Systematiskt arbete för att undvika fasthållning. Primum est non nocere. Forskningen om användandet av fasthållning är entydig:

Transkript

1 Systematiskt arbete för att undvika fasthållning Stefan Boström & Annica Kosner Leg. psykologer Innehåll Vad är fasthållning? Forskning och erfarenheter - varför vi inte ska syssla med fasthållning Hantera Icke-fysiska strategier Fysiska Studio III (special guest) Utvärdera - professionalitet Övning Mot ett förebyggande arbete Regeringsformen 2 : Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. 6 : Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp var och en är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten (utan samtycke). Primum est non nocere 8 : Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Diskrimineringslagen 4 : Att missgynnas genom att behandlas sämre än andra. Brottsbalken & Nödvärn 24 : En gärning som någon begår i nöd utgör brott om den med hänsyn till farans beskaffenhet. Skada som åsamkas i övrigt är oförsvarlig. Den första och största etiska principen: Att inte göra skada För att åberopa nödvärn krävs akut nöd. Forskningen om användandet av fasthållning är entydig: Det finns inga bevis för positiva effekter varken för de barn eller vuxna som utsatts/utsätts. Det finns gott om dokumenterade negativa effekter, som definitivt gör skada. Forskning Nunno, M.A., Holden, M.J., & Tollar, A. (2006). Learning from tragedy: A survey of child and adolescent restraint fatalities. Child Abuse & Neglect 30 s Paterson, B., Bradley, P., Stark, C., Saddler, D., Leadbetter, D. & Allen, D. (2003). Deaths associated with restraint use in health and social care in the UK. The results of a preliminary survey. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 10 s Aiken, F., Duxbury, J., Dale, C. & Harbison, I. (2011). Review of the Medical Theories and Research Relating to Restraint Related Deaths. Caring Solutions (UK), University of Central Lancashire. Kutz, G.D. (2009): Seclusions and Restraints. Selected Cases of Death and Abuse at Public and Private Scholes and Treatment Centers. Testimony before the Commitee on Education and Labour, House of Representatives. Washington: U.S. Government Accountability Office. 1

2 Medicinska orsaker till dödsfall vid fasthållning Aiken, F., Duxbury, J., Dale, C. & Harbison, I. (2011). Review of the Medical Theories and Research Relating to Restraint Related Deaths. Caring Solutions (UK), University of Central Lancashire. Positionell asfyxi, dödsfall då andningen begränsas på grund av kroppens position samtidigt som syrgasbehovet ökar på grund av agitation. Upprört delirium, ett kaostillstånd där den fasthållne kämpar emot trots övermakten. Kroppen överhettas, vilket kan leda till döden. Hypertropisk cardiomyopati, dödsfall på grund av för hög hjärtrytm. Katekolamin hyperstimulering, mängderna av signalsubstanserna noradrenalin och epinefrin ökar och driver upp blodtryck och hjärtrytm i så hög grad att hjärtat får syrgasbrist. Mjölksyreöverskott, hjärtat upphör att slå när mjölksyran i hjärtmuskeln blir för hög. Detta händer när den fasthållne fortsätter kämpa emot trots övermakt. Exempel på övriga risker med fasthållning, utöver dödsfall: Hög risk för skador för båda parter (den fasthållne och den som håller fast). Leder till ökat sk problemskapande beteende/ökade antal problemsituationer framledes. Skadar relationen. Tilliten och förtroendet förstörs. Personal som medverkat i fasthållning kan ofta inte längre arbeta med den som hållits fast. Ökad känsla av maktlöshet hos både den fasthållne och personalen. Leder till dålig arbetsmiljö och ökad personalomsättning. Skapar potentiellt allvarliga trauman hos den som utsätts för fasthållningen. Ger allvarliga psykologiska skador hos närvarande vittnen. Vid funktionsnedsättningar ingår ofta svårigheter att tolka sin omvärld, även att tolka personalens beteende. Det finns ofta svårigheter med affektreglering. Extra viktigt att undvika auktoritära metoder. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar hamnar lättare i panik vilket ökar riskerna avsevärt. Personer med autismsymptom har ofta nedsatt förmåga att vara flexibel ( ger sig inte ) utan fortsätter kämpa emot. Därför är personer med autism våldsamt överrepresenterade när det gäller dödsfall i fasthållning. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar har oftare än andra fysiska svårigheter som ökar faran för dödsfall i fasthållning. Det kan vara hjärt- eller andningsproblem, såsom astma. Personer med vissa genetiska syndrom har fysiska avvikelser (t ex förstorad tunga) som begränsar andningsvägarna och därför ökar faran för syrgasbrist än mer. Granskningar i Sverige visar att fasthållningar förekommer i hög utsträckning. Mörkertalet antas vara stort. Samtliga av de situationer Bo Hejlskov Elvén och Annica Kosner tog del av 2016 (anmälningsärenden) visade att fasthållning helt kunde undvikits. Anledningar till fasthållning/nedläggning, t ex: - Lydde inte personalens tillsägelse - Försökte gå iväg/lämna rummet - Ville inte släppa taget om en sak - Tog en frukt ur skålen fast vi har regler om när man får ta I ca hälften av fallen initierades konfliktsituationerna av personalen. Exempel X serveras mat som han inte är nöjd med. Personal förklarar att det inte finns annan mat och att samma regler gäller för alla. X går till sitt rum och stänger dörren. Personal följer efter, hör att X kastar saker därinne, går därför in. Personalen motas av X som gör utfall med knuten näve. Personal puttar bort honom och larmar. X gör nytt utfall varpå personal lägger ner honom på golvet. Ytterligare personal kommer till undsättning. Exempel X lyder inte tillsägelser om att lugna ner sig då han gör ljud som stör personal. X hänvisas till sitt rum. Där samtalar personal med honom om sitt störande beteende. Trots samtal fortsätter X med sina ljud. När X vägrar sluta och vill lämna rummet ställer sig personal i vägen så att X inte kan gå iväg. Han börjar då knuffas. En annan personal kommer till och då knuffar X på denna. X fäktar med armarna och läggs ner på golvet där han fortsätter göra motstånd. 2

3 Hantera - icke-fysiska strategier Krav som kan få stressbägaren att rinna över Att få göra färdigt (hitta ett ställe att avluta). Att vänta och vänta Snooze-tricket Skifta personal! Hantera - personens egna strategier Planerad reträtt: ge möjlighet att dra sig undan om hen är frustrerad. Erbjud detta som en möjlighet, inte ett krav. Påminn om egna strategier (gå till trygg plats, lyssna på musik, mm). Kom överens innan något händer! Kroppsspråk det klassiska men ack så svåra Undvika att markera dig fysiskt. Istället bör du: Kräv aldrig ögonkontakt. Skapa avstånd backa! Ställa dig snett emot personen. Slappna av i kroppen. Om personen tar tag i dig, bli mjuk i kroppen. Följ med i personens rörelser Undvik att ta tag i en person som är frustrerad eller arg. Avledning Kaos Enkel avledning tex vänta och upprepa förslag, hänvisa till struktur/schema Aktiv avledning tex skoja, byt ämne och prata om något personen gillar, visa något på telefonen, växla till en välkänd aktivitet som personen tycker om, växla personal Kraftfull avledning tex fysisk aktivitet, springa utomhus, dansa, mat eller mellanmål. Låt personen kasta/skrika klart. Ett genomsnittligt utbrott är sällan mer än 7 minuter om man inte förvärrar det. Om det är farligt, avbryt med så lite kraft som möjligt. Använd rörelse istället för fasthållning! Håll inte fast mer än några sekunder, släpp sedan. 3

4 Studio 3 Training Systems Utvärdering kräver ett professionellt klimat Alla Människor som kan uppföra sig gör det Samtidigt är Vi som professionella de som behöver ta ansvar. När vi misslyckas behöver vi vara förstående mot oss själva och andra SAMTIDIGT som vi har en öppen, konstruktiv dialog som leder till förändring. En bra början är att prata öppet om svåra situationer på jobbet! Utvärdera Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmittaprincipen Kartlägg vad vet vi? Gör en plan för förändring! 1) Hur vi gör 2) Personens strategier 3) Enkel avledning 4) Kraftfullare avledning 5) Hur vi avbryter 4

5 Människosyn Kids do well if they can Dr R Greene Tack för Er uppmärksamhet! Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov Elvén 5