Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft



Relevanta dokument

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Allt går med elektricitet!

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Åtgärdsarbete för renare vatten

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Vattenfall Vattenkraft AB

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Urvalet av vattenkraftanläggningar är inte representativt för att dra slutsats om 4,7 % produktionshöjning i Sverige

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Att definiera god ekologisk potential

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Samtliga inventerade vattendrag

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Vänern Problematiken sett ur Vattenfalls perspektiv

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Mellanbygdens vattenråd

Dalälvens naturvärden

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Förebyggande åtgärder mot översvämningar är lönsamma

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Juli, Augusti

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Kunskapsunderlag för delområde

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Växthuset. Föräldrar / Förskola - Våren Genomsnitt Salems kommun. 2. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Växthuset föregående år

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet

Gemensamt delprogram för stormusslor

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan för Hovgårdsån

PM för objekt AC , väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun.

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Yttrande över motion Giftfri region

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum Tid 16:00 Protokoll nr :1 Plats Annas Café

Vattenkraften och miljön

Naturvärdeskarta

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Vattenkraft och Miljö

Transkript:

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19

Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft i Ramdirektivet för vatten, ålförordningen och miljökvalitetsmål Worst-case scenario produktion och reglerkapacitet: - Produktionsförluster för Vattenfall upptill 4 TWh per år, eller motsvarande 12% av Vattenfalls produktion i Sverige. - Minskning i användning av korttidsreglering kommer ha betydande effekt på reglerkapacitet. Ändrad korttidsreglering och mer naturliga variationer i vattenstånd i reglerade sjöar och älvar innebär att reglerkapaciteten måste ersättas. Projektet syftar till att hitta och genomföra åtgärder som har ingen/liten effekt på produktion och reglerkapacitet samt god miljönytta. Åtgärder i sidovattendrag i älvar med storskalig vattenkraft och åtgärder i småskalig vattenkraft har identifierats som tänkbara. Göta älv och Luleälven (storskalig vattenkraft) samt Upperudsälven och Säveån (småskalig vattenkraft) utvalda för pilotstudier.

Storskalig vattenkraft - introduktion Fiskvandring mellan sidovattendrag och huvudälven är ofta förhindrad beroende på reglering för vattenkraftproduktion. Lek- och uppväxtområden för fisk finns ofta i sidovattendrag men inte i huvudälven (exempel öring) Framgångsrikt återskapande av fiskvandring är beroende av tillgång till lek- och uppväxtområden i sidovattendraget. Åtgärder i sidovattendrag kan ses som kompensatoriska.

Storskalig vattenkraft Göta älv Kartläggning av alla mynningsområden (diken, bäckar och större vattendrag) via fastighetskartan. Inventering med båt där mynningsområdet dokumenteras. Bedömning om förekomst av vandringshinder. Utav 91 inventerade mynningsområden bedöms: - 4 som definitiva vandringshinder - 5 som partiella vandringshinder

Storskalig vattenkraft prioteringsmodell Värdefulla lek- och uppväxtområde för öring uppströms varje vandringshinder summeras till ett s.k. nyttoindex. Prioriteringen av vilket vandringshinder som ger störst nyttoindex görs genom jämförelse av alla vandringshinder i alla biotopkarterade sidovattendrag. För att ett vandringshinder ska vara prioriterat för åtgärd krävs att fri vandringsväg för alla nedströms belägna vandringshinder först har skapats. Det första vandringshindret i samtliga vattendrag prioriteras inbördes. Nyttoindex uppströms partiella vandringshinder har multiplicerats faktor 0,5, dvs värdet/nyttan av habitat uppströms partiella vandringshinder har nedvärderats med 50%. Åtgärder uppströms ett definitivt naturligt vandringshinder är ej aktuella.

Storskalig vattenkraft Göta älv priotering av åtgärder Prioriteringslista för åtgärder av vandringshinder genom modellkörningar av biotopkarteringsdata och vandringshinder. De största arealerna i biflöden nedströms Lilla Edets kraftstation erhålls genom åtgärder av vandringshindren i Slereboån samt Solbergsån. Uppströms Lilla Edets kraftstation nås störst effekt vid åtgärdande av vandringshindren i Slumpån och Brattorpsån.

Småskalig vattenkraft introduktion Vandringshinder för fisk samt torrlagda delar av vattendrag utgör den största inverkan på biologisk mångfald. Små effekter på biologisk mångfald av korttids- och säsongsreglering. Utmaning att finna objekt som ger stor effekt på biologisk mångfald men liten eller ingen inverkan på produktionen.

Småskalig vattenkraft utfört Säveån Flödessimuleringar av torrfåror. Inventeringar av reproduktionsområden. Inventering av behov av biotopvårdsåtgärder. Utredning av möjliga anläggningar av fiskvägar. Kostnads- nyttoanalys av åtgärder.

Småskalig vattenkraft inriktning fortsatt arbete Konsekvenser för verksamheten av anläggning av fiskvandringsvägar och minimitappningar i torrfåror. Framtagning av strategi för fortsatt arbete.