FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION



Relevanta dokument
Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen.

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel


I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Trafikplan för Linköpings stadskärna

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Polisens trafiksäkerhetsarbete.

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Ärendenr:TRV 2014/11500

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Datum Motion, väckt av Johan Lundqvist (MP), om säkra gång- och cykelvägar till skolorna

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Datum Detaljplan för planskild korsning mellan Sankt Olofsgatan och järnvägen, Uppsala kommun

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun

Vad innebär den nya kollektivtrafiklagen i praktiken? Mårten Levin vd MÄLAB

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Trafi pl k an 2oo6 FÖR UPPSALA STAD ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006

BILFRITT. because they re worth it

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Arbetshäfte trafik. Innehåll. Bilaga till Centrumplanen TRAFIK

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från

VV publikation 2002:

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Protokoll från samråd med boende på orten

Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING. Stadshuset. Centralstation. Kv Frigg. nuv.

Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare K2020 K2020

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Etikett och trafikvett

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Trafikanalys Drömgården

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Sammanställning av Charette 1 Väg 288, delen Gimo - Börstil. Vägutredning

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

HUR KLARAR VI DETTA?

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissvar från Stockholm Nordost

Satsa på kollektivtrafiken

Policy för en trygg och säker kollektivtrafik

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Av den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen.

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

1. Trafikförhållanden

November 2015 Lommabanan

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

UPPLÄGG FRÅN BILSTAD TILL CYKELSTAD SVENSK FORSKNINGSPROGRAM FÖR CYKELVÄNLIGA STÄDER. Vad ÄR CyCity? VARFÖR initierades CyCity? Vad är MÅLEN?

idéskiss Trafik och parkering

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

Transkript:

Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006

foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt är Uppsala Sveriges fjärde största stad och centrum i en region i stark tillväxt. Det ställer särskilda krav på trafikmiljön. Arbetet med en trafikplan för Uppsala stad har pågått i flera år. Till grund för den plan som Kommunfullmäktige har antagit ligger flera utredningar av den nuvarande trafiksituationen. Trafikplanen anknyter till Översiktsplan för Uppsala stad år 2002 och har samma tidsperspektiv det vill säga fram till 2020. TRAFIKPLANENS MÅL Enligt Översiktsplan 2002 är målen för Uppsala stads utveckling Tillgänglighet för alla God miljö Trafiksäkerhet och Staden som god livsmiljö. Dessa mål gäller också för trafikutvecklingen. De olika trafikslagen ska prioriteras i följande ordning: 1. Gående 2. Cykeltrafik 3. Kollektivtrafik 4. Biltrafik. Särskilt gäller detta i stadskärnan och i bostadsområdena. PROBLEMBILDEN Problembilden för trafiken i Uppsala är att utvecklingen har gått i motsatt riktning mot de mål som Kommunfullmäktige har fattat beslut om. Biltrafiken har under de senaste åren ökat, medan kollektivtrafiken tappat mark. Detta påverkar trafiksäkerhet och miljö på ett negativt sätt. Trafikpolitikens dilemma är avvägningen mellan att dämpa biltrafiken och att bygga ut gatunätet för att säkra bilisternas framkomlighet. FÖRÄNDRINGAR BEHÖVS Stadens nuvarande trafiksituation behöver förändras och förbättras. I Trafikplanen behandlas en rad behov som måste tillgodoses. Det kräver åtgärder av olika slag. Här presenteras behov och åtgärder på 10 områden. 1. Miljökrav Vägtrafiken är den enskilt största orsaken till miljö- och hälsoproblemen i Uppsala stad. Lokalt skapar den hälsoproblem genom luftföroreningar, bullerstörningar och olyckor. Regionalt bidrar den till försurning och globalt till de problem som brukar kallas för växthuseffekten.

foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Ökade kunskaper om hälso- och miljöeffekter har ökat miljökraven på trafiken. Uppsala kommun har fått i uppdrag från regeringen att minska miljöproblem med luftföroreningar i centrala delar av staden. Kommunen kommer att få arbeta med detta under ett antal år framöver. Trafikplanen är det viktigaste underlaget och medlet för det arbetet. 2. Hållbart resande Kommunens olika verksamheter samarbetar i ett projekt som heter Hållbart resande. Namnet anknyter till det miljöarbete i Sverige som syftar till en hållbar utveckling av hela samhället. Projektet Hållbart resande är inriktat på att stödja resvanor som inte sliter på miljön. Vägledande för arbetet är den s.k. fyrstegsprincipen, som alla statliga trafikverk numera arbetar efter. Fyrstegsprincipen innebär en strävan att 1) påverka resandet, 2) effektivisera den trafik man redan har, 3) förbättra det nät man redan har och 4) bygga ut nätet med exempelvis nya länkar. Den styr kommunens trafikpolitiska mål. 3. Trafiksäkerheten Enligt polisens rapportering inträffar varje år ca 500 trafikolyckor i Uppsala. Det verkliga antalet är antagligen dubbelt så stort. Ungefär hälften av olyckorna sker i staden. En undersökning visar att trafiksäkerhetsläget i Uppsala är ganska dåligt och måste förbättras. Den av riksdagen beslutade Nollvisionen att inga ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken ska vara vägledande för utformning och reglering av gatunätet. Barnperspektivet ska lyftas fram i planeringen och behov hos äldre och personer med funktionsnedsättningar måste beaktas. 4. Prioritering av gående En trafikplanering som tar hänsyn till barn, äldre och funktionsnedsatta ger bättre förutsättningar för alla gående. Lägre hastighet på fordonstrafiken i centrum och bostadsområden ökar de gåendes säkerhet och trygget. Arbetet med anpassning av busshållplatser, övergångsställen och gångpassager till behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättning bör vara klart år 2010. 5. Främjande av cykeltrafiken Kommunens trafikpolitiska mål innebär att cykeltrafikens andel av den totala trafiken ska öka. För att uppnå detta behöver cykelstråken göras sammanhängande samt tydligare, bekvämare och tryggare. Ungefär hälften av alla trafikolyckor är cykelolyckor. Cyklisternas olycksrisker måste minska och orsaker till konflikter mellan gångtrafik och

foto: ing-marie söderberg foto: erik piuva cykeltrafik begränsas. I Trafikplanen finns skissat ett program för cykeltrafikens attraktivitet. Där står bl. a. att cykeltrafikens behov och möjligheter ska beaktas i all stadsplanering. 6. Främjande av kollektivtrafiken Kollektivtrafikens negativa utveckling är ett stort problem i Uppsala. Enligt de trafikpolitiska målen ska den öka sin andel av resandet. I stället har den under senare år gått tillbaka. För att ge resenärerna bättre villkor planeras en integrering, d.v.s. samordning, av kollektivtrafiken. I regionen planeras för integrering med Stockholm Mälarregionen både av pendeltåg och busstrafik. I Uppsala stad ska busstrafiken organiseras utifrån ett integrerat pendel-linjenät (s.k. stomlinjenät) med tydliga bytespunkter, där linjebyten kan ske. 7. Anpassning av biltrafikens huvudnät Övergripande mål för biltrafiken är att den ska ske på stadens villkor och att trafiksäkerheten ska ges ökad betydelse. Vidare ska trafikens miljöbelastning minska. Huvudnätet för biltrafiken behöver anpassas för bättre trafiksäkerhet, för att möta viss trafikökning samt för att kunna omfördela trafikströmmar till de trafiktåligaste länkarna. För att öka trafiksäkerheten planeras hastighetsdämpande åtgärder på övergångsställen och cykelöverfarter samt fortsatt ombyggnad av korsningar till cirkulationsplatser. För att minska genomfartstrafiken i stadens centrala delar ska kringfartsmöjligheterna förbättras. Trafikplanen syftar bl. a. till att stärka cykeltrafikens och kollektivtrafiken roller för stadens trafikförsörjning. Lyckas det så kommer biltrafikens ökning att begränsas. Då behövs ingen utbyggnad av nya väglänkar. Men om biltrafiken fortsätter att öka som hittills behövs en planering för eventuella nya länkar. En sådan planering behövs också för stadens tillväxt efter år 2020. 8. Lokalgatorna Kraven på trygga bostadsområden är höga. I ca 45 områden föreslås 30 km i timmen som högsta rekommenderade hastighet, kompletterat med hastighetsdämpande åtgärder. 9. Utveckling av stadskärnan I stadskärnan ska de gående ha främsta prioritet. Cyklisterna ska ha nära till cykelparkeringar. Bilisternas parkeringsmöjligheter begränsas till att gälla framför allt parkeringshusen. Bussresenärer ska enkelt nå området.

foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Utvecklandet av stadskärnan i ett första skede innehåller fyra punkter. Resecentrumprojektet, som påbörjats Ombyggnad av Östra Ågatan till torggata Omläggning av busstrafiken Projektet Dragarbrunnsgatan. 10. Parkering En växande stadskärna och ett växande omland ställer ökade krav på parkering, både centralt och i form av infartsparkeringar. Samtidigt bör gatuparkeringen minskas. Kommunen ska organisera arbetet med att samverka och samordna parkeringsmöjligheter i samverkan med näringsidkare och fastighetsägare. Målsättningen bör vara att skapa bra parkeringslösningar och att minska söktrafik och miljöpåverkan för att kunna utveckla stadskärnans attraktivitet. TRAFIKPLANEN OCH FRAMTIDEN Trafikplan 2006 för Uppsala stad antogs av Kommunfullmäktige den 28 augusti 2006. Den ska genomföras under en period med förväntad stark tillväxt, både vad avser befolkning och arbetsmarknad. Det betyder bl. a. att pendeltrafiken in till och ut från staden kommer att öka liksom antalet resor i stad och kommun. Det nya Resecentrum byggs under åren 2006 2011 för att möta ett växande behov. Hur den faktiska utvecklingen blir är naturligtvis svårt att bedöma. Trafikplanen anger utgångspunkter och förväntade behov under tiden fram till år 2020. Konkreta förslag till åtgärder omfattar bara de närmaste åren. Under planeringsperioden kommer Trafikplan 2006 säkert att kompletteras med ytterligare detaljstudier och konkreta förslag till åtgärder.

MER INFORMATION Trafikplan 2006 för Uppsala stad finns att hämta på Uppsala kommuns webbplats, www.uppsala.se. Den finns också på Kommuninformation i Stadshuset: Vaksalagatan 15 018-727 18 10 kommuninformation@uppsala.se Kan även beställas från kommunens Gatu- och trafikkontor: Registrator 018-727 41 00 Kungsporten Kungsängsvägen 27 Information om trafik och trafiksäkerhet i Uppsala kommun ges också genom Uppsala trafiksäkerhetsråd i Stadshuset ingång från Kungsgatan 018-727 40 80/727 40 82