Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små

Leg.psykolog Bo Hejlskov Elvén Handleder och utbildar pedagoger och vårdpersonal i hantering av problemskapande beteende Metoderna har visat sig vara framgångrik i hanteringen av konflikter och beteendeproblem. Hejlskov har utvecklat den lågaffektiva metoden

Ross Greenes synvända Det handlar om huruvida vi anser att barnet gör det med flit eller gör sitt bästa Barn gör så gott de kan med de förutsättning de har https://www.youtube.com/watch?v=d 8JL455JrFM&app=desktop

Lågaffektivt bemötande Ger barnen bättre förutsättningar att lyckas Ger förståelse varför barnet gör som hen gör Istället för att fokusera på det aktuella problemskapande beteende fokuserar vi på problemenskapande situationerna Synvända

Problemskapande situationer Det är vi vuxna som sätter barnen i dessa situationer och förväntar att barnen ska ta konsekvenserna. Barnen hamnar i situationer som löser ut deras beteende.

Etiken i lågaffektivt bemötande Människosyn: Inre strävan mot utveckling, självkontroll och självstyrning Insatser och bemötande: Autonomistödjande med respekt för individens rätt till delaktighet och självbestämmande

ANSVARSPRINCIPEN Den som tar ansvar kan också påverka Vuxna behöver ta ansvar för situationen Vuxna behöver fundera kring sitt eget förhållningssätt Som professionell får du aldrig agera i kaosfasen.

Professionellt klimat Skillnad på privat jag och professionellt jag Om man fokuserar på det man kan göra. minskar känslan av hopplöshet Ökar andelen positiva interaktioner vilket minskar stress på jobbet

Barns beteende Barns handlingar är kopplat till förmågan att styra sig själv Förmågan utvecklas i olika takt för olika barn Vissa barn behöver tydligare guidning för att lära sig Självstyrning utvecklas till ca 25 års ålder Självstyrningen är svårt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Svårigheter med självstyrning är normalt hos små barn

Barn lär sig genom att lyckas Barn upp till 11 års ålder lär sig av att lyckas. Från 15 års ålder lär sig barn också av att misslyckas

Sårbarheter leder till stress Vägra medverka Skrika Slåss Sparka Skada sig själv Skadar andra Svårt att hejda sina impulser Svårt med mentalisering Känslig för sinnesintryck Sammanhangssvårigheter

Hur påverkas du av stress? Viktigt att vi analyserar oss själv och hur vi påverkas av stress för att få en bättre förståelse för barnen

AFFEKTSMITTA Vi är olika känsliga för situationer i vardagen Regleringssvårigheter Viktigt att vi ger barn med regleringssvårigheter extra stöd för att inte tillvaron ska bli så kämpig. Extra känsliga barn har full koll på personalen hela tiden -affektsmitta Man blir lättare arg på en som är arg

Reglering av känslor Ett barn som har svårt med affektreglering är som ett riktigt bra brandlarm Slår på om det luktar bränt oavsett om det brinner eller inte. Om larmet går hur gör du?

problem uppstår när barnens färdigheter och de vuxnas förväntningar krockar

Fly, fäkta eller frysa Överlevnadsreflex Bättre fly än illa fäkta se till att barnet har en nödutgång Man lär sig ingenting av att vara fasthållen Etiskt dilemma för personalen

Barnets behov av rörelse i upptrappnings fasen https://www.youtube.com/watch?v= D8JL455JrFM&app=desktop Enkel avledning tex vänta och upprepa förslag, hänvisa till struktur eller schema Aktiv avledning tex skoja, byt ämne och prata om något personen gillar, visa något på telefonen, växla till en välkänd aktivitet som personen tycker om växla personal. Kraftfull avledning så som fysisk aktivitet, springa utomhus, dansa, mat eller mellanmål Studsmatta 100 hopp.

Smarta knep när barnet är i kaos STUDIO III STEG 1. Ta ett steg tillbaka, ge den uppvarvade utrymme STEG 2. Tänk på ögonkontakten, titta åt sidan! intensiv ögonkontakt kan upplevas hotfullt, triggar affekter och utåtagerande beteenden. STEG 3 Sätt dej ner på barnets nivå. STEG 4. för ut de andra barnen från rummet.

Empati, förståelse, diskussion och överenskommelse Ett aggressionsutbrott räcker 7 minuter om barnet får skrika klart mot 45 minuter vid fasthållning

Kroppsspråk det klassiska men ack så svåra Undvik att markera dej fysiskt istället bör du: Kräv aldrig ögonkontakt. Skapa avstånd backa! Ställa dig snett emot barnet. Slappna av i kroppen. T.ex luta dej mot en vägg, sätt händerna i fickorna Om barnet tar tag i dig, bli mjuk i kroppen. Följ med i barnets rörelser. Använd rörelse istället för fasthållning Undvik att ta tag i ett barn som är frustrerat eller arg. Öva, öva, öva

KAOS Låt barnet kasta/skrika klart. Om det är farligt, avbryt med så lite kraft som möjligt. Använd rörelse istället för fasthållning, ta i på ett mjukt sätt. rörelse är lugnande! Håll inte fast mera än några sekunder, släpp sedan.

HOLD, MOVE, LET GO STUDIO 3 Använd rörelse istället för fasthållning. Rör handen i cirklar Max 20 sekunder håll i, Sedan släpp, sen upprepa Så lite kraft som möjligt när du håller i Barnet tänker skadar du mej så skadar jag dej tillbaka. Tänk på din andning, slappna av och rör dej. Pröva små rörelser och cirkla med handen långsamt Skrämda barn rör sig snabbt och skadar andra i misstag

KONTROLLPRINCIPEN Man måste ha självkontroll för att kunna samarbeta! Det gäller både barn och vuxna

Hur jobbar man utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt?

Lågaffektiva triangeln Hantera svåra situationer Kartläggning Lågaffektiva tekniker Anpassad miljö Hjälpmedel Utvärdera och förändra Tydliggöranade pedagogik Förebyggande arbete Lågaffektiva principer Etiskt förhållningssätt

Tips! Bloggen Facebook, Lågaffektivt bemötande NPF,pedagoger. Filmcirkeln med Stefan Boström psykologiskt.net Tipsbanken, provivus.se Böcker t.ex Barn som bråkar, Lågaffektivt bemötande, Beteende problem i förskolan, Hantera utvärdera förändra mfl

https://www.youtube.com/watch?v=3oojx 8bQ0