Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under 30 år jämfört med övriga. De ungas minskade ohälsotal speglar en minskning av antalet personer med sjukpenning. Andelen unga med aktivitetsersättning har däremot fortsatt öka. Det är angeläget att kontinuerligt följa utvecklingen av aktivitetsersättningen eftersom risken är stor att systemet leder till marginalisering. De flesta som har aktivitetersättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden. I december 2007 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att göra en översyn av aktivitetsersättningen som lämnade sitt slutbetänkande Brist på brådska (SOU 2008:102) i slutet på november 2008. I betänkandet redovisas utvecklingen över tid fram till 2007. Syftet med denna promemoria är att ge ett kunskapsunderlag och en uppdatering av utvecklingen fram till och med idag. Bakgrund Aktivitetsersättningen infördes år 2003. Syftet var att den skulle ge unga, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att ta del av olika aktiviteter för att kunna få prova och utveckla sin prestationsförmåga som på sikt skapade möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga. Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget. Rätt till aktivitetsersättning har också en person som på grund av sin funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå från och med juli månad det år han eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Den 1 juli 2008 trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. I huvudsak påverkade dessa nya regler endast sjukpenningen och sjukersättningen. Aktivitetsersättningen berördes på en punkt. Förändringen innebar att arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. I praktiken innebär detta att aktivitetsersättning inte beviljas i väntan på t.ex. ett lönebidrag vilket tidigare var möjligt. Sammanfattning - I april i år hade 25 859 personer aktivitetsersättning. Antalet personer med aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år har successivt ökat. Sedan början av 2005 har beståndet fördubblats. Av beståndet är det män i åldersgruppen 20-24 år som är flest till antalet.
Avdelningen för analys och prognos 2 - Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå. Vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång visar resultaten dock på förändringar. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för hälften av det totala nybeviljandet. Däremot har antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat. - Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. En orsak till detta är ökningen av antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står för den största ökningen. Avseende aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är nybeviljandet högst för kvinnor i åldersgruppen 20-24 år. - Sex av tio som haft en första period av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fick ytterliggare en period med aktivitetsersättning 2009. Kvinnorna står för en något högre andel. Efter en första period av förlängd skolgång var det cirka fem av tio som beviljas ytterliggare en period. - Inom aktivitetsersättningen dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män. Diagnoser som återfinns under Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut (ADHD och hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är vanligare hos män än hos kvinnor. En större andel kvinnor än män drabbas av förstämningssyndrom, som depression och stressrelaterade syndrom.
Antal individer Avdelningen för analys och prognos 3 Antalet personer med aktivitetsersättning har successivt ökat. I april i år hade 25 859 personer aktivitetsersättning och av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. 93 procent hade hel omfattning. 94 procent hade ersättning upp till garantinivån vilket innebär att majoriteten hade innan beslut om aktivitetsersättning låga inkomster eller inga inkomster alls. Ersättning enligt garantinivån varierar beroende på ålder och uppgår till mellan 7420 och 8127 kronor per månad 2010. Antalet personer med aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år har successivt ökat. Sedan början 2005 har beståndet fördubblats (diagram 1). Diagram 1. Antalet med aktivitetsersättning 1 30 000 Samtliga Kvinnor Män 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 200404 200409 200502 200507 200512 200605 200610 200703 200708 200801 200806 200811 200904 200909 201002 Fördelat på åldersgrupper visar diagram 2 att av beståndet är män i åldersgruppen 20-24 år är flest till antalet. En förändring avseende på kön och åldersgrupp har successivt skett. Fram till september 2007 var kvinnorna fler till antalet än männen. Kvinnor i åldersgruppen 25-29 år har tidigare varit flest till antalet. 1 I diagrammet ingår endast de unga personer som har aktivitetsersättning och inte de personer som är under 30 år som på grund av övergångsreglerna i samband med att aktivitetsersättningens infördes 2003 hade förtidspension eller sjukbidrag överfördes till sjukersättningen. Till antalet är denna grupp idag är det cirka 2000 personer.
Antal individer Avdelningen för analys och prognos 4 Diagram 2. Antalet med aktivitetsersättning fördelat på kön och ålder 18-19 år Kvinnor 18-19 år Män 20-24 år Kvinnor 20-24 år Män 25-29 år Kvinnor 25-29 år Män 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 200403 200503 200603 200703 200803 200903 201003 I relation till antalet individer per tusen försäkrade med aktivitetsersättning har en ökning skett för både kvinnor och män sedan 2005 i samtliga åldersgrupper upp till 29 år. I åldersgruppen 30-64 år har däremot andelen per tusen försäkrade minskat se tabell 1 nedan. Tabell 1. Antal individer per tusen med sjuk- och aktivitetsersättning i åldersgrupper 2004-2009. (Bestånd i december) Samtliga 16-19 år 20-24 år 25-29 år 30-64 år Samtliga 2004 6 17 19 122 94 2005 4 19 21 125 96 2006 4 21 22 124 95 2007 5 22 23 123 93 2008 5 22 22 118 89 2009 6 22 22 110 83
Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 5 Antalet nybeviljade med förlängd skolgång står för hälften av nybeviljandet Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå. Diagram tre visar dock att vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång visar resultaten på förändringar. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för hälften av det totala nybeviljandet. Sedan augusti 2006 har antalet nybeviljade med förlängd skolgång fördubblats. Däremot har antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat. 2 Diagram 3. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång 8 000 Samtliga Nedsatt arbetsförmåga Förlängd skolgång 7 000 6 000 5 000 200411 200502 200505 200508 200511 200602 200605 200608 200611 200702 200705 200708 200711 200802 200805 200808 200811 200902 200905 200908 200911 201002 Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. Diagram fyra visar att det över tid har det skett en förändring i nybeviljandet avseende på kön. Från och med september 2006 nybeviljas fler män än kvinnor aktivitetsersättning. En förklaring till det är ökningen av antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står för den största ökningen (se diagram 6). Vad gäller nybeviljad aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ser bilden annorlunda ut. Här är kvinnorna något fler än männen. 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2 Se vidare tidigare studier på området: FK analyserar 2007:8 Unga med aktivitetersättning vilka är de?
200406 200408 200410 200412 200502 200504 200506 200508 200510 200512 200602 200604 200606 200608 200610 200612 200702 200704 200706 200708 200710 200712 200802 200804 200806 200808 200810 200812 200902 200904 200906 200908 200910 200912 201002 Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 6 Diagram 4. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på kön 4 000 Kvinnor Män 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Ser man till antalet individer per tusen försäkrade med nybeviljad aktivitetsersättning fördelat på åldersgrupper och kön visar resultaten på en ökning i åldersgruppen 18-19 år sedan 2004. I åldersgruppen 25-29 år har däremot antalet per tusen försäkrade minskat något för båda könen medan antalet i åldersgruppen 20-24 år är oförändrat för männen men har minskat något för kvinnorna (tabell 2). Tabell 2. Antal individer per tusen med nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning i åldersgrupper 2004-2009 fördelat på kvinnor, män och samtliga. (Årsvärde) 18-19 år 20-24 år 25-29 år 30-64 år samtliga K M S K M S K M S K M S K M S 2004 2 2 2 4 3 3 5 3 4 20 13 16 16 10 13 2005 2 3 2 4 3 3 4 3 3 16 10 13 13 8 10 2006 4 6 5 4 3 3 4 3 3 12 8 10 10 7 8 2007 5 7 6 4 3 4 4 3 3 11 8 10 9 7 8 2008 5 7 6 3 3 3 3 2 2 8 6 7 7 5 6 2009 6 8 7 3 3 3 2 2 2 4 3 4 4 3 4
Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 7 Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga har de senaste åren minskat. Diagram fem visar att det framförallt är kvinnor i åldersgruppen 25-29 år som står för den kraftigaste minskningen. Tidigare var nybeviljandet störst i denna grupp. Även för männen i åldersgruppen 25-29 år har nybeviljandet minskat. Män och kvinnor i åldersgruppen 20-24 står för flest antal nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga men även för denna åldersgrupp har nybeviljandet minskat något. Diagram 5. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fördelat på kön och ålder 18-19 år Kvinnor 18-19 år Män 20-24 år Kvinnor 20-24 år Män 25-29 år Kvinnor 25-29 år Män 1 400 1 200 1 000 800 200410 200412 200502 200504 200506 200508 200510 200512 200602 200604 200606 200608 200610 200612 200702 200704 200706 200708 200710 200712 200802 200804 200806 200808 200810 200812 200902 200904 200906 200908 200910 200912 201002 Av diagram 6 framgår att nybeviljandet på grund av förlängd skolgång har ökat kraftigt för både män och kvinnor sedan 2004. Ökningen är uteslutande i åldersgruppen 18-19 år och männen står för den största ökningen. Ungdomar som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att slutföra sina grundläggande studier och som går i särskola, särvux, specialskola, riksgymnasierna för döva och hörselskadade samt rh-anpassad utbildning eller ordinarie skolform har rätt till aktivitetersättning. Andelen elever i de särskilda skolformerna har ökat sedan 1990-talet. En större andel pojkar än flickor går i särskolan vilket till stor del förklarar att männen står för den kraftigaste ökningen av nybeviljandet 3. 600 400 200 0 3 Tidigare rapporter på området: Försäkringskassan redovisar 2007:7 Förlängd skolgång - en ny väg in i aktivitetsersättningen
Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 8 Diagram 6. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång fördelat på kön och ålder 2 000 18-19 år Kvinnor 18-19 år Män 20-24 år Kvinnor 20-24 år Män 1 800 1 600 1 400 200410 200412 200502 200504 200506 200508 200510 200512 200602 200604 200606 200608 200610 200612 200702 200704 200706 200708 200710 200712 200802 200804 200806 200808 200810 200812 200902 200904 200906 200908 200910 200912 201002 Psykiska diagnoser dominerar Inom aktivitetsersättningen dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män och står för mer än två tredjedelar av nybeviljandet. Kvinnor har en högre andel sjukdomar i rörelseorganen än män bland dem som nybeviljas aktivitetsersättning. Siffrorna kan jämföras med diagnosfördelningen inom sjuk- och aktivitetsersättningen sammanslaget. Psykiska diagnoser står då för ca 15 procent och sjukdomar i rörelseorganen ligger på drygt 20 procent. Skillnaderna i fördelningen mellan könen ligger på ca 4 procent. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Tabell 3. Diagnosfördelning över nybeviljandet Fördelning av diagnos feb-2010 Anledning till ersättning Kvinnor Män Totalt Psykiska sjukdomar 70,0% 69,7% 69,8% Skador och förgiftningar 12,5% 13,8% 13,2% Sjukdomar i nervsystemet 3,3 % 3,3 % 3,3 % Sjukdomar i rörelseorganen 2,8 % 0,8 % 1,7 % Medfödda missbildningar 2,4 % 2,1 % 2,3 % Övriga 9,1 % 10,2% 9,7 % Samtliga 100,0% 100,0% 100,0%
Avdelningen för analys och prognos 9 Ett nedslag bland psykiska diagnoser visar på skillnader mellan könen. Män med intellektuella funktionsnedsättningar och störningar i den psykiska utvecklingen dominerar nybeviljandet jämfört med kvinnor med samma diagnoser. Neurotiska och stressrelaterade syndrom är den diagnosgrupp som minskat och då främst för kvinnor och under 2009 och i mindre utsträckning för män. Beteendestörningar (samt emotionella störningar med tidig debut) har långsamt ökat under flera års tid för både kvinnor och män. Störningar i psykisk utveckling har långsamt ökat för kvinnor under hela den redovisade perioden, men kraftigt ökat för män 2006 och 2007 4. Diagram 7. Nybeviljad aktivitetersättning, kön och diagnos Nybeviljad aktivitetsersättning, kön och diagnos 900 800 Neurotiska och stressrelaterade syndrom, kvinnnor Intellektuell funktionsnedsättning, kvinnor Störningar i psykisk utveckling, kvinnor Beteendestörningar, kvinnor Neurotiska och stressrelaterade syndrom, män Intellektuell funktionsnedsättning, män Störningar i psykisk utveckling, män Beteendestörningar, män 700 600 500 400 300 200 100 0 200312 200403 200406 200409 200412 200503 200506 200509 200512 200603 200606 200609 200612 200703 200706 200709 200712 200803 200806 200809 200812 200903 200906 200909 200912 Diagrammet visar antal nybeviljade per månad (rullande 12-månaderssiffror) uppdelat på kön och psykisk diagnos över tid. Män med diagnoserna störningar i psykisk utveckling samt med intellektuella funktionsnedsättningar har de senaste åren ökat kraftigare än för kvinnor. Kvinnor med diagnosen neurotiska och stressrelaterade syndrom har minskat och ligger på 2004 års nivå. 4 Tidigare rapporter på området: Försäkringskassan analyserar 2007:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005
Avdelningen för analys och prognos 10 Tabell 4. Andelen Nybeviljade aktivitetsersättningar med psykiska diagnoser fördelat på kvinnor och män 2009 5 Kvinnor Män Samtlig a Psykisk utvecklingsstörning s.k. intellektuell funktionsnedsättning 25,8% 28,3% 27,1% Störningar i psykisk utveckling 19,0% 28,9% 24,3% Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut 11,3% 16,2% 13,9% Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 14,5% 8,6 % 11,3% Förstämningssyndrom 12,7% 6,9 % 9,6 % Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna 9,0 % 2,5 % 5,5 % Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar etc. 3,1 % 0,2 % 1,6 % Övriga 4,6 % 8,3 % 6,6 % Totalt 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen ovan visar fördelningen av psykiska diagnoser inom nybeviljad aktivitetsersättning (Andelarna baseras på 12-måndadersvärden februari 2010). Diagnoser som återfinns under Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut (ADHD och hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är vanligare hos män än hos kvinnor. En större andel kvinnor än män drabbas av förstämningssyndrom, som depression, och stressrelaterade syndrom. Mer än hälften beviljas en ny period efter den första perioden av aktivitetsersättning Trots att aktivitetsersättningen alltid är tidsbegränsad och ska omprövas varje ersättningsperiod får mer än hälften en ny period efter den första perioden av aktivitetsersättning. Tabell 5. Andel som fick en ny period efter en första period med aktivitetsersättning 6 samtliga kvinnor män nedsatt arbetsförmåga 200912 61 % 62 % 57 % förlängd skolgång 200912 54 % 56 % 53 % Tabell fem visar att mer än hälften som haft en första period av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga beviljades ytterliggare en period med aktivitetsersättning 2009. 5 Beskrivning av vissa diagnosgrupper: Förstämningssyndrom (F30-F39) t.ex. depression. Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) t.ex.fobier och andra ångestsyndrom. Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar etc. (F50-F59) t.ex. ätstörningar. Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60-F69) t.ex. borderline personlighetsstörning. Psykisk utvecklingsstörning (F70-F79) så kallade intellektuella handikapp, Störningar i psykisk utveckling (F80-F89) t.ex. störningar i tal- och språkutveckling samt inlärningsstörningar, Aspergers syndrom, autism. Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid (F90-F98) t.ex. hyperaktivitetsstörningar (ADHD), Ospecificerad psykisk störning (F99). 6 Andelarna avser andel som fick aktivitetersättning 3 månader efter första beslutet löpte ut. Därför kan andelarna vara något underskattade p.g.a. sena retroaktiva beslut
Avdelningen för analys och prognos 11 Kvinnorna står för en något högre andel. När det gäller förlängd skolgång beviljades fem av tio ytterliggare en period. Omkring 9 procent beviljades ännu en period av förlängd skolgång medan cirka 45 procent beviljades aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga efter den första perioden av förlängd skolgång. Under tid med aktivitetsersättning Deltagande i aktiviteter Under tiden en försäkrad har aktivitetsersättning kan han eller hon också delta i olika aktiviteter. Deltagande i aktiviteter syftar till att stödja den försäkrade i hans eller hennes utveckling och påverka sjukdomen eller funktionsnedsättningen på ett positivt sätt. Deltagandet ska också bidra till att förbättra arbetsförmågan. Försäkringskassan ska undersöka om den som beviljats aktivitetsersättning har förutsättningar att delta i aktiviteter. Försäkringskassan ska också erbjuda möjligheten att delta i aktiviteter och samordna och planera aktiviteterna tillsammans med den försäkrade. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Cirka 40 procent av de med aktivitetsersättning har deltagit i aktiviteter som planerats och samordnats av försäkringskassan 2005 7. Arbetslivsinriktad rehabilitering En av de definierade och prioriterade målgrupperna i handlingsplanesamverkan 8 inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är unga arbetslösa med aktivitetsersättning. Totalt utgör de cirka fyra procent av alla som ingår i handlingsplanssamverkan. Det nationella målet för samverkan är att minst 40 procent av deltagarna, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller börjat en utbildning. Resultat från 2009 visar att målet närapå uppfylldes för gruppen unga i och med att 37 procent av de knappt 680 unga arbetslösa med aktivitetsersättning som deltog i samverkan hade ett arbete eller påbörjad utbildning vid mättillfället. 2008 var andelen något högre och låg på 39 procent. Av det totala beståndet av aktivitetsersättning uppgår andelen unga som deltog i handlingsplanssamverkan 2009 till 2,6 procent. Vilande aktivitetsersättning Möjligheten att prova på att arbeta eller studera utan att förlora rätten till ersättning finns under tid med aktivitetsersättning. Efter att en försäkrad har haft aktivitetsersättning i ett år kan hon eller han ansöka om att ha sin aktivitetsersättning vilande. Aktivitetsersättningen betalas inte ut under den tid man arbetar. Under de första 12 månaderna betalas ett belopp ut varje månad som motsvarar 25 procent av den vilande aktivitetsersättningen. Ersättning kan vara vilande i längst två år. I mars 2010 hade 141 personer med aktivitetersättning sin ersättning vilande för att prova på att arbeta. 7 Försäkringskassan analyserar 2005:11 aktiviteter ett steg i rätt riktning 8 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan 2003 upprättat en nationell handlingsplan för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet med denna finansiella samordning är att fler individer ska återfå arbetsförmågan och få ett arbete
Avdelningen för analys och prognos 12 Statens betalningsåtagande är tre gånger så mycket för en 25 åring med aktivitetsersättning än för en 55 åring med sjukersättning I jämförelse med sjukersättningen är andelen i förhållande till befolkningen som har aktivitetsersättning i åldergruppen 19-29 år låg (1,89 procent). Under 2009 betalade Försäkringskassan ut cirka 2,5 miljarder kronor i ersättning till personer med aktivitetsersättning. Beloppet motsvarar ca 4,5 procent av utgifterna för de ca 500 000 9 som hade sjuk- eller aktivitetsersättning 2009. Att beloppet endast motsvarar 4,5 procent beror på att gruppen med aktivitetsersättning är liten i förhållande till dem med sjukersättning. Att en stor grupp unga under lång tid är utanför arbetsmarknaden och beroende av ersättning från Försäkringskassan medför höga kostnader både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv. Ökningen av antalet unga innebär bland annat en kraftig ökning av det framtida betalningsåtagandet för staten. Statens betalningstagande är tre gånger så stort för en 25 åring med aktivitetsersättning än för en 55 åring med sjukersättning. 10 Skälet till skillnaden är att en yngre person antas ha ersättning under en betydligt längre tid än äldre personer. På lång sikt innebär det också en betydligt lägre ekonomisk standard som ålderspensionär. Majoriteten av personerna med aktivitetersättning saknar inkomsthistoria från arbete eller har aldrig haft ett arbete. Systemets konstruktion gör också att yngre med aktivitetsersättning automatiskt får en lägre inkomst. Sjukersättningen och aktivitetsersättningen är dessutom endast värdesäkrad genom att beloppen skrivs upp med de allmänna prisstegringarna. Det gör att gruppen med SA successivt tappar i inkomststandard relativt den arbetande delen av befolkningen när löneökningarna är högre än inflationstakten. Generellt gäller därför att ett tidigt inträde till sjukersättning och aktivitetsersättning innebär en mycket stor risk för ett liv i relativ fattigdom 11. 9 I snitt var det 514 000 som fick sjuk- eller aktivitetsersättning under 2009 och antalet personer som fick en utbetalning någon gång under 2009 var 550 000 individer. 10 Försäkringskassan beräknar årligen sjukförsäkringens framtida betalningstagande i form av sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning - den så kallade ohälsoskulden. Beräkningen bygger på att de personer som vid en viss tidpunkt finns i sjukförsäkringen och som har en ersättning av en viss storlek. 11 Rapporter på området: Socialförsäkringsrapport 2009:12 Inkomstutvecklingen av individer med sjukersättning och aktivitetersättning, Ekonomisk standard åren 1991-2006