Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2011-04-07 1.0 Thomas Sterner (Frida de Oliveira) Fritidsförvaltningen

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Inledning... 6 Malmös demografi... 6 Syfte och frågeställningar... 7 Avgränsningar... 8 2. Kartläggningar och utredningar... 9 Inventering av föreningar... 9 Syfte... 9 Genomförande... 9 Bortfall... 10 Utredning om lokalstödet... 10 Syfte... 10 Genomförande... 11 Jämförande studie av aktivitetsbidrag... 11 Syfte... 11 Genomförande... 11 Fritidsstilundersökning... 11 Syfte... 11 Genomförande... 11 Bortfall... 12 Unga malmöbor om fritid intervjustudie med målgruppen 15-25 år... 12 Syfte... 12 Genomförande... 12 Ung fritid kongress & dialogmöte... 12 Syfte... 12 Genomförande... 13 3. Resultat... 13 Malmös föreningar... 13 Hur fördelar sig de cirka 530 registrerade föreningarna inom de olika föreningskategorierna?... 15 Hur fördelar sig antalet aktiviteter inom de olika kategorierna?... 16 Hur ser fördelningen ut per stadsdel?... 17 Hur fördelar sig vårt nuvarande aktivitetsbidrag inom de olika kategorierna?... 18 Hur utvecklar sig aktiviteterna i Malmö i ett tidsperspektiv och i jämförelse med andra större orter och regioner?... 19 Hur fördelar sig lokalstödet inom de olika kategorierna?... 21 Nolltaxan... 22 Lokalkostnadsbidrag... 23 Övriga subventioner... 24 Vad gör de unga malmöborna?... 26 Nöjdhet... 26 Föreningsliv... 27 Ungdomsgårdar och andra mötesplatser... 29 Övriga aktiviteter... 31 Vad vill de unga malmöborna göra?... 32 Spontan aktivitet... 33 2 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Äventyrlig aktivitet... 34 Fler mötesplatser... 35 Övrigt... 35 4. Vad kan bli bättre?... 36 Kunskapen om utbudet... 36 Bidragsbestämmelser... 36 Jämlikhet... 37 Genus och sexualitet... 37 Etnicitet... 39 Socioekonomi... 40 Trygghet... 41 5. Utvecklingsaspekter... 42 Marknadsföring och sociala medier... 42 Spontan fritid... 42 Bidragssystemet... 42 Inflytande... 43 Jämlikhet... 43 6. Avslutning... 45 Källförteckning... 46 3 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Sammanfattning Fritidsförvaltningen genomförde under hösten 2010 ett omfattande utredande arbete i syfte att få en bild av hur förvaltningens fördelning av resurser möter malmöbornas behov och intressen. Det utredande arbetet innefattar en inventering av drygt 530 hos fritidsförvaltningen registrerade föreningar, vilken innefattar kartläggning av föreningarnas aktiviteter och medlemmar samt hur bidrag och annat stöd fördelar sig över föreningskategorierna. Vidare har en fritidsstilsundersökning i enkätform genomförts med målgruppen 13 till 25 år. Enkätstudien har kompletterats med en kvalitativ studie där unga malmöbor i åldern 15-25 år intervjuats kring behov och intressen kopplade till fritid. Till höstens arbete hör även projektet Ung Fritid, ett initiativ från fritidsförvaltningen för att möta unga och malmöbor samt representanter från föreningslivet i en dialog om föreningslivet i Malmö. Slutligen genomfördes en studie av hur fritidsnämndens lokalstöd föredelar sig och studier om hur aktiviteterna inom föreningar i Malmö har förändrats under åren 2002-2009, med särskilt fokus på genusperspektivet. Inventeringen av Malmös cirka 530 hos fritidsförvaltningen registrerade föreningar visar att 71 procent är livsstilsföreningar. Av livsstilsföreningarna är hela majoriteten idrottsföreningar hela 46 procent av Malmös totala antal föreningar är idrottsföreningar och 12 procent kulturföreningar. 22 procent av Malmös föreningar är intresseföreningar. Underkategorin invandrarföreningar utgör 11 procent av Malmös totala antal föreningar. Inventeringen visar också att flest medlemmar har livsstilsföreningarna och framför allt underkategorin idrottsföreningar. Det är också i idrottsföreningar som mest aktivitet äger rum. Flest föreningar finns i stadsdelarna Centrum, Hyllie och Södra Innerstaden. Minst antal föreningar har Oxie och Kirseberg. Kultur-, idrotts- och friluftsföreningarna är de som får mest bidrag. Studien av det kommunala aktivitetsbidraget visar att aktiviteterna i Malmö har minskat med 23 procent och det statliga lokala aktivitetsstödet visar att aktiviteterna i Malmö minskat med 16 procent sedan 2002. Minskningen förklaras bland annat med att Aq-Va-Kul hållit stängt i samband med renoveringen och att simföreningarna som normalt står för en stor del av aktiviteterna inte kunnat arrangera lika många aktiviteter i Malmö. Utredningen om lokalstödet visar att majoriteten av nämndens subventioner till föreningslokaler går till idrottsföreningar. Det är inte bara nolltaxan som nästan uteslutande stödjer idrotten, utan idrottsföreningar är även den föreningstyp som får den största delen av lokalkostnadsbidraget, får ta del av de generöst subventionerade klubbstugetaxan samt har verksamhet i de specialanläggningar som presenteras i rapporten. Fritidsstilsundersökningen visar att 86 procent av de unga malmöborna är nöjda med sin fritid. De mest populär aktiviteterna är att vara med kompisar och att lyssna på musik. Undersökningen visar att 2010 var 54 procent av de unga malmöborna medlem i en förening. Idrottsutövning är emellertid fortfarande en populär fritidsaktivitet. Att besöka fritidsgårdar och mötesplatser för unga är också populärt. Att ta del av Malmös kultur- och nöjesutbud är också attraktivt. Fritidsstilsundersökningen visar tillsammans med den kvalitativa intervjustudien att de unga malmöborna efterfrågarlägre pris på aktiviteter, men framförallt att det är utrustningen som beskrivs som problematisk ur kostnadssynpunkt. Utlägg för hockeyutrustning, fotbollsskor, konståkningskostymer och innebandyklubbor kan vara påfrestande för familjer 4 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

med många barn eller knappa inkomster vilket tvingar många unga att avstå från att delta i aktiviteterna. De unga malmöborna efterfrågar också fler mötesplatser och möjligheten till häng. Här är det viktigt att se till de lokala behoven i respektive stadsdel, men generellt kan sägas att Malmös unga efterfrågar platser att mötas och umgås, med möjlighet till men utan krav på aktivitet. En stor del av de unga som intervjuats uttrycker en önskan om att kunna vara mer flexibla i sina fritidsaktiviteter och efterfrågar fler möjligheter till spontana aktiviteter. En stor del av de unga malmöborna känner inte till vad Malmö erbjuder i form av fritidsaktiviteter och fritidsverksamheter. Ett vidare arbete med information, både genom traditionella kanaler och sociala medier behövs för att unga ska ha möjligheten att delta av Malmös fritidsutbud. Höstens utredningar visar också att tjejer missgynnas i resursfördelningen, att killar uppmärksammas och belönas för sina prestationer i större utsträckning än killar och att tjejer inte känner att de kan delta i Malmös fritidsutbud på samma villkor som killar. Nästan hälften av de intervjuade säger att de själva eller någon av deras föreningskamrater utsatts för rasism, sexism eller homofobi. Av intervjuer/fokusgrupper och fritidsstilsundersökningen framgår också att unga upplever otrygghet på fritiden, till exempel på grund av dåligt upplysta cykelvägar på väg till aktiviteten. Avslutningsvis presenteras en rad utvecklingsförslag för hur arbetet med ungas fritid kan förbättras. Här nämns att marknadsföringsarbetet av Malmös fritidsutbud kan förbättras. Förutsättningarna för utövandet av spontan fritid kan också bli bättre, bland annat genom att utveckla bidragssystemet till att bli snabbare och mer flexibelt. Ungas inflytande över sin fritid kan också bli bättre genom fortsatt arbete med brukardialog, informationsspridning och enkätundersökningar. Slutligen bör fritidsförvaltningen fortsätta att utveckla sitt utbildningsutbud för föreningarna, för att föreningslivet i Malmö ska bli ännu mer rättvist och jämlikt. 5 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

1. Inledning Unga är en för fritidsnämnden prioriterad målgrupp. Därför har fritidsförvaltningen under hösten 2010 genomfört en rad utredning kring unga malmöbors fritid samt en inventering av de drygt 530 föreningar som är registrerade hos fritidsförvaltningen. Arbetet syftar till att få en god bild av fritidsvanor, behov och intressen i gruppen unga malmöbor samt att ge klarhet i hur fritidsförvaltningens resurser fördelas kopplat till bland annat ålder, kön och stadsdelar. Malmös demografi Malmö är Sveriges yngsta stad ur befolkningssynpunkt, 48 procent är under 35 år. Befolkningen ökar i snabb takt och den genomsnittliga åldern fortsätter att sjunka när nästan uteslutande unga människor flyttar till Malmö och dessutom väljer att stanna kvar när de skaffar barn. 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80-w år Invånare per åldersgrupp Framtidsprognoser visar att Malmös föryngring kommer fortsätta, vilket också innebär en större efterfrågan på olika fritidsaktiviteter. För att Malmö ska fortsätta utvecklas mot en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stad krävs stora satsningar på de unga. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1988-1992 1993-1997 1998-2002 2003-2007 2008-2010 Över 35 år Under 35 år Varje år de senaste tjugofem åren har Malmös befolkningsantal fortsatt att öka. Under år 2009 ökade Malmös befolkning med hela 7 400 personer och sedan år 2000 har Malmöborna blivit 34 000 fler. År 2016 beräknas Malmös befolkning nå 328 000 invånare. 6 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

300 000 290 000 280 000 270 000 260 000 Antal invånare 250 000 240 000 230 000 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 30 procent av malmöborna är födda i utlandet. 10 procent av malmöborna är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. 59 procent av malmöborna är svenska medborgare. 70 procent av malmöborna är förvärvsarbetande. I befolkningsgruppen 25-64 år har 44 procent eftergymnasial utbildning vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet på 38 procent. Malmö är indelat i tio stadsdelar och demografiskt finns stora skillnader mellan stadsdelarna. Diagrammet nedan visar invånarantalet i respektive stadsdel. 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden 7 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor Antal invånare Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild av resultatet av de utredningar som fritidsförvaltningen genomfört under hösten 2010. Dessa utredningar syftar till att svara på följande. Hur fördelar sig de cirka 530 registrerade föreningarna inom de olika föreningskategorierna? (enligt SCB:s indelning)

Hur fördelar sig våra bidrag och annat stöd inom de olika kategorierna? Hur fördelar sig antalet aktiviteter inom de olika kategorierna? Hur ser fördelningen ut per stadsdel och kön? Hur fördelar sig vårt nuvarande aktivitetsbidrag inom de olika kategorierna? Hur utvecklar sig aktiviteterna i Malmö i ett tidsperspektiv och i jämförelse med andra större orter och regioner? Hur fördelar sig lokalstödet inom de olika kategorierna? Vad gör och vill de unga malmöborna göra fördelat inom de olika kategorierna? Rapporten syftar även till att erbjuda ingångar till en framtidsdiskussion om utvecklingsmöjligheter för fritidsförvaltningen. Avgränsningar Kartläggningen av föreningar avser endast de som är registrerade hos fritidsförvaltningen. 8 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

2. Kartläggningar och utredningar En rad utredningar har legat till grund för materialet som presenteras i denna rapport. Utredningarna består av en kartläggande del som innefattar inventering av föreningar, utredning om lokalstödet och utredning kring aktivitetsbidrag samt en behovs- och intresseundersökning som inbegriper fritidsstilsundersökning och intervjustudie med unga malmöbor. Under hösten har fritidsförvaltningen även arbetat med Ung Fritid som innefattar workshoppar i samband med Ungdomskongressen den 16 november samt ett dialogmöte som hölls den 2 december för att skapa dialog mellan föreningar och unga malmöbor. Respektive utredning samt syfte och metod presenteras vidare nedan. Inventering av föreningar Syfte Syftet med inventeringen var att kartlägga och utöka fritidsförvaltningens förståelse av föreningslivet i Malmö. Genom att kategorisera de cirka 500 föreningar som finns registrerade hos fritidsförvaltningen utifrån Statistiska Centralbyråns katalogisering av föreningslivet i Sverige samt insamlandet av uppgifter kring hur medlemsantal och aktiviteter skiljer sig inom de olika verksamhetsområdena har vi kunnat få en bild av hur resurserna fördelas mellan föreningskategorierna. Ett bisyfte med kartläggningen var även att undersöka föreningarnas uppfyllande och efterlevande av gällande bidragsregler. Genomförande Inventeringen inleddes med ett grundligt insamlande av information i förvaltningens arkiv. Därefter skickades e-post till föreningarnas kontaktpersoner angående ytterligare information som behövdes till inventeringen. Denna information innefattade dels utdrag ur medlemsregister, mer specifikt post- och personnummer, dels en uppskattning på antalet timmar deras medlemmar folkbokförda i Malmö var aktiva inom föreningen under 2009. Därefter följde en uppföljning med telefonsamtal till de föreningar som fortfarande inte lämnat in uppgifter. Den insamlade informationen 9 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

behandlades i ett exceldokument för att få fram bland annat i vilka stadsdelar som de enskilda medlemmarna bor, en indelning i ålderskategorier och hur aktiva föreningsmedlemmarna är utöver de bidragsberättigade aktiviteterna. Slutligen sammanställdes informationen som samlats in från föreningarna. Föreningarna delgavs också denna information genom att vi sände exceldokumentet för respektive förening till föreningens kontaktperson. Cirka 250 föreningar har hjälpt till med att göra en uppskattning på antalet timmar deras medlemmar folkbokförda i Malmö varit aktiva inom föreningen under 2009. I övriga fall har vi gjort en uppskattning baserat på verksamhetsberättelser, veckoscheman, hemsidor, antalet aktiviteter som har skickats in i samband med ansökan om aktivitetsbidrag, medlemsantal samt övriga dokument i förvaltningens arkiv. Ett flertal föreningar har poängterat att deras uppskattningar inte är exakta, vilket inte heller våra är. Bortfall Som tidigare nämnts har vi under inventeringens gång gjort vissa överväganden för att underlätta processen, ett sådant var när det kom till verksamheterna och verksamhetsplatserna hos föreningarna. Där beslutades att om en del av en förenings verksamhet uppgick till minst 65 % av föreningens totala verksamhet skulle hela föreningen kategoriseras till denna verksamhet. I övriga fall har föreningens aktiviteter delats upp i olika verksamheter. Samma tillvägagångssätt har använts när det gäller föreningens verksamhetsplats. Detta har gjort att mindre verksamheter och verksamhetsplatser hos vissa föreningar har blivit bortprioriterade under inventeringens gång. Detta övervägande gjordes för att få fram relevant information samt för att underlätta inventeringens utförande. Under undersökningen har en del av problematiken legat kring avgränsningen under inventeringens tredje fas, dvs. insamlingen av medlemsregister och uppskattningen av antalet genomförda aktiviteter. När det gäller denna del beslutades att de föreningar som av förvaltningen betraktas som organisationer samt de föreningar som registrerades under 2010 skulle bortprioriteras. Sammanlagt inkom uppgifter om medlemmar i 77 procent av de 421 föreningar som återstod efter denna bortprioritering. Vid insamlingen av post- och personnummer valde en majoritet av föreningarna att lämna in födelsedata istället för personnummer av diverse anledningar. För att få en bild över könsfördelningen hos föreningarna beslutades därför att använda de uppgifter om medlemsantal och kön som föreningarna årligen rapporterar in till förvaltningen. Utredning om lokalstödet Syfte Utredningen syftar till att undersöka och kartlägga hur fritidsnämndens stöd till föreningslokaler och fritidsanläggningar fördelas. Kartläggningen lägger fokus på nolltaxan, lokalkostnadsbidraget och övrigt lokalstöd. De föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet eller verksamhet för personer med funktionsnedsättning kan hyra kommunens anläggningar utan kostnad. Fritidsnämnden har ett lokalkostnadsbidrag som föreningar som har en egen lokal kan ansöka om. Vidare finns det andra subventioner som vissa föreningar och anläggningar får ta del av. Sammanfattningsvis subventionerar fritidsnämnden föreningslokaler på olika sätt och i olika grader. 10 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Genomförande Målet med utredningen är att kartlägga och presentera hur fritidsnämndens stöd till lokaler fördelas. Genom kartläggningen har vi fått svar på vilka föreningstyper som tagit del av nolltaxan och i vilken omfattning verksamheterna har tilldelats nolltaxerade timmar. En bild av nolltaxans värde har presenterats. Vidare har en geografisk presentation visat var anläggningarna och lokalerna är belägna i Malmö. Utredningen har gett en bild av vilka föreningstyper som fått lokalkostnadsbidrag samt subventionsgrad per föreningstyp. Utredningen visar även vilka föreningar och anläggningar som har fått annan sorts lokalstöd och graden av subvention i detta stöd, och vilken verksamhet de föreningarna bedriver. Jämförande studie av aktivitetsbidrag Syfte Utredningen syftar till att jämföra aktivitetsutvecklingen inom idrotten i Malmö med de största skånska kommunerna samt de tre storstäderna i Sverige under 2000-talet. Utredningen omfattar också en redogörelse av genusperspektivet i 20 idrotter i Malmö. Genomförande Det kommunala aktivitetsstödet avser att främja gruppaktiviteten inom föreningar. Aktivitetsbidrag kan tilldelas föreningar som varit registrerade hos fritidsförvaltningen i 12 månader. För att en förening ska kunna tilldelas aktivitetsbidrag fordras att aktiviteten är ledarledd, med minst fem deltagare och pågår minst 60 minuter. Det statliga LOK-stödet (statligt lokalt aktivitetsstöd) avser att stödja verksamheten för unga i åldern 7-20 år i föreningarna. Bidraget kan tilldelas de föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet för aktivitet som är ledarledd och pågår i minst 60 minuter. Den jämförande studien av aktivitetsbidrag genomfördes under hösten 2010. Genom en jämförelse av statistik från Riksidrottsförbundet och Skåneidrotten visar utredningen hur Malmös aktivitetsutveckling förhåller sig till övriga Sverige. Utredningen av pojkars och flickors idrottande i Malmö genomfördes i april 2011. Fritidsstilundersökning Syfte Under oktober och november 2010 genomfördes en fritidsstilsundersökning i enkätform. Undersökningen har syftat till att ge en samlad bild av de unga Malmöbornas fritidsvanor, fritidsintressen och behov/önskemål av fritidsaktiviteter. Undersökningen har utrett både unga Malmöbors föreningsaktiviteter och aktiviteter utanför föreningslivet. Genomförande Tillsammans med GfK Sverige utformade fritidsförvaltningen ett enkätformulär bestående av 15 frågor. Enkäterna sändes i pappersformat till 5000 slumpvis utvalda malmöbor i ålder 13-25 år. Svarspersonerna har även haft möjlighet att fylla i enkäten på internet. 11 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Bortfall Svarsfrekvensen blev 1364/5000, det vill säga 27 procent och med en relativt jämn fördelning på stadsdel, kön och ålder. Därmed är också bortfallet jämnt fördelat över stadsdelar, kön och ålder. Utifrån de insamlade enkäterna får vi således en bra bild av de unga malmöbornas fritid. Unga malmöbor om fritid intervjustudie med målgruppen 15-25 år Syfte Studiens syfte har varit att ge en bild av hur ungas intressen och behov kopplat till fritid ser ut. Denna information är viktig för att fritidsförvaltningen ska kunna fullfölja sitt uppdrag: att erbjuda malmöborna förutsättningar för en god fritid. Studien ska vidare fungera som ett kvalitativt komplement till den kvantitativa fritidsvaneundersökningen som genomförts under hösten 2010. Genomförande Rapporten baseras på det material som samlats in genom intervjuer och fokusgrupper. Semistukturerade djupintervjuer har genomförts med 16 unga malmöbor. Fokusgrupper har genomförts vid 4 tillfällen och respektive grupp har bestått av 4-8 personer. Totalt har 27 unga malmöbor deltagit i fokusgrupperna. Samtal med unga malmöbor har ägt rum kontinuerligt under hösten, bland annat i samband med Tjejmässan i Rosengård, Malmös ungdomskongress samt under fritidsförvaltningens dialogmöte med representanter från föreningslivet och unga malmöbor den 2 dec. Djupintervjuerna, fokusgrupperna samt de kortare intervjuerna innebär att sammantaget närmre 100 unga malmöbors röster tagits tillvara. För att komma i kontakt med unga malmöbor har flera olika kanaler använts. Det har inneburit att vistas på platser där unga rör sig, till exempel Garaget, stadsbiblioteket, Folkets parks grönområden och Malmö högskola. Ett annat sätt har varit att använda sig av personliga nätverk av personer som arbetar med unga på olika sätt, till exempel lärare och fritidsledare. Facebook har även använts som en kanal att efterlysa unga. I synnerhet snöbollsmetoden använts, där intervjupersoner hjälpt till att rekrytera nya intervjupersoner, det vill säga att man kommer i kontakt med unga genom andra unga. Namnen på samtliga informanter har kodats. Informanterna har också fått välja tid och plats för intervjun. Ung fritid kongress & dialogmöte Syfte Som ett led i framtidsarbetet som fritidsförvaltningen gör för och tillsammans med Malmös föreningsliv, ville föreningsavdelningen tillsammans med satsningarna inom Jag bor i Malmö möjliggöra för ett samtal mellan unga i Malmö, förvaltningen och föreningslivet. Detta kom att göras under namnet Ung Fritid. Målet med Ung fritid var att genomföra ett dialogmöte mellan unga malmöbor och representanter från Malmös föreningsliv under 2010. 12 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Genomförande I samband med Föreningarnas Dag den 12 september 2010 delades godispåsar ut till de deltagande föreningarna. På godispåsarna satt klistermärken med texten Tack för att ni här idag! Under hösten fördjupar vi samtalet mellan unga i Malmö och Malmös föreningsliv håll utkik. På klistermärket fanns även webbadressen www.malmo.se/foreningsliv. På hemsidan har det under hösten funnits en text om de pågående kartläggningarna av unga Malmöbors fritidsvanor. Vidare har det hänvisats till Facebook-gruppen Ung Fritid Malmö. Den 16 november 2010 deltog fritidsförvaltningen på Ungdomskongressen på Kockum Fritid. Kongressen arrangerades av Malmö stad och deltog gjorde gymnasieungdomar, politiker och tjänstemän från Malmö stad samt föreningsrepresentanter. Fritidsförvaltningen ledde en workshop på temat Mötesplatser och fritidsaktiviteter i Malmö. Deltagarna fick diskutera vilka platser i Malmö som får oss att känna oss välkomna eller hemma och varför vi vill vistas på vissa platser men inte på andra. Utifrån fotografier från platser i staden visionerades det kring Malmö som Sveriges bästa fritidsstad. Ungdomarna som deltog i de två workshops som hölls under dagen bjöds in till ett dialogmöte den 2 december. Till dialogmötet bjöds även utvalda personer från föreningar och mötesplatser för unga in. En personlig inbjudan skickades till omkring 20 personer. För planering och genomförandet av mötet hyrdes Hilda Kraft och August Nilsson in från Glokala Folkhögskolan som processledare. Under dialogmötet diskuterade de drygt 20 deltagarna bland annat vad unga vill göra på sin fritid och vilken roll föreningslivet har. 3. Resultat Malmös föreningar I Malmö finns ett okänt antal föreningar. Cirka 530 av föreningarna är registrerade hod fritidsförvaltningen. Antalet föreningar förändras över tid. Diagrammet nedan visar förändringen i antalet registrerade föreningar mellan 2007 och 2010. 13 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Registrerade föreningar - fritidsförvaltningen 570 560 550 540 530 520 510 500 490 480 470 2007 kvartal 4 2008 kvartal 1 2008 kvartal 4 2009 kvartal 1 2009 kvartal 2 2009 kvartal 3 2009 kvartal 4 2010 kvartal 1 2010 kvartal 2 2010 kvartal 3 2010 kvartal 4 Registrerade föreningar 2007 Registrerade föreningar 2008 Registrerade föreningar 2009 Registrerade föreningar 2010 Förändringen innebär en minskning med 40 föreningar på tre år. Föreningar registreras hos fritidsförvaltningen enligt ett nivåsystem. Föreningar som uppfyller kravet att ha inkommit med föreningsrapport, årsmötesprotokoll, verksamhetsplan, veckoschema alternativt en tydlig verksamhetsbeskrivning samt har uppvisat aktivitet vid tre tillfällen allt enligt Fritidsnämndens riktlinjer kan registreras på nivå 1 och därmed berättigas subventionerade kostnader vid bokning av idrottsanläggningar. En förening som varit registrerad på nivå 1 i minst 6 månader, har minst 25 aktiva medlemmar som är malmöbor, har inkommit med föreningsrapport och årshandlingar, har inkommit med veckoschema alternativt tydlig verksamhetsbeskrivning, har uppvisat verksamhet vid minst tre tillfällen samt har minst tre medlemmar som genomgått de båda utbildningarna Bidragsbestämmelser samt Styrelseutbildning kan registreras på nivå 2 och därmed berättigas till bidrag för anställda samt arrangemangsbidrag för större eller mindre arrangemang. De föreningar som uppfyller kraven som nämns ovan samt har varit registrerad på nivå 1 i minst 12 månader alternativt nivå 2 i minst 6 månader samt har minst 25 medlemmar i åldern 4-25 år eller med funktionsnedsättning kan registreras på nivå 3 barn och ungdom och är därmed berättigade till att söka samtliga bidrag. Registrering på nivå 3 verksamhet för äldre förutsätter att du uppfyller samtliga krav som på nivå 3 barn och ungdom fast med 25 medlemmar i åldern 65 år eller äldre istället för i åldern 4-25 år och innebär att föreningen är berättigad att söka grundbidrag för verksamhet för äldre, aktivitetsbidrag för verksamhet för äldre, bidrag för anställda samt arrangemangsbidrag för större och mindre arrangemang. Diagrammet nedan visar utvecklingen för antalet bidragsberättigade föreningar på nivå 3 mellan 2007 och 2010. 14 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Bidragsberättigade föreningar nivå 3 - fritidsförvaltningen 290 285 280 275 270 265 Bidragsberättigade föreningar 2007 Bidragsberättigade föreningar 2008 Bidragsberättigade föreningar 2009 Registrerade föreningar nivå 3 (barn & ungdom) 2010 260 2007 kvartal 4 2008 kvartal 4 2009 kvartal 1 2009 kvartal 2 2009 kvartal 3 2009 kvartal 4 2010 kvartal 1 2010 kvartal 2 2010 kvartal 3 2010 kvartal 4 Diagrammet visar ett tapp under 2009 och en trendvändning under 2010. Malmös föreningar hade under 2009 tillsammans drygt 150 000 medlemmar. Diagrammet nedan visar utvecklingen i medlemsantal mellan 2006 och 2009. Antal medlemmar totalt i föreningar - fritidsförvaltningen 200 000 189 438 180 000 172 628 160 000 140 000 143 438 152 031 120 000 100 000 80 000 83 104 78 430 79 193 79 158 bidragsberättigade Totalt 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 Hur fördelar sig de cirka 530 registrerade föreningarna inom de olika föreningskategorierna? Enligt Statistiska Centralbyrån kategoriseras föreningar enligt modellen på nästa sida (inom parentes antal registrerade hos fritidsförvaltningen). Majoriteten, närmare bestämt 71 procent, av de hos fritidsförvaltningen registrerade föreningarna tillhör kategorin livsstilsföreningar. I gruppen livsstilsföreningar återfinns övervägande idrottsföreningar; av samtliga registrerade föreningar är 46 procent idrottsföreningar. Bland livsstilsföreningarna finner vi även den näststörsta föreningsgruppen kulturföreningar, vilka utgör 12 procent av fritidsförvaltningens samtliga föreningar. Den tredje största föreningsgruppen är invandrarföreningar som återfinns i kategorin intresseföreningar. Av fritidsförvaltningens samtliga föreningar tillhör 11 procent gruppen invandrarföreningar. 15 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Hur fördelar sig antalet aktiviteter inom de olika kategorierna? Mest aktivitet som rapporteras in via aktivitetsbidragssystemet sker hos föreningar som tillhör verksamhetsområdet livsstilsföreningar och det är också denna kategori som får mest bidrag. Fördelningen av bidragen stämmer i stora drag överens med hur mycket aktivitet som genomförs per verksamhetsområde. Det som skiljer är att de religiösa föreningarna förhållandevis får mindre bidrag till förmån för livsstilsföreningar. Fyra av de allmänna bidragen som föreningar kan söka baseras på antal inrapporterade aktiviteter och medlemmar. Dessa bidrag omfattar ca 45 % av det totala kontantbidraget som fritidsförvaltningen förmedlar. Bidrag fördelat på föreningskategori 2009 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0,8 0 Politiska föreningar 0,7 86,2 87,4 10,8 11,3 1,2 0,4 1 0,2 Intresseföreningar Solidaritetsföreningar Religiösa föreningar Livsstilsföreningar Bidrag Aktivitetsbidrag Mest aktivitet finns i föreningar som tillhör kategorin livsstilsföreningar. Bidragen fördelas förhållandevis i enlighet med hur mycket aktivitet som genomförs i kategorin, undantaget de religiösa föreningarna som får mindre 16 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

bidrag i relation till aktiviteten i föreningen. Idrotts- och pensionärsföreningarna å andra sidan, får större del av aktivitetsbidrag än vad deras del av de aktiva timmarna motsvarar. Detta beror delvis på att aktivitetsbidraget riktar in sig mot ledarledd gruppverksamhet samt att pensionärsföreningar av förklarliga skäl är överrepresenterade i aktivitetsbidraget som avser verksamhet för äldre. Hur ser fördelningen ut per stadsdel? Inventeringen av Malmös föreningar visar att aktiviteten är olika stor i stadsdelarna och även att bidragen skiljer sig markant mellan stadsdelarna. Diagrammet nedan visar antal föreningar per stadsdel. Flest föreningar återfinns i Centrum, Hyllie och Södra Innerstaden. Minst antal föreningar har Oxie och Kirseberg. Antal föreningar per stadsdel 100 90 80 70 60 totalt 50 40 30 20 10 - Centrum Fosie Husie Hyllie kirseberg Limhamn Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden livsstil intresse Inventeringen av Malmös föreningar jämför även fördelningen av förvaltningens totalt utbetalade bidrag samt fördelningen av aktivitetsbidraget i förhållande till föreningarnas uppskattade antal aktivitetstimmar i de olika stadsdelarna i Malmö stad. Den stadsdel vars föreningar är mest aktiva är Husie, dock får denna stadsdel i förhållande till uppskattade aktivitetstimmar lite bidrag. Den stadsdel som får mest bidrag är Södra Innerstaden, som i förhållande till hur mycket aktivitet som sker i denna stadsdel får relativt mycket bidrag. Förvaltningens totalt utbetalade bidrag kan även kopplas till var i Malmö de registrerade föreningarnas medlemmar bor. Fördelningen av de utbetalda bidragen stämmer överlag väl överens med var föreningarnas medlemmar bor. 17 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Hur fördelar sig vårt nuvarande aktivitetsbidrag inom de olika kategorierna? Som konstaterats är de mest aktiva föreningarna de som tillhör undergrupperna till verksamhetsområdet livsstilsföreningar. I denna kategori är det dock stora skillnader i förhållandet mellan antal medlemmar och utbetalat bidrag, totalt och i aktivitetsbidrag inom de olika grupperna. Idrottsföreningarna får klart störst del av aktivitetsbidraget (77 % av det totala aktivitetsbidraget) och det totala bidragsbeloppet (66 % av det totala bidragsbeloppet) men har bara 44 % av det totala antalet medlemmar. Kulturföreningarna har en större andel medlemmar än vad de får av aktivitetsbidraget. En anledning till att pensionärsföreningar får större del av aktivitetsbidraget än vad deras del av de aktiva timmarna motsvarar är att pensionärsföreningar naturligt nog är överrepresenterade i "Aktivitetsbidrag - verksamhet för äldre". Not. HANDIKAPP TOTALT avser all form av verksamhet för funktionsnedsatta. 18 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Bidragsberättigade medlemmar och bidrag per föreningstyp 2009 Frivilliga försvarsföreningar Hobbyföreningar Motorföreningar Frilufsföreningar Idrottsföreningar Kulturföreningar 2 0,4 5 2,1 1,7 0 0,3 0,6 4 3,1 5,7 15 4,6 10,9 44 66,8 77,3 Andra religiösa samfund Frireligiösa samfund 2 0,3 1 0,2 0,6 Grupper för internationella frågor Humanitära hjälpföreningar HANDIKAPP TOTALT Nykterhetsföreningar Pensionärsföreningar Handikapp- eller patientföreningar Föräldraföreningar Invandrarföreningar Kvinnoföreningar Föreningar för boende 0 0,4 0,8 0 0,4 5,8 2,2 10 0 0,1 14 5,5 2,1 5 0,9 3 0,1 0 5 4,2 4,9 1 0,7 0,7 0 0 Lokala aktionsgrupper Politiska partier 0 0 2 0,7 0,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Bidrag % Aktivitetsbidrag % Bidragsberättigade medlemmar % Hur utvecklar sig aktiviteterna i Malmö i ett tidsperspektiv och i jämförelse med andra större orter och regioner? Som nämndes inledningsvis (sid. 8) kan föreningar ansöka om både kommunalt aktivitetsstöd och statligt aktivitetsstöd. Det kommunala aktivitetsstödet avser att främja gruppaktiviteten inom föreningar. Det statliga LOK-stödet (statligt lokalt aktivitetsstöd) avser att stödja verksamheten för unga i åldern 7-20 år i föreningarna. Bidraget kan tilldelas de föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet för aktivitet som är ledarledd och pågår i minst 60 minuter. 19 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Antal aktiviteter i föreningar i Malmö - fritidsförvaltningen 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 Vår Höst Totalt 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 Den jämförande studien av aktivitetsbidraget visar en minskning av aktiviteter mellan 2006 och 2009. Notera att aktivitetsbidrag endast utgår till idrottsföreningarna och att minskningen av aktiviteter som den jämförande studien visar endast avser idrottsföreningarnas aktiviteter. Utredningen visar vidare att Malmö är den kommun som procentuellt gjort den mest framträdande minskningen av aktivitetstillfällen, med tillägget att Malmö fortfarande är den skånska kommun som ligger högst. 20 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Även jämfört med de andra svenska storstäderna har Malmö den största aktivitetsminskningen. En förklaring till minskningen på 16 procent är att Aquakul hållit stängt för simföreningarna med anledning av renovering. Simföreningarna står normalt för en stor del av aktiviteterna och därför blir aktivitetsminskningen för Malmö markant. Hur fördelar sig lokalstödet inom de olika kategorierna? Fritidsnämndens mål är att Malmö ska vara en attraktiv fritidsstad med rikt föreningsliv i kommunens alla delar. En förutsättning för detta är att det finns anläggningar och föreningslokaler spridda i staden. Kartan nedan visar den geografiska spridningen av Malmös bokningsbara fritidsanläggningar. 21 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Fritidsnämndens ger stöd till föreningslokaler och fritidsanläggningar genom nolltaxan, lokalkostnadsbidraget och lokalstöd genom subventioner som vissa föreningar och anläggningar får ta del av. Nolltaxan Nolltaxan innebär att förening utan kostnad får nyttja en anläggning eller lokal till sin verksamhet för barn och ungdomar eller för personer med funktionsnedsättning. Utredningen visar att 131 föreningar hyr lokaler till nolltaxa. De flesta av dessa föreningar har bedrivit idrottsverksamhet. Tabellen nedan visar fördelningen. POLITISKA ORGANISATIONER 0 INTRESSEORGANISATIONER 14 Invandrarorganisationer 11 Handikapp-/patientföreningar 1 Förening för boende 1 Kvinnoförening 1 SOLIDARITETSRÖRELSER 1 RELIGIÖSA ORGANISATIONER 2 LIVSSTILSFÖRENINGAR 114 Idrottsföreningar 101 Friluftsföreningar 3 Hobbyföreningar 1 Kultur- och sportföreningar 9 22 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Sammanfattningsvis hyrde föreningslivet cirka 200 000 timmar under 2009 i kommunens lokaler till nolltaxa. Timmarna är fördelade enligt tabellen nedan. Verksamheter Antal föreningar Antal timmar, cirka Andel av totalt nolltaxerad tid Amerikansk fotboll 1 280 0,14% Bandy 1 80 0,04% Basket 5 9700 4,85% Bordtennis 4 2200 1,10% Bowling 3 5000 2,50% Boxning 1 750 0,38% Brottning 3 2400 1,20% Capoeira 2 700 0,35% Cheerleading 1 1200 0,60% Cricket 1 200 0,10% Dykning 1 2600 1,30% Fotboll 52 57000 28,50% Friidrott 3 3800 1,90% (inkl.triatlon)* Gymnastik 7 9200 4,60% Handboll 3 6300 3,15% Handikappidrott 4 2500 1,25% Ishockey 3 4000 2,00% Innebandy 5 11500 5,75% Kampsport 7 3000 1,50% Konståkning 2 1900 0,95% Racketsport 4 1500 0,75% Rugby 1 700 0,35% Shorttrack 1 300 0,15% Simhopp 1 1900 0,95% Simning 3 67400 33,70% Skridsko/allmän 1 80 0,04% åkning Undervattensrugb 1 1600 0,80% y Vattenpolo 1 140 0,07% Volleyboll 2 1100 0,55% Övrigt 13 1200 0,60% *Tiden som nyttjats i Atleticum är inte medräknad. Lokalkostnadsbidrag För 2009 utbetalades 4 147 090 kronor i lokalkostnadsbidrag till sammanlagt 119 föreningar. Bidraget syftar till att underlätta för föreningar att hyra lämpliga kontorslokaler, eller lokaler för verksamhet för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Bidraget kan beviljas till en registrerad förening på nivå 3 barn och ungdomar som bedriver sin huvudsakliga verksamhet i Malmö. Bidraget utgår inte till lokaler som på annat sätt subventioneras av kommunen. Bidraget kan utgå med maximalt 75 % av godkända hyreskostnader och till godkända hyreskostnader räknas även hyra, värme, el och städning. De föreningar som äger sin lokal får även medräkna vatten, sotning, sophantering, fastighetsförsäkring och räntor på fastighetslån. Utredningen om fritidsnämndens stöd till lokaler för föreningsverksamhet visar att 87 procent av lokalkostnadsbidraget tilldelas 23 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

livsstilsföreningarna. Underkategorin idrottsföreningar tilldelas 67 procent av det totala lokalkostnadsbidraget. Övriga subventioner Fritidsförvaltningen ger även ekonomiskt stöd till enskilda föreningar och organisationer och till deras lokaler genom hyres- och verksamhetsbidrag. Det innebär att fritidsförvaltningen av varierande anledningar betalar vissa föreningars hyra enligt följande: * Bidraget är borttaget from 2010 ** Omfattar bidrag för istid på Kockum Fritid, hyra av Wihlborgs Arena i Bunkeflostrand m.fl. Utöver detta ges ett extra lokalkostnadsbidrag till ryttareföreningarna om 2 470 000 kronor i extra lokalstöd enligt tabellen nedan: Riktat bidrag ges även till ett antal organisationer: 24 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Folkets hus föreningarna i Malmö tilldelades för 2009 ett bidrag på sammanlagt 2 850 000 kronor. Syftet med bidraget är att Folkets hus föreningarna ska hyra ut sina lokaler till subventionerat pris till föreningslivet i Malmö. Tre försvarsorganisationer fick för 2009 dela på 300 000 kr. Nio organisationer fick för 2009 dela på nästan 15,5 miljoner kronor genom så kallade avtalsbundna bidrag (Malmö sommargårdar, Kockum Fritid och 4H-djurfritidsgårdar). Klubbstugeavtalen innebär idag att 52 lokaler/anläggningsytor hyrs ut genom klubbstugeavtal eller till klubbstugetaxa. Tabellen nedan visar hur dessa avtal är fördelade på föreningskategorierna. I Föreningarnas Hus bedriver 19 föreningar verksamhet. Huset förvaltas av Dagon Fastigheter som hyr ut till Fritidsförvaltningen som i sin tur hyr ut till föreningar. De föreningar som är hyresgäster i Föreningarnas hus har kategoriserats in enligt följande: Nedan listas vilka föreningar som är hyresgäster i Föreningarnas Hus samt i vilken utsträckning förvaltningen subventionerar de respektive lokalerna: 25 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Tre fritidsanläggningar är föreningsdrivna. Det innebär att föreningarna/organisationerna har nyttjanderätt för respektive anläggning/lokal. Det innebär även att bokning i dessa lokaler inte kan göras genom den centrala bokningsenheten. Hyran som respektive förening/organisation betalar för detta varierar. Föreningarna har även möjlighet att hyra ut anläggningarna utifrån kommersiella villkor. Samtliga av dessa föreningar är idrottsföreningar och tillhör kategorin livsstilsföreningar. Enighet Sportcenter lokaler på Fagerstagatan 1 i Malmö subventioneras till en grad av 82,5 procent, Bellevuestadion subventioneras till en grad av 60 procent och Aurahallen subventioneras till en grad av 95 procent. Slutligen har fritidsnämnden, efter beslut i kommunfullmäktige gett ränte- och amorteringsfria lån till föreningar. Det var över tjugo år sedan det senast avtalet om detta ingicks, men fritidsnämnden står årligen för de räntekostnader som dessa lån innebär till kommunfullmäktige. De borgensåtaganden som kommunen har ingått för föreningar, ska inte ses som en direkt subvention till en förening men är dock ett stöd till föreningslivet där kommunen möjliggör för föreningar att utveckla sin lokal eller anläggning. Vad gör de unga malmöborna? Nöjdhet Ett glädjande resultat från höstens utredningar är nöjdhetsgraden. Enligt fritidsstilsundersökningen är 86 procent nöjda eller ganska nöjda med sin fritid och det skiljer sig inte nämnvärt mellan tjejer och killar, skillnaden är endast två procentenheter, men killarna är nöjdare än tjejerna. Nöjdhetsgrad 90 80 70 60 50 40 Bra Dåligt 30 20 10 0 Flickor Pojkar 26 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Även intervjuerna med unga Malmöbor visar att majoriteten är nöjda med Malmö som fritidsstad och med sin egen fritidssituation. De som inte är nöjda menar antingen att Malmö inte erbjuder förutsättningarna för en bra fritid eller att de själva inte engagerar sig tillräckligt för att få en bra fritid. Nöjdhetsgrad per åldersgrupp 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 13-18 år 19-25 år Bra Dåligt Tabellen ovan visar att nöjdheten är generellt större i gruppen 15-19 år, visar både intervjuerna och fritidsstilsundersökningen, men de inom denna grupp som inte är nöjda klandrar inte sig själva utan kommunen. Missnöjet är större i gruppen 20-25 år, men unga i denna grupp klandrar inte kommunen utan sig själva. Generellt råder i denna grupp en uppfattning att de själva är ansvariga för att förse sig med en bra och tillfredsställande fritid. Diagrammet presenterar nöjdhet i procent per stadsdel. Nöjdhetsgrad per stadsdel 100 90 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 Centrum S. Innerstaden V. Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Föreningsliv Enligt fritidsstilsundersökningen är föreningsdeltagandet i Malmö relativt lågt. Drygt 50 procent i målgruppen 13-25 år är medlemmar i en förening, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 77 procent 1 i åldersgruppen 16-24 år. Killarnas föreningsdeltagande (det vill säga de som svarat att de är medlem i en eller flera föreningar) ligger på 48 procent och tjejernas på 40 procent. Mellan 1996 och 2001 har föreningsdeltagandet minskat med 13 procent visar fritidsvaneundersökningarna. 1 Statistiska Centralbyrån 2003:11 27 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

Föreningsdeltagande i procent Är du med i en förening 13-18 år (2010) respektive 13-15 år (1991, 1996, 2001) Malmö 70 60 50 % 40 30 20 10 Nej Ja 0 1991 1996 2001 2010 Vid jämförelse med tidigare års fritidsundersökningar är det viktigt att ha i åtanke att undersökningarna 1991-2001 genomfördes i klassrum med representanter från fritidsförvaltningen på plats för att svara på eventuella frågor kopplade till enkäterna. Undersökningarna 1991-2001 har genomfördes med omkring 700 unga i åldersgruppen 13 till 16 år. Fritidsstilsundersökningen 2010 genomfördes med postenkäter (med möjlighet att även svara via internet) med 1364 respondenter i åldern 13 till 25 år. Intervjuerna visar att de som är aktiva i en förening generellt pratar väldigt gott om sin förening. Nästan samtliga anser att deltagandet i föreningslivet ger dem väldigt mycket, på flera olika plan. Det som betonas mest är den sociala aspekten, vänskap och känslan av samhörighet. Men scouting är toppen, och de erfarenheter man får och egenskaper man tränar upp är enligt mig livsviktiga och otroligt användbara. Jag kan inte tänka mig ett liv utan samarbete, gemenskap eller bara sitta och mysa runt en varm lägereld. (Elin, 20 år) Det är inte bara sociala aspekter som lyfts fram. Flera av de ungdomar som intervjuats menar att de utvecklat egenskaper och kompetenser som de har glädje av i andra sammanhang. Rebecka nedan menar att hon i stallet lärt sig att ta ansvar och tro på sig själv. Alltså stallet har ju varit mitt liv. Hästarna och tjejerna där. Man lär sig så sjukt mycket. Jag är bra på att ta ansvar och jag tror mycket på mig själv och det beror nog på ridningen. (Rebecka, 15 år) Rebecka har tidigare hållit på med fotboll, karate, scouting, körsång, dans, judo och tennis. För henne ligger själva kicken i att prova nya aktiviteter och lära sig något nytt. Hon berättar också att hon får nya vänner varje gång hon provar en ny aktivitet. Träningen blir ju mitt avbrott. Jag tror det är då jag får utlopp för allt. Man får liksom rensa hjärnan och sådär. (Pedro, 22 år) De som utövar sport beskriver det ofta just som Pedro; som ett sätt att rensa hjärnan och ladda om. Inte lika många av de intervjuade pratar om gemenskap och det sociala, även om det också nämns. De som är aktiva inom idrott 28 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

fokuserar mycket på glädjen att det är roligt att utöva idrott. Hälsoaspekterna och att man får en fin kropp är också återkommande. Moa, 17 år, som är väldigt aktiv i ett politiskt ungdomsförbund menar att hon förvärvar kunskap inom en rad områden genom sitt föreningsdeltagande: Jag lär mig så galet mycket, oavsett om det handlar om mötesteknik eller sakfrågor. Den dag jag känner mig fullärd kommer jag nog sluta. Det är mycket däri som glädjen och värdet ligger. Man lär ju sig att värdesätta demokratiska processer, man lär sig förhandla och argumentera. Det kan ju ingen någonsin ta ifrån mig. (Moa, 17 år) För en del unga är det ett stort steg att gå med i en förening. Är man nyinflyttad i staden eller kanske till och med ny i Sverige kan det vara skrämmande att gå till ett föreningsmöte. I intervjuerna med unga malmöbor nämns blyghet återkommande som något som begränsar fritiden och får en att avstå från bland annat föreningsengagemang. En övervägande majoritet, närmare bestämt 81 procent, av de intervjuade har tidigare varit medlemmar i en förening. Vid intervjutillfället var 47 procent medlemmar i en förening. Detta innebär att de av olika skäl lämnat föreningslivet. De främsta anledningarna är att det inte var roligt längre eller att man är missnöjd med verksamheten. Missnöjdheten sägs bland annat bero på att det var för prestationsinriktat eller att det var dålig stämning i föreningen. De intervjuade som lämnat en idrottsförening gjorde det oftast i åldern 13-16 år, medan de som lämnat en politisk förening, solidaritetsförening eller annan livsstilsförening gjort det lite senare, t ex i samband med flytt hemifrån, nytt jobb eller i samband med att de påbörjat eftergymnasiala studier på annan ort. Dessa lite äldre uttrycker en saknad av sitt tidigare föreningsdeltagande och upplever att det är svårt att ta upp deltagande i sin nya hemstad Malmö, men de flesta klandrar mest sig själva och säger att de kanske kunde engagerat sig mer. Flera av de som lämnat en förening som inte är en idrottsförening beskriver att det rann ut i sanden. Exakt vad som sker i dessa situationer är svårt att avgöra, men några uttrycker att de efter att ha missat ett par möten eller träffar valt att inte återvända till föreningen. Ungdomsgårdar och andra mötesplatser Under Ungdomskongressen och i intervjuerna framkom det att hänga på stan är en populär fritidssysselsättning. Hänga på stan kan innebära alltifrån shopping eller att ta en fika till att promenera omkring eller sitta och se på folk. Det behöver således inte ha något med konsumtion att göra. De flesta av de som hänger i city deltar också i andra aktiviteter, visar intervjuerna och workshopparna på Ungdomskongressen. Unga som vistas på gator och torg i city till synes sysslolösa gör inte nödvändigtvis detta för att de inte har andra aktiviteter att delta i, utan för att hänga på stan beskrivs som en uppskattad sysselsättning. Att hänga på stan ibland utesluter inte heller att man är medlem i en förening eller deltar i aktiviteter andra dagar. Vi kan vara hemma hos de flesta av mina kompisar men det är ju inte alltid man känner för det. Det är ju ändå föräldrar och syskon och så De kanske inte stör, föräldrarna alltså Men det är ju ändå skönt ibland att bara få vara ifred med kompisar. Då är det bäst att dra ut. (Kalle, 16 år) Kalle, 16 år, har eget rum hemma och gott om plats både för sig och för sina vänner men tycker ändå det är skönast att komma ut. Flera betonar betydelsen 29 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor

av helt vuxenfritt häng och för en del handlar det om att det inte riktigt finns plats för att umgås med vänner hemma. Mbete, 18 år, och hans familj är trångbodda. Han delar rum med 2 syskon och det finns inte utrymme för att ta hem kompisar. Nu är det ju varmt ute, då är det skönast att bara vara ute på gatorna. ( ) [Vi] pratar med tjejer, käkar en glass, sitter och chillar. Bara har det bra (skratt). (Mbete, 18 år) Jag vet inte varför men när vi kommer många killar så tittar folk. De kanske tror vi ska råna dem? Vi vill ju bara vara ute och ha kul och så tror folk att vi är gangsters. Typ, vi har ju ingen annanstans att gå! (Awet, 19 år) Elisabeth, 17 år, är inte lika positivt inställd till att hänga på stan. Hon vill hellre vara inne, gärna någonstans där hon kan sitta ner och prata med sina vänner. Hon sitter hellre inne någonstans och fikar och pratar. Mariam, 17 år, hänger inte heller i city. Hennes familj vill veta var hon är och med vem. Mariam säger att hennes pappa eller bror följer med henne första gången hon ska någonstans för att se till att det är ett tryggt och bra ställe. Intervjuerna med Elisabeth, Mariam och många fler visar vikten av att det finns bra aktiviteter och mötesplatser tillgängliga i de ungas närområde. Det kan finnas många anledningar till att unga inte lämnar sin stadsdel eller sitt område för att utöva fritidsaktiviteter; otrygghet, fördomar om andra stadsdelar och deras invånare, kultur- eller genusaspekter där till exempel unga tjejer upplever att de inte har möjlighet att lämna sitt hemområde. Över 90 procent av de unga malmöbor som varit med i fritidsstilsundersökningen anger att de vill vara med kompisar på fritiden. Nästan lika många svarar att de tycker det är roligt att träffa folk och prata. Det finns således ett stort behov av ställen att träffas och umgås med möjlighet till men utan krav på aktivitet. Nästan 28 procent av fritidsstilsundersökningens deltagare menar att Malmö stad ska satsa på fritidsgårdar. Denna önskan är starkare i gruppen 13-18 år, där 34 procent anser att fritidsgårdar är en verksamhet som bör prioriteras. Även i intervjuerna poängterar de unga malmöborna behovet av mötesplatser, även om de flesta inte pratar i termer av fritidsgårdar. Framförallt de som har en stor familj och inte så mycket utrymme hemma uttrycker en önskan om platser att vara på fritiden. Det kan handla om någonstans att kolla på film eller TV med kompisarna eller bara ta en fika. Några pratar också om att det skulle vara skönt med någonstans att gå för att få lugn och ro, något som inte är självklart för de unga som kommer från trångbodda familjer. Jag tänker mig ställe där några sitter och kollar på en film. Några spelar kanske kort vid ett bord. Någon sitter vid en dator. Och så en avdelning som är lugn, där man kan göra läxor eller söka information om olika saker på datorer. Plugga tillsammans och så. (Elisabeth, 17 år) Elisabeth beskriver nästan förlängningen av ett vardagsrum. Och fler proponerar liknande förslag. Flera efterfrågar tysta avdelningar där det ska finnas möjlighet till läxläsning. Att utforma dessa mötesplatser är förstås inte helt enkelt. Stil, smak och subkulturella strömningar spelar en stor roll för om unga känner sig hemma eller inte. Det handlar inte nödvändigtvis om att markera vad man är, utan vad man inte är. Många menar att något är för 30 Ungas fritid - Förening Förvaltning Malmöbor