TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för 2008. Beskrivning av ärendet I tio år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat missbruk av narkotika som flera olika myndigheter möter under ett år. Syftet är att få en samlad och gemensam bild av drogsituationen i kommunen. Kartläggningen är också ett kunskapsunderlag för politiker och personal i det fortsatta gemensamma arbetet med nolltolerans mot narkotika. Kartläggningen visar följande trender jämfört med 2007: Det totala antalet rapporterade användare/missbrukare var 918 personer vilket är 11 procent fler. Ökningen är relativt jämt fördelad mellan könen men inte när det gäller åldersgrupper. Det är män i åldersgruppen äldre än 25 år som har ökat mest och kvinnor i gruppen 19 år och yngre. Några förändringar i missbruksmönstret är att andelen injektionsmissbruk och användning av narkotika återkommande men inte dagligen (s.k. partydroger) har minskat. De som har använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder och de som har provat någon gång har ökat. De droger som har ökat är cannabis (hasch) och illegalt subutex De droger som har minskat är opiater (främst heroin) och lugnande tabletter (bensodiazepiner) I jämförelse med övriga droger ligger kokainet på en lägre nivå men har ökat under de senaste åren. 366 barn lever med en eller två föräldrar eller har umgänge med minst en förälder som missbrukar. Britt Birknert Programansvarig Bilaga: Narkotikakartläggning för 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan 12 011-15 00 00 011-15 53 00 socialnamnden@norrkoping.se Internet 601 81 Norrköping www.norrkoping.se
KARTLÄGGNING 1(9) 2009-04-16 SN-124/2009 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 Narkotikakartläggning för 2008 Sammanfattning I tio år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat missbruk av narkotika som flera olika myndigheter möter under ett år. Totalt har rapportörerna vid socialkontoret, polismyndigheten, kriminalvården (frivården) och landstingets beroendeenhet lämnat uppgifter om 918 personer. Andelen män var 83 procent och totalt lämnades uppgifter om 91 personer fler än förra kartläggningen. Ökningen är relativt jämt fördelad mellan könen men inte när det gäller åldersgrupper. I åldersgruppen äldre än 25 år är det män som har ökat mest och i gruppen 19 år och yngre kvinnor. Fördelningen av typ av missbruk jämfört med förra kartläggningen 2007 visar på en viss förändring. Injektionsmissbrukets andel har minskat med 2, 5 procentenheter. De som använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder har ökat med 5 procentenheter och de som använt narkotika någon gång har ökat med 2,9 procentenheter. Däremot har de som använt narkotika återkommande men inte dagligen minskat med 4,7 procentenheter. När det gäller injektionsmissbruk i förhållande till mäns och kvinnors förekomst i totala andelen är det ingen skillnad mellan könen. Utifrån samma utgångspunkt använder betydligt fler män narkotika dagligen, medan fler kvinnor har prövat någon gång under året och använt narkotika återkommande men inte dagligen. Att narkotika är illegalt i Sverige gör att det är svårt att få en rättvis bild av missbruket samt tillgänglighet och tillgång. Förändringen i användandet av olika preparat följer i stort tillgången. Enligt polisen är kokain, hasch och bensodiazepiner preparat som tillgången ökade för medan tillgången på heroin har varit låg. De vanligaste drogerna är fortfarande hasch och marijuana (cannabis), amfetamin och lugnande tabletter (bensodiazepiner) av olika slag. Användningen av hasch har ökat under de senaste två åren medan användandet av amfetamin i stort sett legat på samma nivå. Missbruket av lugnande tabletter har däremot minskat jämfört med 2007. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan 12 011-15 00 00 011-15 53 00 socialnamnden@norrkoping.se Internet 601 81 Norrköping www.norrkoping.se
KARTLÄGGNING 2(9) Andelen personer som använt illegalt subutex har mer än fördubblats sedan 2006. Användningen av opiater däremot (främst heroin) har minskat kraftigt sedan år 2000, från knappt trehundra till drygt ett femtiotal. Det finns en oro för ungdomar som använder s k internetdroger av olika slag utan kunskaper om hur de påverkar deras hälsa. Totalt lever minst 366 barn antingen med en förälder som missbrukar eller berörs genom umgänge med förälder som missbrukar. Bakgrund I tio år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat missbruk av narkotika som flera olika myndigheter möter under ett år. Kartläggningen är en del i ett gemensamt långsiktigt arbete mot narkotika. Den ger tillsammans med den årliga drogvaneundersökningen en bild av trender och utveckling av droganvändandet i kommunen. Tillsammans är de verktyg i kommunens gemensamma arbete med nolltolerans mot narkotika. Syfte Syftet är att få en samlad och gemensam bild av drogsituationen i kommunen. Kartläggningen ska även fungera som kunskapsunderlag, dels för politiska beslut och prioriteringar, dels som en utgångspunkt för planering och fortsatt gemensamt arbete inom området. Den är även underlag vid framtagandet av handlingsplaner och strategier. Metod Kartläggningen består av uppgifter från rapportörer vid socialkontoret, polismyndigheten, kriminalvården (frivården) och landstingets beroendeenhet. Socialkontoret ansvarar för att sammanställa uppgifterna. De uppgifter som samlas in för varje person är initialer, kön, födelseår, typ av missbruk och preparat samt om de lever med eller har umgänge med barn. Kontroll för att undvika dubbelräkning har genomförts. I övrigt har kartläggningen följt samma struktur som tidigare år. Efter sammanställning av uppgifterna genomförs sedan träffar med de inblandade myndigheterna för att närmare analysera och tolka materialet. Avgränsning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Kartläggningen ger ett mått på antal personer i kommunen som uppgiftslämnarna säkert har kunskap om att de har använt narkotika under 2008 och är inte ett mått på det faktiska missbruket. Kartläggningen visar förändringarna i missbruksmönstret när det gäller användande av preparat och nya droger. Den visar inte den totala omfattningen av missbruket vilket innebär att ökning och minskning inte säger någonting om nivåer.
KARTLÄGGNING 3(9) Tolkningsproblem och kommentarer Att narkotika är illegalt gör att det är svårt att få en rättvis bild av missbruket samt tillgänglighet och tillgång. Socialkontoret får kännedom om personer som använder narkotika på flera sätt. Samarbetet med polisens gatulangningsgrupp, närpolisen (NÄPO) och i viss mån ordningspolisen är viktiga informationskällor. Misstankar om missbruk upptäcks även utifrån de anmälningar som kommer in från skolan, sjukvården, grannar, hyresvärdar med flera. Konsumtionen av narkotika kriminaliserades 1988 och 1993 skärptes påföljden för detta brott vilket ger polisen rättigheter att ta urin- och blodprov vid misstanke om eget bruk. Polisen rapporterar misstänkta narkotikabrott till socialkontoret och resultaten av tagna urin- och blodprover. Polisens insatser styr i hög grad utvecklingen av antalet anmälda narkotikabrott vilket innebär att den faktiska narkotika brottsligheten inte enbart kan tolkas utifrån anmälningsstatistiken, men statistiken kan användas som en indikator. Erfarenheter pekar på att vi under senare år fått en allt större grupp socialt etablerade brukare av narkotika som i många fall aldrig har någon kontakt med myndigheter och/eller sjukvård. Mycket talar ändå för att de redan etablerade vuxna missbrukarna med ett pågående missbruk är kända av polis, socialtjänst, frivård eller sjukvården. När det gäller ungdomar som använder/missbrukar droger sker upptäckten också genom socialkontorets samarbete med skolan, fritidsgårdar och föräldrar eller annan anhörig som tar kontakt. Då finns det gemensamma riktlinjer/rutiner för verksamheterna att arbeta efter. Barn och ungdomarna i riskzonen ska nås av riktade insatser i ännu högre utsträckning genom intensifierad samverkan mellan polisen och kommunen enligt avtal mellan parterna. Der ska också nås genom kommunens övriga egna insatser. Här ingår också satsningen på gruppverksamhet för barn som lever med föräldrar som missbrukar. Det finns även en strukturerad samverkan med den ideella sektorn. Norrköping är en av de städer (övriga är Uppsala,, Linköping och Stockholm) där stora cannabisnätverk (som säljer och smugglar) har kartlagts. Detta tillsammans med att priset har sjunkit de senaste åren innebär att narkotikan är mer tillgänglig. Vilket gör att det förmodligen inte är svårt att få tag på narkotika för den som så önskar. (www.mobilisera.se 2007-08-31) Det framgår även av drogvaneundersökningen som genomförs i skolorna i kommunen att många ungdomar känner någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Tillgängligheten är stor och ungdomar i de gäng där droger förekommer har ofta kontakt med äldre personer som är etablerade missbrukare som levererar droger.
KARTLÄGGNING 4(9) Enligt polisen är det kokain, hasch och bensodiazepiner preparat som tillgången har ökat för medan tillgången på heroin har varit låg. I tidigare redovisning av preparatanvändande i kommunen framgår att förändringen i användandet av olika preparat följer i stort tillgången. Ett exempel på detta är kokain som är på väg att lanseras på marknaden och där användandet har mer än fördubblats från 2003 då 18 personer rapporterades till 2008 när det var 47 personer. Forskningen visar att få om ens någon använder bara en drog. Förändringar i missbruksmönstret som vi också kan se i kartläggningen är att blandmissbruk är vanligt. I kartläggningen så är det drygt 25 procent som använt två eller flera droger. Cannabis är den överlägset populäraste narkotikan och ses inte som knark på samma sätt som amfetamin eller heroin. Rapportörer uttrycker en oro över att användning av cannabis (hasch och marijuana) inte ses som mer problematiskt än att använda alkohol både av ungdomar och äldre missbrukare. Beslagtagandet av droger har fördubblats de senaste 10 åren och det indikerar att tillgängligheten har ökat. Sjunkande priserna på gatan brukar också indikera att tillgängligheten har stigit. De senaste 15 åren har priserna halverats på narkotika. (SoRAD, centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, ww.sorad.su.se 2007-08-31) Med kunskaper om att tillgången och tillgängligheten på olika droger har ökat både på gatan och via Internet är kommunens satsningar på det gemensamma förebyggande arbetet mycket viktig. Det preventiva arbetet bedrivs utifrån målen i flera av fullmäktiges program och uttrycks i en årlig gemensam handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. En fortsatt satsning mot narkotika på krogen har samordnats i kommunens ordinarie arbete och kommunen deltar i det nationella nätverk som bildats för att fortsätta satsningen Krogar mot Knark. Flera rapportörer uttrycker en stor oro för ungdomar som använder/missbrukar internetdroger av olika slag utan kunskaper om hur de påverkar deras hälsa. Ungdomar som vill ha tag på droger kan köpa både förbjudna och tillåtna droger via Internet. Narkotikahandel över Internet är något som har blivit vanligare och där avsändare ofta är svåra att spåra. Det kan vara allt från svampar och örtblandningar från växtriket till kemiska preparat och blandningar, och det kommer nya hela tiden. Här förs idag ojämn kamp för att få nya droger klassade som narkotika eller hälsofarlig vara för att försäljning och innehav ska bli olagligt. När det gäller narkotika så finns det olika sorters missbruk. Det delas ofta i upp i experimentellt eller problematiskt missbruk. Bland unga har missbruket från början ofta en experimentell karaktär och förstärks av en specifik social samvaro med gemensamma attityder. Den experimenterande användningen kan för många vara början på en karriär som går från någorlunda kontrollerat bruk till ett missbruk.
KARTLÄGGNING 5(9) Konsekvenser av narkotikamissbruket är att det leder till en ökning av brott och kostnader för kommunen i form av vård, behandling och ekonomiskt bistånd. För personen leder problematiskt missbruk ofta på sikt till att arbete och familj går förlorad. Det kan också innebära sjukdomar och att dö i förtid. Redovisning Totalt har uppgiftslämnarna rapporterat 918 personer som använt/missbrukat narkotika i någon form under 2008. Det är 91 personer fler än under 2007 då 827 personer rapporterades. Diagram 1- Totalt antal rapporterade, kön och åldersgrupper Totalt antal 1200 1000 800 600 400 200 0 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 19 år och yngre 20-24 år 25 år och äldre Total Totalt rapporterades 918 personer. 762 män (83 %) och 156 kvinnor (17 %). Ökningen är relativt jämt fördelad mellan könen men inte när det gäller åldersgrupper. Diagram 2 - Totalt antal rapporterade kvinnor och åldersgrupper Åldersgrupper kvinnor 250 200 150 100 50 19 år och yngre 20-24 år 25 år och äldre Total 0 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
KARTLÄGGNING 6(9) Diagram 3 - Totalt antal rapporterade män och åldersgrupper Åldersgrupper män 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 19 år och yngre 20-24 år 25 år och äldre Total 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt rapporterades 41 fler kvinnor och 50 fler män jämfört med 2007. Kvinnor har ökat mest i åldersgruppen 19 år och yngre som ökade med 21 fler kvinnor I gruppen äldre än 25 år är det män som ökade mest med 30 fler. (se diagram 2 och 3) Typ av missbruk Diagram 4 Typ av missbruk Typ av missbruk 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Injicerat en/flera ggr - typ 1 Dagligen /dagligen i perioder-typ 2 Någon gång -typ 3 Återkommande ej dagl-typ 4 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Typ 1 injicerat narkotika en eller flera gånger under året. När det gäller injektionsmissbruk, intravenös eller långvarig/vanemässig användning av opiater, kokain och/eller amfetaminer, så var antalet rapporterade totalt 216 personer, vilket är i stort oförändrat antal jämfört med 2007.
KARTLÄGGNING 7(9) Det var 23 % kvinnor och 23 % män. 91 % av det totala antalet som injicerat narkotika någon gång under förra året var 25 år eller äldre. 20 personer var yngre än 25 år och 5 var 19 år och yngre. Typ 2 använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder under året (ej injicerat) Här har det skett en viss ökning jämfört med 2007. Totalt har 385 personer rapporterats. Totalt är det 79 personer fler jämfört med 2007 som har rapporterats tillhöra den här gruppen. 48 ungdomar var 19 år och yngre en ökning med 12. Totalt 337 personer var i åldrarna 20 år och äldre och det är 65 fler rapporterade än förra kartläggningen. De motsvarar 87.5 % av gruppen totalt. Typ 3 använt narkotika någon gång under året Här har det skett en ökning jämfört med 2007. Totalt har 197 personer rapporterats. Totalt är det 44 personer fler jämfört med 2007 som har rapporterats tillhöra den här gruppen. 51 ungdomar var 19 år och yngre en ökning med 8. Totalt 146 personer var i åldrarna 20 år och äldre vilket är 74 % av gruppen totalt och det är 36 fler rapporterade än förra kartläggningen. Typ 4 använt narkotika återkommande under året men inte dagligen. Här har det skett en minskning jämfört med 2007. Totalt har 117 personer rapporterats vilket är 27 färre än förra året. 32 ungdomar var 19 år och yngre en ökning med 3. Totalt 85 personer var i åldrarna 20 år och äldre vilket är 73 % av gruppen totalt och det är 30 färre rapporterade än förra kartläggningen. Fördelningen av typ av missbruk har jämfört med kartläggningen 2007 förändrats något. Injektionsmissbrukets andel av totala antalet har minskat från 26,4 % 2007 till 24 % 2008. De som använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder har ökat från 37 % till 42 %, de som använt någon gång har ökat från 18,5 % till 21,4 %. De som använt narkotika återkommande men inte dagligen har minskat från 17,4 % till 12;7 %. När det gäller injektionsmissbruk är det ingen skillnad mellan könen. Andelen är 23 % av både män och kvinnor i förhållande till förekomst i totala andelen. Utifrån samma utgångspunkt använder betydligt fler män narkotika dagligen 44,7 % och kvinnor 30 %. Fler kvinnor 31 % mot männens 19, 5 % har prövat narkotika någon gång under året. 16, 6 % av kvinnorna och 11,9 % av männen har använt narkotika återkommande men inte dagligen.
KARTLÄGGNING 8(9) Preparat Preparat totalt (en person kan ha använt flera droger) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Amfetamin Benzo Cannabis Ecstacy Kokain Opiater Subutex De vanligaste drogerna är fortfarande hasch och marijuana (cannabis) som 577 personer använt, amfetamin 412 personer och lugnande tabletter (bensodiazepiner) 310 personer. Användningen av hasch och marijuana har ökat under de senaste åren medan användandet av amfetamin i stort sett legat på samma nivå de senaste två åren. Missbruket av bensodiazepiner (lugnande tabletter) har minskat med 60 färre rapporterade jämfört med 2007. Det är drygt 200 personer som använt illegalt subutex vilket innebär att missbruket har mer än fördubblats sedan 2006 Användningen av opiater däremot (främst heroin) har minskat kraftigt sedan år 2000. Det är 55 personer som använt heroin 2008. Att missbruket av heroin minskat beror sannolikt på mer än bristande tillgång. Det finns också ett samband mellan behandlingen i Beroendeenhetens läkemedelsassisterade program (LARO) vid beroende av heroin. Vid behandlingen har subutex ersatts fullt ut av subuxone. Det innebär att det är lättare att identifiera all användning av illegal subutex. När det gäller den vanligaste drogen hasch kan vi se en ökad användning bland ungdomar. Bland de yngre än 19 år var det drygt 80 % av de rapporterade som använt hasch. I gruppen unga vuxna upp till och med trettioårsåldern var det drygt 75 % av de rapporterade som använt hasch. Lever med eller har umgänge med barn Det är 79 personer som lever med barn (upp till 18 år) och 127 som har umgänge med barn. Totalt lever minst 366 barn antingen med en eller två föräldrar som missbrukar eller berörs genom umgänge med förälder som missbrukar. Definitioner och begrepp Definition droger Narkotika är läkemedel eller hälsofarliga ämnen med vanebildande egenskaper.
KARTLÄGGNING 9(9) Narkotika kan vara ämnen från växter och växtdelar, kemiska ämnen ur växtdelar, syntetiska kemikalier eller tabletter och injektions- lösningar av dessa utgångsmaterial. Läkemedelsverket ger ut en förteckning över narkotika klassade ämnen i landet. Med begreppet narkotikamissbruk menas all användning som inte är medicinsk, allt från bruk vid ett tillfälle till mer regelbunden eller daglig användning. Preparat Amfetamin; Centralstimulerande preparat, påverkar centrala nervsystemet, kemiskt framställt, gulaktiga kristaller. Amfetamin finns som tabletter, kapslar och kan ätas, sniffas eller injiceras. Benzodiazepiner; Läkemedel för behandling av sjukliga ångeststörningar och tillfälliga sömnstörningar. Cannabis; Hasch och marijuana utvinns av växten Cannabis Sativa, aktivt ämne THC vilket kan lagras i upp till 3 4 veckor. Cannabis röks, cannabisolja doseras i t ex tobak, cannabis kan även sväljas utblandad i mat och dryck. Ecstasy; MDMA, centralstimulerande. Effekten liknar amfetaminets men även det hallucinogena preparatet meskalin, tabletter, vitt pulver i kapslar. Kokain; Centralstimulerande, påverkar centrala nervsystemet, framställt av kokabuskens blad, fint, vitt, kristalliskt pulver. Kokain sniffas eller injiceras, kan appliceras direkt på slemhinnor. LSD; Hallucinogen, förvrider sinnesintryck och framkallar hallucinationer, syntetiskt, mikrotabletter, små läskpapper indränkta i upplöst LSD. Opiater; Morfin, heroin (vitt eller brunaktigt pulver som kan injiceras, rökas eller sniffas) kodein, intorkad mjölksaft som utvinns från opievallmons frökapslar. Av detta råopium kan sedan framställas morfin och ur morfinet, heroin och kodein. Opium är mörkbruna stycken eller pulver. Subutex; Läkemedel för substitutionsbehandling vid opiatberoende, kan bara förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. I kartläggningen är endast de personer med som använt Subutex utan läkares förskrivning. Andra preparat som rapporterats är Kat, GHB, svampar, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotikaklassade läkemedel. Nya droger som rapporterats är exempelvis Tramadol (narkotikaklassat), DMX, Fenazepam(narkotikaklassat sedan hösten 2008), Mefedron (kallat krabba på grund av lukten) och Spice i olika former (innehåller en syntetisk cannabinoid) och kommer att klassas som hälsofarlig vara.