Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas behov med barnet i focus Ca. 120 anställda i hela föreningen Finansiering; köpavtal med kommuner, Bidrag från RAY, Brita Maria Renlunds minne + andra bidragsgivare Dagvård, familjearbete, barnskydd Familjearbete: ADHD centret, Familjelinjen, Familjehörnan

Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Missbruk (enligt DSM-IV) om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada (t. ex. rattfylleri). Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning.

Att förneka sitt beroende

Vad gör en familj trygg?

Vad gör en familj trygg? Tillit: Jag kan lita på att ingen i min familj slår eller skadar någon annan familjemedlem. Mina föräldrar missbrukar inte alkohol eller droger. Jag har aldrig behövt vara rädd för att gå hem. Mina föräldrar ser till att jag äter bra, sover tillräckligt och inte är för mycket på nätet. Öppenhet: I min familj kan jag vara mig själv likna eller vara olik de andra i familjen. Jag kan tala om mina hemförhållanden med andra. Jag får ta hem vänner. Jag kan tala med mina föräldrar om svåra saker. Delaktighet: Vi gör saker tillsammans. Vi delar på hemmets sysslor. Hos oss skrattar vi och är lekfulla.

Hur minns du din familj?

Var fjärde finländare (23 %) har upplevt alkoholmissbruk i sitt barndomshem. (Lasinen lapsuus 2009/A-klinik stiftselsen. I Finland är föräldrars alkoholproblem den mest förekommande orsaken till att små barn placeras utanför hemmet. (Pajulo & Kalland 2008; Kalland & Sinkkonen 2001).

Mörkertal?

Min erfarenhet Jag bar på en hemlighet Jag bar på skammen över att min familj inte var som andras Jag blev en hemterapeut Jag kände mig ensam, utsatt, rädd, osäker, vilsen, behövande och ledsen Jag dolde mina känslor bakom en glad mask Jag var osynlig

Det osynliga barnet

Hur blir man osynlig? 5. Mina känslor är inte viktiga. 1. Mamma har låst in sig i sovrummet. 4. Nästa dag säger mamma ingenting. 2. Jag är besviken och rädd. 3. Jag gör kvällsmål och lägger mig.

Vad höll du hemligt i din familj? Vad håller du hemligt idag?

Möjliga följder då barn far illa:

Ombytta roller. Barnet blir lillgammalt och tar hand om sina föräldrar Barnet lär sig att sköta sig själv och inte be om hjälp, anstränger sig för att verka normal Barnets energi går till att förutse nästa katastrofsituation i familjen och hålla den hemlig Barnet blir självkritiskt, har svårt att slappna av och vara glad, har svårt att koncentrera sig Barnet vänjer sig vid att förneka de känslor som föräldrarnas alkoholmissbruk för med sig Barnet bär på rädslor, besvikelser Barnet bär på skamkänslor

Psykiska symptom: ångest nedstämdhet dålig självbild beteenderubbningar utagerande beteende depression sömnproblem ätstörningar och personlighetsstörningar

Fysiska symptom: magsmärtor spändhet i muskulaturen huvudvärk och migrän motorisk oro och trötthet

Missbruket kan leda till: - Familjevåld: 17 % (190.000) barn (under 18 år), per år, har sett eller hört våld som utövats i barnets hem. - Psykisk ohälsa: Forskning visar orsak verkan sammanhang åt båda hållen. Missbruk kan leda till psykisk ohälsa och psykisk ohälsa kan leda till missbruk.

Vad innebär det för barnet?

Är barnet tvunget att bära på en hemlighet?

Är barnets verklighet osynlig blir också barnet osynligt!

Friskfaktorer för barnet

Förståelse för förälderns, familjens och den egna situationen Självkännedom Bra förhållande till någon av föräldrarna Trygghet och bra rutiner i vardagen Bra nätverk utanför familjen: släkt, vänner, andra vuxna Fritidsintressen Bra skola, daghem Barnets egenskaper och förmågor (resurser): temperament, kognitiva kapasitet och sociala färdigheter

Barn som klarar sig bra: är inte ensamma med sina problem har fått tillåtelse av sina föräldrar att tala om det som är svårt förstår att de inte är orsaken till att mamma eller pappa dricker förstår att de inte kan få mamma eller pappa att sluta dricka har tillit till att mamma eller pappa får hjälp av andra vuxna och/eller professionella vet att de har rätt att vara ledsna, arga, glada vet att det är ok att älska sin missbrukande mamma eller pappa trots att man inte tycker om att hen missbrukar har vänner och fritidsintressen

Våra stödgrupper Kamratstöd: Jag är inte ensam Kunskap om det som är svårt i familjen (sjukdom, missbruk, våld) Föräldrarna ger barnen tillstånd att tala om det som är svårt Jag får tala om saker med deras rätta namn: uttrycka min sanning. Känna det jag känner Gruppen ger föräldrar och barn möjlighet att mötas kring det som är svårt

Sharing, caring, daring!

Källor: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Förbundet för mödra- och skyddshem r.f Anne Kurvinen Häpeän päivät pelon yöt /Laplands Universitet Janet Geringer Woititz Adult Children of Alcoholics Barn i familjer med missbruksproblem av Frid Hansen, 1995 Usko, toivo, hakkaus, Statistikcentralen (Heiskanen/Piispa 1998) Bild inspirerad av Hugo Simbergs sårade ängel Vertti (Anhörigas stöd för mentalvården)