Situationen på Åland Pauliina Luopa, Suvi Vilkki, Topi Kinnunen, Jukka Jokela, Hanna Harju, Riikka Puusniekka, Minna Pietikäinen fornamn.efternamn @thl.fi Institutet för hälsa och välfärd (THL) PB 30 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi
Svensk översättning: Done Information Oy Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd THL, 2009
Pauliina Luopa, Suvi Vilkki, Topi Kinnunen, Jukka Jokela, Hanna Harju, Riikka Puusniekka, Minna Pietikäinen: : Situationen på Åland SAMMANDRAG Enkäten Hälsa i skolan har genomförts på Åland i april 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 bland grundskolans elever i klasserna 8 och 9. Eleverna vid årskurs 1 och 2 i gymnasiet har svarat på enkäten vartannat år sedan år 2003. Denna rapport presenterar grundresultaten i fråga om förändringarna i levnads- och skolförhållanden, hälsa, hälsovanor och hälsokunskaper samt elevvården i grundskolans högre årskurser åren 2001 2009 och i gymnasierna åren 2003 2009. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser har antalet svarande respektive år varit 211 629 elever samt bland gymnasieeleverna 237 270. Obs! Åren 2001 och 2003 hade materialet från grundskolorna dålig täckning, och därför behandlas inte resultaten från dessa år i rapporten. Levnadsförhållanden: Rökningen bland föräldrarna till eleverna i både grundskolans högre årskurser och till eleverna i gymnasierna har minskat under de senaste fyra åren. Av eleverna i grundskolans högre årskurser bodde en knapp tredjedel och bland gymnasieeleverna en knapp femtedel i rökande familjer. Föräldrarna till eleverna i grundskolans högre årskurser och gymnasieeleverna visste sämre än tidigare var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Negativt var också att andelen elever i grundskolans högre årskurser som har samtalssvårigheter med sina föräldrar ökat något under de senaste två åren. Skolförhållanden: Bland eleverna i grundskolans högre årskurser var den största förändringen en ökning av antalet skololycksfall från 23 procent till 30 procent under de två senaste åren. Andelen elever i gymnasiet som ansåg att arbetsmängden i anslutning till skolarbetet är för stor minskade till samma nivå som för fyra år sedan. Bland gymnasieeleverna har de fysiska skolförhållandena blivit sämre, men för eleverna i grundskolans högre årskurser har de förbättrats under de senaste två åren. Problemen i anslutning till skolans arbetsklimat minskade både bland eleverna i grundskolans högre årskurser och bland gymnasieeleverna. Positivt bland eleverna i grundskolans högre årskurser var också att upplevelsen att inte bli hörd i skolan och mobbning minskat. Gymnasieeleverna upplevde att de bättre än tidigare fick hjälp med problem i skolarbetet och skolkningen minskade. Ingen gymnasieelev mobbades i skolan minst en gång per vecka och ingen elev uppgav sig inte alls tycka om att gå i skolan. Hälsa: Förändringarna i hälsan var i huvudsak negativa bland eleverna i grundskolans högre årskurser och positiva bland gymnasieeleverna. Depression var emellertid vanligare både bland eleverna i grundskolans högre klasser och bland gymnasieeleverna: år 2009 hade 20 procent av eleverna i grundskolans högre årskurser och 12 procent av gymnasieeleverna medelsvår eller svår depression. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser blev också skoltrötthet betydligt vanligare. Upplevelsen av smärtor i nacke och axlarna och huvudvärk varje vecka blev vanligare hos eleverna i grundskolans högre årskurser, men minskade hos gymnasieeleverna. Andelen elever som känner sig trötta varje dag minskade såväl bland eleverna i grundskolans högre årskurser som bland gymnasieeleverna. Negativt bland gymnasieeleverna var att andelen överviktiga under de senaste två åren ökat till samma nivå som år 2005. Hälsovanor: Rökningen minskade och utövandet av motion ökade både bland eleverna i grundskolans högre årskurser och bland gymnasieeleverna. I grundskolans högre klasser åt något fler elever än tidigare ohälsosamma mellanmål i skolan, medan något färre än tidigare gjorde det i gymnasierna. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser har det under de senaste två åren blivit vanligare att lägga sig sent på vardagskvällarna. Bland gymnasieeleverna försämrades tandborstningsvanorna, medan andelen elever som prövat droger minskade. Positivt bland eleverna i grundskolans högre årskurser var att de oftare än tidigare åt alla delar av skollunchen. Hälsokunskap och elevvård: I elevvården bland grundskolans högre årskurser har det skett negativa förändringar under de senaste två åren. Andelen elever som ansåg det vara svårt att få tid till skolhälsovårdarens och skolläkarens mottagning ökade samt andelen elever som var missnöjda med skolhälsovården. Även gymnasieelevernas missnöje med studerandehälsovården har ökat något under de senaste två åren. Å andra sidan anser gymnasieeleverna det vara lättare än tidigare att få tid till skolhälsovårdarens mottagning. Kunskaperna om sexuell hälsa var något sämre än tidigare hos eleverna i årskurs 8 och 9 i grundskolan, medan kunskaperna ökade bland gymnasieeleverna. 3
4
INDEX INLEDNING... 7 DATAMATERIAL... 9 RESULTAT... 10 ÅRSKLASSERNA 8 OCH 9 I GRUNDSKOLAN... 10 Levnadsförhållanden... 10 Skolförhållande... 12 Hälsa... 14 Hälsovanor... 16 Hälsokunskap och elevvård... 18 FÖRSTA OCH ANDRA ÅRETS STUDERANDE I GYMNASIET... 20 Levnadsförhållanden... 20 Skolförhållande... 22 Hälsa... 24 Hälsovanor... 26 Hälsokunskap och studentvård... 28 GLÄDJEÄMNEN OCH BEKYMMER I RESULTATEN FÖR ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN PÅ ÅLAND... 30 DISKUSSION... 31 BARNENS OCH DE UNGAS VÄLFÄRD ETT INSATSOMRÅDE UNDER REGERINGSPERIODEN... 31 ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN ERBJUDER KOMMUNERNA VERKTYG FÖR KARTLÄGGNING AV DE UNGAS VÄLFÄRD... 32 SKOLORNA OCH LÄROANSTALTERNA VIKTIGA HÄLSOFRÄMJARE... 33 UTMANINGAR SOM KOMMIT FRAM I ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN... 34 Hälsoskillnaderna syns... 34 Symtomen ökar... 34 Övervikten ökar... 35 Viktigt att förebygga våld... 36 Mobbningen i skolan har inte minskat... 36 Sexuellt illa bemötande... 37 UTNYTTJANDET AV RESULTATEN AV ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN... 38 Verksamhetsmodell till hjälp i utnyttjandet av resultaten av enkäten Hälsa i skolan... 38 Utnyttjandet av enkäten Hälsa i skolan på kommunnivå... 40 Utnyttjandet av enkäten Hälsa i skolan i skolorna... 40 Skolhälsoambassadören hjälper till vid utnyttjandet av resultaten... 41 Bilagor Bilaga 1. Indikatorernas uppbyggnad... 42 Bilaga 2. Enkätindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 samt antal svarande 2001 2009.... 49 Bilaga 3. Indikatorerna i enkätens Hälsa i skolan klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för elever i grundskolans 8 och 9 klasser och antalet svarande år 2009.... 50 Bilaga 4. Enkätindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt antal svarande 2003 2009.... 51 Bilaga 5. Indikatorerna i enkätens Hälsa i skolan klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet och antalet svarande år 2009.... 52 Bilaga 6. De elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan och de 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet som har svarat på enkäten Hälsa i skolan indelade efter skola, klass och kön 2001 2009.... 53 5
Tabeller Tabell 1. De elever i klass 8 och 9 i grundskolan och de 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet som har svarat på enkäten Hälsa i skolan indelade efter klass och kön 2001 2009.... 9 Diagram Diagram 1. Mall för profildiagram... 8 Diagram 2. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 11 Diagram 3. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 11 Diagram 4. Skolförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 13 Diagram 5. Skolförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 13 Diagram 6. Hälsoindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 15 Diagram 7. Hälsoindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 15 Diagram 8. Hälsovaneindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 17 Diagram 9. Hälsovaneindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 17 Diagram 10. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 19 Diagram 11. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 19 Diagram 12. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet 2003 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 21 Diagram 13. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 21 Diagram 14. Skolförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet 2003 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 23 Diagram 15. Skolförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 23 Diagram 16. Hälsoindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet 2003 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 25 Diagram 17. Hälsoindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 25 Diagram 18. Hälsovaneindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet 2003 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 27 Diagram 19. Hälsovaneindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 27 Diagram 20. Hälsokunskaps- och studentvårdsindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet 2003 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009.... 29 Diagram 21. Hälsokunskaps- och studentvårdsindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009.... 29 Diagram 22. Verksamhetsmodell i utnyttjandet av resultaten av enkäten Hälsa i skolan.... 39 6
INLEDNING Enkäten Hälsa i skolan ger kommunerna och skolorna information om de ungas levnads- och skolförhållanden, hälsa, hälsovanor och hälsokunskaper samt om elevvården. Datamaterialet insamlas i samma kommuner vartannat år med hjälp av en metod som är jämförbar på nationell nivå. Klassenkäten, som sköts av läraren, besvaras av eleverna i årskurserna 8 och 9 i grundskolan samt av 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet och yrkesläroanstalterna. Eftersom enkäten utförs i huvudsak med samma blankett, vid samma tid på året och enligt samma metod kan man ta fram jämförbar information om skolorna samt barn och unga med två års intervall. Totalt 180 kommuner i Västra Finlands och Uleåborgs län samt Åland deltog i enkäten Hälsa i skolan i april 2008. Cirka 99 700 ungdomar besvarade enkäten: 50 000 elever i grundskolans högre årskurser, 23 300 gymnasieelever och 26 400 studerande vid yrkesläroanstalter. Närmare information om enkäten och enkätblanketten finns på Institutet för hälsa och välfärd (THL) webbsidor 1. I slutet av rapporten beskrivs kort den utveckling som under den senaste tiden har ägt rum inom främjandet av barns och ungas hälsa, presenteras några särskilda utmaningar som framkommit i resultaten från enkäten Hälsa i skolan samt redogörs för utnyttjandet av resultaten från enkäten Hälsa i skolan. RAPPORTERING AV RESULTATEN De riksomfattande och regionala resultaten av enkäten Hälsa i skolan presenteras i forskningsrapporter, på THL webbsidor 2, under de årliga Hälsa i skolan-dagarna samt på regionala seminarier och arbetsmöten. Dessutom kan man följa upp de centrala resultaten på kommunnivå, ekonomisk regionnivå och landskapsnivå på indikatorbanken SOTKAnet som THL upprätthåller 3. De kommun- och skolspecifika resultaten år 2009 för Åland omfattar: 1) en landskaprapport inklusive landskapspecifika profildiagram, 2) skolspecifika profildiagram för varje kommun och skola, 3) kommun- och skolspecifika fördelningstabeller över alla frågor. I landskaprapporten redogörs för resultaten per landskap i enkäten Hälsa i skolan samt jämförs landskapets situation med hela datamaterialet från året 2009. Från det senaste enkätåret rapporteras ytterligare om skillnaderna mellan könen. För varje indikatorgrupp presenteras två diagram. I det första diagrammet visas resultaten från tidigare år i landskapet och jämförelseresultatet för hela datamaterialet från det senaste året (se diagram 1). Det andra diagrammet visar resultaten enligt kön år 2009, resultaten för hela landskapet och jämförelseresultat från hela datamaterialet. För varje kommun och skola görs profildiagram som motsvarar de landskapspecifika indikatordiagrammen. Dessutom samlas kommunens resultat från alla frågor för år 2009 i en fil. Resultaten presenteras både på landskapnivå och enligt kön. Motsvarande uppgifter om hela datamaterialet presenteras i samma tabell för att det skall vara möjligt att göra jämförelser. Motsvarande filer görs även för varje kommun i jämförelse med landskapet och för varje skola i jämförelse med kommunen. För att trygga datasekretessen levereras inga kommun- eller skolspecifika resultat, om kommunen eller skolan har färre än fem svarande. Likaså levereras inga könsgrupperade resultat, om antalet flickor eller pojkar i skolan som besvarat enkäten är under fem. Ovan nämnda material skickas endast till landskapets kontaktperson. Vi hoppas att kontaktpersonen förmedlar informationen och materialet vidare bl.a. till skolorna, kommunens olika förvaltningsområden såsom social- och hälsovårdssektorn, undervisnings- och bildningssektorn samt till kommunens beslutsfattare. 1 Webbsidan för enkäten Hälsa i skolan är http://www.thl.fi/kouluterveyskysely > På svenska 2 Resultaten från hela landet och från de enskilda landskapen kommer att läggas ut på adressen http://www.thl.fi/kouluterveyskysely > På svenska > Resultat 3 Se indikatorbanken SOTKAnets webbsidor: www.sotkanet.fi. 7
Indikatorerna som beskriver de ungas välfärd är indelade i fem grupper: levnadsförhållanden, skolförhållanden, hälsa, hälsovanor samt hälsokunskap och elevvård. Varje indikatorgrupp omfattar 8 10 indikatorer. En del av indikatorerna baserar sig på enskilda frågor, en del har bildats av en summavariabel som beskriver samma fenomen i koncentrerad form. Indikatorerna beskrivs detaljerat i bilaga 1. Den nedersta stapeln i indikatordiagrammets (se diagram 1) enskilda stapelserie, där en procentandel har markerats, är hela datamaterialets uppgifter för år 2009. De övriga staplarna gäller Åland de år landskapet har deltagit i enkäten. Den mörkast färgade stapeln är landskapets resultat från år 2009, och den kan jämföras med stapeln för hela datamaterialet. I förklaringen till diagrammet anges antalet svarande inom parentes efter årtalet. Antalet staplar kan vara sammanlagt färre än sex, om det som indikatorn beskriver inte har efterfrågats varje år. I diagrammets sidfot anges vilka årskurser som resultaten gäller. I rapportens text koncentrerar man sig i allmänhet på den senaste förändringen, dvs. skillnaden i resultaten mellan åren 2007 och 2009. HÄLSA Hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt En av läkare konstaterad långvarig sjukdom Övervikt Varje dag minst två symptom Trötthet nästan varje dag Ont i nacken eller skuldrorna varje vecka Huvudvärk varje vecka Medelsvår eller svår depression Skoltrötthet Skola, kommun eller landskapet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 12 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 17 23 22 21 22 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=577) Region (n=577) 26 28 34 Standardiserade procentandelar När man betraktar förändringarna måste man förhålla sig kritiskt till enskilda års resultat som avviker från trenden. Ju mindre kommunen är, desto sannolikare är sporadisk variation. Om det finns cirka 100 svarande i en kommun, utgör en svarande en procentenhet. Förändringen i små kommuner (under 100 svarande) borde vara minst 5 procentenheter innan det lönar sig att ägna uppmärksamhet åt den. I stora kommuner är redan en förändring på 2 procentenheter betydelsefull. Indikatorer markerade med en asterisk har ändrats. De förändrade indikatorernas procentandelar kan inte jämföras med de procentandelar som anges i rapporter från tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är ändå sinsemellan jämförbara. % Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Här visas vilka klassnivåers data som visas i diagrammet. Här kan man se vilka färger som illustrerar olika år i diagrammet, antalet svarande för varje år samt det landskap eller annat område som använts som jämförelsematerial. Diagram 1. Mall för profildiagram För att förbättra jämförbarheten mellan ändringsresultaten har indikatorernas procentandelar standardiserats enligt årskurs och kön. Denna standardisering innebär i praktiken att man förutsätter att det finns lika många svarande i varje delmängd enligt årskurs och kön. Siffran som gäller landskapets situation har man fått fram genom att räkna genomsnittet av procenttalen för fyra delmängder. Om antalet svarande är mindre än fem i någon delmängd enligt årskurs och kön, är resultaten inte standardiserade. Procenttalen som diagrammen bygger på presenteras även som bifogade tabeller i slutet av rapporten. I denna rapport redogörs för resultaten för eleverna i klass 8 och 9 i grundskolan och 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet. Resultatet för 1:a och 2:a årets yrkesstuderande presenteras i en separat rapport. 8
DATAMATERIAL Enkäten Hälsa i skolan har genomförts sedan år 1996 i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt i årskurs 2 i gymnasiet. Sedan år 1999 har även eleverna i årskurs 1 i gymnasiet besvarat enkäten. Grundskolorna på Åland har deltagit i enkäten Hälsa i skolan vartannat år sedan år 2001 och gymnasierna sedan år 2003. Antalet svarande i grundskolklasserna 8 och 9 var 211 238 åren 2001 2003 och 584 629 åren 2005 2009. Räknat utifrån Statistikcentralens uppgifter om elevantal täckte materialet från grundskolorna för åren 2001 och 2003 endast 31 39 procent av alla elever i årskurs 8 och 9 i grundskolorna på Åland. Under senare år har materialets täckning varit 84 90 procent. Antalet svarande i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet uppgick till 237 270 åren 2003 2009. I tabell 1 beskrivs materialet enligt årskurs och kön i hela landskapet och i bilaga 6 för de enskilda skolorna. I rapporteringen av resultaten har man i allmänhet analyserat de förändringar som skett i landskapet mellan de två föregående enkätåren. Dessutom har uppmärksamhet fästs vid eventuella trender på längre sikt. Därtill jämförs landskapets resultat med resultatet från datamaterialet för hela landet för år 2009 (Västra Finland och Uleåborgs län samt Åland) och man uppger betydande skillnader mellan könen. Obs! Åren 2001 och 2003 hade materialet från grundskolorna dålig täckning, och därför behandlas inte resultaten från dessa år i rapporten. Tabell 1. De elever i klass 8 och 9 i grundskolan och de 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet som har svarat på enkäten Hälsa i skolan indelade efter klass och kön 2001 2009. Grunds. 8. lk Grunds. 9. lk Gymn. 1. lk Gymn. 2. lk Tills Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Åland Grundskolan 2001 74 52 66 46 238 2003 51 60 61 39 211 2005 171 148 156 133 608 2007 167 150 152 160 629 2009 135 149 143 157 584 Gymnasiet 2003 57 64 49 74 244 2005 64 87 49 70 270 2007 66 70 60 59 255 2009 55 70 40 72 237 9
RESULTAT Årsklasserna 8 och 9 i grundskolan Obs! Åren 2001 och 2003 hade materialet från grundskolorna dålig täckning, och därför behandlas inte resultaten från dessa år i rapporten. Levnadsförhållanden När det gäller eleverna vid grundskolans högre årskurser inträffade det vissa negativa förändringar i deras levnadsförhållanden åren 2005 2009 (diagram 2; bilaga 2). Föräldrarna visste något sämre än för två år sedan var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Föräldrarnas arbetslöshet ökade något och samtalssvårigheter med föräldrarna blev vanligare år 2009. Andelen elever som inte hade en nära vän ökade från 8 procent till 11 procent under åren 2005 2009. Under samma tid ökade också förekomsten av upprepade förseelser (18 % > 21 %). Den enda positiva förändringen var att rökningen minskat bland föräldrarna till elever i grundskolans högre årskurser under de senaste fyra åren: andelen elever i grundskolans högre årskurser som bor i rökande familjer minskade från 38 procent till 30 procent. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser på Åland var levnadsförhållandena till många delar avvikande från hela datamaterialet för år 2009 (diagram 2, bilaga 2). Det var betydligt mer sällsynt att föräldrarna var arbetslösa (12 % vs 30 %). Föräldrarna rökte också mindre och en annan familjestruktur än kärnfamiljen var ovanligare på Åland än i genomsnitt. Föräldrarna visste emellertid sämre än i genomsnitt var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna och samtalssvårigheter med föräldrarna var vanligare än i genomsnitt. Ungdomarna på Åland hade mer pengar för eget bruk än jämfört med hela datamaterialet. Pojkarna hade oftare över 17 euro i veckan för eget bruk än flickorna (diagram 3; bilaga 3). Av pojkarna saknade 16 procent och av flickorna 5 procent nära vänner. Flickorna uppgav oftare än pojkarna att de hade samtalssvårigheter med föräldrarna (27 % vs 15 %). När det gäller övriga indikatorer fanns det inga betydande skillnader mellan pojkar och flickor. Indikatorer som undersöks: Familjestrukturen någon annan än kärnfamiljen: Elevens familj är någon annan än kärnfamiljen. Minst en av föräldrarna röker: Minst en av föräldrarna röker nuförtiden. Minst en av föräldrarna har varit arbetslös under året: Minst en av föräldrarna har varit arbetslös eller permitterad under året. Mer än 17 euro för eget bruk per vecka: Eleven har i medeltal mer än 17 euro för eget bruk per vecka. Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna: Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Samtalssvårigheter med föräldrarna: Eleven kan nästan aldrig tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter. Har inga nära vänner: Eleven saknar en nära vän med vilken han eller hon förtroligt kan diskutera personliga angelägenheter. Har blivit fysiskt hotad under året: Eleven har upplevt fysiskt hot om han eller hon under året har blivit bestulen genom hot, hotats med våld eller blivit överfallen. Upprepade förseelser under året: Eleven har under året gjort sig skyldig till minst två av följande förseelser eller minst två gånger gjort följande: klottrat, skadat skolans egendom, skadat annan egendom, stulit, slagit någon. 10
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Familjestrukturen någon annan än kärnfamilj 21 Minst en av föräldrarna röker Minst en av föräldrarna varit arbetslös under det senaste året 30 35 Mer än 17 euro för eget bruk per vecka Föräldrar vet inte alltid var deras barn är på veckoslutskvällarna 28 38 Samtalssvårigheter med föräldrarna Har inga nära vänner 9 10 Har varit fysiskt hotad under det senaste året Upprepade förseelser eller brott under det senaste året 20 19 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 2. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009. LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Familjestrukturen någon annan än kärnfamilj 21 Minst en av föräldrarna röker Minst en av föräldrarna varit arbetslös under det senaste året 30 35 Mer än 17 euro för eget bruk per vecka Föräldrar vet inte alltid var deras barn är på veckoslutskvällarna 28 38 Samtalssvårigheter med föräldrarna Har inga nära vänner 9 10 Har varit fysiskt hotad under det senaste året Upprepade förseelser eller brott under det senaste året 20 19 Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 3. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009. 11
Skolförhållande För eleverna i grundskolans högre årskurser har det inträffat både positiva och negativa förändringar i skolförhållandena under de senaste två åren (diagram 4; bilaga 2). Den största förändringen var ökningen av antalet skololycksfall. År 2007 råkade 23 procent av eleverna ut för ett olycksfall i skolan, då motsvarande andel år 2009 var 30 procent. Även andelen elever som inte alls tycker om att gå i skola ökade något. Positivt var att de fysiska skolförhållandena och arbetsklimatet blivit bättre och att mobbningen minskat under de senaste två åren. År 2009 mobbades 6 procent av eleverna åtminstone en gång per vecka. Upplevelserna av att bli hörd i skolan ökade under åren 2005 2009. Jämfört med hela datamaterialet upplevde eleverna i grundskolans högre årskurser på Åland betydligt oftare att de att de blir hörda i skolan (diagram 2, bilaga 2). De fysiska skolförhållandena var bättre än i genomsnitt. Skololycksfall, problem i anslutning till skolans arbetsklimat och svårigheter i skolarbetet var däremot vanligare på Åland. Därtill var andelen elever som upplever att arbetsmängden i skolarbetet är för stor större än jämfört med hela materialet. Flickorna upplevde i klart större utsträckning än pojkarna brister i skolans fysiska arbetsförhållanden (diagram 5; bilaga 3). Flickorna upplevde också oftare än pojkarna problem i skolans arbetsklimat och att arbetsmängden i skolarbetet är för stor. Indikatorer som undersöks: Brister i skolans fysiska arbetsförhållanden: De faktorer som inverkar menligt på arbetet är utrymmesbrist, buller, olämplig belysning, dålig ventilation, temperatur, smuts, obekväma arbetsstolar eller arbetsbord, dåliga sociala utrymmen, risk för olycksfall. Olycksfall i skolan under läsåret: Minst ett olycksfall som krävt besök på hälsovårdsmottagningen har under läsåret drabbat en elev i skolan eller på skolvägen. Problem i skolans arbetsklimat: Består av fyra påståenden om relationerna till lärarna och stämningen i klassen (Mina lärare väntar sig för mycket av mig i skolan, Lärarna bemöter oss elever rättvist, Eleverna i min klass trivs bra tillsammans, Arbetsron i min klass är god), av två olägenheter i anslutning till arbetsmiljön (Orolig arbetsmiljö, Brådska) samt av tre frågor om interaktion i samband med frågorna om studiesvårigheter (Att arbeta i grupp, Att komma överens med skolkamraterna, Att komma överens med lärarna). Upplever att han/hon inte blir hörd i skolan: Består av tre påståenden som beskriver interaktionen mellan lärarna och eleverna (Lärarna uppmuntrar mig att säga min egen åsikt under lektionerna, Lärarna är intresserade av hur det går för mig, Elevernas åsikter beaktas i skolutvecklingsarbetet). Arbetsmängden i skolarbetet för stor: Arbetsmängden i skolarbetet har under läsåret hela tiden eller ganska ofta varit för stor. Svårigheter i skolarbetet*: Svårigheterna i skolarbetet mättes med hjälp av följande: att göra läxorna, att förbereda sig för prov, att hitta den studieteknik som passar bäst, att utföra uppgifter som kräver egna initiativ, att utföra skriftliga uppgifter, att utföra uppgifter som kräver läsning, att följa med i undervisningen. Brist på hjälp med skolgången och studierna*: Eleven får sällan eller nästan aldrig hjälp med skolgången eller studierna från skolan eller hemmet. Mobbad minst en gång per vecka: Eleven har under terminen blivit mobbad i skolan cirka en gång per vecka eller oftare. Skolkat minst 2 dagar per månad: Eleven har skolkat åtminstone två hela skoldagar per månad. Tycker inte alls om att gå i skolan: Eleven tycker för närvarande inte alls om att gå i skolan. *Skalan för den indikator som kartlägger svårigheterna i studierna ändrades år 2006 och skalan för den indikator som kartlägger bristen på hjälp vid svårigheter med skolgången ändrades år 2004. På grund av dessa ändringar är indikatorernas procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är ändå sinsemellan jämförbara. 12
SKOLFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Brister i den fysiska arbetsmiljön i skolan Ett skololycksfall under läsåret Problem med arbetsandan i skolan Upplever att ingen lyssnar på i skolan För mycket skolarbete Studiesvårigheter Brist på hjälp i skolgången och studierna Har blivit mobbad minst en gång i veckan Har skolkat minst 2 dagar under den senaste månaden Tycker inte alls om att gå i skolan 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 6 8 9 9 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 23 27 29 32 38 53 THL: Hälsa i skolan Diagram 4. Skolförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009. SKOLFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Brister i den fysiska arbetsmiljön i skolan Ett skololycksfall under läsåret Problem med arbetsandan i skolan Upplever att ingen lyssnar på i skolan För mycket skolarbete Studiesvårigheter Brist på hjälp i skolgången och studierna Har blivit mobbad minst en gång i veckan Har skolkat minst 2 dagar under den senaste månaden Tycker inte alls om att gå i skolan 53 23 27 29 38 32 9 8 9 6 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 5. Skolförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009. 13
Hälsa Förändringarna i hälsan hos eleverna i grundskolans högre årskurser var i huvudsak negativa (diagram 6, bilaga 2). Andelen unga som ansåg sitt hälsotillstånd vara medelmåttigt eller dåligt har ökat under de två senaste åren. Därtill lider eleverna oftare än tidigare av långtidssjukdomar och skoltrötthet år 2009. Skoltröttheten ökade från 14 procent till 22 procent. Upplevelsen av smärtor i nacke och axlar samt huvudvärk varje vecka har blivit vanligare under de senaste fyra åren. Även andelen deprimerade ökade, år 2005 hade 15 procent av eleverna medelsvår eller svår depression, då motsvarande andel år 2009 var 20 procent. Positivt var att andelen elever som känner sig trötta dagligen minskat från 25 procent till 21 procent under de senaste två åren. Jämfört med hela datamaterialet var andelen elever som har upprepade smärtor i nacke och axlar minst en gång i veckan färre bland eleverna i grundskolans högre årskurser på Åland (diagram 2, bilaga 2). Trötthet varje dag och upplevelsen av minst två symtom varje dag var vanligare än i genomsnitt. Även depression och skoltrötthet var vanligare på Åland. På Åland upplevde eleverna vid grundskolans högre årskurser oftare sitt hälsotillstånd på sin höjd som medelmåttigt än jämfört med hela materialet. Flickorna upplevde sitt hälsotillstånd klart oftare som medelmåttigt eller dåligt jämfört med pojkarna (diagram 7; bilaga 3). Flickorna hade betydligt oftare än pojkarna flera dagliga symtom och trötthet samt smärtor i nacke eller axlar och huvudvärk varje vecka. Även medelsvår eller svår depression och skoltrötthet var vanligare bland flickorna än bland pojkarna. Pojkarna var däremot klart oftare överviktiga än flickorna. Indikatorer som undersöks: Hälsotillståndet medelmåttigt eller dåligt: Eleven upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Långvarig sjukdom konstaterad av läkare: Eleven har någon långvarig sjukdom, något fel eller något handikapp som konstaterats av läkare, och denna sjukdom är ett hinder i det dagliga arbetet. Övervikt: Eleven är överviktig enligt viktindexet (BMI). Minst två dagliga symtom*: Eleven har nästan dagligen haft minst två av följande symtom under halvåret: smärtor i nacke/axlar, smärtor i ryggens nedre del, ont i magen, spänning eller nervositet, irritation eller vredesutbrott, insomningssvårigheter eller uppvaknande om nätterna, huvudvärk, trötthet eller svaghet. Trötthet nästan dagligen: Eleven har nästan dagligen varit trött eller känt sig svag under halvåret. Smärtor i nacke eller axlar varje vecka: Eleven har minst en gång i veckan haft ont i nacken eller axlarna under halvåret. Huvudvärk varje vecka: Eleven har minst en gång i veckan haft huvudvärk under halvåret. Medelsvår eller svår depression: Depression mäts med 12 frågor från Raitasalos enkät om sinnesstämning, vilken baserar sig på Becks depressionsmätare. Skoltrötthet: Skoltrötthet mäts med tre frågor som bygger på Salmela-Aros och Näätänens skoltrötthetsmätare BBI- 10. Skoltrötthet är trötthet som gränsar till utmattning, en cynisk attityd till arbetet och minskat intresse för studierna samt en känsla av att man är oduglig och otillräcklig som elev. *År 2004 tog man bort frågorna om symtom på astma och allergisk snuva. På grund av denna ändring är indikatorns procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är sinsemellan jämförbara. 14
HÄLSA Standardiserade procentandelar Åland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt En av läkare konstaterad långvarig sjukdom Övervikt Varje dag minst två symptom Trötthet nästan varje dag 10 17 16 18 15 Ont i nacken eller skuldrorna varje vecka Huvudvärk varje vecka 30 32 Medelsvår eller svår depression 13 Skoltrötthet 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 13 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 6. Hälsoindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009. HÄLSA Standardiserade procentandelar Åland 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt En av läkare konstaterad långvarig sjukdom Övervikt Varje dag minst två symptom Trötthet nästan varje dag 10 17 16 18 15 Ont i nacken eller skuldrorna varje vecka Huvudvärk varje vecka 30 32 Medelsvår eller svår depression Skoltrötthet 13 13 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 7. Hälsoindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009. 15
Hälsovanor I fråga om hälsovanorna skedde det både positiva och negativa förändringar bland eleverna i grundskolklasserna 8 och 9 (diagram 8; bilaga 2). Det blev vanligare att äta allt som ingår i skolmåltiden år 2009. Andelen elever som motionerar för lite och som röker dagligen ökade år 2007, men andelen har minskat under de senaste två åren. År 2009 röker var tionde elev dagligen. Däremot har det blivit vanligare att äta ohälsosamma mellanmål i skolan under de senaste två åren. Ett större antal elever än tidigare i grundskolans högre årskurser lägger sig sent under skolveckan. Andelen elever som lägger sig efter klockan 23 har ökat från 30 procent till 39 procent under de senaste fyra åren. Jämfört med hela materialet åt eleverna på Åland något oftare allt det som ingår i skollunchen (diagram 2; bilaga 2). Tandborstning enligt rekommendationerna var vanligare än i genomsnitt. Därtill rökte eleverna vid grundskolans högre årskurser på Åland mindre än jämfört med hela materialet. Däremot var det vanligare att eleverna på Åland utövade för lite motion och lade sig sent under skolveckan. Flickorna lämnade oftare än pojkarna någon del av skolmåltiden oäten (diagram 9; bilaga 3). 58 procent av pojkarna och 49 procent av flickorna försummade att borsta tänderna i enlighet med rekommendationerna. Indikatorer som undersöks: Äter inte allt som ingår i skolmåltiden: Eleven låter vanligen bli att äta något av följande som ingår i skolmåltiden: huvudrätt, sallad, mjölk eller surmjölk, bröd. Ohälsosamma mellanmål i skolan minst två gånger per vecka: Eleven äter söta eller feta mellanmål i skolan under skolveckan minst två gånger per vecka. Tandborstning mer sällan än två gånger per dag: Eleven borstar sina tänder mer sällan än två gånger per dag. Motionerar alltför lite varje vecka*: Eleven motionerar alltför lite om något av följande villkor är uppfyllt: 1) ägnar sig på fritiden åt idrott eller motion mer sällan än fyra gånger i veckan åtminstone en halv timme åt gången, 2) ägnar sig på fritiden åt motion som gör en andfådd och svettig mindre än två timmar i veckan. Motionsindikatorn grundar sig på rekommendationerna om hälsomotion för unga i UKK-institutets motionskaka. Lägger sig senare än klockan 23: Eleven går vanligen på skoldagarna och lägger sig efter klockan 23. Röker dagligen: Eleven röker en gång om dagen eller oftare. Ordentligt berusad minst en gång i månaden: Eleven dricker sig ordentligt berusad minst en gång i månaden. Prövat minst en gång olagliga droger: Eleven har minst en gång prövat marijuana, hasch, ecstasy, Subutex, heroin, kokain, amfetamin, LSD eller annan motsvarande narkotika. * Motionsindikatorn ändrades år 2007. På grund av denna ändring är indikatorns procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är sinsemellan jämförbara. 16
HÄLSOVANOR Standardiserade procentandelar Åland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Äter inte allt som ingår i skolmåltiden Ohälsosamma mellanmål i skolan minst två gånger per vecka 29 65 Tandborstning mindre än två gånger per dag 58 Motionerar för lite per vecka 51 Läggdagstid senare än 23 27 Röker dagligen Ordentligt berusad minst en gång i månaden 15 16 Prövat minst en gång på olagliga droger 5 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 8. Hälsovaneindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009. HÄLSOVANOR Standardiserade procentandelar Åland 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Äter inte allt som ingår i skolmåltiden 65 Ohälsosamma mellanmål i skolan minst två gånger per vecka 29 Tandborstning mindre än två gånger per dag 58 Motionerar för lite per vecka 51 Läggdagstid senare än 23 27 Röker dagligen Ordentligt berusad minst en gång i månaden 15 16 Prövat minst en gång på olagliga droger 5 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 9. Hälsovaneindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009. 17
Hälsokunskap och elevvård När det gäller elevvården har det skett både positiva och negativa förändringar för eleverna i grundskolans högre årskurser under de senaste två åren (diagram 10; bilaga 2). Andelen elever som ansåg det svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning ökade från 12 procent till 18 procent och andelen elever som ansåg det svårt att komma till skolläkarens mottagning från 35 procent till 40 procent. År 2007 var 14 procent av eleverna missnöjda med skolhälsovården och två år senare var andelen missnöjda 22 procent. Negativt var också att en något större andel elever än tidigare inte var intresserade av de teman som ingår i hälsokunskap och att kunskaperna om sexuell hälsa hos eleverna i grundskolans högre årskurser försämrats något år 2009. På Åland förhöll sig eleverna i grundskolans högre årskurser klart mer negativt till hälsokunskap än eleverna i årskurs 8 och 9 i hela materialet (diagram 2; bilaga 2). De hade sämre kunskaper än i genomsnitt om sexuell hälsa och om alkohol och andra droger. Möjligheten att komma till skolhälsovårdarens mottagning upplevdes också som något svårare än i genomsnitt, men möjligheten att komma till skolläkarens mottagning upplevdes som lättare än i genomsnitt. Pojkarna var mer sällan intresserade av hälsokunskapens teman än flickorna (diagram 11; bilaga 3). Pojkarna hade sämre kunskaper både om sexuell hälsa samt om alkohol och andra droger än flickorna. Flickorna upplevde det svårare än pojkarna att komma till skolläkarens mottagning och var missnöjdare än pojkarna med skolhälsovården i fråga om personliga angelägenheter. Indikatorer som undersöks: Hälsokunskapens teman intresserar inte: Hälsokunskapens undervisningsteman intresserar inte eleven. Undervisningen i hälsokunskap ökar inte förmågan att sköta sin hälsa: Eleven anser att undervisningen i hälsokunskap inte ökar förmågan att sköta sin hälsa. Svaga kunskaper om sexuell hälsa*: Består av sex påståenden om sexuell hälsa. Svaga kunskaper om alkohol och andra droger: Består av sex påståenden om tobak, snus och alkohol. Brist på hjälp i andra angelägenheter än sådana som rör skolgång: Eleven får ganska lite eller mycket lite hjälp med andra problem än problem i anslutning till skolgången av skolhälsovårdare, läkare, skolpsykolog, kurator och lärare. Svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning: Eleven upplever att det är ganska eller mycket svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning. Svårt att komma hos skolläkaren: Eleven upplever att det är ganska eller mycket svårt att komma till skolläkarens mottagning. Missnöjd med skolhälsovården i fråga om personliga angelägenheter: Eleven är ganska eller mycket missnöjd med skolhälsovårdens verksamhet i fråga om personliga angelägenheter, t.ex. sexuella frågor eller depression. *År 2004 togs påståendet om homosexualitet bort. På grund av denna ändring är indikatorns procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är ändå sinsemellan jämförbara. 18
HÄLSOKUNSKAPER OCH ELEVVÅRD Standardiserade procentandelar Åland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Hälsokunskapens teman intresserar inte Undervisningen i hälsokunskap ökar inte färdigheterna att sköta sin hälsa Svaga kunskaper om sexuell hälsa 19 20 25 Dåliga kunskaper om alkohol och andra droger Brist på hjälp i andra angelägenheter än sådana som rör skolgång Svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning 12 14 20 Svårt att komma till skolläkarens mottagning Missnöjd med skolhälsovården i fråga om personliga problem * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan 23 43 THL: Hälsa i skolan Diagram 10. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan 2001 2009 samt jämförelseuppgifterna år 2009. HÄLSOKUNSKAPER OCH ELEVVÅRD Åland 2009 Standardiserade procentandelar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Hälsokunskapens teman intresserar inte Undervisningen i hälsokunskap ökar inte färdigheterna att sköta sin hälsa Svaga kunskaper om sexuell hälsa 19 20 25 Dåliga kunskaper om alkohol och andra droger Brist på hjälp i andra angelägenheter än sådana som rör skolgång Svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning 12 14 20 Svårt att komma till skolläkarens mottagning Missnöjd med skolhälsovården i fråga om personliga problem 23 43 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 11. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år 2009. 19
Första och andra årets studerande i gymnasiet Levnadsförhållanden När det gäller gymnasieelevernas levnadsförhållanden skedde det vissa positiva förändringar (diagram 12; bilaga 4). Rökningen bland gymnasieelevernas föräldrar minskade klart från början av år 2005; år 2009 uppgav en knapp femtedel att minst en av föräldrarna röker. Även andelen familjer med en annan familjestruktur än kärnfamiljen och samtalssvårigheter med föräldrarna har minskat bland gymnasieeleverna under de senaste fyra åren. Däremot har allt fler elever för varje år uppgett att deras föräldrar inte vet var barnen tillbringar veckoslutskvällarna på sex år ökade andelen från 31 procent till 42 procent. Jämfört med hela datamaterialet levde gymnasieeleverna på Åland oftare i en kärnfamilj (diagram 2; bilaga 2). Deras föräldrar rökte och var arbetslösa mer sällan än i genomsnitt. Gymnasieeleverna på Åland gjorde sig mer sällan skyldiga till upprepade förseelser än jämfört med hela materialet. På Åland hade gymnasieeleverna i genomsnitt betydlig mer pengar för eget bruk än i genomsnitt. Föräldrarna hade emellertid sämre vetskap om var barnen tillbringade veckoslutskvällarna än i genomsnitt. Samtalssvårigheter med föräldrarna var vanligare bland gymnasieeleverna på Åland än i hela materialet. Flickorna i gymnasiet uppgav något oftare än pojkarna att deras föräldrar rökte (diagram 13; bilaga 5). Därtill hade flickorna oftare än pojkarna samtalssvårigheter med sina föräldrar. Pojkarna hade oftare än flickorna mer än 17 euro för eget bruk per vecka. Indikatorer som undersöks: Familjestrukturen någon annan än kärnfamiljen: Elevens familj är någon annan än kärnfamiljen. Minst en av föräldrarna röker: Minst en av föräldrarna röker nuförtiden. Minst en av föräldrarna har varit arbetslös under året: Minst en av föräldrarna har varit arbetslös eller permitterad under året. Mer än 17 euro för eget bruk per vecka: Eleven har i medeltal mer än 17 euro för eget bruk per vecka. Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna: Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Samtalssvårigheter med föräldrarna: Eleven kan nästan aldrig tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter. Har inga nära vänner: Eleven saknar en nära vän med vilken han eller hon förtroligt kan diskutera personliga angelägenheter. Har blivit fysiskt hotad under året: Eleven har upplevt fysiskt hot om han eller hon under året har blivit bestulen genom hot, hotats med våld eller blivit överfallen. Upprepade förseelser under året: Eleven har under året gjort sig skyldig till minst två av följande förseelser eller minst två gånger gjort följande: klottrat, skadat skolans egendom, skadat annan egendom, stulit, slagit någon. 20