Risk och sårbarhetsanalys 2011-2014 för Arvidsjaur kommun
INNEHÅLL Varför en risk- och sårbarhetsanalys? 1 Syfte och mål 2 Genomförande och metod 2 Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys 4 Välkommen till Arvidsjaur kommun 5 Arvidsjaur kommunorganisation 6 Hot och risker i Arvidsjaurs kommun 7 Samhällsviktig bild över hot och risker 7 Översiktlig bild över hot och risker 8 Översiktlig beskrivning av kommunens hot, risker och sårbarheter 8 Kommunens förmåga att motstå och hantera risker 14 Viktiga resurser inom kommunen 14 Förmåga att motstå och hantera risker 15 Direkta beroenden 17 Åtgärder och uppföljning 18 Inrikta säkerhetsarbetet med tydliga mål 18 Genomförda och planerade åtgärder 19 Uppföljning 19 Avgränsningar 19 Rapportering 20 Sammanfattning 21
Varför en risk och sårbarhetsanalys? Risk- och sårbarhetsanalyser är en del i det förebyggande och förberedande arbetet Dagens samhälle är sårbart. Olyckshändelser eller medvetna handlingar som medför skador på människor, miljö, egendom eller av ekonomisk art inträffar i större eller mindre omfattning förr eller senare i varje kommun. En risk- och sårbarhetsanalys skall i möjligaste mån identifiera de risker 1 och sårbarheter 2 som finns inom en kommun. Då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys pågå så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. När kommunen skall stärka sin krishanteringsförmåga är det därför angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag, samverkande myndigheter och privata aktörer deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. I enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 3 i fredstid och höjd beredskap ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser påverkar den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 1 En risk kan tekniskt förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de konsekvenser händelsen i fråga kan leda till. 2 Med sårbarhet avses hur mycket och hur allvarligt samhället kan påverkas av en händelse. Graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. 3 Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (2006: 544 1 kap 4 ) 1
SYFTE OCH MÅL Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att: Öka medvetandet och stärka kunskaperna hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns i kommunen. Ge underlag för information och kommunikation med kommuninvånare och anställda i kommunen. Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och sårbarheter samt ökar robustheten i kommunen. Ge underlag för att identifiera svagheter i förmågan att stå emot olika händelser. Målet med analysen är att kommunen ska: Ha god kunskap och en samlad bild av risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamhet. Ha en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas, minskas eller hanteras. Kunna förutse och i möjligaste mån undvika snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser. Få en bild av vad som kan orsaka en extraordinär händelse, och om en sådan inträffar, vilka konsekvenserna blir för verksamheterna. Vid svåra påfrestningar i samhället ha omedelbar förmåga att strategiskt leda och samordna den kommunala verksamheten. Kommunen ska ha en plan och organiserad verksamhet för att snabbt kunna informera myndigheter, personal och allmänheten. GENOMFÖRANDE OCH METOD Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är en lärande process där kommunens krishanteringsförmåga utvecklas. Kommunstyrelsen är beslutande organet för krisberedskapen i Arvidsjaur kommun. Beredskapssamordnare ansvarar för de verksamheter inom kommunens geografiska område som berörs av risk- och sårbarhetsanalyser och initierar dessa i sitt analysarbete. Förberedelsefasen Arvidsjaur kommuns säkerhetsgrupp har i den inledande fasen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser listat vilka samhällsviktiga verksamheter och vilka kommunala enheter som måste fungera även under en extraordinär händelse. Urvalet bygger på Arvidsjaur kommuns Pandemiplan som antogs av kommunfullmäktige år 2009. Verksamheterna har valts ut i syfte att deras risk- och sårbarhetsanalyser skall kunna tillgodose en samlad riskbild dels för den egna organisationen eller verksamheten men också för hela kommunen. Ett annat syfte har varit att tvinga representanter från vardera verksamhet att fundera igenom den egna verksamhetens riskbild. Detta skapar en gemensam förståelse för risk- och sårbarhetsarbetet. Inför analysfasen förbereddes ett antal extraordinära scenarier, med grund från nuvarande risk- och sårbarhetsanalys, för fortsatt analysarbete i de verksamheter som måste fungera under en kris. En sammanställning av vad en risk- och sårbarhetsanalys ska innehålla enligt MSBFS 2010:6 samt metoder för hur risker och konsekvenser och den egna förmågan att motstå risker och hot kan rankas (MSB, 2011: Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser) har utgjort underlag för verksamheternas risk- och sårbarhetsanalys. 2
Analysfasen Analysfasen har gjorts utifrån ett antal delmoment; riskidentifiering, riskanalys, bedömning av konsekvenserna, riskutvärdering, sårbarhetsanalys samt förmågebedömning. 1. Riskidentifiering. Hot och risker tas fram för den egna verksamheten. Dels med utgångspunkt av framtagna scenarier men också utifrån riskidentifieringar specifika för verksamheten. 2. Riskanalys. Sannolikheten för att de hot och risker som har identifierats ska inträffa utvärderas med hjälp av en rankingskala. Tabell 1. Rankingskala för att beskriva hur ofta och med vilken sannolikhet ett scenario inträffar. 1 ggr / år 1 ggr / 10 år 1 ggr / 50 år 1 ggr / 100 år 1 ggr / 1000 år Mycket hög sannolikhet Hög sannolikhet Medelhög sannolikhet Låg sannolikhet Mycket låg sannolikhet 3. Bedömning av konsekvenserna. Bedömning för hur omfattande konsekvenserna blir av identifierad hot eller risk görs med hjälp av en rankingskala. Tabell 2. Rankingskala för att beskriva konsekvensernas utsträckning av ett specifikt scenario. Nivå 1 2 3 4 5 Konsekvens Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala 4. Riskutvärdering. Riskutvärdering innebär att en analys används för att bedöma om en risknivå är acceptabel eller inte, samt om någon åtgärd för att reducera risknivån ska genomföras. Riskutvärdering har gjorts utifrån en riskmatris som bygger både på sannolikhetsbedömningen och konsekvensbedömningen för att avgöra om risken är hög respektive låg (se figuren nedan). 3
5. Förmågebedömning. Förmågebedömningen är en form av sårbarhetsanalys och vardera verksamhet har bedömt sin egen förmåga utifrån svar på frågeställningar från föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6. -Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom verksamhetens kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos verksamheten att upprätthålla informations-tillgångarnas riktighet och tillgänglighet. -Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i verksamhetens infrastruktur. -Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. -Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. -Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. -Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot förstärkningsresurser. -Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. -Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. ÖVERSIKTLIG RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Utifrån verksamheternas risk- och sårbarhetsanalyser samt med hjälp av Arvidsjaur kommuns Risk- och sårbarhetsanalys Med inriktning mot extraordinära händelser (2010-03-30) har några av riskerna i respektive verksamhet och inom kommunens geografiska område valts ut och sammanställts i denna översiktliga risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet med, och utformning av, den övergripande riskanalysen har utförts av beredskapssamordnare tillsammans med Arvidsjaur kommuns säkerhetsgrupp. Visst material har utelämnats av sekretesskäl i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott Risk- och sårbarhetsanalyser m.m. 13 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i riskoch sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Lag (2009:612). 4
VÄLKOMMEN TILL ARVIDSJAURS KOMMUN Arvidsjaur är en glesbygdskommun med stora ytor som ligger mitt i landskapet Lappland, 90 mil norr om Stockholm och 11 mil söder om polcirkeln. I kommunen bor totalt 6600 invånare varav ca 4600 bor i tätorten Arvidsjaur. Utöver Arvidsjaur är byarna Moskosel och Glommersträsk de största orterna med ett invånarantal kring 400 vardera. Befolkningstätheten i kommunen är ca 1 invånare/km 2. Kommunens stora areal medför betydande transporttider. En förflyttning med bil på småvägar genom kommunen tar drygt två timmar under bra förhållanden. Arvidsjaur har ett gynnsamt företagarklimat. Näringslivet domineras av biltestindustri, besöksnäring och offentlig sektor med bland annat Arméns Jägarbataljon (f.d. K4). Många internationella fordons- och komponenttillverkare testar sina produkter i området. Arvidsjaur tillsammans med grannkommunen Arjeplog utgör ett världsledande centrum för testning och utbildning i subarktiska förhållanden. Skogsindustrin är fortfarande en framträdande näring i regionen Det byggs fler bostäder i Arvidsjaur och fjärrvärmen fortsätter att byggas ut. Även i de större byarna finns attraktiva bostäder. Kommunen har en av Europas modernaste optiska bredbandslösningar, i ett stadsnät. Arvidsjaur är ett växande vinterturistmål, inte minst för den internationella publiken. Vilket innebär att innevånareantalet varierar under året. Kommunikationerna med Arvidsjaur är goda. Från ortens flygplats går dagliga turer till Stockholm. Även förbindelse med Tyskland finns vintertid. 5
ARVIDSJAUR KOMMUNORGANISATION 6
Hot, risker och sårbarheter inom Arvidsjaur kommun Samhällsstörningar eller extraordinära händelser kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få allvarliga negativa konsekvenser, t.ex. skador på människors liv, miljö, egendom och produktion. En händelse kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera också i samverkan med andra berörda aktörer. SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM ARVIDSJAUR KOMMUN Kommunal verksamhet Räddningstjänst Kommunstyrelsen Centralförvaltningen (Ekonomi, It, Information, Kök) Barn och ungdom Socialkontoret Miljö- och Hälsoskydd Vatten/Avlopp - Dricksvattenförsörjning Avfall Kommunikation (Flygplats) Fjärrvärme och Elförsörjning Övrig verksamhet Hälso- och sjukvård Transport (Livsmedel, Drivmedel) Skydd, ordning och säkerhet (Polis, Militär och SOS Alarm) Livsmedelsförsörjning Finansiella tjänster Bankkontor Elektronisk kommunikation (Telefoni, Internet) 7
ÖVERSIKTLIG BILD ÖVER HOT OCH RISKER Bland de risker som kan ge de allvarligaste konsekvenserna i kommunen kan nämnas Omfattande brand i skola, vårdhem och kommunhus Långvarigt avbrott i elförsörjningen Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Förorening av vatten med mikroorganismer eller kemikalie IT-sabotage Olycka med bortfall av ett eller flera IT-system Stort haveri eller brand i fjärrvärmecentral Bränslebrist och elbrist Sabotage eller olycka som leder till otjänlig mat Större olycka (Flygplansolycka, Skolbussolycka) Extrem vädersituation (Kyla, Nederbörd, Storm) Pandemi/Epidemi Skolmassaker ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV KOMMUNENS HOT, RISKER OCH SÅRBARHETER Omfattande brand i skola, vårdhem, badhus och kommunhus Brand i särskilda boenden som uppstått t.ex. genom att någon glömt en påslagen spisplatta eller tänt levande ljus innebär oftast en komplicerad utrymning, då vårdtagare kan vara sängliggande eller ha annat rörelsehinder. Utrymningen försvåras ytterligare om huset har fler än en våning. Andra konsekvenser som kan bli allvarliga är dödsfall, svåra personskador såsom andningsproblem, brännskador och psykiska problem. En brand som utbryter i en skola kan innebära mycket svåra och allvarliga konsekvenser för hela kommunen. Dödsfall, personskador, trauman samt att branden totalskadar klassrum och övriga lokaler är några konsekvenser. Sanerings- och återuppbyggnadsarbetet kan medföra att skolan tvingas stänga och att skolverksamheten tvingas flytta till andra lokaler. Värsta scenariot är att en större brand utbryter i Ringelskolan eftersom här går elever i de lägre åldrarna plus att köket förser mat till Fridhemskolan, Tallbackaskolan och förskolorna. En större brand i övriga skolor klassas som mindre allvarlig eftersom det finns många alternativa lokaler dit elever kan flyttas samt att skoltiden kan begränsas. Arvidsjaur kommun har inte drabbats av någon större brand på flertalet år. Kommunens mål är att varje förvaltning ska ha personal som genomgått anpassad brandskyddsutbildning samt personal som genomgått hjärt- och lungräddningsutbildning. 8
Omfattande strömavbrott Vårt moderna samhälle är beroende av elektricitet och elavbrott drabbar i stort sett alla verksamheter. Särskilt kännbara blir effekterna för kommunens tekniska försörjning, transportväsendet och de elektroniska kommunikationerna. Om elavbrottet blir långvarigt och i samband med låga temperaturer får kommunen problem med värmeförsörjningen och ganska så snart med drickvattenförsörjningen och avfallshanteringen. Människor kan behöva evakueras från äldreboendena, förskole- och skolverksamheten måste flyttas om alternativt kanske ställas in. Mobil och fast telefoni kommer att slås ut, med följd av att trygghetslarmen hos de äldre kommer att sluta fungera. För socialkontoret måste tillsynsbesök göras hos de vårdtagare som har larm samt eventuell grannsamverkan. Vid extremt väder och risk för att hemtjänsten inte når ut till sina vårdtagare begär kommunen hjälp av försvarsmakten. Kommunhuset, två skolor, medborgarhuset och äldreboendena Ringelsta och Länsmansgården är försedda med stationärt reservkraftverk. Avbrott dricksvattenförsörjningen Vatten är vårt viktigaste livsmedel och vattenförsörjningen är en av flera viktiga samhällsfunktioner som måste upprätthållas även vid en krissituation. Att ha kontinuerlig tillgång på friskt vatten är således mycket viktigt men även sårbart. Dricksvatten, och vatten för produktion VA- och Gatuenheten svarar för vattenförsörjningen i kommunen, utom för fastigheter som har egen brunn. I Arvidsjaurs tätort försörjs ca 4 700 personer från kommunens vattenverk. Dessutom vistas turister och biltestare i tätorten. Över året får fler människor än kommuninnevånarna sin vattenförsörjning av kommunens vattenverk. Arvidsjaurs tätort vattenförsörjs via en grundvattentäkt och vatten förvaras i en vattenreservoar. Extraordinära händelser som kan få allvarliga konsekvenser för dricksvattenförsörjningen De största riskerna för vattenförsörjningen i Arvidsjaur är om det sker en stor skada i vattenverket eller att olycka eller brand utbryter som gör byggnad och vattenreservoar obrukbar. Sabotage, översvämning eller olycka, som medför förorening av vatten med mikroorganismer eller kemikalie kan vidare leda till mycket stora direkta hälsoeffekter. Många människor blir sjuka samtidigt och det får mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. 9
Hot mot informationsinfrastrukturen Dagens samhälle blir mer och mer beroende av elektroniska tjänster och databaserade system. Det gäller givetvis även Arvidsjaur kommun. Vår verksamhet är i mycket uppbyggt på att våra datasystem och servrar fungerar för att kunna ge tjänstemän och medborgare den service som behövs. De främsta yttre hoten finns inom elförsörjning och kommunikationer. Långvarigt elavbrott är ett av de största hoten då detta sänker all IT-verksamhet inom verksamheter utan reservkraft. Exempel på kommunikationshot är avgrävda kablar och kabelbränder. En brand i serverrummet skulle få mycket allvarliga konsekvenser. All datorstödd produktion kan upphöra och driftstoppet drabbar kommunens alla verksamheter men kanske särskilt de centrala ledningsfunktionerna, äldreomsorgen och den kommunala sjukvården. Förutom brand och elavbrott är sabotage i serverrummmet en händelse som kan få stora och allvarliga konsekvenser för IT-verksamheten. Andra händelser med konsekvenser för ITverksamheten är virus i nätverket eller dataintrång. Känsliga uppgifter kan komma i orätta händer vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för den enskilda individen eller kommunen som helhet. Brist på komplett dokumentation kring själva IT-systemen är en annan risk. Denna bör finnas sparad i skriven form och inte bara finnas i medarbetarnas huvuden. Beroendet av nyckelpersonal gör IT-verksamheten känslig för personalförluster, det är viktigt att inte en person ensam har kunskap om ett system. Fungerande serviceenhet För Arvidsjaur kommun är alla typer av extraordinära händelser beroende av ledningsfunktionen och informationsenheten. I nuläget behöver hela informationsavdelningen en genomgång av relevanta roller och ansvar vid extraordinära händelser men också vid olyckor. Kunskapen och beredskapen kring risker och sårbarheter är bristfällig på grund av att det är väldigt länge sedan frågan togs upp i kombination med personalförändringar över tid. Arvidsjaur kommun har ett samarbete med grannkommunerna vad gäller telefonväxel och hur detta samarbete ska ske under krissituationer är i dagsläget inte utrett. För att kommunens informatör ska kunna agera aktivt måste det finnas en fungerande dator med internetuppkoppling. Fungerande telefoni och bra batterireserver är också nödvändigt. Informatören behöver nämligen kunna kommunicera med; kommunens informationsgrupp och ledningsgrupp, drabbade, medborgare, press, radio, tv och olika hjälpinstanser/-insatser. Ekonomi och upphandling ingår i kommunstyrelsens ansvarsområde och arbetar kommunövergripande. Enheten är underställd kommunchefen liksom upphandlingsenheten och personal- och lönekontoret. I samtliga processer är enheterna beroende av ett fungerande IT-stöd samt att kommunikation, servrar och arkiv fungerar på ett säkert sätt. Storköken ingår också i kommunstyrelsens ansvarsområde och kommunen har totalt fem stycken produktionskök. Dessa producerar lunch till samtliga skolor och förskolor samt alla dagens mål till äldreboendena. Storköken på Ringelskolan och Ringelsta är försedda med reservkraftverk men inga tydliga rutiner för skötsel och kontroll av reservsystemen förekommer. Köken är särskilt känsliga för elavbrott, brist på vatten, långvariga avbrott i livsmedelleveranser samt sabotage. 10
Samtliga produktionskök har kapacitet att utfodra allmänheten, samtliga skolor och äldreboenden vid extraordinära händelser. Sårbarheten ligger i tillräckligt med personal, utrustning och livsmedelleveranser. Köken har idag minimala lager och att bygga upp lager i beredskap för extraordinära händelser är förenat med höga kostnader. Problemet med utrustning och personal skulle under en krissituation kunna lösas genom att använda frivilliga kockar på samhället, utnyttja gymnasieskolans restaurang- och livsmedelselever samt genom att försöka uppta ett samarbete med lokala restauranger. Större olycka Flygplatsen Arvidsjaur flygplats ligger 11 km bilväg från Arvidsjaur centrum ca 10 minuter med bil. Flygtrafik sker 2 till 3 avgångar per dag mot Stockholm-Arlanda, varje vardag (beroende på säsong). Vintersäsongen flyger även arrangörer direktcharter till Tyskland från Arvidsjaur. Antal avgångar då är cirka 3-6 avgångar per vecka. Arvidsjaur kommun bedriver även trafikflygförarutbildning ute på flygplatsen vilket innebär en kontinuerlig flygtrafikering av mindre plan runt omkring Arvidsjaur kommun. Varje start och landning utgör en risk för passagerare och miljön runtomkring flygplatsen. Flygplatsen läge en bit från samhället och att ingen flygning sker direkt ovanför tätorten minskar dock risken för en allvarlig olycka i tätorten. Skolskjutsolycka En allvarlig olycka t.ex. en bussolycka med elever och personal på skolutflykt eller till och från skolan där elever och barn omkommer eller blir skadade är en typ av händelse som drabbar hela skolan, och även kommunen, väldigt hårt. Alla skolor i kommunen har krisgrupper för att snabbt kunna hantera olyckor men en extraordinär händelse kräver även stora insatser av kommunens krisledning samt POSOM-gruppen. Enligt olycksstatistiken är det främst vid av- och påstigning i samband med skolskjuts eller hämtning av elever som olyckor sker. Smitta människor Vad är pandemi? En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av hela världen. Pandemia kommer från grekiskan och betyder hela folket. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och då blir alla mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas, det är en influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på influensapandemi har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi. 11
Hur påverkar pandemi samhället och kommunen? En influensapandemi kommer, men vi vet inte när eller vilka effekter den kommer att medföra. Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, vilket innebär att situationen försvåras gradvis. Ett stort antal människor insjuknar. Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta. Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld. Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor. Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors handlingsmönster. Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera kommer att påverka ekonomin. Verksamheter inom kommunen som är viktiga för samhällets funktionalitet En krisplan för pandemisk influensa är framtagen för Arvidsjaur kommun på rekommendation av Länsstyrelsen och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samtliga prioriterade verksamheter som måste upprätthållas under en pandemi finns fastslagna i krisplanen. Dessa verksamheter har i sin tur beredskapsplaner och miniminivåer för vad de ska kunna leverera i händelse av pandemi. Miljöfarliga verksamheter Ett antal anläggningar i kommunen klassas som miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten men kan vid stora olyckor, bränder, sabotage eller bristande rutiner ge konsekvenser för människor, miljö och produktion. På ortens återvinningsgård förvaras kemikalierester och areosolburkar. Invid byggnaden förvaras spillolja i en cistern. Längs kajen vid byggnad och cistern står containrar med brännbara avfall (plast och papper). Återvinningscentralen har även ett upplag för mellanlagring av impregnerat, behandlat och obehandlat trä, trädgårdsavfall och stubbar. Om brand uppstår i byggnad, cistern eller träupplag kan brandrök komma in över samhället vid nordlig till västlig vind. Byggnader med fläktstyrd ventilation kan suga in rök när fläktar är i drift. Människor utsätts då för brandrök vilket leder till måttliga och betydande hälsoeffekter. Bensinstationer i Arvidsjaur samhälle kan påverka både människa och miljön. Oljeprodukter eller släckvatten från brand i bensinstation kan komma ner i dagbrunnar och avlopp och rinna ut i vattendragen. Vid en brand eller explosion finns risk för boende och människor som vistas inom- och utomhus samt för räddningstjänstpersonal. Fjärrvärmeverk och värmeförsörjning Energiförsörjningen i kommunen är i det närmaste totalt elberoende oavsett form. Energiförsörjning för uppvärmning utgörs i huvudsak av fjärrvärme som i sin tur är helt elberoende. Dels krävs elkraft för själva produktionen av fjärrvärme men det krävs också elkraft hos brukaren, för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten. Alla centralvärmesystem, utom de allra äldsta, behöver el för cirkulationspumpar. Brännare för olja eller pellettar, fläktar för förbränningsluft, matningsanordningar för bränsle kräver alla elkraft för att fungera. Det är nästan bara i gamla 12
hus byggda före 1950-talet som man kan hitta värmesystem som kan gå med självcirkulation. Utöver direkt beroende av elkraft är fjärrvärmen beroende av kommunalt vatten och avlopp, bredband och telefoni (både fasta och mobilnätet). Fasta telenätet används i första hand för larmsändningar, mobilt nät för daglig kommunikation och fjärrövervakning. Arvidsjaur Energi AB bedriver produktion och distribution av fjärrvärme till Arvidsjaur tätort. Konsekvenserna för tätorten och bolagets kunder om en extraordinär händelse såsom; pandemi, långvarigt elavbrott, haveri m.m inträffar är helt beroende på värmebehov. Vid kall väderlek är bränsleförbrukningen högre och ställer naturligtvis högre krav på avbrottstider, bränsleförråd och funktion av reservanläggning. Graden av störning i ordinarie förmåga att producera- och distribuera fjärrvärme under en extraordinär händelse är låg under sommarhalvåret och omvänt kan störningen vara riktigt omfattande vid sträng kyla. För samhället är det främsta prioritet att fjärrvärmeproduktionen fungerar, i synnerhet vid kall väderlek. Därför måste bolagets övergripande mål vara att produktionen hålls igång med alla rimliga medel. Engagerad personal, kontinuerlig kompetenssäkring och ett bra och nära samarbete med företagshälsovård är ett måste. Hot/Massaker Bombhot eller ett gisslandrama mot en skola, flygplatsen eller ortens regemente kan innebära mycket allvarliga konsekvenser för både innevånare, elever, personal och anhöriga. Ortens regemente förutses kunna klara en sådan situation eftersom verksamheten ska ha kompetens inom strids- och krigsföring. Men skolor och flygplatsen har idag ingen särskild beredskap för terrorhot eller massaker. För flygplatsen finns Lagen om luftfartsskydd som kan anses minska sårbarheten inför terroristhot. Detta eftersom stränga regler råder kring flygplatsens ansvar för att det finns tillräckligt med personal, lokaler och utrustning för luftfartsskyddet på den egna flygplatsen. Noggranna säkerhetskontroller skall utföras och på förslag under polismans ledning, där polisen skall ha det yttersta ansvaret för denna kontroll. Lagen ger också flygplatspersonal rätt att kroppsvisitera och avvisa alla personer som uppehåller sig på flygplatsen. Hot mot personal på skolor uppstår oftast i samband med skolstart eller skolavslutning. Elever som blivit avstängda från skolan utgör också en riskfaktor eftersom det kan leda till hämndaktioner. Uppretade föräldrar kan utgöra ett hot samt att elever och deras föräldrar kan ha tillgång till vapen i hemmet. 13
Kommunens förmåga att motstå och hantera risker Vad som orsakat en störning eller olycka spelar mindre roll, avgörande är såväl förmågan att kunna motstå störningar och olyckor som att kunna hantera konsekvenserna av det inträffade. Med detta som grund måste sedan förmågan att hantera mer omfattande kriser byggas upp. Krisberedskapsförmåga handlar om kommunens krisledningsförmåga och operativa fömåga samt de samhällviktiga verksamheternas förmåga att motstå allvarliga störningar. VIKTIGA RESURSER INOM KOMMUNEN Arvidsjaur kommun har ett antal viktiga resurser för att kunna hantera en extraordinär händelse. Kommunen har en vårdcentral i tätorten med mottagning som har jourläkare, sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt. Polisstation och brandstation finns på orten och Arjeplog och Arvidsjaur samverkar inom räddningstjänsten. Inom kommunal verksamhet finns hemtjänst vars uppgift är att hjälpa vårdtagarna i deras hem. Orten har också en gymnasial utbildning inom vård- och omsorg. Arméns jägarbataljon som ingår i Norrbottens regemente I19 finns stationerad på orten och är en kvalificerad resurs för underrättelseinhämtning och strid. Regementet har många viktiga tillgångar vad gäller fordon, sjukvård och specialistkunskap i överlevnad. Kommunen har en ledningsgrupp som vid svår olycka eller allvarlig störning inom två timmar ska kunna organisera en operativ kärna som snabbt kan ta fram erforderligt underlag beslutsunderlag samt ge eller sprida viktig information till allmänheten, samverkande organ och massmedia. En krisledningsplan finns framtagen för åtgärder vid extraordinära händelser. POSOM-gruppen består av ett trettiotal personer från socialtjänsten, kyrkan och andra organisationer som har till uppgift att träda in vid större katastrofer för att ge stöd till drabbade och anhöriga. Kommunen har ett folkhälsoråd vars uppdrag är att stimulera, samordna styr- och samordningsfunktioner och följa upp folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet är en paraplyorganisation för ett antal undergrupper som arbetar operativt med speciella områden. Bland dessa grupper kan nämnas Säkerhetsgruppen som har till syfte att arbeta med kommunens beredskap, säkerhet och skydd mot olyckor. Skolorna i Arvidsjaur har ett nära samarbete med polis och andra myndigheter genom en så kallad Samrådsgrupp. Denna består av representanter från socialtjänst, skola (kurator, skolsköterska), polis, vårdcentralen, Arvidsjaurs församling och fritidsgården. Syftet med gruppen är att upprätthålla och förbättra dialog och samverkan mellan de aktörer som arbetar och möter barn och ungdomar i Arvidsjaurs kommun. LOTS-gruppen behandlar kommunens trafiksäkerhet och POSOMgruppen ingår också som undergrupp till folkhälsorådet. 14
Vidare har varje skola en krisgrupp bestående av bland andra kurator, skolsköterska och lärare för att snabbt kunna hantera chockskadade elever vid händelse av olycka eller annan katastrof. Krisgrupperna träffas en gång per termin och ser över checklistor och telefonlistor. En så kallad krispärm med uppgifter om alla elever och deras anhöriga upprättas varje år. Vad gäller utrustning har kommunen reservkraftverk. Totalt finns inom kommunens fastigheter nio stationära reservkraftsanläggningar samt sex mobila reservaggregat. Arvidsjaur kommun har backup-system för att säkra elektronisk data och aktivera sparad information på ett bra sätt vid en datakrasch. I huvudserverrum finns automatiskt brandsläckningssystem, larm via sms och elektroniska glimtändare (kan ej överhettas och orsaka brand). KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA RISKER Kommunens förmåga Överlag bedöms kommunens förmåga att motstå och hantera extraordinära händelser som i huvudsak god men det finns vissa brister. Krisledningsförmåga finns genom en beredskapsplan men denna är inte aktualiserad. Beredskapsorganisationen har inte utbildats eller övats på flera år. Lokaler och tekniska system finns. Kommunens krisledning har ännu inte fått ta ställning kring införande av RAKEL. Detta är dock något som måste tas tag i då nuvarande kriskommunikationssystem stängs ner i slutet av 2011. Kommunen har rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media men hur spridningen intern ska ske är bristfällig. Hur information ska nå ut till medborgare vid ett långvarigt elavbrott blir särskilt svårt. Men för att förmildra konsekvenserna kan information kring beredskap i hemmet ges till medborgarna via Kommunbladet som skickas ut två gånger årligen. Kommunen har viss praktisk erfarenhet av större olyckor och lärdomen tyder på att oavsett olyckans storlek så drabbas ett litet samhälle som Arvidsjaur hårt. Därmed är det särskilt viktigt att krisledningen har aktuella rutiner och planer för information, både till massmedia, medborgare och anhöriga. Kommunens operativa förmåga bedöms som i huvudsak god men har vissa brister. Materiella resurser finns men kontroll av deras kapacitet och funktion är bristfällig. Vad gäller personella resurser är hela kommunen sårbar med det ringa antalet innevånare och faktum att många personer sitter som ensamt kunniga för sin verksamhet. Det finns ej heller ekonomiskt stöd för att utbilda extra personal i syfte att höja beredskapen. Kommunen skulle behöva se över möjligheten att öka samarbetet både extern och internt i syfte att kunna öka de personella resurserna. Samhällsviktiga verksamheters förmåga De samhällsviktiga verksamheternas förmågor att motstå allvarliga störningar bedöms överlag som god eller i huvudsak god. Många verksamheter har rutiner för utbildning och övning och utrustning för ökad beredskap. Exempelvis har flygplatsen övningar, utbildningar samt kontroller av kritiskt beroende utrustningar veckovis, månadsvis och årsvis. Flygplatsen har egen räddningspersonal, eget värmevärk och flertalet back up-system i form av reservkraftverk och batterireserver. 15
Samtliga skolor i Arvidsjaur kommun har rutiner för tillsyn av larm och utrymningsplaner samt ser till att personal och elever övas och utbildas kontinuerligt. Brandlarmen är också direktkopplade till räddningstjänsten. Ringelskolan har vid förlust av lokaler kapacitet att ta över hela kommunens elever (bortsett från gymnasiet) om större grupper bildas, skoldagarna kortas ner och lärare från gymnasieskolan kan flyttas över. Det finns flertalet regelverk och riktlinjer för att öka säkerheten. Enligt kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor ska strömförsörjning till befintliga spisar inom socialtjänsten som ej används brytas, alternativt förses med timer för att undvika uppkomst av brand. Enligt Handlingsprogram för skydd mot olyckor ska en översyn av automatiska brandlarm genomföras varje år. På flertalet verksamheter har även förmågan att hantera en brand förstärkts genom att personal har utbildats i förebyggande arbete samt för att kunna handla rätt i händelse av brand. Vattenförsörjningen i centralorten kan anses som mindre sårbar i det faktum att försörjningen sker via grundvattentäkt. Ytvattentäkterna är generellt sett mer sårbara än grundvattentäkterna eftersom vattenytan är stor och fritt exponerad för föroreningar via luften, olyckor, utsläpp från avlopp och diffusa utsläpp. För att ytterligare öka förmågan att motstå bakterieangrepp finns en kloreringsutrustning. I centralorten finns också en reservvattentäkt och vattenkraftverket är utrustat med stationär reservkraftverk som slår på med automatik om eltillförseln bryts. Därtill har kommunen ett antal mobila reservkraftverk som kan användas vid behov. Beredskap finns även för vattenförsörjning via vattentankar. Kommunens växel som delas med grannkommunerna är särskilt sårbar eftersom förmåga och beredskap hos och mellan dessa samverkanspartners i dagsläget inte är känt. Faller en så finns risken att alla faller. Arvidsjaur Energi AB genomför årliga kontroller av fjärrvärmeanläggningen från tredje part avseende identifierade risker vilket minskar sårbarheten för att en olycka eller ett haveri ska ske. Anläggningen är en modern anläggning och byggd enligt gjorda riskanalyser och praxis och nu gällande regelverk (myndigheter och för-säkringsbolag). I händelse av pandemi finns full redundans bland maskinister beträffande kunskap i värmeproduktion. 16
DIREKTA BEROENDEN Samtliga samhällsviktiga verksamheter är beroende av varandra och har påverkan på varandra men graden av beroende skiljer sig. Utgångspunkten för värderingen av en verksamhets beroendegrad är dess förmåga att hantera en störning eller motstå en störning utan respektive med en annan verksamhet eller funktion (exempelvis räddningstjänst eller larmapparater). Ett kritiskt beroende innebär att verksamheten har endast en mycket begränsad uthållighet att klara en störning utan den beroende verksamheten eller funktionen. Tydligt beroende innebär en viss uthållighet, medan inget beroende innebär att i de flesta fall kan störningen hanteras väl. Risk- och sårbarhetsanalysen visar att kommunen är beroende av personal, el, dricksvatten, elektronisk kommunikation (telefoni, internet), transport, skydd, ordning, säkerhet och räddningstjänst samt sjukvård. Vidare analys av hur starkt beroendet är visar att samtliga verksamheter är kritiskt beroende till tydligt beroende av tillgången på personal samt att det finns organisation för skydd, ordning och säkerhet. En fungerande räddningstjänst med snabba insatser är också ett kritiskt beroende om en olycka skulle ske. Fungerande internet och telefoni är ett kritiskt beroende i samtliga verksamheter och kan ses som en följd av det moderna samhälle vi lever i och där vi förlitar oss allt mer på elektroniska tjänster. Transporter i olika former för distribution av livsmedel och drivmedel är också kritiska beroenden. 17
Åtgärder och uppföljning I enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen med beaktande av risk- och sårbarhetsanalys, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Resultatet av denna riskanalys ska vara basen för det fortsatta arbetet och vilka prioriteringar av risker och sårbarheter man ska åstadkomma. INRIKTA SÄKERHETSARBETET MED TYDLIGA MÅL För att utveckla det olycksförebyggande arbetet i kommunen och förmågan att hantera uppkomna krissituationer måste tydliga mål för arbetet med krisberedskap sättas upp. Vidare måste varje verksamhet skapa rutiner för riskanalyser och åtgärdsarbete. Här följer några utgångspunkter och exempel för beslutsfattares och funktionsansvarigas genomförande av åtgärder. Planering Kommunen skall ha en planering för hur konsekvenserna av samhällsstörning och extraordinära händelser ska hanteras. Detta regleras i nuläget i kommunens krisledningsplan. Vardera verksamhet bör upprätta eller se över sina verksamhetsplaner för att ange mål för hur risker och sårbarheter kan förebyggas och hanteras. Samtliga verksamhets- och handlingsplaner ska byggas på risk- och sårbarhetsanalyser och vara levande dokument. Riskägare Betydelsen i riskhanteringsprocessen ligger inte bara i att identifiera de problemområden dit resurser måste tillföras i riskhantering, utan också i att formellt ansvar tilldelas för identifierade risker, en så kallad riskägare. Innebörden är att en delegering måste ske till lämplig person på lämplig ledningsnivå och att detta dokumenteras. Utbildning/Övning En viktig förutsättning för att skapa ett tryggt samhälle är att kommunens personal har en hög kunskap om hur man förebygger olyckor och agerar om olyckan skulle inträffa. Med anledning av detta är det viktigt att genomföra utbildning och övningsverksamhet. Medvetenhet och information Allmänheten ska vara medveten om riskerna som finns inom kommunens geografiska område. Informationen om kommunens olycksrisker kan spridas via kommunens hemsida eller informationsblad. Samverkan och samordning Utveckla samsyn och samverkan i det skadeförebyggande arbetet genom ett samarbete mellan räddningstjänst, socialtjänst, vårdcentral, polis, kommun och samhällsviktiga verksamheter. Ett samverkansråd för Arvidsjaur kommun bör sättas samman. Detta råd kan träffas årligen 18
för att gå igenom risker och sårbarheter, varandras handlingsplaner, telefonlistor, checklistor och diskutera hur samverkan ska ske vid en akut krissituation. GENOMFÖRDA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Generellt behöver Arvidsjaur kommun ett krafttag vad gäller åtgärder inom krisberedskapen. Samtliga handlingsplaner och krispärmar ses för närvarande över och denna risk- och sårbarhetsanalys är en total revidering av den tidigare risk- och sårbarhetsanalysen som antogs av kommunstyrelsen 2004. För vardera samhällsviktig verksamhets åtgärder måste dessa förenas med ekonomiska tillgångar och prioritering av andra åtgärder. En krisledningsövning kommer att hållas i oktober 2011. Utifrån utvärderingen efter övningen kommer särskilda åtgärder och insatser med kommunens krisberedskapsarbete fastställas. Kommunen planerar att hålla en säkerhetsdag i december med fokus på säkerheten i vardagen. Säkerhetsdagen vänder sig till allmänheten och är ett kommunövergripande arbete. AVGRÄNSNINGAR Beredskapssamordnare beslutade under projektets gång att inte beakta vissa risker i kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014. Dessa var risk- och sårbarhetsanalysen för miljö- och hälsoskydd, vilka naturkatastrofer som kan drabba kommunen (berörs delvis genom att extremt väder har tagits upp), resurser och förmåga hos militär, vårdcentral, räddningstjänst och polis. Samt riskanalysen för vattenfall och sannolikheten för ett långvarigt elavbrott. Planen är, att i samband med 2012 års arbete med risk- och sårbarhetsanalyser återkomma till dessa områden. Denna risk- och sårbarhetsanalys kan betraktas som en grovanalys vilket ger en översiktlig bild över tänkbara risker i kommunen. I det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är planen att vardera verksamhet ska analysera risker och sårbarheter på ett djupare plan. Exempelvis vid bedömning av konsekvenserna av ett elavbrott bör man undersöka hur många bostäder som blir utan el, hur länge verksamheterna kan upprätthållas utan el och inte bara konstatera att verksamheten påverkas allvarligt av ett elavbrott. UPPFÖLJNING Kommunens säkerhetsgrupp skall följa upp och utvärdera åtgärder som vidtas för att minska negativa händelser. Alla åtgärder som vidtas enligt risk- och sårbarhetsanalyser ska dokumenteras, deltagarlistor av genomförda utbildningar, installationer, rutiner som skapas, information i olika former m.m. ska rapporteras till kommunens riskhanteringsgrupp alternativt kommunens beredskapssamordnare. Risk- och sårbarhetsanalyser ska vara en obligatorisk del i de verksamheter som kommunalfullmäktige beslutat alltid måste upprätthållas. Rapporteringen av analysen ska redovisas skriftligen i elektronisk form senast den 30 augusti årligen till kommunens beredskapssamordnare. Rapporteringen ska omfatta följande punkter: 19
1. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts för att hantera extraordinära händelser. 2. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller förmågebedömningar som syftar till att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extraordinära händelser. 3. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. RAPPORTERING Kommunen ska, enligt Lag (2006: 544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, hålla Länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter i kommunen samt hur man har skapat en förmåga att hantera extraordinära händelser. 20
Sammanfattning Den största risken i Arvidsjaur kommun är konsekvenserna av elbortfall eftersom de flesta verksamheter är beroende av att elektricitet finns, inte minst fjärrvärmeverket. Reservsystem för elförsörjning i form av elverk finns, men tillgänglighet och status samt kapacitet väcker frågetecken som bör klaras ut. Rutiner för att underhålla och driftsätta måste klaras ut likaså hur en oavbruten bränsletillförsel ska kunna bibehållas under ett krisläge. En mycket allvarlig konsekvens av elbortfall är risken för utkylda bostäder om samhället drabbas av elbortfall vintertid och extrem kyla råder. Kommunen är med sitt geografiska läge, norra Sveriges inland, utsatt för sträng kyla vintertid vilket ökar sannolikheten av en faktisk händelse. Vidare bör sannolikheten för ett långvarigt elavbrott utredas via vattenfall som är ortens enda eldistributör. Samtliga verksamheter är beroende av en oavbruten vattenförsörjning. Reservsystem för vattenförsörjning finns men någon rutin och planering för hur kriser ska hanteras är bristfällig. Skolan är traditionellt sett ett av de stora riskområdena i kommun. Risken består främst i skolskjutsverksamhet, hot och våld samt brand. Bristfällig är kommunens utbildningsstatus avseende krishantering och rutiner för att arbeta aktivt efter risk- och sårbarhetsanalyser och därtill hörande handlingsplaner. Risk- och sårbarhetsanalyserna visar att det råder skillnader mellan verksamheternas säkerhetsarbete avseende medvetenhet, erfarenhet samt planer och rutiner. De verksamheter som bedöms vara mindre sårbara eller som kan hantera en extraordinär händelse omfattas oftast av lagar och förordningar som ställer krav på den egna verksamhetens säkerhet och egenkontroll. Den enskilt viktigaste faktorn för att kunna hantera kriser och samhällssäkerheten är personalens krismedvetenhet och förmåga att kunna hantera oväntade situationer varför övning är ett viktigt inslag i att kunna förebygga många situationer. 21