IT-infrastrukturprogram Avesta

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Uppgjord: Anders Friis 2002-03-14 «Säkerhetsklassning» Godkänd: «Godkänd» Dok. nr.«dok. nr.» Rev. MALL IT-infrastrukturprogram Avesta it-infrprog02.doc

1 Sammanfattning I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Bredbandsutredningens huvuduppgift var att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. I denna utredning konstateras att Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. Som ett led i detta har Avesta kommun beslutat att ta fram detta ITinfrastrukturprogram. Programmet innehåller dels en kartläggningsdel (kapitel 3, 5 och 6), dels en strategidel (kapitel 4, 7-12). Kommunens roll i avseende IT-infrastrukturfrågor är att skapa förutsättningar för ett teknik- och operatörsneutralt kommunikationsnät som når våra intressenter, vilka omfattas av offentlig verksamhet, allmänhet och företag. Dessutom skall frågan ses ur ett helhetsperspektiv vilket innebär att IT-infrastrukturfrågorna inbegriper kopplingar till kringliggande kommuner samt regionalt och nationellt. Kommunen ansvarar för att planering och projektering av utbyggnad görs för den IT-infrastruktur som inte marknadskrafterna tillhandahåller. Målet är att täcka hela kommunen till rimliga kostnader och tidplaner. Utbyggnaden ska göras etappvis och baseras på den prioritering som fullmäktige beslutat. Kommunen säkrar och realiserar lösningar främst genom upphandling eller bidragsgivning. Skrivna avtal skall bl.a. innehålla klausuler för prissättning, framtidssäkring av IT-infrastruktur samt att monopolsituationer inte uppstår. I de fall inga anbud inkommer kan kommunen realisera lösningen inom egen verksamhet. I detta program finns en kartläggning av förutsättningar och behov av bredbandskommunikation, inom kommunen. Beskrivningen presenteras ortsvis i kapitel 5. Befintlig IT-infrastruktur presenteras i kapitel 6. För att ge underlag för en framtida utbyggnad har en målstruktur arbetats fram. Målsättningen är att täcka in alla orter som av bredbandsutredningen definierats som orter. Det ortssammanbindande nätet byggs som en slinga utgående från huvudnoden i centralorten: En slinga genom centralorten, från Skogsbo genom Avesta och Krylbo till Karlbo. Eventuellt en fortsättning från Skogsbo till Jularbo och Folkärna En sträckning nordost om centralorten till Fors och vidare till Horndal, som därefter binds samman med Hede, By och Näs Bruk. Sist kompletteras ringen genom Avesta kommun med sträckan Näs Bruk Karlbo. 2 (56)

De fortsatta stegen med upphandling och realisering ska så långt möjligt göras i samverkan med övriga kommuner inom Dalarna, inom ramen för en regional strategi för IT-infrastruktur. 3 (56)

Innehåll 1 Sammanfattning 2 2 Inledning 8 2.1 Bakgrund... 8 2.2 Programmets målsättning/syfte... 9 2.3 Programmets avgränsningar och reservationer... 9 2.4 Programmets målgrupp... 9 2.5 Metodik... 9 2.5.1 Informationsinsamling... 9 2.5.2 Analys och bearbetning... 10 2.5.3 Referensunderlag... 10 2.6 Förklaring av facktermer och övrig terminologi... 10 3 Kommunens organisation för IT infrastrukturfrågor 11 3.1 Kommunal organisation för IT infrastrukturfrågor... 11 3.2 Kommunala bolag som är engagerade i IT utvecklingen inom kommunen.11 Gamla Byn AB 11 Räddningstjänstförbundet 12 4 Kommunal policy för IT infrastruktur 13 4.1 Kommunens syn på IT-utvecklingen... 13 4.1.1 Medborgarservice... 13 4.1.2 Skola och utbildning... 13 4.1.3 Näringsliv... 13 4.1.4 Infrastruktur... 14 4.1.5 Kommunens systemmiljö... 14 4.1.6 Säkerhet och kvalitet... 14 4.2 Kommunens vision... 15 4.2.1 IT-strategi... 15 4.2.1.1 IT-tjänster för den kommunala verksamheten 15 4.2.1.2 Infrastruktur. 15 4.2.1.3 Utbildning 15 4.2.1.4 Näringslivssamverkan 15 4.2.1.5 Miljö 15 4.2.1.6 Kortsiktiga mål, mål att uppnå inom två år 16 4.2.1.7 Långsiktiga mål, mål att uppnå inom fem år 16 5 Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur 17 5.1 Överblick över kommunens geografi... 17 5.2 Metodik för beräkning av behov... 18 5.2.1 Vad driver behoven?... 18 5.2.2 Känslighetsanalys... 19 5.2.3 Sammanlagring av behov... 20 5.3 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur inom centralorten... 21 5.3.1 Skola... 23 5.3.2 Näringsliv... 24 5.4 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Fors... 26 5.4.1 Skola... 26 5.4.2 Näringsliv... 27 5.5 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Horndal... 27 4 (56)

5.5.1 Skola... 27 5.5.2 Näringsliv... 28 5.6 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Näs Bruk-By-Hede... 28 5.6.1 Skola... 28 5.6.2 Näringsliv... 28 5.7 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Lund-Nordanö-Jularbo28 5.7.1 Skola... 28 5.7.2 Näringsliv... 28 5.8 Landsbygd... 29 6 Befintlig och planerad utbyggnad av IT infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 30 6.1 Befintlig kommunal IT-infrastruktur... 30 6.1.1 Kommunalt nät... 32 6.1.2 Nät i kommunala bolags regi... 32 6.2 Planerad kommunal IT-infrastruktur... 32 6.3 IT-infrastruktur annan än den kommunala... 34 6.3.1 Stomnät... 34 6.3.1.1 Telia/Skanova 36 6.3.1.2 Banverket 36 6.3.1.3 RegNet 37 6.3.1.4 BitNet 37 6.3.1.5 Norrsken 37 6.3.1.6 Birka 37 6.3.1.7 Vattenfall 38 6.3.1.8 Teracom 38 6.3.1.9 Svenska Kraftnät (SKN) 38 6.3.2 Operatörer i Avesta kommun... 39 7 Målet för nätets utformning på lång sikt 40 7.1 Ortssammanbindande nät... 40 7.2 Områdesnät... 41 8 Områden inom respektive utanför marknadens initiativ 42 8.1 Inledning... 42 8.2 Kommersiellt intressanta delar av kommunen... 42 8.3 Kommersiellt mindre intressanta delar av kommunen... 42 9 Krav och villkor för IT-infrastrukturen 43 9.1 Allmänt... 43 9.2 Kapacitet... 43 9.3 Kvalitet och säkerhet... 43 9.4 Redundans... 44 9.5 Principen om öppen ledning och öppet nät... 44 9.6 Prissättning... 45 9.7 Teknikval... 46 9.8 Anpassning till totalförsvarets krav... 46 10 Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall kunna ske. 47 10.1 Närbelägna kommuner och samarbete med deras infrastruktur... 47 10.2 Regionalt samarbete... 47 10.3 Kommersiella nätägare och operatörer... 47 11 Genomförande av IT infrastrukturprogrammet 49 5 (56)

11.1 Realisering av målstruktur... 49 11.2 Upphandlingsförfarande... 49 11.3 Ekonomiska konsekvenser... 50 11.3.1 Kostnader ortssammanbindande nät... 50 11.3.2 Kostnader områdesnät... 50 11.3.3 Finansiering... 50 11.3.4 Sammanställning... 51 Bilaga 1 53 Förklaring av facktermer... 53 Bilaga 2 54 Analys av behov... 54 Skolor... 54 Näringsliv... 54 Övriga kommunala verksamheter... 55 Hushåll... 55 6 (56)

Figurer och tabeller Figur 1Avesta kommunöversikt... 17 Figur 2 Karta Avesta centralort... 21 Figur 3 Tätortskarta Fors... 26 Figur 4 Tätortskarta Horndal... 27 Figur 5 Avesta centralort med fiber (grön) och tomrör (magenta)... 30 Figur 6 Horndal med tomrör (magenta)... 31 Figur 7 Fors med tomrör (magenta)... 32 Figur 8: Stomnätsoperatörer i Dalarna... 35 Tabell 1: Färgkoder för kartbild... 36 Figur 9 Stomnätsoperatörer i Avesta kommun... 39 Figur 10 Bild över framtida målstruktur... 40 7 (56)

2 Inledning 2.1 Bakgrund I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Bredbandsutredningens huvuduppgift var att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. I denna utredning konstateras att Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) reserverades därför 2,625 miljarder kr till ett statligt stöd för ortssammanbindande nät som bör prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd före utgången av 2004 på helt kommersiella grunder. Vidare reserverades 3,2 miljarder kr till ett statligt stöd till de delar av områdesnät där en anslutning till fastigheter skulle bli avsevärt dyrare än i normala fall samt till skattelättnad till abonnenter för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i delar av landet där anslutningskostnaderna förväntas bli höga. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) aviserade dessutom tilläggsdirektiv till utredningen. Utredning skulle ske dels av hur ett statligt stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggandet av lokala nät och accessnät borde utformas, dels om förslag till fördelning inom en ram på 3,2 miljarder kronor av kommunstödet och en skattelättnad för abonnenters bredbandsanslutning. Bredbandsutredningens delbetänkande Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) och slutbetänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) lämnar förslag till fördelning av stödpengarna till Sveriges kommuner samt ställer upp riktlinjer för nyttjande av stödpengarna. Följande förordningar har relevans till detta dokument: Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet. Ett villkor för att få tillgång till de statliga stödpengarna specificerade i förordningarna 2001:350 och 2000:1469 är att kommunerna fastställer s k ITinfrastrukturprogram. 8 (56)

2.2 Programmets målsättning/syfte Följande huvudsakliga målsättningar finns för detta dokument: 1. IT-infrastrukturprogrammet skall möjliggöra ansökan om de statliga stödpengar som finns tillgängliga för kommunen. 2. IT-infrastrukturprogrammet skall bidra till det regionala såväl som det nationella IT-infrastrukturprogrammen. 3. IT-infrastrukturprogrammet skall ge en bild av kommunens nuläge och förutsättningar, samt redogöra för kommunens strategi för IT-infrastruktur. Kommunikationsbehovet i kommunen, befintlig och planerad IT-infrastruktur samt aktiviteter i gränsande kommuner skall kartläggas. 4. IT-infrastrukturprogrammet skall utgöra beslutsunderlag för kommunen med avseende på kommunala investeringar i IT-infrastruktur. 5. IT-infrastrukturprogrammet skall kunna fungera som underlag vid upphandling av IT-infrastruktur i kommunen. 2.3 Programmets avgränsningar och reservationer IT-infrastrukturprogrammet innehåller INTE fullständiga projekteringar av en utbyggnad. Denna projektering får aktuell operatör, eller entreprenör, själva arbeta fram i samband med att upphandling blir aktuell. Tillika får den kommersielle aktören beräkna intäktspotentialen för aktuella utbyggnadsområden. Upprättandet av detta IT-infrastrukturprogram för Avesta kommun innebär ej att kommunen förbinder sig att genomföra eller ställa sig bakom specifika projekt eller investeringar. 2.4 Programmets målgrupp 2.5 Metodik 2.5.1 Informationsinsamling Kommunens förtroendevalda och tjänstemän. Bredbandsentreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer. Invånare och företag i kommunen med intresse för bredbandsfrågor Ansvariga för Infrastrukturfrågor på länsstyrelsen i Dalarna. (ITinfrastrukturprogrammet kommer att överlämnas till länsstyrelsen för godkännande.) IT-infrastrukturprogrammet är ett publikt dokument och därför allmänt tillgängligt. Grundläggande demografisk information om kommunen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och AU-System. Befintlig statistik över hushåll, näringsliv och offentlig verksamhet har använts. Operatörer med aktivitet i kommunen har kontaktats och avstämning har skett med angränsande kommuner. 9 (56)

2.5.2 Analys och bearbetning 2.5.3 Referensunderlag Den insamlade informationen har legat till grund för utarbetandet av en målstruktur. Detta har gjorts i samverkan mellan kommunen och AU-System. En bedömning har gjorts avseende vilka områden i kommunen som är kommersiellt attraktiva och utifrån denna bedömning har målstrukturen sedan delats in i olika prioriteringar och etapper. Krav och villkor på nätet har specificerats för att tydliggöra inför en eventuell upphandling. Efter diskussion med övriga kommuner i regionen, angående möjligheter till samverkan, har sedan en inriktning för genomförande tagits fram. Upplägg och metodik har koordinerats med övriga kommuner i Dalarna för att underlätta ett eventuellt samarbete. SOU 1999:85, "Bredband för tillväxt i hela landet", IT-infrastrukturutredningens betänkande IT-proposition, prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla SOU 2000:68, Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, Delbetänkande SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, Slutbetänkande Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. 2.6 Förklaring av facktermer och övrig terminologi En ordlista med vanliga förkortningar och facktermer återfinns i Appendix 1. Detta IT-infrastrukturprogram har författats med hjälp av AU-System. Ansvarig inom Avesta kommun är Ingvar Lindh + kontaktdetaljer. 10 (56)

3 Kommunens organisation för IT infrastrukturfrågor 3.1 Kommunal organisation för IT infrastrukturfrågor Verkställande organ i IT-infrastruktur är koncernledningsgruppen som arbetar inom ramarna för den policy som de politiska organen fastslagit. Koncernledningsgruppen bereder policyfrågorna som arbetas fram av IT- chefen. IT-chefen ansvarar vidare för framtagande av strategi och handlingsplaner samt för den dagliga driften. IT-chefen fokuserar på användarsidans krav och önskemål. Det sker genom användargrupper inom förvaltningarna som träffas regelbundet och dryftar ITfrågorna utifrån sin horisont. Utifrån det som kommer fram där utvecklas och förbättras såväl drift-, nät-, och systemarbetet. 3.2 Kommunala bolag som är engagerade i IT utvecklingen inom kommunen. Kommunen har två bolag och ett kommunalförbund att samordna sina verksamheter med. Gamla Byn AB Gamla Byn AB är kommunens helägda fastighetsbolag. Bolaget äger och förvaltar såväl bostäder som andra lokaler inklusive de flesta av kommunens administrativa byggnader för skilda verksamheter inom skola och omsorg. Dessutom har bolaget ett helägt dotterbolag, Avesta Industristad AB. Bolagets del i IT-infrastrukturen kan beskrivas utifrån två olika utgångspunkter. Bostäder Det är av stor vikt att bostäderna som kommunen kan erbjuda avestaborna är utrustade på ett sådant sätt att de står sig väl i konkurrensen med andra orters utbud och konkurrenternas. Bredbandsanslutning ingår som en del i arbetet med att förädla bostadsbeståndet. För att kunna bedriva en effektiv fastighetsförvaltning krävs ett kvalificerat administrativt IT-system som kan ge stöd till hela organisationen. För att uppnå detta har ett nytt kvalificerat IT-system tagits i bruk under februari 2002. Systemet hanterar förutom kontrakt, debiteringar, ekonomi även serviceorder och underhåll. Bolagen har även tekniska IT-system för övervakning, styr- och reglerfunktioner i de större fastighetskomplexen. Lokaler Kommersiella lokaler ägs och förvaltas både av Gamla Byn AB och Avesta Industristad AB. I stort sett kan lokalerna likställas med bostäderna ur utvecklingssynpunkt med den skillnaden att hyresgästerna till stor del utgör företag som verkar på en 11 (56)

konkurrensutsatt marknad. Det innebär att de kan ställa än högre krav på tillgänglighet och service som ses som en explicit tjänst utanför själva hyresrörelsen. Räddningstjänstförbundet Den kommunala räddningstjänsten är organiserad i ett kommunalförbund som är gemensamt för Avesta, Hedemora och Norbergs kommuner. Räddningstjänstens krav på IT-systemen och infrastrukturen är höga utifrån tillgänglighet och säkerhet. Förbundet är en egen juridisk person och äger sin egen kommunikationsutrustning. Räddningsstationerna i Avesta och Hedemora sammanbinds förvärvarande av en Radio-LAN länk på 32 Mbit. Motsvarande länkförbindelse planeras mellan Avesta och Norberg. Förutom räddningsstationerna i Avesta, Hedemora och Norberg finns även räddningsstationer i Långshyttan, Horndal och Fors. På kort sikt finns behov att ansluta dessa stationer till ett förbundsgemensamt intranet. På längre sikt finns behov av bredbandsutbyggnad till samtliga räddningsstationer. 12 (56)

4 Kommunal policy för IT infrastruktur 4.1 Kommunens syn på IT-utvecklingen 4.1.1 Näringsliv 4.1.2 Medborgarservice 4.1.3 Skola och utbildning Kommunens primära syfte med satsningen på IT är att: utveckla kontakterna med näringslivet, underlätta för näringslivet, utveckla kontakterna med medborgarna, utveckla kommunala verksamheter, stärka demokratin genom goda IT-kunskaper hos skolans elever. Generellt för samtliga orter i kommunen är att näringslivets behov av bra ITförbindelser är stort. Fler och fler av företagen hör av sig till Näringslivsenheten och påpekar behovet av snabbare och driftssäkra IT-förbindelser. Även om det är många företag i kommunen som inte ännu arbetar i IT miljö så kommer utvecklingen av IT mognaden hos våra företag att gå mycket snabbt. Tillgång till kostnadseffektiv IT möjliggör ökad konkurrenskraft i form av effektivare marknadsföring, kommunikation, samarbete, produktion och administration för kommunens näringsliv. Kostnadseffektiv IT kan även bidra till att företag etablerar ny verksamhet i kommunen och stimulera nyföretagande. Avesta kommun ska genom ett nära samarbete med näringslivets intresseorganisationer medverka till att utveckla användning av IT i företag i kommunen. En utbyggd IT-infrastruktur ska stimulera företag att vidga sina kontakter. En viktig faktor för en lyckad näringslivssatsning är möjligheten till distansarbete. Kommunen ska tillskapa resurser för företagen att vidareutbilda sin personal genom distansutbildning via bl.a. bildöverföring och datakommunikation. Detta ska hjälpa till att höja kompetens och att hålla nere kostnader för t.ex. dyra övernattningar och resor. Kommunens invånare ska erbjudas tillgång till moderna IT-tjänster till konkurrenskraftiga priser i syfte att öka utnyttjandet av modern teknik, ge stärkt demokrati samt skapa grund för ökad kompetens. För dem som inte har egen tillgång till datorkraft ska IT finnas tillgänglig genom kommunens försorg. IT ger en möjlighet att öka offentligheten och därigenom förbättra insynen och dialogen mellan medborgare och beslutsfattare. Medborgarna stimuleras att påverka beslut, initiera idéer, förslag till förändringar, öka intresse och engagemang, inte minst bland ungdomar. Biblioteken har här en viktig roll genom att kunna erbjuda möjligheter för de innevånare som inte har egna tekniska möjligheter till kommunikation med kommunens system. För att nå uppsatta mål och uppfylla kommunens IT-vision krävs kompetensutveckling. Att kunna använda IT i sin dagliga verksamhet ska vara en demokratisk rättighet, från skolan till den vuxna världen. I detta har skolan 13 (56)

4.1.4 Infrastruktur givetvis en nyckelroll. Skolan bygger upp unga människors kunskaper, men också deras vanor och beteenden. IT kan medverka till att moderna undervisningsmetoder realiseras och att tekniken blir ett naturligt redskap i den framtida yrkesrollen. Det betyder att våra elever ska kunna hämta och använda information ur lokala, nationella och internationella databaser. I grundskolan ska datorn integreras i den normala undervisningen, eleverna ska använda elektronisk post och Internet som en naturlig del av undervisningen. Alla skolor i kommunen ska få del av den kommunala utvecklingen av informationstekniken. Genom distansundervisning kan utbildningar på andra orter underlättas samt viktiga kontakter knytas för informationsutbyte, i ungdomsutbildningen likväl som i det livslånga lärandet. I ett kommunalt lärcentrum med resurser för distansutbildning ska flera utbildningsalternativ kunna erbjudas näringsliv och medborgare på både gymnasie- och högskolenivå. En väl utbyggd IT-infrastruktur är en grundförutsättning för att ge offentlig verksamhet, medborgare, skola, och näringsliv möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt nå önskade tjänster med god kvalité. Målet ska vara att öka den elektroniska informationen. IT-infrastrukturen öppnar också möjligheter att via t.ex. Internet exponera kommuninformation, information om näringsliv, turism, m.m. IT-infrastrukturen i kommunen ska svara mot höga krav avseende överföring och återgivning av tal, data, video och multimedia. Den ska också klara kriterierna avseende miljö, tillgänglighet, skalbarhet och öppenhet. Utbyggnad av ITinfrastruktur och etablering av IT-tjänster ska ske inom ramen för gällande rekommendationer och miljölagar. IT-infrastrukturen ska även öka möjligheterna till utveckling av turism och fritid, fortbildning, föreningsliv, jämställdhet och miljö. Tekniken ska också användas för att visa på den egna bygdens potentiella möjligheter och på ett positivt sätt stärka bygdens självkänsla. Uppbyggnad av en lokal IT-infrastruktur kan, genom ökad sysselsättning, ge kommunen ökade skatteintäkter samt sänkta kostnader genom effektivisering av de kommunala förvaltningarna. 4.1.5 Kommunens systemmiljö. 4.1.6 Säkerhet och kvalitet Samtliga datoranvändare i kommunens förvaltningar ska ha en gemensam plattform innehållande programvara för ordbehandling, kalkyl, presentation samt E-post och Internet/Intranet. Val av operativsystem och programvaror styrs av marknadens utveckling, egen kompetens samt samarbete med operatör. Målet är att samtliga system ska ha standardplattform för ökad kostnadseffektivitet, ökad driftsäkerhet och förenklat användargränssnitt. Genom enhetlig standard på utrustning och programvaror uppnås ökad kostnadseffektivitet, ökad driftsäkerhet och förbättrat användarstöd. Kommunen ansvarar för att de IT-tjänster som användes i kommunal verksamhet uppfyller gällande lagkrav avseende tillgänglighet, säkerhet och sekretess. Samarbete med operatör ska utformas så att högsta säkerhetsnivå uppnås för de tjänster operatören tillhandahåller. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt säkerhetsfrågor i samband med skolans användning av datorer och datakommunikation. 14 (56)

4.2 Kommunens vision 4.2.1 IT-strategi Kommunstyrelsen ansvarar för utveckling och uppföljning av kommunens IT-policy och strategi. Kommunstyrelsen antar varje år en handlingsplan i samband med budgetarbetet. 4.2.1.1 IT-tjänster för den kommunala verksamheten IT-funktionen inom den kommunala verksamheten utformas så att uppsatta kort- och långsiktiga mål kan uppfyllas. Den interna IT-funktionen ska samordna aktiviteter och verka för ett maximalt utnyttjande av kommunens dataresurser. Den ska vidare ansvara för att kommunens åtaganden och strategier realiseras samt svara för utvecklingsarbete inom IT-området. 4.2.1.2 Infrastruktur. Utbyggnad av erforderlig IT-infrastruktur i kommunen för näringsliv, utbildning och medborgare ska ske i den takt som krävs för att uppfylla användarnas behov och krav på tillgänglighet, kapacitet etc. för respektive IT-tjänster. En utredning avseende fortsatt utbyggnad av fibernät i centralorten Avesta ska genomföras. Utredningen ska visa om det är ekonomiskt och tekniskt motiverat att bygga ut nätet att omfatta andra intressenter än enbart kommunal verksamhet samt eventuell utökad täckning. Den ska resultera i en plan för fortsatt utbyggnad av det dataadministrativa nätet, så att uppsatta mål för kommunens offentliga verksamhet uppfylls. Etablering av en s.k. Help-desk ska utredas. 4.2.1.3 Utbildning Kommunen ska i samarbete med skolor, högskolor, utbildningsföretag och studieorganisationer erbjuda grundläggande och mer kvalificerad IT-utbildning. Genom utbyggnad av möjligheter för distansutbildning och telebildkonferenser kan grunden för en virtuell gymnasieskola läggas, där elever inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen, som av olika anledningar inte dagligen kan följa undervisningen i skolan, kan ges möjligheter att studera. 4.2.1.4 Näringslivssamverkan Kommunen samverkar med näringslivet på flera fronter. För att ständigt finna förbättringar i denna samverkan genomförs utvecklingsprojekt i en gemensam ideell förening med näringslivet. Arbetet ska fortsätta och fördjupas. En viktig del i detta är att förbättra kommunikationerna på alla plan inom kommunen och i ett vidare perspektiv. Kommunen har tillhandahållit en tjänst i form av internetaccess via det kommunala fibernätet. Denna tjänst ska vidareutvecklas i samverkan med extern partner. 4.2.1.5 Miljö Alla satsningar som Avesta kommun gör inom informationstekniken ska följa gällande rekommendationer inom miljöområdet. Genom att utnyttja IT finns stora möjligheter att minska transporter och pappersmängder genom t.ex. elektronisk post och handel. Information om miljöfrågor kan med enkelhet spridas på bl.a. biblioteken. 15 (56)

4.2.1.6 Kortsiktiga mål, mål att uppnå inom två år Ett system för diarie-, ärende-, och dokumenthantering inom hela kommunen installeras. Kommunen ska erbjuda medborgare och näringsliv möjligheten att nå källdokument och boksökningsfunktioner. Avesta kommun ska verka för att god tele- och datakommunikation med modern teknik finns tillgänglig inom hela kommunen till konkurrenskraftig taxa. Kommunen ska påverka de etablerade operatörerna att utöka täckningen av GSM-teknik inom kommunen för att åstadkomma full täckning beträffande mobiltelefoni och mobilsökning. 4.2.1.7 Långsiktiga mål, mål att uppnå inom fem år I den kommunala verksamheten ska elektronisk handel införas. Lokalradio och lokal-tv ska utvecklas avseende tillgänglighet och sändningstider. 16 (56)

5 Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur 5.1 Överblick över kommunens geografi HORNDAL FORS NÄS BRUK AVESTA Figur 1Avesta kommunöversikt Avesta centralort består av tätorterna Avesta, Krylbo, Skogsbo, Bengtsbo, Karlbo och Brogård. Småhusbebyggelsen är till största del koncentrerad till Skogsbo och Brogård i norr, Karlbo i öster, Bengtsbo i väster, samt till en del av den västra delen av Avesta tätort. I övrigt dominerar flerbostadshusbebyggelsen. Befolkningen uppgår totalt till 14 651 personer fördelade på 2 860 hushåll i enbostadshus och 4 530 hushåll i flerbostadshus. Nedan följer en redovisning av tätorterna var för sig. Avesta tätort Befolkningen uppgår till 6 772 personer fördelade på 700 hushåll i enbostadshus och 3 280 hushåll i flerbostadshus. Krylbo tätort Befolkningen uppgår till 2 149 personer fördelade på 350 hushåll i enbostadshus och 850 hushåll i flerbostadshus. 17 (56)

Skogsbo Befolkningen uppgår till 4 111 personer fördelade på 1 250 hushåll i enbostadshus och 330 hushåll i flerbostadshus. Karlbo Befolkningen uppgår till 1 364 personer fördelade på 470 hushåll i enbostadshus och 70 hushåll i flerbostadshus. Bengtsbo Befolkningen uppgår till 188 personer som återfinns i 70 hushåll i enbostadshus. Brogård Befolkningen uppgår till 67 personer som återfinns i 20 hushåll för enbostadshus. Generellt för samtliga orter i kommunen är att näringslivets behov av bra ITförbindelser är stort. Fler och fler av företagen hör av sig till Näringslivsenheten och påpekar behovet av snabbare och driftssäkra IT-förbindelser. Även om det är många företag i kommunen som inte ännu arbetar i IT miljö så kommer utvecklingen av IT mognaden hos våra företag att gå mycket snabbt. 5.2 Metodik för beräkning av behov 5.2.1 Vad driver behoven? Behovsbilden förändras över tiden. Den infrastruktur som vi haft för elektronisk kommunikation sedan 20-talet har varit telenätet. Under 70-talet kom sedan kabel TV näten. Under slutet av 90-talet kom stadsnäten. Alla dessa tre nättyper används även för Internetkommunikation. Till detta kom mobilnäten i slutet av 80-talet med sin möjlighet till mobilitet. Även detta nät används i allt större utsträckning för Internetkommunikation. I alla kommunikationsnät skapas kontinuerligt nya tjänster och fler tjänster, som successivt kräver allt högre kapacitet. Ökningen av kapacitet sker i vissa nät och tekniker kontinuerligt, i andra stegvis (exvis mobilnäten). När vi gör en bedömning om kapacitetsbehoven för en framtida målstruktur, är det väsentligt att hålla isär kapacitetsbehoven på lång sikt, och behovsutvecklingen på vägen dit. I Bilaga 2, Analys av behov - görs en analys med syfte att få fram behoven på lång sikt, dvs behoven då tjänster och teknik för bredband fått ett ordentligt genomslag i samhället. Detta är inte detsamma som de behov som finns idag. För att uppskatta behoven delar vi in användarna i olika grupper, baserat på de olika drivkrafter som styr deras behovsutveckling. Denna indelning är särskilt viktig under utbyggnadsfasen, för att prioritera vilka områden och sträckor som bör täckas först. De olika grupperna är: - Näringsliv allmänt växande internetanvändning, mail och surfande, tilltagande e-handel, kunna skicka stora filer, bra kommunikation med kunder, leverantörer och andra enheter inom företaget. 18 (56)

- Skolor skolorna knyts samman i skolnät, som kopplas upp mot Internet. - Övrig offentlig förvaltning administrativ effektivisering av förvaltningen. Internetanslutning av bibliotek. Utveckling och effektivisering av vården. - Hushåll snabb Internet anslutning. Intresse av IP-telefoni, filmer och spel, distansarbete och distansutbildning, när sådana kommer. I Bilaga 2, Analys av behov görs en analys av respektive kundgrupps framtida kommunikationsbehov. Av denna framgår att huvudregeln för behovsbedömningen är att varje enhet (hushåll, skolklass, företag, etc) kommer att kräva ca 5 Mbit/s. Dock bör särskild hänsyn tas till större företag, samt till antal boende på exempelvis vårdinrättningar. När målstrukturen ska förverkligas kan lösningar som ger lägre kapaciteter än 5 Mbit/s fortfarande vara ett bra alternativ, för att stegvis skapa ett bredbandsnät i kommunen och redan på kort sikt möta de behov som finns idag. Allteftersom behoven växer, kan sedan en migration till den långsiktiga målstrukturen åstadkommas. 5.2.2 Känslighetsanalys Framtida behov underskattas ofta. Hur kan vi veta att de behovsskattningar vi gör faktiskt håller under så lång tid som 10 år? Den tjänst som ligger till grund för behovsuppskattningen är rörlig bild. Rörlig bild kan innebära TV-sändningar, bildtelefoni, video on demand, distansutbildning, etc. Tillämpningen spelar inte så stor roll, det som är avgörande för kapacitetskraven är just den rörliga bilden. Baserat på ögats och synnervens förmåga att uppfatta nyanser och förändringar krävs upp emot 500 Mbit för att överföra perfekt rörlig bild. Med framtida bra bildkomprimering kan samma bilder överföras med 2-5 Mbit. Det är idag svårt att se någon annan grundläggande tjänst som kräver tillnärmelsevis lika stor kapacitet. Självklart finns det inga garantier, det kan dyka upp tjänster som vi idag inte har någon uppfattning om (lukt via nätet, smak via nätet, mm). Men eftersom dessa tjänster inte ens finns på laboratorienivå idag, så lär det ta många år innan de är färdiga att användas i slutkundsapplikationer. Följaktligen kan vi med viss säkerhet anta att det är olika applikationer på rörlig bild som kommer att vara drivande för kapacitetsbehoven under de närmaste 10 åren. Det som är svårare att se och bedöma är hur fort detta kommer att ske. När kommer behovet hos slutkunderna att ha nått de nivåer vi förutser i den långsiktiga bedömningen? Faktum är att det idag i stort sett inte finns några fler bredbandstjänster för privatkunder än en snabb internetanslutning. Detta trots att diskussioner och försöksverksamhet inom video-on demand, IP-TV, distansutbildning, distansarbete, bildtelefoni, etc pågått i många år. Det är alltså svårt att uppskatta när genombrottet kommer och hur snabbt anslutningsgraden då kommer att öka. Sammantaget kan vi konstatera att hastighetsuppskattningarna ovan kommer att gälla under de kommande 10 åren, men med en hög grad av osäkerhet beträffande när det verkliga genombrottet kommer för de tjänster som driver kapacitetskraven. 19 (56)

5.2.3 Sammanlagring av behov När näten ska planeras och byggas ut kommer även de sammanlagrade behoven att påverkas av vilka kundgrupper som dominerar. För hushåll dominerar kanske TV sändningar. Många hushåll tittar på samma TVprogram. Endast en programöverföring sker i stomnätet. Sedan delar sig denna överföring till alla hushåll som tittar på samma program. Jämför Kabel-TV där endast en programversion distribueras i nätet. Företagen å sin sida arbetar oftast med punkt till punkt kommunikation. Denna typ av kommunikation ställer högre krav på stomnäten då ingen sammanlagring av information kan ske. 20 (56)

5.3 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur inom centralorten För samtliga ortskartor gäller att offentliga byggnader är markerade med rött och industriområden med grått. Figur 2 Karta Avesta centralort Avesta centralort består av tätorterna Avesta, Krylbo, Skogsbo, Bengtsbo, Karlbo och Brogård. Småhusbebyggelsen är till största del koncentrerad till Skogsbo och Brogård i norr, Karlbo i öster, Bengtsbo i väster, samt till en del av den västra delen av Avesta tätort. I övrigt dominerar flerbostadshusbebyggelsen. Befolkningen uppgår totalt till 14 651 personer fördelade på 2 860 hushåll i enbostadshus och 4 530 hushåll i flerbostadshus. Nedan följer en redovisning av tätorterna var för sig. Avesta tätort Befolkningen uppgår till 6 772 personer fördelade på 700 hushåll i enbostadshus och 3 280 hushåll i flerbostadshus. 21 (56)

Krylbo tätort Befolkningen uppgår till 2 149 personer fördelade på 350 hushåll i enbostadshus och 850 hushåll i flerbostadshus. Skogsbo Befolkningen uppgår till 4 111 personer fördelade på 1 250 hushåll i enbostadshus och 330 hushåll i flerbostadshus. Karlbo Befolkningen uppgår till 1 364 personer fördelade på 470 hushåll i enbostadshus och 70 hushåll i flerbostadshus. Bengtsbo Befolkningen uppgår till 188 personer som återfinns i 70 hushåll i enbostadshus. Brogård Befolkningen uppgår till 67 personer som återfinns i 20 hushåll för enbostadshus. 22 (56)

5.3.1 Skola Johan-Olovskolans ro Johan-Olovskolan 310 elever Fors ro Fors skola 137 elever By ro By skola 127 elever Klockarskolans ro Klockarskolan 179 elever Skogsbo ro Skogsbo skola 357 elever Markus ro Markusskolan Rågskolan 322 elever Domarhagens ro Domarhagsskolan 1053 elever Bergsnäs ro Bergsnässkolan 204 elever Krylbo ro Krylbo skola 195 elever Karlbo ro Karlbo skola Nordanö skola Lunds skola 349 elever Gulmarkerade skolor tillhör centralorten Åvestadals ro Åvestadalskolan 497 elever 23 (56)

5.3.2 Näringsliv I Avesta tätort finns flera av kommunens administrativa enheter förlagda. Därtill är också merparten av arbetstillfällena för driften och skötseln av kommunens verksamheter koncentrerade till centralorten, totalt ca 1500 anställda. Lokala skattekontoret, Avesta polisområde, Försäkringskassan och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund med totalt ca 170 anställda är andra exempel på offentliga förvaltningar som också återfinns i tätorten. Avesta Större företag samt Landstinget Antal anställda AvestaPolarit Järnverk 935 Lasarettet 427 Proffice 160 C A Östberg 106 Awetek 90 STC 81 Avesta Welding 79 Birka Energi 70 Truckservice 67 Posten 65 Samhall 60 Inac Ind-teknik 53 Övriga företag Antal anställda Antal företag 0-9 370 10-49 70 24 (56)

Krylbo Större företag Antal anställda SJ 135 Hedin Krylbo AB 128 SELEK 69 Övriga företag Antal anställda Antal företag 0-9 80 10-49 25 Skogsbo Större företag Antal anställda Fiberdata 60 Övriga företag Antal anställda Antal företag 0-9 130 10-49 20 Karlbo Övriga företag Antal anställda Antal företag 0-9 24 10-49 3 Bengtsbo Övriga företag Antal anställda Antal företag 25 (56)

0-9 3 Brogård Övriga företag Antal anställda Antal företag 0-9 1 5.4 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Fors Figur 3 Tätortskarta Fors Befolkningen uppgår till 868 personer fördelade på 270 hushåll i enbostadshus och 70 hushåll i flerbostadshus. 5.4.1 Skola. Fors har en skola, Fors skola, med sammanlagt 137 elever från och med förskola till och med årskurs 6. 26 (56)

5.4.2 Näringsliv Större företag Antal anställda Stora Enso Fors bruk 758 Övriga företag Antalet anställda Antal företag 10-50 3 0-9 25 5.5 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Horndal Figur 4 Tätortskarta Horndal Befolkningen uppgår till 1 242 personer fördelade på 360 hushåll i enbostadshus och 260 hushåll i flerbostadshus. 5.5.1 Skola. Horndal har en skola, Johan-Olovskolan med elever från förskolan till och med årskurs 9. Sammanlagt 310 elever. 27 (56)

5.5.2 Näringsliv Företag Antalet anställda Antal företag 10-50 8 0-9 34 5.6 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Näs Bruk-By- Hede Befolkningen uppgår till 606 personer fördelade på 200 hushåll i enbostadshus och 75 hushåll i flerbostadshus. 5.6.1 Skola. By har en skola, By skola, med sammanlagt 127 elever från och med förskola till och med årskurs 6. 5.6.2 Näringsliv Större företag Antal anställda Näs verkstäder 74 Övriga företag Antalet anställda Antal företag 10-50 4 0-9 35 5.7 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Lund-Nordanö- Jularbo Befolkningen uppgår till 757 personer som återfinns i 280 hushåll i enbostadshus. 5.7.1 Skola. Området har tre skolor, Karlbo, Nordanö och Jularbo skola, med sammanlagt 349 elever från och med förskola till och med årskurs 6. 5.7.2 Näringsliv Större företag Antal anställda Sjöviks folkhögskola 78 Övriga företag Antalet anställda Antal företag 10-50 3 0-9 20 28 (56)

5.8 Landsbygd Befolkningen uppgår till 4 306 personer som nästan undantagslöst återfinns i enbostadshushåll, totalt 2 020 hushåll. Företag Antal anställda Antal företag 10-49 10 10-50 300 29 (56)

6 Befintlig och planerad utbyggnad av IT infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 6.1 Befintlig kommunal IT-infrastruktur Figur 5 Avesta centralort med fiber (grön) och tomrör (magenta) 30 (56)

Figur 6 Horndal med tomrör (magenta) 31 (56)

6.1.1 Kommunalt nät Figur 7 Fors med tomrör (magenta) Av kartmaterial ovan framgår hur befintligt kommunalt nät och kanalisation är förlagt. Allt är till sin helhet i kommunens ägo. 6.1.2 Nät i kommunala bolags regi Det kommunala bolaget Gamla Byn AB äger inte något datanät. Ett begränsat antal av deras hyresgäster har dock tillgång till Telias ADSL-anslutning till Internet med medföljande tjänster. 6.2 Planerad kommunal IT-infrastruktur Den planerade kommunala IT-infrastrukturen utgår främst från två faktorer. Dels vilka ekonomiska investeringsramar som ges genom såväl kommersiella intressen som offentligt stöd. Dels utifrån den prioritering som måste ske med utgångspunkt ur näringslivets och den offentliga sektorns reella behov. Grundförutsättningarna för utbyggnad de närmaste åren till och med 2005 återfinns i detta program i sin helhet. Prioriteringarna framgår av kapitel 8. Här ges de generella förutsättningarna rent praktiskt. 32 (56)

Generellt I de fall utbyggnad sker med optisk fiber av i första hand ortssammanbindande nät skall dragningen göras så att följande anläggningar kan anslutas på ett enkelt sätt befintliga telestationer och nätstationer för el master, skorstenar och andra höga byggnader kommunens, kommunalägda bolags och landstingets fastigheter andra strategiska fastigheter Ortssammanbindande nät Ortssammanbindande nät ska i huvudsak etableras genom nyförläggning av optisk fiberkabel eller när det är ekonomiskt fördelaktigt i förhållande till nyförläggning genom långtidsförhyrning (minst 15 år) av befintlig optisk fiber. Till orter där antalet hushåll inom en tioårsperiod inte förväntas överstiga femtio stycken kan i undantagsfall användas alternativ teknik. T.ex. radioförbindelser. Om det utefter sträckningen för ortssammanbindande nät planeras för bebyggelse, ska där ges förutsättningar för anslutningsnoder. Orts- och områdesnät Vid utbyggnad av ortsnät ska i alla lägen göras en värdering utifrån vilken teknik som ska användas. I värderingen ingår alla typer av lösningar från fiber eller befintligt kopparnät till olika former av radiolänkar. Detta innebär att flera olika tekniska lösningar kan gälla för kunderna inom samma ort helt utifrån ekonomiska och kapacitetsmässiga förutsättningar. I det fall det genom egna initiativ finns intresse bland t.ex. föreningar, fastighetsägare och byalag att skapa egna lösningar med någon typ av ITinfrastruktur ska detta stimuleras. Förutsättningarna för en sådan utbyggnad är att: utbyggnad ska ske enligt normer och föreskrifter som kommunen/upphandlad nätoperatör tillhandahåller ansvar för drift och ägandet ska tillfalla nätoperatör utanför fastighetsgräns eller inom fastighetsgräns i dialog med fastighetsägare, byalag mfl. kommunala och statliga bidrag kan användas för materialkostnader om utbyggnaden sker genom upphandling Nätoperatören ansvarar för att fånga upp dessa initiativ. 33 (56)

Enhetliga priser och tjänstevillkor Kommunen har ansvaret att säkerställa enhetliga priser och villkor gentemot alla som vill utnyttja det utbyggda nätet. Detta gäller oavsett vem som är nätoperatör. Det är av intresse för kommunen att prisena för slutanvändarna är så fördelaktiga som möjligt. Leverantörsneutralitet och konkurrens innebär att: enskilda användare/hushåll ska kunna välja godtycklig leverantör av tjänster den tekniska infrastrukturen ska inte verka hindrande för någon leverantör att marknadsföra och leverera sina tjänster över hela kommunen. enskilda användare ska kunna byta leverantör efter begränsad avtalstid alla operatörer/tjänsteleverantörer ska ha möjlighet att erbjuda sina tjänster över nätet på icke diskriminerande villkor. Innebörden av detta är att oberoende av vem som äger och ansvarar för driften av nätet så ska alla på lika villkor erbjudas att nyttja nätet. Kommunen ställer följande krav på nätoperatören att: hålla samma taxa oavsett vilken part det är som vill utnyttja kapacitet och/eller förbindelser i eller tillgång till nätet. inte i något avseende diskriminera någon annan leverantör eller part. ha en avståndsoberoende prissättning gentemot leverantörer eller annan part. bygga och upprätthålla en sådan teknisk lösning så att den på intet sätt är till hinder för leverantörsneutraliteten. Beträffande priser till slutanvändare med avseende på avrop av tillgängliga tjänster på nätet är det nödvändigt att förlita sig på en fungerande marknad med en fullvärdig konkurrens som en garanti för rätt prissättning. Nätoperatören har dock ett ansvar för att detta åstadkoms på nätet. Före 2005. Eftersom statligt stöd enligt nuvarande regelverk utgår för projekt som genomförs inom icke-attraktiva områden före 2005. Omfattar planer för såväl de kommunala förvaltningarna som för kommunala bolag. 6.3 IT-infrastruktur annan än den kommunala 6.3.1 Stomnät För att få en uppfattning om vilken IT-infrastruktur som finns i regionen har vi kontaktat operatörer som är aktiva i Dalarna. Resultatet finns sammanställt i kartform nedan. 34 (56)

IDRE SÄRNA SÄLEN TRANSTRAND LIMA LIMEDSFORSEN BRUNNSBERG ÄLVDALEN EVERTSBERG VENJAN ÖJE MALUNGSFORS MALUNG SKATTUNGBYN ORSA VATTNÄS GULLERÅSEN MORA BODA SOLLERÖN NEDRE GÄRDSJÖ RÄTTVIK ENVIKEN SILJANSNÄS VÄSTANVIK BJURSÅS SVÄRDSJÖ GRYCKSBO YTTERMALUNG DJURA FALUN JÄRNA SIFFERBO ÄPPELBO NÅS FREDRIKSBERG FLODA NYHAMMAR BORLÄNGE NAGLARBY STORA OCH SKEDVI ENBACKA KYRKBYN SOLVARBO PERSBO GONÄS GRÄNGESBERG VAD GARPENBERG FORS AVESTA Figur 8: Stomnätsoperatörer i Dalarna 35 (56)

6.3.1.1 Telia/Skanova 6.3.1.2 Banverket Operatör Färgkod Telia Grön Birka Röd Banverket Magenta Teracom Grå master RegNet Lila streckad Svenska Kraftnät Blå Tabell 1: Färgkoder för kartbild Telia har ett väl utbyggt fibernät i dalarna, med ett flertal noder. Kommunikationen mellan Sälen och Särna är en radiolänkförbindelse på 155 Mbit/s. Banverket har ett stomnät i fiber utmed sina banvallar runt om i Dalarna. De ligger i förhandling med 3G-operatörerna för att tillhandahålla kommunikation till och från framtida 3G-master. I tabellen nedan visas banverkets noder i Dalarna. Avesta kommun: Hedemora kommun: Smedjebackens kommun: Säters kommun: Borlänge kommun: Falu kommun: Gagnef kommun: Ludvika kommun: Avesta Fors Horndal Hedemora Vikmanshyttan Smedjebacken Vad Säter Solvarby Borlänge Repbäcken Ornäs Halvarsgårdarna Falun Gagnef Djurås Djurmo Bäsna Persbo Sörvik Ludvika 36 (56)

Leksands kommun: Rättviks kommun: Mora kommun: Orsa kommun: Grängesberg Tällberg Leksand Häradbygden Insjön Vikarby Rättvik Vattnäs Färnäs Mora Orsa 6.3.1.3 RegNet 6.3.1.4 BitNet 6.3.1.5 Norrsken 6.3.1.6 Birka RegNet är ett regionnät i Gästrikland. Detta nät kopplas ihop med BitNet med hjälp av en fiberkabel från Hofors till Falun. Det finns avtappningsnoder i Hedemora kommun och Säters kommun. Dessutom finns en fiber från Edsbyn till Norrskens nod vid Furudal. BitNet är ett områdesnät i Borlänge som är sammankopplat med Falun. I Smedjebacken är BitNet operatör av det lokala energibolagets nät och kopplar upp Smedjebacken till sitt eget nät via Banverkets nod i Smedjebacken. Norrsken är ett samarbete mellan ett antal stadsnät, bland andra BitNet och RegNet Norrsken disponerar ett fiberpar i KraftKoms fiber. Norrsken har noder vid Furudal och Gärdsjö i Rättviks kommun, Djurmo, Bässna och Repbäcken vid Borlänge samt utanför Ludvika. Birka har haft planer på att göra tre ringar i Dalarna, inre, yttre och södra. - Inre Dalaringen, Borlänge - Falun - Rättvik - Leksand (finns idag) - Gagnef - Borlänge. Hela ringen kommer att vara klar under 2002. - Yttre Dalaringen, Rättvik - Furudal - Orsa - Mora - Älvdalen - Sälen - Malung - Vansbro - Gagnef - Borlänge. Denna är ej projekterad och troligtvis kommer den ej att byggas under 2002. - Södra Dalaringen(Tillsammans med Vattenfall), Borlänge - Säter - Hedemora - Avesta - Smedjebacken - Ludvika - Gagnef - 37 (56)

6.3.1.7 Vattenfall 6.3.1.8 Teracom Borlänge. Det finns inga planer på att bygga denna ring längre. Vattenfall har projekterat sin del av Södra Dalaringen (se ovan), men avvaktar kundintresse. Vattenfalls regionnät omfattar bland annat Smedjebacken, Avesta och Hedemora. Teracom har ett flertal master i Dalarna. De har ett avtal med 3G-operatör om att leverera kommunikationstjänster. 6.3.1.9 Svenska Kraftnät (SKN) Svenska Kraftnät har idag en fiberkabel som sträcker sig från Ånge i Jämtland söderut mot Hallsberg, på denna ansluts idag Borlänge. Birkas inre dalaring byggs runt denna anslutning. De har även en fiberkabel som går från Västerås mot Hornsdal norrut, under 2002 kommer Ludvika, Smedjebacken och Avesta att anslutas på denna fiberkabel. 38 (56)

6.3.2 Operatörer i Avesta kommun HORNDAL FORS NÄS BRUK AVESTA Figur 9 Stomnätsoperatörer i Avesta kommun Kartsymboler som i motsvarande karta för hela Dalarna. 39 (56)

7 Målet för nätets utformning på lång sikt 7.1 Ortssammanbindande nät Dormsjö Garpenberg Hedemora Horndal Hede Fors By Skogsbo Folkärna Näs Bruk Avesta Karlbo Krylbo Figur 10 Bild över framtida målstruktur Denna bild visar Avesta kommuns målstruktur på lång sikt. Avesta är en kommun med utpräglad bykaraktär. Det påverkar även utformningen av målstrukturen. Målsättningen är att täcka in alla orter med mer än inv. I första skedet etableras ett ortssammanbindande nät som knyter samman de orter som bildar centralorten Avesta. I nästa skede går man norrut mot Horndal via Fors. Från Horndal går man söderut mot Hede, By och Näs Bruk. Därifrån sluter man slingan tillbaka till Avesta centralort. Därefter kompletteras nätet med en sträcka från Skogsbo till Folkärna. 40 (56)

7.2 Områdesnät Att skapa fullt ut fiberbaserade områdesnät kommer att kräva mycket stora investeringar. Vår bedömning är därför att områdesnäten i Avesta under lång tid framöver kommer att bestå av en blandning av koppar-, fiber- och radiobaserad teknik. Dagens kopparbaserade accesstjänster ger kapaciteter på upp till 2 Mbit. Ju kortare den kopparbaserade delen av accessen är, desto högre hastigheter kan man realisera i nätet. Målsättningen är därför att etablera fiberbaserade områdesnät med ett maxavstånd på 1000 meter till varje fastighet. Områdesnäten i Avesta kommun blir till stora delar nät som binder samman grupper av näraliggande byar och ansluter dem till en nod i det ortssammanbindande nätet. 41 (56)

8 Områden inom respektive utanför marknadens initiativ 8.1 Inledning Programmet tar inte ställning till i vilken ordning utbyggnaden utanför det ortssammanbindande nätet ska ske. Samtliga tätorter som beskrivits i programmet ska sammanbindas på ett ekonomiskt och kapacitetsmässigt optimalt sätt. Om det efter en sådan utbyggnad finns investeringsmedel kvar kan dessa användas för att bygga redundans och ortsnät. När det gäller ortsnäten så ska dessa byggas ut efter näringslivets och invånarnas faktiska intresse att ansluta sig och utnyttja genomförda nätutbyggnader. 8.2 Kommersiellt intressanta delar av kommunen Tätorten inom cirkeln bedöms intressanta på följande grunder Avesta är störst inom centralorten De större arbetsgivarna finns koncentrerade här. 8.3 Kommersiellt mindre intressanta delar av kommunen Övriga delar bedöms som mindre intressanta av följande skäl o Inga andra orter har mer än ca 2000 invånare o Det finns få större företag utanför centralorten. o Bebyggelsen är i allmänhet gles vilket ger höga anläggningskostnader De mindre orterna inom centralorten bör även de anses som kommersiellt mindre intressanta, eftersom de befinner sig på för stort avstånd från noder i Avesta och är glest bebyggda. 42 (56)

9 Krav och villkor för IT-infrastrukturen 9.1 Allmänt 9.2 Kapacitet De krav, villkor och principer som anges i detta avsnitt återspeglar kommunens syn på hur målstrukturen ska realiseras. De aktörer som gemensamt verkar för att bygga upp IT-infrastrukturen får genom detta avsnitt en vägledning kring vilka krav kommunen ställer. Den beskrivning av krav, villkor och principer som ges i detta avsnitt skall även kunna nyttjas som en del av framtida upphandlingsunderlag. Det är viktigt att den IT-infrastruktur som skapas är en tillförlitlig, långsiktig och homogen lösning. Kvalitet, säkerhet och konkurrensneutralitet liksom homogena priser är viktiga storheter för en framtida målstruktur. Generellt gäller dock att kommunen inte har för avsikt att ställa alltför höga krav på entreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer som agerar i kommunen. Det vore en nackdel om marknadsaktörerna på grund av för hårda krav inte finner det möjligt att etablera sig i kommunen. Ett samspel måste därför råda mellan kommun och marknadsaktörer. Det framtida bredbandsnätet inom kommunen ska ha en kapacitet i områdesnät och ortssammanbindande nät som är tillräcklig för att bära all den trafik som bedöms alstras av de anslutna abonnenterna. Det innebär att kapaciteten hos såväl aktiv som passiv utrustning ska dimensioneras så att de klarar det sammanvägda kommunikationsbehovet från anslutna ändpunkter. I kapitlet 5 finns uppskattningar av kommunikationsbehoven för olika användargrupper. Vilken kapacitet som krävs i överliggande nätdelar är naturligtvis beroende på anslutningstakten. Nätet kan och bör inte dimensioneras för en fullständig anslutning på en gång, men den leverantör som väljs för att bygga nätet eller delar av nätet, ska kunna visa hur en successiv utbyggnad av kapaciteten ska kunna göras för att möta en växande efterfrågan, både vad gäller antalet anslutningar och mängden trafik från respektive anslutning. 9.3 Kvalitet och säkerhet Den kvalitet och säkerhet som ska finnas i nätet definieras i två steg; dels i utformningen av målstrukturen (se kapitel 7), dels i kravställandet i upphandlingsförfarandet. I telelagen och i instruktioner från PTS finns riktlinjer angående säkerhet i IT-infrastruktur (se kapitel 10.8 nedan). En reglering av säkerhet och kvalitet är särskilt viktig i en nätstruktur som utgörs av många nät och noder, med olika huvudmän, som ska samverka med varandra. Den mest grundläggande förutsättningen för säkerhet i IT-infrastrukturen är en redundant struktur. Redundansen kan i sig skapa förutsättningar för att nätet kan klara vissa kvalitetskrav, som exempelvis tillgänglighetskrav. Andra väsentliga områden är: - Elförsörjning, tillgång till reservkraft 43 (56)