Sverige och folkrätten

Relevanta dokument
3- En misstänkt brottsling kan lämnas ut till ett annat land:

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp)

Mänskliga rättigheter

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp)

Skyldighet att skydda

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp)

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Sverige och folkrätten PDF ladda ner

Skyldighet att skydda

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015

YTTRANDE Dnr SU

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir.

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Mänskliga rättigheter

Typsvar till tentamen 7 november 2014

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Rättsliga åtgärder mot människohandel

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Justitieminister Johannes Koskinen

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Maktbalans och alliansfrihet

Fördragskonform tolkning

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010

Typsvar till tentamen 9 november 2015

Svensk författningssamling

Innehåll. 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Lagförslag Bakgrund... 13

Kommentar till T6 tentamen Kommentar till fråga 1

Religionsfrihetens rättsliga ramar

Regeringens proposition 2005/06:209

Wienkonventionen om traktaträtten

ANNEX BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

Remiss: Betänkandet Folkrätt i väpnad konflikt (SOU 2010:72) - svensk tolkning och tillämpning

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA FÖRVALTNINGSBESLUT

KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

JURIDISKA INSTITUTIONEN

Utrikesdepartementet Stockholm

Folkrätt dagens rättr. Dr. Erik Wennerström

Folkrättsliga instrument

Vapenhandelsfördraget

UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR. och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

IS som aktör - ingen stat, men kontrollerar delar av Irak och Syrien Vem kan ingripa mot IS? Vad får Irak göra? Vad får Syrien göra? Vad kan FN göra?

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

RÄTTSLIGA RAMAR FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETERS INTERNATIONELLA AVTALSFÖRHÄLLANDEN

Uppfostran och straff

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 18 februari 2016

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Det är de här brotten vi flyr ifrån. Rättvisa för Syrien i svenska och tyska domstolar

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2011

Kriminalisering av tortyr en uppfylld förpliktelse?

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

Rätten till asyl. Johanna Mattsson Elisabeth Valdemarsson. Rättsvetenskap, kandidat 2018

Mänskliga rättigheter. en introduktion

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

Sveriges erkännande av Palestina - Lagligt? Lämpligt?

En oreglerad kärna av statsfunktionen

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 september 2016

Internationella brottmålsdomstolen

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2018/1006 av den 16 juli 2018 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Republiken Maldiverna

Förslag till RÅDETS BESLUT

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

FKVA12, Freds- och konfliktvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Peace and Conflict Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 mars 2015

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Kustbevakningens författningssamling

FÖRENTA NATIONERNAS HAVSRÄTTSKONVENTION OCH AVTALET OM GENOMFÖRANDE AV DEL XI I DENNA KONVENTION (*)

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

Folkrätten och flyktingar till sjöss

Gerhard Wikren Hakan Sandesjö. Utlänningslagen. med kommentarer. Attonde upplagan. Norstedts Juridik

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2004

Tillägnas före detta kabinettssekreteraren Sverker Åström

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2012

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

JUFN20, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Inget centraliserat system Stater bestämmer folkrättens innehåll

Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet

Kommittédirektiv. Dir. 2015:61. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Transkript:

OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK

Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens begrepp, karaktär och uppbyggnad 1. Om teori och praktik 15 Folkrätten i teorin... 15... och i praktiken 17 2. Internationell rått och nationell suveränitet 20 Begreppet internationell rätt 20 Förhållandet till nationell suveränitet 22 3. Folkrättens och denna boks uppbyggnad 24 2 kap. Folkrättens källor och doktriner 27 1. Artikel38 i Internationella domstolens stadga 27 2. Naturrätt, positivism och andra skolor 33 3 kap. Traktaträtten 43 1. Allmänt 43 2. Ingående av traktater 44 3. Reservationer 47 4. Efterlevnad\ tolkning och tillämpning av traktater 50 5. Ändring av traktatregler 50 6. Ogiltighet., frånträde, upphörande och suspension 51 4 kap. Folkrätt och svensk rätt 54 1. Monism och dualism 55 2. Lagstiftning och rättstillämpning 62 5 kap. Staten och andra folkrättssubjekt 67 1. Statsbegreppet: grunder 67 2. Staten, suveräniteten och territoriet 68 Suveränitet 68 Statsterritoriet 70 3. Självbestämmanderätten 72 4. Statssuccession 75 5. Erkännande 76 Nya stater 76 Effektivitetsprincipen mot rättsenlighetsprincipen 78

6 Innehåll Nya regeringar 79 Svensk erkännandepraxis 80 6. Andra folkrättssubjekt 84 6 kap. Internationella organisationer, inklusive FN 89 1. Inledning 89 2. Befogenheter och rättslig ställning 91 3. Förenta Nationerna 94 4. Ändra organisationer 97 7 kap. Jurisdiktion och immunitet 100 1. Allmänt om jurisdiktion och immunitet 100 2. Straffrättsligjurisdiktion 101 Territorialitetsprincipen 102 Nationalitetsprincipen 103 Skyddsprincipen 104 Universalitetsprincipen 105 Otillåtna verkställighetsåtgärder inom andra staters territorium 106 Utlämning 107 3. Immunitet 107 Statsimmunitet, m.m. 107 Diplomatisk immunitet och okränkbarhet 125 Internationella organisationers immunitet 135 8 kap. Statsansvar 138 1. Statsansvarets förutsättningar 140 2. Frågan om tillskrivande 141 3. Grunder for ansvarsfrihet 145 4. Konsekvenser av folkrättsstridiga handlingar 146 5. Ansvar ur den skadelidandes perspektiv; motåtgärder 148 6. Ansvar på grund av illabehandling av utländska medborgare 150 7. Diplomatiskt skydd (Jusprotectionis) 152 9 kap. Internationell tvistlösning 158 1. Inledning, grundprincip 158 2. Tvistlösningsmekanismer 160 Diplomatisk-politiska mekanismer 160 Juridiska mekanismer 163 3. Jurisdiktion 165 4. Särskilt om Internationella domstolen (ICJ) 167

Innehåll 7 10 kap. Internationell våldsanvändning 172 1. Inledning 172 2. Icke-interventionsprincipen 173 3. Förbud mot användning av våld 176 4. Undantagfrån våldsförbudet 177 5. Kontroversiella undantag 182 11 kap. Sverige, Förenta Nationerna och den kollektiva säkerheten 185 1. Anslutningen och neutraliteten 185 2. Kollektiv säkerhet och fredsbevarande insatser 189 3. Kollektiv säkerhet och fredsframtvingande åtgärder 198 4. Den svenska sanktionslagstiftningen 205 12 kap. Sverige och de mänskliga rättigheterna 211 1. Det idéhistoriska perspektivet: Från Birger Jarl till Immanuel Kant och Lars Johan Hierta 211 2. Det universella perspektivet: Naturrätten och FN-systemet 217 3. Det regionala perspektivet: Europakonventionen och EU-rätten 226 Europakonventionen och domstolen i Strasbourg 227 EU-rätten och de mänskliga rättigheterna 239 Övriga regioner 241 4. Det nationella perspektivet 242 Inkorporering och grundlagsändring 242 5. Migrationsrätt inklusive flyktingrätt 249 13 kap. Sverige och den internationella humanitära rätten 257 1. Krigets lagar och humanitär rätt 258 Begrepp och distinktioner 258 2. Att hindra krigsförbrytelser: Prevention och reaktion 263 3. Diplomati och vapenförbud: Från S:t Petersburg till Ottawa 266 14 kap. Sverige och den internationella straffrätten samt åtgärder för att bekämpa terrorism 273 1. Inledning och historisk tillbakablick på den internationella straffrätten 273 2. Brotten 275 Folkmord 275 Brott mot mänskligheten 277 Krigsförbrytelser 277 Aggressionsbrott (brott mot freden) 278 3. Internationella brottmålsdomstolar 279 4. Beivrande av brotten i nationella domstolar 280

8 Innehåll 5. Ansvaretfor internationella brott 282 6. Sverige och folkrättsbrott 283 7. Tjänar den internationella straffrätten sitt syfte? 284 8. Bekämpning av terrorism 285 15 kap. Sverige och havsrätten 289 1. Havsområden under kuststatens jurisdiktion 291 Baslinjer 291 Inre vatten 292 Territorialhavet 293 Sund nyttjade för internationell sjöfart 295 Angränsande zon 299 Ekonomisk zon 300 Kontinentalsockeln 303 Avgränsning av havsområden 306 2. Havsområden utanför kuststatens jurisdiktion 308 Det fria havet 308 Området 311 3. Skydd av den marina miljön 313 4. Biläggande av tvister 316 16 kap. Sverige och den internationella miljörätten 320 1. Den internationella miljörättens tillkomst och uppbyggnad 320 2. Regleringsformer och grundläggande principer 324 3. Sverige och internationella miljökonventioner 327 Vatten 327 Klimat 330 Luft och atmosfär 331 Skyddade områden och skydd för djur- och växtarter 332 Farliga ämnen 335 Övriga miljökonventioner 336 17 kap. Sverige och den Internationella ekonomiska rätten 339 1. Inledning 339 2. Internationell handelsrätt 340 WTO:s struktur 340 WTO-avtalen - GATT 341 Övriga avtal 344 Tvistlösning 344 3. Internationell investeringsrätt 346 Sak- och personregister 353