En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs.

När en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Det handlar om att i energiplanen titta på vilken miljöpåverkan som åtgärderna i planen kan leda till och på så sätt säkerställa att man inte drar på sig nya miljöproblem. I miljöbedömningen skall kommunen bl.a. redovisa: En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Påverkan på och beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. Betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på bl.a. växt- och djurliv, mark och vatten, luft, klimatfaktorer och människors hälsa. Vi har valt att i denna energiplan göra en miljöbedömning av åtgärderna under varje strategiområde. Genom prognosen behandlas miljöförhållandena med tonvikt på energianvändning och klimatpåverkan och således utgör den nollalternativet i det fall energiplanen inte genomförs. Under varje miljöbedömning görs en koppling till vilka miljökvalitetsmål som huvudsakligen gynnas alternativt missgynnas, med fokus på lokal påverkan. Avslutningsvis gör vi en total bedömning för hela energiplanen. Till stöd för denna miljöbedömningen har Linköpings universitets och Länsstyrelsen i Östergötlands modell Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner använts. Ökad småskalig förnybar energiproduktion Åtgärd F1Sa1 Fastighetsbolagen avsätter 0,2 % av den totala nettoårsomsättningen till investeringar i förnybar energiproduktion varvid småskalig produktion i närområdet ska prioriteras. Åtgärd F1Sa2 En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs, med genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Åtgärd F1Sa3 Tekniska nämnden och de kommunala fastighetsbolagen skall bli mer självförsörjande på förnybar el. Det kan bl.a. handla om investeringar i större vindkraftverk eller elproduktion från lokala system. Under mandatperioden kommer kommunkoncernen att bygga positivhus. Åtgärd F1Sa4 Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t.ex. urban vindkraft och solceller. Åtgärd F1Sa5 I dialogen med byggherrar uppmuntrar kommunen till investeringar i småskalig 1

energiproduktion. Ökad produktion av el från vindkraft och solceller innebär utifrån ett europeiskt perspektiv el producerad från kol och olja kan ersättas. Ökad andel solfångare innebär att behovet av bränsle för uppvärmning av varmvatten minskar. Det kan dels handla om att ersätta biobränslen i fjärrvärmeproduktion och småskalig vedeldning men även el. Beroende på vilken uppvärmningskälla som ersätts resulterar dessa åtgärder i förlängningen i minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider och koldioxid. Vindkraft kan påverka fladdermöss och fåglar som flyger in i de roterande vingarna på vindkraftverken. Vidare kan även urbana vindkraftverk innebära störningar till närboendes i form av exempelvis vibrationer, buller, skuggning. Det är därför en utgångspunkt att förebyggande åtgärder för att undvika detta vidtas och att utredning och prövning görs vid varje etablering. Upprustning av befintliga vattenkraftverk, ex. uppgradering av verken med nya turbiner, generatorer etc. bedöms ge ringa eller ingen miljöpåverkan på växt- djurliv. Flora och fauna har i många fall vant sig vid vattenkraftverket och den miljö som uppstått i dess närhet, samt även varit konstant många decennier, varför en eventuell avyttring av verken sannolikt ger större negativ effekt än en uppgradering. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag Ökade möjligheter till näringslivsutveckling Åtgärd F1Sb1 Växjö kommun skall inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Ökad produktion av el från vindkraft och solceller innebär utifrån ett europeiskt perspektiv att el producerad från kol och olja kan ersättas. Ökad andel solfångare innebär att behovet av bränsle för uppvärmning av varmvatten minskar. Det kan dels handla om att ersätta biobränslen som fjärrvärme och vedeldning men även el. Dessa åtgärder resulterar i förlängningen minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider och koldioxid. Ökad vindkraftproduktion i skogs- och naturområden kan ge vissa negativa effekter på djurlivet, bl.a. på fåglar och fladdermöss. Viss störning som ex. buller, skuggning, förändrad landskapsbild kan också uppstå kring verken. Här kommer dock utpekade områden i vindbruksplanen att användas och där dessa miljöaspekter funnits med i beaktande. Vidare görs en lokaliseringsprövning vid varje etablering. Klimatförändringen i sig, med förändrade livsmiljöer, har samtidigt visat sig ha vissa negativa konsekvenser på fågellivet, vilket bör beaktas i denna miljöbedömning. 2

Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv, En god bebyggd miljö Kraft- och fjärrvärme samt fjärrkyla Åtgärd F1Sc1 Kommunen strävar efter att så många områden och abonnenter som möjligt försörjs med fjärrvärme. Dialog om detta förs även med privata fjärrvärme- och närvärmebolag. Åtgärd F1Sc2 Fjärrkylanätet byggs ut så det omfattar fler kunder. Åtgärd F1Sc3 Växjö Energi prövar bioolja i ett närvärmeverk. Erfarenheter används därefter i syfte att öka driftsäkerheten vid en eventuell ökad användning i fler närvärmeverk och Sandviksverket. En ökad produktion av fjärrvärme/närvärme som ersätter eluppvärmda fastigheter innebär att el producerad från kol och olja kan ersättas. Samma sak gäller för fjärrkylan som ersätter små eldrivna kylanläggningar. Det ger minskade koldioxidutsläpp samt utifrån ett europeiskt perspektiv även minskade kvävedioxidutsläpp då kol- och olja för elproduktion ersätts med lokalt producerad när- och fjärrvärme. Sverige importerar även luftföroreningar från kontinenten, varför åtgärder ger positiv inverkan även i Sverige. Samtidigt innebär en ökad fjärr- och närvärmeproduktion ett större uttag av biobränslen, vilket riskerar skapa ett ökat tryck på den biologiska mångfalden i skogen. Ökad förbränning av biobränslen innebär även att mängden aska ökar. Genom ett hållbart skogsbruk och återföring av aska kan miljöpåverkan minimeras. Om den ökade fjärrvärmen ersätter el så kan det innebära lokalt ökade utsläpp av partiklar. I det fall fjärrvärmen ersätter ved så innebär det dock tvärtemot minskade utsläpp av partiklar då storskalig eldning med en effektiv förbränningsprocess och effektiv rökgasrening genererar lägre halter av partiklar. Generellt sett gäller dock att ju högre andel biobränslen, desto större positiv effekt på klimatet och försurningen. Bioolja som ersätter vanlig olja innebär minskade utsläpp av koldioxid. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv, Frisk Luft 3

Satsning på vindkraftsparker Åtgärd F1Sd1 Växjö kommun för en aktiv dialog med företag och byalag gällande möjligheter att satsa på storskalig vindkraft i enlighet med vindbruksplanen. Vid vindkraftsdrift sker inga emissioner, varför vindkraftproducerad el, utifrån ett europeiskt perspektiv, innebär att kol och olja för elproduktion, kan ersättas. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från kontinenten, där el produceras från kol och olja, innebär åtgärden i förlängningen minskad försurning. Vindkraften kan innebära vissa konsekvenser för fåglar och fladdermöss som riskerar att flyga in i roterande vingar. Vindkraftverk kan även ge upphov till viss störning som ex. buller, skuggning, förändrad landskapsbild kring verken. Här kommer dock utpekade områden i vindbruksplanen att vara utgångspunken och där dessa miljöaspekter funnits med i beaktande. Vidare görs en lokaliseringsprövning vid varje etablering. De positiva effekterna på klimatförändringen som vindkraften bidrar till bör dock tas med i beaktande, då ett förändrat klimat, som leder till förändrade livsmiljöer, kan ha negativ påverkan på fågellivet. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv Torvens roll i energisystemet Åtgärd F1Se1 Torvanvändningen skall minimeras och har fasats ut helt 2020. Åtgärden innebär att torven fasas ut vid kraftvärmeproduktion samtidigt som mer biomassa används. Jämfört med de flesta trädbränslen har torv högre värmevärde (och energitäthet). Dock har torv även högre innehåll av spårämnen, kväve, svavel och aska. Enstaka torvmarker kan även ha förhöjda halter av radioaktiva ämnen. Med modern rökgasrening behöver dock inte utsläpp och rökgasemissioner bli större vid torveldning än vid trädbränsleeldning. Samtidigt innebär torveldningen ökade emissioner av koldioxid. Den ökade förbränningen av flis kan dock i förlängningen innebära ett större uttag av biobränslen, vilket riskerar skapa ett ökat tryck på den biologiska mångfalden i skogen. Genom ett hållbart skogsbruk kan dock detta motverkas. Torvbrytning innebär även en stor påverkan på myrar och våtmarker och enligt 4

Naturvårdsverket skall torv räknas som fossilt bränsle, varför det inte är förenat med ett hållbart energisystem. Genom en minskad användning, som i förlängningen resulterar i minskad torvbrytning, kan biologiska värden gynnas. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv Energieffektiv renovering av befintliga bostäder och lokaler Åtgärd F2Sa1 Inför varje genomgripande ombyggnad ska Växjös kommunala fastighetsbolag göra en beräkning om nedanstående nivåer är möjliga att uppnå. Till år 2015 har minst 50 % av de genomgripande ombyggnaderna som genomförts uppnått målnivåerna 1 : Bostäder: 75 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 40 kwh/m 2 ). Lokaler: 70 2 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 40 kwh/m 2 ). Åtgärd F2Sa2 Växjö kommun har en aktiv energi- och klimatrådgivning där kommuninvånarna, företag, fastighetsägare, organisationer och föreningar får tillgång till råd och stöd i sitt energieffektiviseringsarbete. Åtgärd F2Sa3 Växjö kommun utreder hur renoveringar/ombyggnationer i bostäder och lokaler, med syfte att minska energianvändningen, tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv. Åtgärd F2Sa4 Inför större renoveringar/ombyggnationer görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal. Energieffektivare fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol- och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed 1 Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010:39) 2 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som är 30 kwh/m 2 och år. 5

minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. I samband med att större energieffektiviseringsinsatser i fastigheter görs är det inte ovanligt att ventilationen förbättras, vilket resulterar i bättre inneklimat och minskat buller i bostäder och lokaler. En ökad information till allmänheten om hur de kan göra smarta val avseende uppvärmning av fastigheter och hållbara transporter, samtidigt som klimatpåverkan minskar, kan i förlängningen leda till att stärka miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Det är viktigt att ha med i beaktande att när vi bygger energieffektiva, välisolerade och täta fastigheter så kan det sommartid innebära högre temperaturer inomhus. Här är det viktigt att vi tar med lösningar så att ingen extra energi behövs för att kyla fastigheterna, eftersom det innebär ökad energianvändning till kylning. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, God bebyggd miljö Energieffektiv nybyggnation Åtgärd F2Sb1 De kommunala bolagen bygger endast bostäder med en energianvändning lägre än 55 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 30 kwh/m 2 ). Åtgärd F2Sb2 De kommunala bolagen bygger endast lokaler med en energianvändning lägre än 50 3 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 30 kwh/m 2 ). Åtgärd F2Sb3 Växjö kommun utreder hur nya byggprojekt tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv, med fokus på energianvändning. Åtgärd F2Sb4 Inför nya byggprojekt görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal och byggande av skolor i flera plan. Energieffektivare fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av bl.a. koldioxid och kvävedioxid. Eftersom 3 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som är 25 kwh/m 2 och år. 6

Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. Samutnyttjande av fastigheter leder vidare till att man i ett bostadsområde kan få en mer blandad bebyggelse där exempelvis dagis, handel och bostäder ligger nära i förhållande till varandra. Detta leder i förlängningen till minskade transporter och därmed utsläpp till luften. Det är viktigt att ha med i beaktande att när vi bygger energieffektiva, välisolerade och täta fastigheter så kan det sommartid innebära högre temperaturer inomhus. Här är det viktigt att vi identifierar lösningar så att ingen extra energi behövs för att kyla fastigheterna, eftersom det innebär ökad energianvändning till kylning. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, God bebyggd miljö Beteendepåverkan Åtgärd F2Sc1 Där så är möjligt skall individuell mätning av el och vatten i bostäder tillämpas och visualiseras. Debitering sker kopplad till faktisk förbrukning. Åtgärd F2Sc2 Utredning görs avseende hur energianvändning i lokaler kan kopplas till rätt användare inom den kommunala organisationen. Ekonomiska incitamentsmodeller som stödjer energieffektiviseringsarbetet utvecklas. Åtgärd F2Sc3 Växjö kommun genomför nya energisparkampanjer baserat på de positiva erfarenheterna från energibesparingsprojekt som exempelvis SAMS. Vi strävar efter att dessa kampanjer innehåller ett barn- och ungdomsperspektiv. Effektivare energianvändning i fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av bl.a. koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed 7

minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. I samband med att större energieffektiviseringsinsatser görs är det inte ovanligt att ventilationen förbättras, vilket kan resultera i bättre inneklimat och minskat buller i bostäder. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, God bebyggd miljö Optimerad energianvändning Åtgärd F2Sd1 VEAB tillämpar olika tekniska och ekonomiska lösningar för att försörja även mycket energieffektiva hus med fjärrvärme. Detta kan bl.a. innefatta fjärrvärmedrivna hushållsmaskiner. Åtgärd F2Sd2 Vi strävar efter att optimera energianvändningen i något av våra utbyggnadsområden med så kallade Smarta nät 4 (Smart grids). Energieffektivare användning av energi i fastigheter, och även genom s.k. smarta nät (smart grids) innebär i förlängningen att mindre el behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av koldioxid och kvävedioxid. Samtidigt kan en ökad användning av fjärr- och närvärme leda till en högre produktion. Det leder till ett större uttag av biobränslen, vilket riskerar skapa ett ökat tryck på den biologiska mångfalden i skogen. Ökad förbränning av biobränslen innebär att mängden aska ökar. Genom ett hållbart skogsbruk och återföring av aska kan miljöpåverkan dock minimeras. Om den ökade fjärrvärmen ersätter el så kan det innebära lokalt ökade utsläpp av partiklar, dock i mycket lite omfattning. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Frisk luft, Levande skogar, Ett rikt växtoch djurliv Ökad tillgång till förnybara drivmedel 4 Detta kan innefatta både smarta lösningar i elnät och i fjärrvärmenät. 8

Åtgärd F3Sa1 Möjligheten att komplettera Sandviksverket med en produktionsanläggning för förnybart drivmedel utreds. Åtgärd F3Sa2 Växjö kommun bidrar till att biogasmarknaden utvecklas i regionen genom att samverka med olika aktörer och delta i olika projekt. Åtgärd F3Sa3 Kommunen arbetar för att förbättra infrastruktur för förnybara drivmedel och laddningsmöjligheter för elfordon. Alla större kommunala arbetsplatser erbjuder laddmöjligheter. Vid en eventuell utbyggnad av produktionsanläggning av förnybara drivmedel kopplat till Sandviksverket, kommer en separat miljökonsekvensanalys att göras En utvecklad biogasmarknad kan leda till att fossila bränslen ersätts med biogas. Det resulterar i minskade utsläpp av koldioxid och ett resurseffektivare utnyttjande av matavfall, jordbruksrester, gödsel etc. Skulle gödsel användas, så är sannolikheten stor att metanläckaget minskar och således blir klimatnyttan ännu större. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, En god bebyggd miljö Ökad andel miljöfordon Åtgärd F3Sb1 Invånare, företag och kommunkoncernen erbjuds att pröva en elbil under en tid, i syfte att öka intresset för, och kunskapen om, elbilar. Åtgärd F3Sb2 Demonstrationsprojekt genomförs i syfte att undersöka möjligheterna för användning av förnybara drivmedel eller el i kommunens servicefordon och arbetsmaskiner samt kollektivtrafik. Åtgärd F3Sb3 Vid upphandling av fordon styr vi mot energieffektiva och klimatvänliga fordon. En miljöfordonsstrategi/policy arbetas fram. Oavsett vilket bränsle som driver fordonen så innebär energieffektiva fordon att vi bidrar till 9

en god hushållning med naturresurser eftersom det använda bränslet används mer effektivt och utsläppen minskar. Ser man till E85 så skiljer sig inte utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen påtagligt från bensinbilar. Etanolen är inte ett fossilt bränsle och jämfört med bensin ger den något renare avgaser, då den inte innehåller svavel eller cykliska kolväten som till exempel bensen. Från etanoldrivna bussar är utsläppen av kväveoxider och partiklar avsevärt lägre än från motsvarande dieselbussar. Vid motordrift med biogas uppnås betydligt lägre halter av kvävedioxider, partiklar, kolväten och kolmonoxid i avgaserna än diesel- och bensindrift och för både etanol och biogas reduceras koldioxidutsläppen i omfattande grad. När det gäller ren FAME-drift så gäller att utsläppen av växthusgasen koldioxid reduceras 50-80 procent jämfört med dieseldrift. Utsläppen av partiklar är vanligen något lägre vid FAME-drift, medan utsläppen av kvävedioxider är lika höga eller något högre. Detta förutsätter att motorn är optimerad för FAME annars kan utsläppen bli ännu högre. Elfordon innebär en ökad användning av el, vilket utifrån ett europeiskt perspektiv innebär ökad användning av el producerad från fossila bränslen. Man bör dock ta med i beaktande att om elfordonen ersätter fossilbränsledrivna fordon samt om lokalt producerad förnybar el samtidigt ökar i lika stor omfattning, uppstår en nettominskning av koldioxidutsläppen. Elfordon är dessutom tystare än vanliga fossildrivna fordon, vilket gör att bullret i stadsmiljön minskar. Inga lokala utsläpp av föroreningar till luft från avgaser, sker med elfordon. Däremot påverkas inte utsläppen av större slitagerelaterade partiklar (PM10) av fordons drivmedel, då de hänger ihop med slitage av bromsar, däck och vägbeläggning. I fallet med elfordon är tanken inte att öka trafiken utan att ersätta befintliga fordon, varför de åtminstone inte bör resulterar i en ökning av utsläppen av större partiklar. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Tillräcklig tillgång på förnybar energi Åtgärd F4Sa1 En strategi utarbetas för hur en tillräcklig leverans av värme, kyla, el och fordonsdrivmedel från förnybar energi kan säkerställas. Åtgärden är främst av förebyggande karaktär och bedöms inte ge några kvantifierbara effekter på miljökvalitetsmålen. 10

Säkra energileveranser Åtgärd F4Sb1 En strategi för hur Växjö Energi kan klara en hög leveranssäkerhet av fjärrvärme, el- och kyla till sina kunder arbetas fram. Åtgärd F4Sb2 Åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen, som syftar till att säkerställa en tillräcklig leverans av el och värme, såväl i tätorten som på landsbygden, genomförs. Åtgärden är främst av förebyggande karaktär och bedöms inte ge några kvantifierbara effekter på miljökvalitetsmålen. Energieffektivt näringsliv Åtgärd F5Sa1 Kommunen informerar näringslivet om de energitjänster som VEAB erbjuder. Detta görs bl.a. genom företagsnätverk. Åtgärd F5Sa2 Kommunen startar upp ett projekt som fokuserar på energi och klimat i tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Kommunen identifierar i detta arbete även energiintensiva företag samt för dialog med dessa om möjliga energieffektiviseringslösningar. Samverkan sker med Energikontor sydost. Åtgärd F5Sa3 En klimatgrupp bildas som en arena där företag kan diskutera energi- och klimatfrågor. Gruppen kan bl.a. arbeta med benchmarking eller erfarenhetsutbyte mellan kommunala och privata fastighetsbolag när det gäller energieffektiva bostäder och lokaler. Ett årligt energioch klimatevent riktat mot kommunens företag genomförs även i Växjö kommun. Denna del handlar om att se över den klimatpåverkan som näringslivet har och därefter informera företagen om detta samt stötta dem i arbetet med att identifiera åtgärder för minskad klimatpåverkan. Det kan exempelvis röra sig om att företagen ersätter konventionella bensin- och dieselfordon med sådana som drivs på förnybara bränslen, eller vidtar åtgärder för att minska sin elanvändning i tillverkningsprocessen. Energieffektivare användning av energi i näringslivet innebär att mindre el och fossila bränslen behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från kontinenten, innebär åtgärden i förlängningen minskad intransport av luftföroreningar. 11

Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och koldioxid (så länge torv och olja finns med i fjärrvärme bränslemixen). Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. I samband med att större energieffektiviseringsinsatser görs är det inte ovanligt att ventilationen och driftsprocesser förbättras, vilket kan resultera i bättre inneklimat och minskat buller i verksamhetslokalerna. Åtgärden skulle kunna innebära ett ökat resande inom och mellan kommunen, framförallt kopplat till det årliga eventet. Denna tillfälliga transportökning bör dock sättas i relation till de positiva effekter som en ökad kunskap och spridning av energieffektiva lösningar och hållbara transporter, som klimatgruppen och det årliga eventet resulterar i. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Levande skogar, Frisk luft Fossilbränslefri kommunkoncern Åtgärd F5Sb1 Varje förvaltning och bolag upprättar en avvecklingsplan för fossila bränslen. Ansvar: Alla förvaltningar och bolag Tidplan: 2012 Åtgärd F5Sb2 Kommunen utformar upphandlingsunderlag så att energiförbrukning och klimatpåverkan från entreprenader och tjänster minimeras över hela livscykeln. Beroende på hur avvecklingsplanerna utformas (vilka drivmedel och transportslag som ersätter konventionella transporter etc.) påverkas miljöbedömningen. Rimligt är dock att förnybara drivmedel som el, biogas, FAME/RME, etanol etc. ersätter bensin och diesel i verksamheternas transporter, vilket innebär minskade utsläpp av koldioxid. Ser man till E85 så skiljer sig inte utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen påtagligt från bensinbilar. Etanolen ger något renare avgaser än bensin eftersom den inte innehåller svavel eller cykliska kolväten, till exempel bensen. Från etanoldrivna bussar är utsläppen av kväveoxider och partiklar avsevärt lägre än från motsvarande dieselbussar. Vid motordrift med biogas uppnås betydligt lägre halter av kvävedioxider, kolväten och kolmonoxid i avgaserna än diesel- och bensindrift och för både etanol och biogas reduceras koldioxidutsläppen i omfattande grad. 12

När det gäller ren FAME-drift så gäller att utsläppen av växthusgasen koldioxid reduceras 50-80 procent jämfört med dieseldrift. Utsläppen av partiklar är vanligen något lägre vid FAME-drift, medan utsläppen av kvävedioxider är lika höga eller något högre. Detta förutsätter att motorn är optimerad för FAME annars kan utsläppen bli ännu högre. Elfordon innebär en ökad användning av el, vilket utifrån ett europeiskt perspektiv innebär ökad användning av el producerad från fossila bränslen. Man bör dock ta med i beaktande att om elfordonen ersätter fossilbränsledrivna fordon samt om lokalt producerad förnybar el samtidigt ökar i lika stor omfattning, uppstår en nettominskning av koldioxidutsläppen. Elfordon är dessutom tystare än fordon med förbränningsmotor, vilket gör att bullret i stadsmiljön minskar. Inga lokala utsläpp av föroreningar till luft från avgaser, sker med elfordon. Däremot alstras slitagepartiklar i samma omfattning som för övriga fordon. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan Ökade förutsättningar för lokalt energi- och klimatarbete Åtgärd F5Sc1 Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik. Det är inte möjligt att bedöma vilka kvantifierbara effekter åtgärden ger på miljökvalitetsmålen. Forskning och utbildning Åtgärd F5Sd1 Växjö kommun genomför utbildningar och kampanjer om energi- och klimatfrågor riktat mot invånare, anställda, skolungdomar och politiker. Genom ökad information om exempelvis energieffektiviseringar och miljövänliga transporter kan åtgärden i förlängningen leda till att fler privatpersoner minskar sin energiförbrukning och väljer energieffektiva miljöfordon istället för konventionella bilar. Effektivare energianvändning i fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av bl.a. koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i 13

förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. Oavsett vilket bränsle som driver fordonen så innebär energieffektiva fordon att vi bidrar till en god hushållning med naturresurser eftersom det använda bränslet används mer effektivt och utsläppen minskar (för mer information om miljöbedömning kopplat till olika typer av miljöfordon se stycket ökad andel miljöfordon ). Bedömning av hela energiplanen Den sparade kwh är den bästa och den ger även upphov till minskad miljöpåverkan. Således är en av hörnstenarna i denna energiplan att effektivisera och minska energianvändningen i fastigheter, näringslivet och inom fordonssektorn. För att bli fossilbränslefri räcker det dock inte utan vi måste även jobba för att öka den förnybara energin. Eftersom all energiproduktion innebär någon form av miljöpåverkan kommer de åtgärder som leder till en ökad förnybar energiproduktion att ge upphov till en viss miljöpåverkan. Denna bedöms dock i samtliga fall som liten i relation till de positiva värdena. Således är det vår bedömning att samtliga åtgärder i handlingsplanen kan genomföras utan att riskera att miljökvalitetsmålen motarbetas, även om åtgärden ibland kan innebära viss målkonflikt mellan olika miljökvalitetsmål samt även mellan delmål under övergripande miljökvalitetsmålen. De flesta åtgärder i energiplanen fokuserar på strategiska åtgärder för att minska energianvändningen, ställa om fordonsflottan till energieffektiva miljöfordon samt öka den förnybara energiproduktionen. Att jobba med information och beteendepåverkan genom exempelvis hemsidor, telefonsamtal, möten etc är en viktig del i energiplanens utåtriktade arbete, vilket även innebär ringa miljöpåverkan. De åtgärder som handlar om att satsa på förnybar energi kommer att ske på sådant sätt att miljöpåverkan finns med i beaktande hela tiden, exempelvis för vindkraft. Här kommer en prövning att göras, kopplat till miljöeffekter och störningars påverkan på närboende, vid varje etablering. Det bör framhållas att ett ökat uttag av biobränslen från skogen är basen för förnyelsebar energiproduktion i Växjö. Det är därför viktigt att detta uttag görs medvetet och inte skadar biologiskt värdefulla och känsliga skogsmiljöer. Vidare återförs aska i syfte att uppnå ett slutet kretslopp. Den enskilt största åtgärden i energiplanen är byggandet av en anläggning för produktion av förnybart drivmedel. I fallet med denna åtgärd kommer dock en separat miljökonsekvensanalys att göras innan slutgiltigt beslut tas. 14