidas föreningen A r me- och Jarinf'im, avsede at utgöra ett centraorgan för att ti minsta möjiga kosuad åstadkomma ct et'ektiv och sysemaiskt utnyttjande av fimen i försvarets tjänst. Föreningen har genom kringsända cirkuär ti samtiga högre miitära myndigbeter uppmanat armens och marinens truppförband, sjöstyrkor, skoor m. f. att ingå såsom medemmar i föreningen, och avses de från dessa akiya medemmar infytande avgifterna (300 kr. i inträdesavgift och :200 kr. i årsavgift) att jämte eventuet stasansag bida det röresekapita, som s.;;a sätta föreningen i stånd at bedriva sin verksamhel Föruom ovannämnda aktiv~ medemmar kornmer föreningen även att sö<a in L ressera privatpersoner at som passiva medemmar gå in i densamma, och komma avgifterna för dessa a t biva en engångsavgift av mins 100 kr. eer en årsavgift av mins 10 kr. De aktiva medemmarna skoa i vederag för eragda avgifer hava rättighe au: des mot en mindre avgif ( 40 % raba) ti åns bekomma föreningen ihörandc fimer (här må omnämnas, att föreningen b. a. skaftat sig räten ti en kopia av å pansarkryssaren Fygias ångresa innevarande år upptagen miitärfim), des erh å a rabat (15 %) å fimhyra för övriga genom för eningen anskaffade fimer, de s genom av föreningen på medems anmodan utsänd fi mfotograf få därför ämpade övningar m. m. fimade, och

- ]74- des genom föreningen erhåa råd och uppysningar fråga om anordnand~ av fimförevisningar, anskaffning m kinematografapparater m. m. Föreningen har med A.-B. Svensk Fimindustri träffat avta beträffande upptagandet av fimer för föreningens rä.;. ning (av vika en d ~ beräknas kunna visas på de amänna biograferna), dc ekonomiska vikoren för fimupptagningen samt granskning och förvaring av upptagen fim ävensom beträffande rabatt å fimhyra för av föreningen förmedad uthyrning ti miitärmyndighet av annan än arme- och marinfim. Den av föreningen Anne- och Marinfim gjorda hänvändesen ti dc miitära myndigheterna har hitti s resuterat i, att från armen 25 truppförband ingått såsom aktiva m edemmar, under det att av fottans myndigheter endast 1 ingått såsom aktiv medem, nämigen chefen för underofficersoch sjömanskårerna i Stockhom. Från kustartieriet har icke ingått någon aktiv medem. Därjämte har ett anta personer ingått såsmn passiva medemmar. Föreningens start är såunda, om än icke ysande, så dock reativt tifredsstäande. VIånga medemmar fatta' emeertid ännu, men det är att ivigt hoppas, att innan föreningens andra arbetsår den instundande oktober går in, de festa av de myndigheter m. f., som för närvarande avböjt aktivt medemskap, måtte giva föreningen sitt väbehöviga stöd. För at åstadkomma en panmässig och fruktbringande fimverksamhet i försvarets tjänst är de nämigen nödvändigt, at dc miitära myndigheterna intressera sig för saken och taga eensamma om hand. Den Lid måste komma, då varje truppförband, större fartyg och skoa har sin egen kinematografapparat och då j u s bider ingå son en nödvändig besumdsdc i utbidningsarbetet inom såvä ar Jnen son1 marinen. Stockhom i februari 1921. Aug. Giron. Anm. Föreningen Ar rne- och Jiariniims adress är: Ostermamsgatan 8 I (Knp ten S. f{ ingspor) Stockhom. 175 -- Insänt med anedning av Ledamoten G. Ehrensvärds föredrag Kung. Örogsmannasäskapet den 2 mars 1921. Frånvaron av varje översikt av de konsekvenser, ett genomförande av de försag edamoten greve G. Ehrensvärd i sitt föredrag frambar, skue medföra, gör en diskussion av dessa mindre titaande, innan närmare detajer rörande desamma framagts och dessa därefter kunna underkastas en ingående prövning. Av denna anedning avstodo vi från varje inägg uti den efter föredraget föj ande diskussionen. Dock anse vi oss böra, då föredraget nu oftentiggöres, i största korhet framägga våra synpunkter på detsamma och icke minst på den av edmnoten Ehrensvärd ifrågasatta begränsningen av kustartieriets omfattning och förändringen av dess organisation.. Het visst är en omorganisation av Marinens överstyrese nu nödvändig. Någon, om ock ringa, besparing står därvid mö j igcn att vinna. För den i den reducerade överstyresen kvarstående personaen medför en i besparingssyfte gjord omorganisaion dock givetvis en ökad arbetsbörda. 2. Behovet av ett tiräckigt nybyggnadsansag för sjökrigsmaterieens förnyese synes oss påtagigt, men dessutom anse vi att ansag för kustartierimaterieens h åandr i tidsenigt skick är ika behövigt. 3. Några mijonhesparingar stå siikerigen ej att få genom bcgrän~.ning ay det fasta kustförsvaret. Skoa fotta n s

- 176 - opcraionshaser och \':'ira håca största handeissäder fortfarande skyddas, äro nämigen de redan befiniga fasta försvarsanordningarna s ~ik c rigen oundgängigen behöviga. -!. Såsom föredragshåaren påvisar har e and m ed ångsträckt kust m å nga andra sårbara punker än dem, som äro beägna i inre sbirgårdar. Värdskriget har visat, a sådana 1ner eer mindre öppna kustområden kunna och böra eitekivt skydeas av e. rörigt kustförsvar i and. Persona, ma ter i e och ansagsmed e, vika eventuet hefi n n a s obehöviga för det fasa kustförsvaret, kunna säkerigen finna en ~indamå s cnig och mycket god användning vid organiser andel av detta röriga försvar. 5. I rikets am ~i nna försvarspan tier],ännes säkerigen Vaxhomsstäningen ajäm stor betydese. Nedäggas samiga kustförsvarsanordningar därstädes, måste försvaret på denna tänkbara opera ionsinje mot huvudsaden övertagas a v andra och i så fal vä rörliga formationer. Vika ä ro dessa, och yarifrå n skoa de tagas ) 6. Ti 1K93 h andhades försvaret av sjöbefästningarna vid Karskrona a v foan. Efter från fottans ansvariga myndigbeer gjorda framstäningar och på efter förutgången u t redning framförda starka skä uppsattes Karskrona artierik år för omhändertagandet av detta försvar. Då, oss veterigt, det ej påståtts att artierikåren och dess efterföjare, kustartieriregementet, ej varit kmnpetenta handhava denna uppgift och ingenting, vare sig av föredragshåaren eer, såvitt vi veta, ejest i oientig diskussion framkommi av beskaiienhet att förringa betydesen av den motivering, som gjorde uppsättningen av en särskid artierikår berättigad, anse vi ej, innan mycket starka sådana skä förehringas, att sjöbefästningarnas försvar ska återgå ti fottan. 7. Ti 1902 omhänderhades sjöbefästningarnas artieri av artierikåren och minförsvaret av fottan. Då denna duaism orsakade högst väsentiga oägenheter, besöts, jäm v~i under kraftig medver<an av fottans myndigheter, cet s.. k. fasta minförsvarets överfyttande ti kustartieri et. - 177 - Ehuru minyapnct sedan dess i högst väsentig grad utveckats, anse vi ej, innan övertygande s<ä för en bättre organisation framäggas, att minförsvaret vic kustfästningarna ska återgå ti foan. K. Vi anse vidare de numera bevisat, at kusuisningarnas tekniska materie genom et måmedvetet och grundigt samarbete mean oik a organ i fottans överstyrese och kustartieriets chefer bragts i U en vi ss grad av eftektivite, och våga uttaa, atl densamma, därest een omhänderhafts av uesu tand e fottans män, ej vari t av än bättre heskaitenh et, het naturigt, då ju den sjögående materieen måste igga fottan närmare om hjärtat än den fasta. 9. Frågan om indragandet av ett het vapensag är sutigen av den synneriga betydese och grannaga beskaffenhet, att det hör vara en berättigad fordran att den må behandlas frisående för sig och ej inkapsas såsom en detaj i ett annat spörsmå, även om detta avser tigodoseendet av ett ~iven efer vår mening synnerigen angeäge behov. Ledamoten Ehrensvärds påstående att det av honom skisserade ingreppet i een bestående organisationen kan göras utan att den nu pågående utredningen rörande rikets försvarsprobem föregripps, torde för iihig ej kunna edas i bpvis. Kars<.rona i mars 1921. Fr. von Otter. E. Lindbery.

- 178- Meddeande från främmande Personaorganisation. r iniiii utgången HY decrmwr månad.1920. ) Engand.. m arm er. Dc furbanc, som rnigt, Jmtg etsfur'siagct.1020-.1921. skoa finnas, or 1 Yika iiro grunden fur pcr~ona11ct<ikningar m. m. i1ro:,\ t a n t c r f o t t a n bes Uif'd' a Y: faggs;epp '2 battc squadl'o ns IJattD cm i ser squalr on "L ight cruiscr spuacron.i Lestroyer fottias och trängfartyg sagskepp.! ~agsk e pp,..............!t ::;agkj yssat c,... G J O kryssare, 1 8 fottij edare, i oceanjagare. First Lon! ansc L' att detta är eet minsta anta fart~ g, som m er ~ i'er taktisk och sjömansmässig utbicning av en fotta. ~[ c e e h a v s c ska d e r n, som bestär av: 1 mtte squadl'on ig1 t <:r u i ser squal r on.... dcstj'o)'er f'otia oc1 tl'iingfartn; G sagskepp, () kryssare. f '2 fottijecarc,... \IG oceanjagare. E s k a e r a r n c på Kina, Af'ika, Norc-Ame'i;:ans;:a, Syd-AmeL'ikanska och Ost-Ine iska stati onema. \'cens api!j fiksöksansfat. I Jucgctsfursagct meddeas vidare. Genom amiraitetets försorg 11 H e i Teccingtong upprättats en marin Yetenskapig fö'söksanstat i sam 1nnr med det eärstäces r ccan befintiga Nationa PIJ~ sica Lahoratory. Mar inens försöksanstat ska ingä som - 179- en ancning i r cnn;. nrcu und r r amir aili'lets LP''ik; aa praktis;a försö;: mec uppfinningar 'LL. 11tföra~ p;i J; LLa J;r yssar c, _jagare or:1 ancra farl~yg Li rur ;uhe försöks- O' IL pr GvningsansLatcrna Yid fioans stationer. ;':om c C( för denna velenskapiga IörsöJ;:sansLat L.i~instgör "D i rector or s' icntific rescardr ', viken post nu nysm pals ocil som ål' adj ungerad Li I "Controer or t1 e Nav~ ". Nyssnämncia "Director" ska vidare intim t samarijca med mal instaij cn, pt. cct att aa n J a erfarcnr ctcr ncr uppfinn ingm m~rtle < snai)l ~om möjigt komma Li. amil'nitctets kinneronr. T'knis;:a skoor. D c r edan fur c kriget e:-.:islcnmle sko orn<1 föl' Lek n is k u tbicning i Portsm oulir, Duvonport or: t CtaL11am 1av:1 IJctJ digt utökats oc1 kompetterats. Där:jämte ha en de fgl'söks- oc1 prövningsanstaler inrättats. En minskoa 1ar upprii.ltals vid Gun \\'arf j Porbmout1 föe undervisning i wnrayandet a1 minor oc1 kontraminor (skötse av para Yan? ). ''orpcc-, signa- oc 1 e ektriska skoor hava utvidgats och försetts m ec fö'söks- och prövningsanstatet. Viare 1ar upprättats en antiuncc'vattcnsbålskoa oc1 11-b[ttsskoan IJet"J c igt utökats. J\:adcc r u:t s nhiduin!j. K accllulhicningen IHU' seean är 1!J03 fera gänger mociiierats o.-jr. föj er L n. n ecanstt.encc program. Utbicn ingen sker v ie! etabissementet i Dartmout11, Osborne kommer att stängas mcc innevarande års utgång. Antagningsådern är f. n. 13 ' /,-H år. BiYande såyä officerare som ingenj örer crht.a une er '' 1\.rs t i samma uppfostran i and. D en te av ccnna Lid, som uneer åren!j03-j92.0 ågnaces at ingcnjörsutijicningen, kommer att recuccras och i stäet kommer mera tid att använcas fur R minbidning. ~ rt c r dc!1 fu en i anc kommer en sjöcxpctition um t: månader j Lvå omgingar J'Gr praktisk uijidning pä ett sagskepp, varefter kaeetterna utnämnas ti. micsh ipmän och gå ti sjöss på ett är. Av denna Lic avses ' /, fur uneervi sning i t i ingenjörsfacket 11örance ämnen oc1 '1, för cäckst,jänst. Eftce ()etta försöksir uttagas cc mics 1ipmän, som visat spec i'. faenhet föl' ingenjörsfacket LiH vicarc ut!jicning häeföl' och få nu igna '/, av sin tjänstelid [L t tjänsten inom,rj;ct. Of'icet':' CS ut hidn in!j. <Jfter 11tnämning titt une eröjtnant uttagas ytterigar e friviiga för. ibiicning ti I ingenjörer gemensamt m ed dem som redan som micship- 111än gingo in härför. Ingenjörsgrenen utbidas därefter i specias1wor i ane och ätergår ej ti LiäcJ;:stjänst ttan avancerar inom sitt -;,-rke ocr. har särskida Gncförm[meL'.

- 180 Ef'L t I ar~.pn~ s< t iijnan t r n oftirc t fi't ~[Jt'<'iatiiJidn itt~ inom mtgon a" fii.iand 1-'t r n:-tt i nc: n,j t -. ar L orpeduff'irrr. i I,. t i-. n a,.i!-'rrin~, s- 'i t :=:a unda SJW< i :t s rni<' :Uct git 'i'lct G ' /,- ~ Cu s jin~ som ~J r _ 'iaislct ti YRnic; dii('kstjiin st oct tc'orcras i Ynnic; O]'(nin.co. OJTicct sutidnin,q< n ~i t' sftrdes r. n. fi.i ami':. Anagninc; Yid 1:1 '1,- 1:, 5xs itrrt ti nnt ttt<t.t. 2. :~ åt' t: m i n. sk oid d ~rstidrs. B. i' nt:1n. s,ji' tir pn dl sagskt' [JjJ. 'L ~ '!, fu sji't.id sont mid:-dtipman uct d ~ t e f>'l' ttln ~i t<tnin g ti ttd.-.rujlnant. ': rtrr d ar!.iii sj iiss ;:unna mic stipmi\nn cn 'å Yija ing.-.njiirsuhiining. t :ndct ujtnant ; an iyen f å Yija ingenjiirsutbicn ins. ~>. Hcf urdnt n i i'tjtnan efter ett [u s tjins. SO.Jidrröjmm. d. Y. s. Yid c :a 2t ars hrt''. ~ f ' r r t; i'trs L.Fn st som!ujnant J;:an nti' f;t Yitja speciaiii ti) i t! n i ng. si rinn 0 ITicrr ät ergår e fler G ' /,-R ftt' L iii dikt;:,_ tji.inslcn. Ingenjör mi dock ;Y::trsanna inom sin Jwan,;c. G. Brf'onmn Li irulenan-rnmmanicr Yid ornkt ins :m f r~ adr''... Vieinre IJ ct'nj'dt nn sotn J'. n. Siio s;it empm ii aa!t"i"!jssyso Jn fiio mt!pe". T. Y. kurnm e<' <'it'r rlid a LL samlidig oet 'jiinnipandt nwi """I sk i Id r ad e antag n i ng o ' t 1111i Id n i ng f ii<' kadc Lcrna J. w n anyitndas <k ~. k. Sprc ia Enh > ~ > s t e nwl. Enigt c ess b es tämmesp r antagas efter examf' n ;u igpn JJ yngingat! 11 '/,-18 ftr. Dessa ski'kas ti sjuss på en kn ssarc pä ett fu o'ir föja sedan i'trcls micsipmiin. nc biya så unda i amitn rt ej n< t in r LL ä' ;udre i:in m0lsya, and t arg ~tng nai'lmout-,adctct. Of'iecJ shefm dt au 'o i'111 maus;npct. i tti syaranre sys t m t ar < a't ien n arkce rn al fr ii n ntansk" pr t ug;ingn: o i<''r a r c \'f\ t'i,. :a G ftr ~id t c itn tnots, arantk ;{ r sk <ti's <t!tit' J'at e frän Da'tmou 'i. ]'e nyat e b CS LitnWiserna iro: n e ay manskapcl. som Yic 21 års åct>r i'ctt '1. k. t' CrLifit;aL Yid t' SJWL' i t examen i m ek anik. grom etri. tisto'in, fysik or< a.ntän bidnin.~ 1"1nna instia sig inför Admiraty ~ c ect i o n Board. Dr so m fy dr: nna nntn!"as t i er iga past r (rt anta sftda na b es t~mmrs :<v amirai!'ld fur Ya'j c iie ) utn ~imn as Li ading mates (sl>tm an ). Om sican a'in.~ nm P ert.cr genomgacnrit' ~ '" P i speciakur s eri ä cr J. k. certifikat ]! ir < an utnämnt! ti JöjtnanL vir c :::t 2B är s åter. F å t' tan i\grr ])e t.> g e fordms Wngrr sjölid fur 11tn imning ti öjtnant. Et't.er uppnadd ujln;< nl~gnu wfo'fras säcan ff"ic<'<' i JikteL 11t 1 'r i't\tig: offi arc.,ij;nandr r~tö. mm e s r r k nmm;t al ulgiy::ts!j<'l< iif- Jani' tcforcring i I ingpnj ii r. \tan har f't' ays ikl ntl )'L''ic; arc ulyicga miijigwlcma fir tnanskap att. nii o f'i rrr shdorrran. Of'k'"<'es amiinhidniu!j. S- 1\rigscrf::tr entc tcrna t aya giyit Yi< iatfen al.. c! ru rct f'<a sj'scmrt pft cct 11 c :1 aget astrair u'' ic erar e m er! <ögt criycn teknisk sdck igt c t, det i vissa cwsccndcn si;: n e kunna mod if i ut as. P<L r f' at 1 offkeram c m;hc f:t mcm am~\nijidning. i\fan har rccau fursökt och ~il ' tn>'ck ct nöjd m ed r cs utae L ay ett cxperimcnl alt skicka y ng< r u!tiecrarc ti universitetet i Cambr itge föt a \Otpctcnt sina sturiet. För J'mmtidrn paneras att åt'igen sända 23 % ay Yarj< irsku1 s undcr öj.nan tcr ti en ettåri g univcr sictrkur~. cnna kurs sku e föreg'fts ay en amän kurs i Grecnwic i m ::ttrm atik och fysik oc 1 en f örw'ccandc '\ Yar'"-kurs äycncces i Grcenwic t och omfalame strargi. takik oc 1 sjökr i gsiistoria. N~ ss nämn c a tvännr kurrt't'!'<;:ntr Yat'a oj iigauriska fiit aa. undc'öjnantcr och efter ccrn~ fvsu an e e SkUtC Uttagningen,Y CIC fur UniYCr Sitetsstnciema itvscc!ja 23 % äga rnm..: thidnin!j iji sahs(jins. P i\. grnnr ay att m an ti c miniryttrn r cir ct at sivä rnatcr.ic som p ersona. är cct s> nn et is cn viktigt at mariuslaj)ens p er sona i aa a vs c cnicn fttt en genomr.;ftcnde u L11i e n i ng nwc ensattae, sikter ang[tcncc,;tmlcgis;a or takti sk a ''i'tgo J' oc1 angående riktiga t i ~t mpning c n HY Lt"t oma'c frän kriget sant L furm:tga atl furu be Y ad I ram tidens kri):' firing konttt't' a stäa som fn1 rringa'. :'cc anedning h ~ t ay.hi' en stabsskoa gruntats i GrecmYi'i. JJPn första otrsj; urscn hi.irjac e i,juni J'iir idct år oc1 aysutar i juni i ar. Enganc 1cuw r ärigen uncc'ir!,() slabsutbicacc sjönfficcrar c. så att om 10 :'r kan m an rii;:na på!ooo ko111p e cnta sj öofficcrat'c. som c a komma att vara fiirreade inom Lj inslc' ns oika grenar. D et itr Yidai'C igsl önskviirt a tt i stabsskoan antaet representanter för armen, uftvapnet oc1 k o onic!'na ikas. si all snm!itet mean försvm r ts oika grenat uppc1 åes orh en gem ensa nt upp'allning om r ikrs fotta fmmkaas, gnmcad p ~L dc cor ict enico:,.ika 'nlans krigsij ct etskap uppet[li cs. För att kunna genontfura t'n pt ogmm ])ctiyes en utökning ::ty sko an. Pancma 1- it fi'or iirn dock i.\nnu rj ua'wtacr. men man wpp a~ få ()Cm fito ciga ti hudgctiu et!2 1- J!)'22. Hm sct fiir iido e officco are. F ör dc äct., n!tieerar r. Yii;a c.i ];unna k omt11 a ifraga i saijskut se 'a. i at en '"\Yat CuJI( gp" (ippnab i GrecmYitit. Yikcn förcäsc~ i strategi. takik oct trf~sfi''ing. Den Iör cgcts ay t ekniska kut scr i Portsmout11 inom de o ika.j;insegt rnarna. r\mio aiipipis nhii'insah. Förr J;rigr b es tort nrnit ailcl( ~ marinstat ay und c tt ~\ Lt c sr-. r p cr a tions- Of' rnoijiiscringsay<if'nin garna. f inir< k'ip->'t utyirjg advs m at in- 1'idsk1 tft i Sjöväsendet. ]. ~

-182 - stab en gr ::uhis ti a L sa s ujcuingom omfa tct en e d ' nya a deningm oc de t ä t tydigt att den or ganisa tion, i I viken m a n situma k om.i ~\e att b etrakta som s utgi!lis. P å d e t att aa fea ms trg inom sjö<ri gsmatcri cen m ftte biya i ~t!ii. tt b eco.. J11r a 1 J e FcJ vis och b er oende på en öp;onbickc h a vseenc en r a,, ' " '. -. in" ivesr, m åste cc s tr1ceras ue <rigss}npun;:t oet m ed e!nmg ay.crfir e~ e t c r frä n vår a u LcYarant c fottor under frucsövningar na. Furs et~ i fartyg sk onstruj;:li uncr 1 o rdc ic;:c oc f i ir \;:e J1er o på _e tt ugs;:o\l hos c n per son, re m åste gruntas på vä utfo rmade be rakn ~:u. u!"i1 erfarenh e ter från vitea sjögående fart yg, is~ nn e rct som cct ar 111 0111 nottorna f a rt~ g c n oc L <' ras Ya pen s;:oa komma ti användnin g. ]) r \ n m å sj;:o a vi nå nj< r Ye Lcns;:apens titj(up. \rhe c av nyssn in 1 nt s ao ~ir s ta1 ens YerksaJnh clsf äl Några a, rna rin ~ t a J)c ns avr~ningar ]ava numer a sammanförts ort unc c r stt \1~ "c\ ssist ant Cief of t1.e NcV::t Staff". oc \1 i:ro dessa ayc cninga r c c s_nm tandi:gga frågo r :Lnc;aendr h es t, c;:nin g, fartygs ty pe r oc\1 p an er ade Jar:yg samt deras v idare u tw cking, sam1anc e t m el uftvapnet oc1 d ess an \'c\mninb i sjökrige t, Yap cntcknik och n} a vapen..\ ssis tant Chi ef bir u neer CL1 cfcn för mnxinstaben inför f örs\<' L orden a nsvarig i ar s t a!jsär encen som röra takti;: oc s Lt icsbe r ecskat De avceningar inom stab en, som amm\gga oper ationer, m a r m oi Lik, unccrriitleseväscncc och övninc;at, h a Ya på iknance sätt samm anförts och s tå uneer Deputy Cii cf of the Na, a S taff. i\ja n håe t s ig såunda srängt ti amänt antagn a p'incipen a öpande arbete oc 1 panäggningar böra sc.ötas av sj;:ica avden ingar. Op cr ationsaydeningcn 1 e 1 an e! a r aa öpanetc ä remen angäende fart)!'~ förfyttningar och 1amnförsnu, poitis J;:a avccningcn under soker f ant Lica stra tegisj;:a f riigor, försag ti sammanst Ltn in g av fottor oc1 n i Yeekingcn av cockor, v:1.rv oct övriga!jjäpmcd c, som kunna J;:ommn att ])e1övas, at enigt I'Cgcringcns cirektiy. :Uat i nsabens oruanisaion. I frccstic ät' m a rins tabens organi sation f ujame : Befäe t övct marinstab en utövas av dess ch e f, som är F örs te LorLen a nsyarig f öt f ottans J;:rigsb cr c sw p oc1 Lic s trategiska och operativa ins LruJ;:tionerna föt utför anej et a Y r egering' ns poitik. Uneer c! rfcn för m arins ta) cn ä r "Deputy C\.1 ief of tc NaYa S taff" ans varig för o perat ioner, marinpo i LiJ;:, unccitä tteseyäsrncc oc\1 övningar och " As s i s t ~ n t 1 ;I ie f or \1e Nava s tuff' a nsvarar f ör stabens de a v frågor som r u ra anvä ndn in g av oc uverking av m a teri een. va'i innefa ttas fa rt; gskonstru;: Li on r r, ])est yckning och taktik. :\ at inst a )e n~ persona. komme t c;enom denna nyo rganisation a t. aa biva si. redu cer ad som ät' fö r enigt m ~ L en c!tcktiv )C 1a nc m g av 11-183- ppj; omma P frågor. Ien k omnwr alt IJr:; t;i ay 8 a\'t'ningar om c :;\ J60 ofric ~ r a r r i ~t(i r t Jiir som f ö r11 JO Hvd r~ \ningar m r d c :a :J ' 10 offi cerare. S iftadcpat"(em en f. \'id a miraite te t 11 a r upjjr,\ La L::; e LL "' :; ig na h.epa rcm cnt '. AI IR (\renden ctngaem e organisa tion. materi e, undrnhn i n g oc1 rc;:t ytcring av pc1 sona i'n 'i r gnisllr r ;..: m fi, 'a cint'cfoni oc\1 s ign a crin c; töj'it ti cepartenw n ets Yt'"k ::;am 'Lsom räfi<'. C Ji ' tem r nlet eer k a n::;ke r äl La re "'cetaj en' sta r t1 Lt' ' b efii a Y Director o r t1c ::; ig n a L cpa'cm ent (D. S. D. ). n ennc offi ce r j (mnst<\ es m ed \Jirt eor roi :\Tn,Va Onn;tnce och fircetor or Torpcdoes a nd..\tining. Sporancnin fj. Vidar e utr organisc 1 a ts en tyd e nin g f'ö t ~ p o t L c n inom J' o LL<m. Chefen :ö1 mat in in!j en j ör;;ij cn. C1cfens I öt m ariningenjör <ät cn s t(\ning wr nnmcra f ör(tmra ts så ti v ila, all 1 un, med Ji Jc aa nc c av s in s täning ti ''hirc :::ica Lord förorcnas att \'ett'a förnimslet r adgivare ä L c!j cfen för marinstaben i aa frågor som r öt'a m ariningenjöre m a. Han J;:omm er Lh en a tt inföt Seconc Sea Lon Ya t'a ansya ri g för in ge nj ö r~p e r ::;o n a en s u.!) i\rning oc1 öyningar. YansdJC I"sp ostc t na k omm;< a tt i framtiden kunna h esä Ltas m ec ofticerarc e er ingenjörrr. De senarr få cock en inskränk ning i s in ])efogenhet; ce m ä icj;: e samtidig t som dc h ck ä ct Yat vsc cfspost förordnas ti stut i onsbefä!1 avur c. " \Var staffs". Aa sjögäcncc!jcfl ayar e::; nct s tati onsb efä a Yat'CS "war staffs" 1ava nu orga ni serats en! igt sam mu p rinciper som t i,mpa ts för amirait ete Ls marinstab och rcdlcer<1lti i prop ortion ti sjös ty rkans s t o r ek. P å summa sätt som förå anc et Yar in om amira i tet e Ls stab, vor o även d e sjögi'cn ce s t ab erna Yid krigets u tb rott tigoc osecca huyucsukigen eneas t i tekniskt änsecme ti f örfån g f ö 1 e en opcr a tiya s id a n ay ::;ta)sarbetet. Krigscrfarcnhc Lcm a hava framtvingat en r adika ändring i d etta hänseence oct m a n Iar nu uppdeat ce :;jögäendc s taberna i "w ar s taff" ' och teknisk oc 1 adminis tmtiy d e.!\tefter som m an seeermera erhå e t' ränace " 'Ya ' s ta ft "-offccmee (fri.n stajss1;:oan ) k ommeneeras cc ti dessa befattningm. Gr n om ulijyto m e an amira itet ets s tab oc de sjöroacnce sta bcm a ort genom a t o rdna så a tt s tab soffi ce1 urnc m ed v issa ;ncn anticer k ommene eras ti fm t) gstjjns t, säk e 1 stäcs samu r J)cLet rn ean amrraic te t oc f ottan å en u sic an oc1 <"L andra sican för Jora ej cc' stabsoffi cc' ::t"1 e k ontaklen med iwt on1h nrd oc\1 UJJ[W ia s in prakis a... '' SJuma nnaskjcki gij( t.

1.8!- Auiraitete anser ;,yar starr.. 1ä'igcnom swa n i't ögsa kapacitet or 1 cjtck i Yict samtidigt c;om de fö1 fottan utgiyna pcnnin.~med\en i ~irig e nom komma at a ny iime~~ på cr e1tc,tin1se siit. Fo ta n och u'tntpn't. Amiraitetet uttaat som sin 1\.siU at uftvapnc' n;t, ~i nd a i en Cmr: n.vjägsen framtid kan Jwmrna at J1 et c CI' tiovis e rsii.ta de nuvanmfi,. ".iövapnct. n ct sk11c eme ertid yara synnerigen farigt at redan nu örja reaiscm cessa ic('''. varje fa måste cock enge ska 'oan" organisation yara sitdan all m, ncig1 ctcrna 'unna noga föj a uftvapnpt, framste;,; ~>' des~ infy tandt pft sjökrigföringen så at sjö- oct Ju[tYa[' n ens s::unarjetc bir fu t k aragt och kan utn~ ttja s i rike ts försyar oc1 för kontroii Pn iiyer J ~ nganr s förbindeser ti sjöss. i'\: organisationcn med ayski j ande ay en cc ay am iraitetes n wt insab 11ntrr.\ssistant (:id or L11 e Nant saff är ägnar\ att!jcft ämja tra samarj1etc oe1 ÖYCI'0nskornmrsu n r rccan träffats varigr nom r\et iir säkersiuit. Amirnite te har in gauncfl [ö r avsikt att Emyo upprätta ett srski nftyapcn för n otan, c nir ett ut)r 0 tame ay fottans te från uftrninisr - 1 iet sk11e ås tadkomma att utvec;:ingen ämmaces oc sävä materie'n som perbonaen föt syagadcs..\ anrm sican måste man craga upp rn t~ tig griins m e an ami m i t'ets oc1 uftm inistericls Yerksamhetsomraden, sppcict inom omt acct för ansyar för operation er. Amiraitetet har ti. '',\ it' Counci'' framhäit sin äsij't a tt aa opcrati one1 med Ju CtfaL'}g, som utgått från fottans fart; g för Yike t ändamft som 1~st, d. Y. s. ej eneast rekognoscering oc1 n ersar:-so])seryationcr utan iwn ui'lopcraioner i ort- eer ce fensh t syfte sam aa operationer rn cc Jurtf'aL tyg, som icke utgätt frftn fartyg, men som utföras i samhand med operationer för 11erraYi.tet ti sjöss, e. Y. " rekognoscering öycl' <\'C L oc t anfa emot fi enrens fartyg.. Amiraitete t meddear a; "::'oaya Inst'cors ' i:; o komma att ös ~as. skoa st& umer eenin.!.) av sjöofficer. \ m a nst uc O'S. T i n innsu!aandt>n. Jragor. Likaså t.yckrs i a m ~inhrl ien ihcraa pre~~ r n nr])eta i sammet ri,ln in g. Yt1 andr a \ Lo'.!eiJicoP. I cetta satnnhu tan;,; torde böra cmföt'as ett yllrame av Lort Je i('u e: Army and Nay~ GazcLLe nmerstöcer amiraitetets voiik i personai -185- "Dea förefaer sum u 111 det \ o re sun L törn u fl at pe'soner, som i<j'c r: nom s it ~Tk c tiöt a fottan. böra t cspektcm en sjöofficers omdöme om Ya<i som ti 1ör 1ans y rke im mycket som 111an rcspektet ar en i-ikare, igcnji'>t' e er ariy nka. YHr uc ' n inom s itt 'JTkP. ' Frankrike. 'ndcr r;- d; L as nödyint ighetcn at JJasigt bcm;jnna den paru IHUs ' otta, som under kriget upprättades för att ) ekärnpa u-båtarne antogas år en 1911-1919 ej mindre än!,6,000 man, huvudsaki gen anarkis ;iska ar])etal ee\emcnt.,\ L' 1\J2.1-192: b i.r man ay med c :a 30,000 av dessa, men nu har amirai tetet ej förutsett nägon ersättning för cem oc1 antagigen fit' man nista år s; L'iva ut de IJc ilöviga 20,000 rekr~ te rn a!j ianc härens ma nsh:ap, m. a. o. banc f ok som a crig sett vatten. Om man tar i b e trak tande att ~amt i e i gt paneras en nedsättning av ö v n ingst.iccn är det tyd igt att fottan ej h inn er göra sjöfok a Y een n a oövade massa och att man Jar orsak at.t belt'akla f ottans manskapsfråga m ec oro. 'J' i gängcn på und e rnf'fi~er a r c ät eieemot gae. Fti'deninfJ Cn inom 1'1 ans;a rioians oiiict>rsfj'adet. \'ad o!iieerare angår tyckes franska fottan Ya'a Yä f' öl'tiedd. På en mansj>apsst'jtka ej övel's ii gn ndc 30,000 man fin nas 45 Yice- ocl konter ~mira e r. HO r apitaines dc YaissC"au, :H capitaines ce f regac, t30 tjap i taines cc concuc, 800 i cu tcnants och 540 ense ignes. AY :9H offi cer a re äro s:i.eccs '':i faggmctn. 359 rcg.-off'ir eral'e, 800 u1ptcner ocj1 540 subaterner. Her ord r i n ys hest.iimmese 1.. Nya b estämmeser fö L' b efordran inom rl anska fauans 1 ögee of[iccrsgrader!j aya faststäts a tt träda i kmf um tv[t år. F ö r ]) c f o r t r a n t i c a p i t a i n e e c "a i s s c a u ska. Ycce r borande tjap itain e ce J'J egatc h aya tjänstgjort i graden 3 ftr, ay Yi k a m inst vänne å r ti sjöss oc1 av dessa ett ål' som chef ä sjögåence far ; ~ g, f ö,. h e!' o r er a n t i k o n t e r a m i r a 3 års tjänst som.. ap i Lain c e c Yaisseau, va m v 2 åt' som fart) gsch ef i. sj ögåcnce fartyg, v i d IJ e f o r e r a n t i \ i e" a m. i r a k11nna eneast i e konterttrnira er ifeågakomma som tjänstgjort t i sjöss J8 månader som befäi a vare för sjöstyrka e er 1'1aggkapten. Genom dessa n) a ])esärnmcsp I' nedsättes s&nnda tjinsteidcn t i sjöss ' ör ])cfo t dran

186- för capitai nt tie f'rt ' " at Ji CCI ett år. f ör capitain c dc Yni~scau nwi. ett at sum f'ar L:!:'~ctef nct för kontera mi m rn cc sex m ån acc r. Som sj öl,h1nst ri;nas ihcn tji1nsgöring Yic uf, apne t. Agärren J;rithcras skarpt ay en ticning, som s kriycr : "JJ ea ii r att f o rt ~iit ta m <' r d c ir ca i~ ;ct föråancen<1 inom \ '<"i ' marin. fottan uta n far-tyg oct s_ ji"1111 in. son1 i ~kc it'o ti. sjöss. 0 't Yftt' sjöfok ].._ r öyc I' mer än Yi kon1t11:t t i sjöss. Spot f en. }, t!:' nc' f ir Ii i\j a ni c a,. SJO' i n resse be h fu a~. Tyskand. A, tyska r i;sdaöcn 1 am and t c iigr e o fti ce r sgtaccrrht inom ty~b fjolan Iöjancc inskt'inkning ar gjorts : Amirat r 1.'i t HH!J å t's s a. Xmring. N uvar:a ncc ~<t. \ 'i CC' ::ti i!'a' r Konte t amit ;-d Pr ~ - 2 G,, - :! Kaptän z. ~ :~ ' - (i 2~ Frcga ttc'nk. o. ko'ye'lenk. ()/ - (j () Däremot ökares anta e t kap i ä n r tjen ants m cc! f o d oijerc'u en an ;, med ' patser. OJTicerskfu. cn hc~ir a tså nnmera av r,a2 officrmre eni!-' s tat. Y::tt ay 0 amirac 1, 11 \1 1''-'ö>O ITi' e J m e. 1 ~0 ;apiinrutcnants ort :Ji; subatc rno rri cc r n re. 187 - nr wnn r ii\tiga officemme IHtYa srian ok1. 1!119,j iins gjort Yit J~coc des Torpiieurs ombo rc på sjags;:cppet P atrie. nr iit t ande '". en sj iik'i!jss I>oa. :\[an h<u en ti ci skn tc J':-tL frågan om inr ~ta m e av en sjökrigsskoa oct rärvic vägt mean oika a!lernati\. As iktema t yckas n n atmer ::t uta it att utb idningen böe ske v ic. fottan. JLJ)i dningsprogramme t rar skisserats såunda. E;rtcr ay!agc stue entexamen antagas p i't våren ett anta y n gingar. som därefter tjiostgöm p i't fiolans fat yg under somma ren. Uneer därpå föj::tnr c Yi nter Hirtgges unccryisningcn i and och ägges däryil ]JUYUcY iktcn Yic nayigation samt i andra 1a nc kemi, fysik, cektrotr mik, amä n sj ökrigsi istoria. sn nska, fin ska oc1 de Y is utändska språk samt tjänsgöringsregcmcn en. L;ncr r därpå föjande snmrn:-tr röräggas öyning::tma å nyo ti fottans fartyg, Yat efter k ommer en ny Yi nt.erkurs i and m ed uv ucsaki gen m i i tä1'a studier. E fler sft unda fu) ord ::tr u t1 i rn in g skue karj e ttema unimnas ti marinfinrikar och efter t venn e ä r s tjäns tgöring i d enna grad sam t en komp e ttr rame examen sku C' ntnimning ti uneeeöjtnant äga rum. ii.ven före föjande bcforcingar ti öjtnant, kaptenöjtnant och kommendörkapten sku e examina aväggas. Som sko f a rt~ g skue n, got a Y fottans fartyg tjänstgöra. Ett annat försag 1ar förekom mi t, näm Ii gen att dea upp kadetterna på fer a fartyg. Ur een enhetiga utbidningens synpunkt bör dock det för sta aternatiyc't Y am a t t föredraga, specie!t som dä_rigenom en ångfärd ti frä mma nde äncer mot sutet ay andra utbidningsåret kunde anordn as. Uthidnin!J av manskapet. För utbidning av ersättningsmanskap ti fotta n kommer den s. k sjöba tajonen att omorganiser as ti ett skoförband under edning ay s pcci:-tofficcrarc. Sjöbata joncn i a r hittis eneast Yarit e n Yanig in f::tnet ii)atajon med f öga samba ort m c([ f ottan. Finand. Uthidninn a\ offit t't'at' ' dd ft an s ka fottan. Sex finska o ffi' craec t aya umcr t; :a e tt iix t.i i~ ns g.ic r i fran,;ka fottan, tyenne av c e m aya nu rmkommit (j uni 1920 ). i e i\n iga forsätta sin utbidning. Unee r sin tjänsteid i Frankrike uwa cc nu temkt!n < t ge noutf-\,it J:;co e fe eannonab e ombord på s agskeppet Demoeratic ft r 1 okt. :1919-: 1 mars :1\)20, varefter d e i 'J'ou on genomgå tt Jo~r;oc des of[ ie ic r s t annonicr,, Yik e n k's aysuares i mitten av juni icta i'u. Förenta staterna. Be m <tnnings- oc1 rekrytrringsfrigorna våa i'orfanmc e sto t a bekymmer. Fottan hat L n. c,i minetre i1n!10,000 Yakanser oet rckrytc' ingen 1åi1 Pr nätt or1.iirnnt :icmn a ~teg med avgi'lngen. 85 % av manskapet tage r v~irv nin g eneast pi t\ ii år. Hekapituationcn har s agit fukomigt fe. E.i mincrc in 90 % a\ m anskapet äro "unga och oer- I

-188- - 189- farna 'ek'ye L, J;:nninda dt gott matrrin, men ~org i gt cefekta i inili a tivtagande, i omdöme, utbidning oct J;:t oppsi g utvecking".,\lminstonc häften ay officer~k[tren har intr~ll i fottan efter apri 1917, wmna antingen från sjök1 igsskoan e er frå n manskape t och "saknar cärföl k:tnnecom om övnin gsnwtocer och fonl ingar på skickighet f'iin för, krigpv'. ~J;;n förcsitr 1111 intcnsiya övningar i fonn :v en skoa omjord pa vnrjr fa rtyg oc t skärpt discipin m ed s trång:1 s ra'f fi\t minsta t.i~instc- för~nmrn c s e s1\si:i för <~f'ficer are som [i'tr m:msknpet. Kung. Örogsmannasäskapets Bibiotek. Ny ti kom11a böcke1 1020. Gåva. r. "ia'i!ja i on, Sj ö'a1 t nr h r fcoi'oo!i i. Hii!I!J., E J i. J andho\;: 11.i Pr8ktis;: :\'avif; atinn. :'tn';:wm 1920. J~u!'- Sjöka'(.c\PI'kr L H<'ghtCL' J!20 ii\ 'r S.iijku1 1. 0\'11 Segings]) c skrivningar. Stockwm J!J20. Gåva. Tiägg ti Svensk Lots. De I, II. III av :1r 19JG,!i, J0:18. Stnekhom 1920. Gåva. Svensk Lots. De I, J.!.20. Skagcrak, KaLLegat och i) rcsu nc. Sto<;khom 1!120. Gäva. Sjökort,;n N :o.12- '"'IL 7!1, Norrs,jön O' IL Göteborgs h amn. Stock om 19:!0. G;\va.. \ke hom, F. Bue in mensuc dc L'o ij ser vatoi e?rctcoroogiqu f' de LTniv<' J'Site,J'L:psaa. Yo. LI.9J0. [ p~aa 1919-20. Gåva. II. Sjök ins, etensmp 0('\J Hisoria. Schm J', Admi1 a. De u seancs Hoi'ILsrefntte im \\'e tkrieg. Berin g 1920.,Jcicoc, Admii a. '\' I e grand Feet J9J \- Hi. Its C1 eatinn, Devcopment and \Yo'c London. NC\\' York 19\!J. <on 1920. Caryon Beairs. T1r Batic or.tuand. Lomon 1919. Sir ounas BI owm ifi!j. Indiscrcions of t 1 e Nava Censor. Lon- Vaschadc, J. Marine et Guerr(' N a vae. Paris 1920. iaau vom Hofe. UnSCI'C Fotte im \Vetkriege. Berin 1917. Scheibe. D ie Seeschacht vor dem Skagerac Berin 1916. J<aau vom Ho'!'. Kampf unc Untergang ces Kreuzer geschwaders. Berin J9J!t- 15. Groo~, O. Der Kr icg in c~'r Norcset: (1 :sta deen av Der Krieg Z 111: See 19H- 18. H1 causgcgcben vom J\Tarine-.,&,.rkiv ). Berin 1920.

, ~ 0 Berin J017. 190 - " Hase, Gco '! IJi e h" ci \\'cissen \'ök t.! L'. L c ipzi<j J\!20. L \\'adeyc 1 - H; 11 tz,!jo. Yon Tsingtau zu dr n F a!u a nrin sc n~ J{aau 1 o111 Ho'. Unset c ' t'stc n 1\ämvre zur ~ e'. Be rin. G af, Ernst, t.u IIP\'' o 11'. Dir AnfgaiJe der kutsdt r n t'olj r, in Lisscm g ossen Kri cg' ~', - 1:>. Berin. Y. Sosch, icnu d. In Fjori. unr \J.i rncc r. i''niii' Lc f' ijws KJ, i - nen J\t euzt rs. Berin I9J '~, J9Hf. \V~ Iie, w. L., m. f. \ot c ::ica igts o r tte Gt cat \\ 'a t ~ Lond,n Baeo11, euinad. ÖJ'IIher!J,.\rht'. Tt e J o,~ct L'aro, 1GJ5-:L\J:L7. Vo. - U. L ond,n. VärJ eskriget VI. t~ nc e rvatt e n s h f t s kt ig e t IHJ, J..r Stockio m HJ20. Y;ir f skrigct J!!,,_ J 1\i''hH'I',,JohaiiiiCS. Uas 1 ~- Bu ot IJ Ci LCt'.'\rbeit.!! ~. III. Lad;, i!jsi'e c skap och Jis.ot ia. Be 'in i!'i. 1\iii!JSJHt', Sta'an. 1\rigs'örpägnacs-, Krigsmateri e - oct 1\ t'ii-'' ;assatjtns tl n u1. n1. Yii 't nfanlcrircg emenit oct r rss unc c ntvd f'ningar. StocJ10rn 1\JI~. G<ha. Hom 11 ren,.-\ndt cas. 1\ri::;ser fat cnijeer särskit ft im ')''a ihc'ttiki,k ' ngcrska fronter. Socktom H.I!J. GåYa~ Tin!JS!en, L:'s. :-:tn1le::;iens g rume t. Stocko m J9 20. Cyrus, Aan. :-:tucie r i Kus tartie'i cts takti;:. :-;tor ktn m 1\:W. 1 \11!1. G a va. (;nya. ~IC!Jt>man, e n~;1n. Grs't ich te ces Kri eges. TJI Bnnd. S tutl)'.,rj Y.,Ja!(O\L (;. \'i'ds ; rige ts "rsakcr oc1 tbruli. Stockt o nj L!\ 1. \'. II '!IICCIIII' o'h Bciinmndc 111. 111. ;\mringar i J:tr>g em entc L J'iit :\ a 'incn. De. I. 11. :-:tnt:khnm J!!tt. AY C1cfen [öt :-:jij J'örs arslr parlr rn cnlc L utsedda sa, ; unniga. Länkande oct försag angåvndc offie c rsj; år ens Yi c FioLan r r kr~ tcring utbidning m. m. Gih'a. JI. U neeroffi cers befordran U offit er. m a rinintendent och mari n ingenjör. AYgivet ee n ~O a pt i 1!J20. :-:toekhom 1!20. Gfi.Ya. Kung. \arinfönaningen. Li ggat e öyer ce i Rikssta ten uppfird < ansag å Femte tuyudite n m ed tiägg~sat nc t ansagstitar för år 1920. S toekhom 1\119. GåY a. -UH- Hanma11, To s cn. F rå n 1\arski'OIH utgiingna örogsexpeditioner ären 1ti80-1895. GåYa. i\untp, Äm. Spansk :isrbok, Uppsaa 1920. Gåva. Torps~c-Jcnscn, Th..-\. Det Danske Syjofficerskorp:; 1801-1910.!{j ij}) cnj a m 1919. G ä Ya. VI. Hande och Sjöfart. f\.-n. UassP "" Tuberns 'ö't!j, SLocdwm. Sveriges Sjöfa' t. Sjöfa'L sväsc n c e t~ s keppsbyggerie t oc1 Ha ndesfottan. Stockhom 1920. Gån. \'II. Åt'Shiickcr och redouö eser. Svensk a i\arinens Hua :1920. S tockhom 1920. Kung. Sj ökrigsskoans rtu a :1920. Stockhom 1920. Gåva. J\un!J. h:omme s;oeniunj. Hcdog ö eese rörande sven ska fartyg s sjöo~~c k or :9i!. Stock!Jom 1920. Gftva. Sn ns;a Tcknoo!J i'ii'piii!jci. Lr r a m o tsförtecknin g m. m. S to!'c-!j om 1920. Gi\va. 'L' idskrift i SjövLscme L. Ticskri ft i Fortifikation. Tidskrift för \Iaskinis e 1..\rti c ri-'j'idskri ft~,;yen:;k Kustartic ri-''ics; r if t. Nautisk '' ic skrift. T eknisk 'J'icskrift.. \ cetyeneknik. svensk Lots- och f)''licnin g. Vi. Tids>~ ii'e. Kung. Ke igsyetenscaps-akarcm i ens Hanc in g ar och ''icskrift. :ahrbnt:h e er cratosen ''ccgrap i e tnc ''eephonie. ''icskrift for S.j ijva sen (norsk ). Ticskrift for S0Y<Bscn (dansk ). Th e NaYy. ''h e Ncwa ~\Jiitar ~~ n ecorr. '1'11 e Scancin a,~i a n Shipping Gazcc. ''1 e Nationa i\arine. Jnitec States Nava Institute J>rocccc ings..o uma ce a \Iarinc. L e Yae1t. r,a Renw Maritime. hom. \artin-leu;e Steph!'n. 'f1 e ire uf S ir Jo.1n Lcakc. Vo. I. London 19'18. \. \h tno<'t-'1' 111. 111. Von Hindcnhm n. t 'r tn it i1. B cm ~ ndi g acl översltning. :-;to';

- 192- - 193 - Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter år 1921. So aegi och a< ik. 'J'1e war f a re o r t!j e futw c... Sjöo igshisoria m. m.. \rsb erätesc av föo edragancen i sjö;xigsvetenskap å r 1920...... 19H- 1921.......... B.uckbick auf een Seckrieg Navigation. Ondervancssignaer, rad ioteegrat:itike r etningssignae o: og hyco:ofonet i navigationens tj en es te.... ndervaiiensbåao, t.o pedeo. och minor m. m. ''orpecobaaces anvende se.... I<ustbefäsin in g ar. '"'ifäig indening" inom kustfäsn ingst'öo - svaret....... striderna om "kustfästningen" Fande'!1 Sjöfart. Betongfärjor för Engancst'afiken British shipping, marine in su o an~ e and freights......... His.a- oeh sjukvård. Häso- och sjukvåreen vid marinen 1919 '!,.- p. U. S. N. I., s ir. 15'7. K. V. A. H. (T. ), sit.. ~. H., s id. L ~L H., s ic. 13. D. ''. r. s.. s id. 1. I. T. f. S., sid. 3'7. K. T., s ic. 82. K. r., s id. 90. rr. rr., sid. 1. s. G., sic!. 361, V.3, :):!8, 615, 697, 781. "!, 1920.... T. H., sic!. 211. )ivm se. Der teckjjc e vorsprung der f remcen SPPmächte......................?-. R, sid. :32. A. ''. A. N. G. D. 'J'. f. S. I. M. J. d. '1'. T. J. R. A. J. R. S. I. K. M. K. ''. Använda förkortningar: = Artieri tidskrift. = Army and Navy Gazette. = ''icskrift for Sevresen (Dansk ). = Iustrerad Miitärrevy. = J a rbuch der cratosen Teegraphie und Teephonie. = Journa of the Roya Artiery. = Journa of the H.oya United Service Institution. = Kommersiea Mecceanden. = Svensk Kustartieriticskrift. L. M. F. M. e. L. F. M. N. \I. R. M. S. ivi. T. N. J<J. N. M. R N. M. N. T. N. ''. f. S. P. U. S. N. I. R. A. R. M. S. A. S. G. S. L. T. s. u. T. F. T. H. ''. M. ''. T. U. S. G. V. F. Y. K. V. A. H. ('1'. ) = Kung. Krigsyetcnskapsakacemiens Handingar ('!'idskrift). = La Marine PranQaise. = \Ioniteur de a Fotte. = Miität n J IeLer. = ~r ar in c H.undscJ1 a1t. = ''he miitary surgeon. = Svensk Miitär Tidskrift. = ''e navy (engesk). = The navy a nc miitury record. = '1'!1e n ationa marine. = Nautisk tidskrift. = Norsk t idskrift for Sj0vresen. = Procccings of the Unitec States Nava Ins titute. = H.evue c'artieri e. = Revue maritime. = Scientific American. = Scancin ayian Shipping Gazette. = Svensk Lots- och Fyrtidning. = Svensk Utrikeshande. = ''icskrift i Fortifikationen. = ''icskrift i miitär äsovå rc. = Ticskr ift för maskinister. = Teknisk Tidskrift. = United Service Guzette. = Vi\r Potta. = Le Yacht.

- 194- Datum Kungjorda patentansökningar. Diarii- nummer Uppfinningens art. Tikännagivande. <5/2--21 12/2-21 19/2-21 2871 / 19 2152/ 18 1022/19 296/15 229/20 2925j20 2927/20 3298 /18 573J20 C'ät ::tll fram ~Läa en för p a n~ ai'ij I' ya nc c projektirr ays'c c kapp. 'rios. For & :So ns L imiec, Yorksirc. Appar::tt fö1 ci klni n!'! ay foga1 <"t J'aetyg. N. Cay. Orcgon. ~o<mi iwn omkrrstninssimitlning f öt' propentr nh c \TidJUra J)i:t. C. Buec1arc, IIami"Jurg. LawLL fö1 :; Lot' t b estrykninssområc e ti a'tieripjjsr'. 1; :i e des Fo1 g e~ el Aci cri cs dc a :\a'ine r d'hom ecourt, P cc1 is. SikL för r cvappn m ed i sided. för automatisk knitckli on för aydriflr n instähar siktsk åra. 1\. A. Bräunins. C:uh. L.inssignaanordnins för s <~.."Juius Pintsrh A.-U., Brr in. J! r ivanonnins fö' bäncam ::t vic \Tit)am jnsknslar u..juius Pintsc A.-G., Berin. Fart ~ygså n glu'bin. H. F. Schmidt, Wikingsburg. Ano1 rning v ie.! ojemnskincr, särskit sjömaskinc', för reg ering av inbåsningsuften oc1 uften! fö' igångsättningen. :\fnscinenfanik AugsJw g-j'\ Lirnhers A. G. & G. Pic stick, Augsburg.» 4742/]8 'J'rM tu t~ gs k o nstruk.ti o n..j. M. :-'opcr & J-I. G. \Yi- ~ o n, SouLiampton. 3025/20 V~~k cjrom s för artieripjäser mcc en i een iåiga kn1yst;1ngen inskjulanc c tis\r y pningst ån::;. Fri rc.. \1'11[1[ A.-G., Essen. Redaktionen får härmed tikännagiva, att tvenne pris, ett första om 300 kr. och ett andra om 100 kr., komma att tideas de två bästa under året enigt nedan insända artikarna. För att artike ska kunna prisbeönas, ska den vara redaktionen ti handa före den november d. å. samt avhanda ämne tihörande någon av nedannämnda grenar. Sveriges sjömiitära äge och fottans betydese efter värdskriget. Fottans styrka och sammansättning; nybyggnadspoitik. strategiska, taktiska och tekniska ärdomar av värdskriget, och deras tiämpande inom svenska fottan. Fottans organisation. Personaens rekrytering, utbidning och avöning. Fottans administration. Fottans operationsbaser. Artikens värde förhöjes givetvis, om i densamma framägges positiva försag. För insänd artike, som införes i tidskriften, betaar r e daktionen vanigt honorar, oavsett om artiken ifråga prisbeönas eer ej. Karskrona i januari 1921. Redaktionen.