Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11)
Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen att högskolepedagogisk utbildning, eller motsvarande, var ett av kraven för att vara behörig som lektor resp. adjunkt. Samtidigt fanns i förordningen en tidsbegränsningsgrund för att anställa personer som ännu inte förvärvat den behörigheten. Denna skrivning försvann 1 januari 2011 och varje högskola fick därefter själv bestämma hur man skulle förhålla sig till det tidigare kravet på högskolepedagogisk kompetens för en läraranställning. Högskolan i Halmstad fastställde i sin anställningsordning att kravet på högskolepedagogisk utbildning 10 veckor/15 hp, eller motsvarande, för lektorer och adjunkter skulle kvarstå med den reservationen att, om personen inte hade kompetensen, skulle den förvärvas inom två år från anställningens början. Högskoleförordningen angav aldrig omfattning eller innehåll i en högskolepedagogisk utbildning. Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) rekommenderade därför (2005-11-17) lärosätena att betrakta 10 veckors heltidsstudier på avancerad nivå som en rimlig omfattning och angav dessutom sex mål för att identifiera innehållet i utbildningen (bilaga 1). SUHF menade att behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningar (BHU), formade efter dessa riktlinjer, skulle leda till behörighet på alla lärosäten i landet. SUHF följde 2010 upp med en ny rekommendation till lärosätena att säkerställa att alla lärare skall ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snarast möjligt efter det att de erhållit tillsvidareanställning. Behovet av dokumenterad formell högskolepedagogisk kompetens har vuxit sig starkare på lärosätet. Anställningsordningen kräver tio veckors behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande, inte bara vid anställning av lektorer och adjunkter, utan också vid befordran av adjunkt till lektor. 2012 infördes en meriteringsväg baserad på pedagogisk skicklighet, där kompetensen behörig lärare är grunden för att söka titlarna meriterad- och excellent lärare (Dnr 59-2012-1740). Från och med ht. 2015 ska den som utses till examinator i en kurs ha högskolepedagogisk kompetens. (Dnr L 2013-50). På Högskolan i Halmstad finns lärare som inte är behöriga i bemärkelsen av att de saknar en dokumenterad formell högskolepedagogisk kompetens, d.v.s. ett kursintyg för 15 hp behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, eller ett intyg i form av en motsvarandebedömning. Lärare som anställdes före 2002, eller lärare som av olika skäl inte haft möjlighet att genomgå utbildningen, så som det var planerat efter anställningen, finns i denna grupp. Denna handläggningsordning anger hur Högskolan i Halmstad ska bistå lärare att erhålla formell högskolepedagogisk kompetens. Behörig lärare Begreppet behörig lärare anger inte graden av pedagogisk skicklighet, utan markerar att läraren genomgått en högskolepedagogisk utbildning eller har bedömts ha motsvarande kompetens. Målen för den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik och vad som kan bedömas vara motsvarande kunskaper framgår av bilaga 2, hämtad ur Anställningsordning för lärare, doktorander, amanuenser och assistenter vid högskolan i Halmstad (2013-09-13). I normalfallet ska den lärare som saknar formell kompetens för att vara behörig lärare genomföra de behörighetsgivande högskolepedagogiska kurserna som lärosätet erbjuder. Har läraren genomfört kurser som kan tillgodoräknas finns en särskild ordning för detta (Dnr 561 2008 489). Denna handläggningsordning tillför ytterligare ett sätt att erhålla formell högskolepedagogisk behörighet genom att pröva reell kompetens i en motsvarandebedömning. Information om prövning Sektionscheferna informerar lärarna inom sektionen om möjligheten till och villkoren för prövning av högskolepedagogiska meriter. Sida 4 (11)
Genomförande av prövning via tillgodoräknande Den som genomgått BHU om 10 veckor vid annat lärosäte uppfyller automatiskt kravet på högskolepedagogisk utbildning för anställning vid Högskolan i Halmstad. Den som genomgått delar av BHU ska komplettera utbildningen till 10 veckor för att uppfylla behörighetskravet för anställning. Det är möjligt att tillgodoräkna avklarade kurser från andra lärosäten. Eftersom kursernas uppläggning varierar stort mellan lärosätena är det oftast den enklaste lösningen att läraren slutför utbildningen vid det lärosäte där den påbörjats. Tillgodoräknandeärenden handläggs och beslutas av examinator för lärosätets behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser. Åberopade intyg på genomförd kurs, kursplaner och litteraturlistor jämförs med lärandemålen i BHU-kurserna som Högskolan i Halmstad arrangerar. Andra typer av (högskole-)pedagogiska utbildningar kan utgöra grund för tillgodoräknande av delar av BHU. Högskolepedagogiska/ämnesdidaktiska kurser som inte ingår i behörighetsgivande utbildning, utbildningar på avancerad nivå efter lärarexamen samt övriga kurser och utbildningar på avancerad nivå som inriktas mot vuxnas lärande Övriga pedagogiska utbildningar (pedagogik, lärarutbildning, vuxenpedagogik etc.) kan tillsammans med lärarerfarenhet utgöra meriter i en motsvarandebedömning (se nedan). Lärare som saknar 10 veckors (15 hp) BHU, eller delar därav, kan ansöka om validering av reell kompetens, med eller utan åberopande av adekvata utbildningar. Bedömning av åberopade utbildningar och kurser skall följa det förslag som formulerades i Pilotutprojektets rapport (bilaga 3). Valideringen sker mot de mål som finns i SUHF:s rekommendationer (bilaga 1). Den sökande ska lämna in ett skriftligt underlag, t.ex. i form av en meritportfölj där läraren redogör för sina undervisningserfarenheter och utbildningar samt argumenterar för varför dessa är exempel på en kompetens som motsvarar de lärandemål som återfinns i SUHF:s mål från 2005. Den portföljmodell som används av lärosätet för pedagogisk meritering kan med fördel användas. Under processen med att fastställa underlaget för valideringen kan den sökande komma att upptäcka svårigheter att styrka sin kompetens avseende alla mål i SUHF:s rekommendationer. Då skall den sökande i samarbete med examinator för BHU-kurserna utarbeta en individuell plan för tillägnandet av de lärandemål i de lokala BHU-kurserna som ännu ej kan styrkas i ansökan, och med godkänt resultat avsluta de återstående momenten. Intyg på kompletterande studier bifogas sedan ansökan om motsvarandebedömning. Ansökan lämnas till registrator@hh.se och bereds av rekryteringskommittén. En sakkunnig (intern eller extern) med behörighet att bedöma pedagogiska portföljer granskar portföljen och formulerar ett skriftligt omdöme om hur den sökandes kompetens motsvarar kriterierna för behörig lärare och meddelar rekryteringskommittén som bereder ett beslutsförslag till rektor. Den sökande kan kallas till en kompletterande intervju. Beslut efter genomförd prövning Resultat från genomförd prövning utgör arbetsgivarens beslut om i vilken utsträckning den prövade lärarens högskolepedagogiska meriter motsvarar den behörighetsgivande högskole-pedagogiska utbildningen. Sida 5 (11)
Erkännandets giltighet Beslutet utgör inte resultat från examination i högskolepedagogisk utbildning. Erkännandets giltighet ska ses i förhållande till de krav på anställda lärares högskolepedagogiska kompetens som arbetsgivaren vid Högskolan i Halmstad ställer. Erkännandets giltighet därutöver kan inte säkerställas. Sida 6 (11)
Bilaga 1 Sveriges Universitets- 2005-11-17 & Högskoleförbund Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande Förbundsförsamlingen beslutade vid sitt sammanträde den 17 november 2005 att anta rekommendationer till målbeskrivningar och att bedömning gjord på ett lärosäte att om målen är uppfyllda för en individ skall erkännas på ett annat. Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning Omfattning: Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier. Förkunskaperna utgörs av krav på examen från grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande kompetens förvärvad genom yrkesverksamhet. Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap 9 högskolelagen fram till 2007, och efter den 1/7 2007 i enlighet med de målformuleringar som kommer att beslutas för den avancerade nivån) Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningens övergripande mål är: Att kursdeltagaren skall ha utvecklat kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan. Detta innebär att kursdeltagaren skall ha utvecklat Kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande utifrån relevant konstnärligt utvecklingsarbete. Förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera högskoleutbildning på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande. Ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor såsom vetenskaplighet/ konstnärlighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling iden högre utbildningen. Kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning. Förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat/resultat av konstnärligt utvecklingsarbete som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen. Och redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till relevant utbildningsvetenskaplig teori och forskning. Sida 7 (11)
Bilaga 2 kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande utifrån relevant konstnärligt utvecklingsarbete, förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera högskoleutbildning på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor såsom vetenskaplighet/ konstnärlighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling iden högre utbildningen kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat/resultat av konstnärligt utvecklingsarbete som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen och redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till relevant utbildningsvetenskaplig teori och forskning (Sveriges Universitets- & Högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer 2005-11-17) Även mångfalds-, jämställdhets- och genuskunskap bör ingå i utbildningen (Regleringsbrev för budgetåret 2004) Sida 8 (11)
Bilaga 3 Med utgångspunkt i de föreslagna målen för BHU samt i den dokumentation av högskolepedagogisk utbildning som vi föreslår, förs nedan ett principiellt resonemang om hur olika utbildningsmeriter kan vägas mot dessa mål. Utgångspunkter: Den sökande måste visa kursintyg eller utbildningsbevis på de utbildningsmeriter som ska prövas. Kursplan eller utbildningsbeskrivning bör om möjligt bifogas. Om sökande hänvisar till examensarbeten eller andra självständiga arbeten inom området ska dessa bifogas. Principerna bör vara en huvudsaklig överensstämmelse med målen när det gäller utbildning som avslutats före 2003, med hänsyn till att sökande som skaffat sig meriter tidigare inte kunde rikta sin kompetensutveckling mot dessa. (Detta gäller kanske i första hand kravet på att ett självständigt arbete ska ingå). Man bör tänka sig en övergångsperiod. Även när det gäller nivå i förhållande till Bolognareformen kommer under en lång övergångsperiod ett krav på avancerad nivå att vara omöjlig att uppfylla. Övergångsperiod behövs. Grunden för en motsvarandebedömning är således att göra en jämförelse mellan målen för BHU och de mål som de andra kurser och utbildningar har, som den sökande hänvisar till. Den jämförelsen är specifik för varje fall och några kompletta listor över vilka utbildningar och kurser som har inslag som kan motsvara BHU går inte att åstadkomma. Nedan har vi valt ut några utbildningar och examina med pedagogiskt innehåll för att exemplifiera hur en sådan argumentering kunde se ut och vilka beslut den kunde leda till. Vi har valt några exempel för att visa att en jämförelse av mål kan visa att flera pedagogiska utbildningar som många kanske tar för givet kan ge ungefär samma kompetens som BHU inte kommer att kunna räknas som motsvarande när man jämför mot målen. Sammanställningen gör inga anspråk på fullständighet eller en uttömmande argumentering utan ska ses som exempel på hur en jämförelse kan utfalla. Det går inte att göra en generell mall för hur olika utbildningar med pedagogiskt innehåll ska bedömas i alla de olika sammanhang som rekrytering av lärare i högskolan innefattar. 1 Lörstad, B. m.fl. (2005). Pedagogisk utbildning för högskolans lärare Slutrapport från Pilotprojektet vid Lunds Universitet Lund (sidorna 74-77). Sida 9 (11)
Nedan har vi grupperat ett antal olika utbildningar för att visa hur en argumentering kan se ut. Vi har delat in utbildningarna i tre grupper, med olika närhet till BHU. Exempel på utbildningar: Specialpedagogexamen 60p Folkhögskolelärarexamen Flyglärarexamen Examen från vårdlärarutbildning före 2001, 60p. Resonemang Utbildning på avancerad nivå efter annan lärarexamen. Kan ev. vara inriktad på studenter i högskolan. Olika lärarutbildningar som inriktats mer eller mindre på lärandet hos vuxna studerande eller på särskilda kategorier av studenter. Målen för dessa examina har viss överensstämmelse med målen för BHU. De borde kunna bedömas ha givit en viss grund för utveckling av högskolepedagogisk kompetens, om de t ex kombinerats med erfarenhet av undervisning i högskolan. Sida 10 (11)
3. Övriga utbildningar/examina med pedagogiskt innehåll Exempel på utbildningar: Äldre lärarutbildning för skola eller förskola. Lärarexamen 120-220p. Examen från personal- och arbetslivsprogram 120/160p. Pedagogik 1-60p Vuxenpedagogik 1-60p Resonemang Utbildningarna ligger främst på grundnivå. Målen innefattar kunskaper om lärande i vid mening, men i andra sammanhang och för andra målgrupper än högskolans. Ämnesutbildning på grundnivå inom högskolan. Målen innefattar kunskaper om lärande, men inte/sällan med en särskild inriktning på studenters lärande i högskolan. Utbildningarnas mål har liten överensstämmelse med de för BHU. Utbildningarna bör inte ensamma anses ge grund för utveckling av högskolepedagogisk kompetens. Sida 11 (11)