Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: IMV20 Flygingenjörsprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Aeronautical Engineering, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2010-05-26 och gäller för utbildning som ges efter 2010-07-01. Mål Programmet har som mål att ge studenten, god insikt om olika system och hur de integrerar med varandra, det ska ge förståelse för hur flygplan navigerar och hur avioniksystemet påverkar flygplanet, en djup och god aerodynamisk insikt samt hur ett underhållssystem läggs upp för flygindustrin. Programmet ska utbilda flygingenjörer som besitter sådan kunskap och förmåga att de i framtiden ska kunna arbeta självständigt som flygingenjörer. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskolefördningen SFS 2006:1053. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa kunskap om flygteknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt - visa brett kunnande inom det flygteknikiska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika flygtekniska lösningar, - visa förmåga att planera och genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
Sida 2 av 6 - visa insikt i flygteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska. Litteratur är i huvudsak på svenska men engelsk litteratur kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 8: Fysik B, Kemi A och Matematik D. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Flygingenjörsprogrammet är en treårig teknisk/naturvetenskaplig utbildning inom. Under termin 1-3 läser studenten flygtekniska och naturvetenskapliga ämnen för att få en bra bas för kommande kurser. Under termin 4 finns möjlighet att profilerar sig inom avionik, underhållsteknik eller konstruktion. Under år 3 fortsätter fördjupningen och profileringen. I slutet av detta år genomför man också ett examensarbete. Utbildningen innehåller aerodynamik, flyg- och helikoptersystemteknik, underhållsteknik, avionik, konstruktion och teknisk psykologi. Dessa ämnen är relaterade till olika flygtekniska verksamheter. För att behärska dem krävs det en naturvetenskaplig bredd innehållande matematik, fysik och mekanik. Övriga ämnen som väljs utifrån inriktning är datavetenskap, maskinteknik och elektronik. I utbildningen ingår dessutom tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Vanlig undervisningsform är föreläsning, seminarium, laborationer, fältstudier samt studiebesök. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter utanför schemalagd tid. Examinationsformen i kurserna varierar och kan vara tentamen (skriftlig eller muntlig), projektredovisning, laborationsrapporter, hemtentamen och laborationsmoment.
Sida 3 av 6 Termin 1 Termin 2 Introduktion till flygteknik, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Matematisk grundkurs, 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs, 7,5 hp Avionik I, 7,5 hp Flygmotorteknik, 7,5 hp Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Fysik Värme- och vågrörelselära, grundkurs, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Aerodynamik och flygmekanik I, 7,5 hp Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Mänskliga faktorerna, 7,5 hp Grundläggande programmering, 7,5 hp Flygsystemteknik, 15 hp Flygplansdrift och underhåll I, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Flygplansstrukturer och materiallära II, 7,5 hp Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valbart 30 hp Aerodynamik och flygmekanik II, 7,5 hp Flygplansdrift och underhåll II, 7,5 hp Flygmotorunderhåll, 7,5 hp Maskinteknik/Produkt- och processutveckling Lätta konstruktioner, 7,5 hp Kvalitetsutveckling och ledarskap, 7,5 hp Numeriska metoder, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Fysik Mekanik II, 7,5 hp Elektronik Utveckling av digitala elektroniksystem, 7,5 hp Grundläggande programmering, 7,5 hp Examensarbete i flygteknik, 15 hp Flygmiljöteknik, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Avionik II, 7,5 hp Maskinteknik/Produkt- och processutveckling Ritteknik och CAD, 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Arbetsvetenskap Teknisk psykologi flygteknik, 7,5 hp
Sida 4 av 6 Val inom programmet Under termin 1-3 förväntas studenten följa den rekommenderade studiegången. Viss valbarhet återfinns från termin 4. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Flygingenjörsprogrammet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Högskoleingenjörsexamen (Bachelor of Science in Engineering Aeronautical Engineering). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurs och programutvärderingar görs av akademin för innovation, design och teknik. Utvärderingar vägs in vid beslut om ändringar i kursupplägg och utbildningsplanen. De sker i samarbete med studenternas representanter. Studentmedverkan Studenterna har tillträde till alla arbetsgrupper som arbetar med förändring/utveckling av programmet. Studenterna är företrädda i programrådet samt medverkar aktivt med kontaktinformation mot näringslivet och skolor. Studenterna har medinflytande över frågor som rör uppföljning och förändring av kurser och program. Forskningsbas Programmet är omgivet av aktiva och starka forskningsfält som är relevanta för flygteknik och som därmed ger programmet ett sammanhang och förankring i forskningen. Dessutom tar programmets lärare del av aktuell forskning och utveckling inom flygindustrin och kan på så sätt hålla undervisningen aktuell och relevant. Det flygtekniska ämnet avionik (flygburen elektronik) har mycket stor relevans och koppling till Mälardalen Real-Time Research Centre, MRTC, med sin realtids forskning samt till forskningen inom Intelligent Sensor Systems, ISS, och då särskilt området säkerhetskritiska system.
Sida 5 av 6 Vidare knyter mycket av forskningen inom profilen Innovation och produktrealisering, IPR, mycket väl an till undervisning på flygteknikprogrammet inom design, produktutveckling, underhålls- och kvalitetsteknik. Samverkan Flyget är under ständig utveckling och för att säkerställa att utbildningen hålls relevant och aktuell måste denna kunskap och kompetens föras från flygplanstillverkarna och flygbolagen direkt in i föreläsningssalar och labbsalar. Detta utbyte åstadkoms genom gästföreläsare direkt från flygföretag som ger glimtar från verkligheten eller täcker hela avsnitt i kurser. På samma sätt ger studiebesök på t.ex. Saab Avitronics i Kista och SAS på Arlanda inblick i den verklighet som väntar. Många av de ordinarie lärarna på programmet delar dessutom sin tjänst mellan jobb i flygbranschen och högskolan vilket gör att relevant kunskap och aktuella exempel kan förmedlas på föreläsningar och laborationer. Programmets goda kontakter med industrin underlättar när det blir dags att göra examensarbetet, som ofta leder direkt till studentens första jobb. En nyligen genomförd undersökning på två avgångsklasser från Flygingenjörsprogrammet visade på en mycket hög andel av relevanta ingenjörsjobb, varav de flesta inom flygbranschen. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på din värdakademi och internationella sekretariatet för mer information. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.
Sida 6 av 6 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart.