EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el



Relevanta dokument
TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV

PRIMES. produktgrupp grön el. Energikontor Sydost

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

PRIMES. produktgrupp miljöfordon. Energikontor Sydost

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Inconel 625 eldstadsväggar PVG 100.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Utbildning Buy Smart+

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Nya regler om upphandling

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

På gång inom lagstiftningen Aktuella rättsfall. Advokat Roger Hagman Förbundsjurist Eva Sveman, SKL

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNINGEN AV EMAS-LOGOTYPEN

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Energigaser bra för både jobb och miljö

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost

MILJÖ. Svarvareg. 19 b, Kungälv

14 kap 6 : ordet endast i ändringsförslaget bör skrivas kursivt.

Skatteverket 1(7) INFORMATION Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Ordlista CE- märkning

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

VÄGLEDNING (8)

Presseminarium om Ekodesign och Energimärkning

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TVÄTT- OCH TEXTILSERVICE

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Certifieringssystem för installatörer. Anna Carlén

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Förutsättningar för vindkraft

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

DEL III. 12.H. STÖD SOM KOMPENSATION FÖR SKADOR PÅ ORDBRUKSPRODUKTION ELLER PRODUKTIONSMEDEL I JORDBRUKET.

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Övervakning av Utsläpp

C 200 officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Grönbok om framtidens belysning

Statens energimyndighets författningssamling

Service kyl- och ventilationsanläggningar.

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Säker ombyggnad av maskiner. Ombyggnad och nybyggnad i befintliga anläggningar, väsentlig förändring. När måste du certifiera på nytt?

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av trädgårdsprodukter och trädgårdstjänster

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg

BUY SMART. Energieffektiv upphandling. Riktlinjer för upphandling av grön el. Grön upphandling för smarta inköp. Stöds av.

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Konkurrenskraft och Klimatmål

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Märken i offentlig upphandling

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Skogscertifierade produkter från SCA

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den

Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Gemensam handlingsplan 2013

Vår kunskap blir din konkurrensfördel

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Kriterier för kolonial/specerier

Sammanfattning. Bakgrund

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden Dnr

Kriterieunderlag upphandling Förpackningsmaterial till livsmedel

Teknikutveckling och belysning med lång. Lennart Abramsson, Aura Light AB

Transkript:

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling som utarbetats för produktgruppen elektricitet. I den åtföljande tekniska bakgrundsrapporten finns en ingående förklaring till varför dessa kriterier valts och hänvisningar till mer information. För varje grupp av produkter eller tjänster har två uppsättningar kriterier tagits fram: Kärnkriterierna är lämpade att användas av alla upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och handlar om viktiga miljöeffekter. De är utformade så att de kan användas med så lite extra kontrollinsatser eller ökade kostnader som möjligt. De övergripande kriterierna är avsedda för dem som vill köpa de miljömässigt bästa produkterna på marknaden. De kan kräva ytterligare kontroller eller något högre kostnad än andra produkter med samma funktionalitet. 1. Definition och omfattning Dessa EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling avser inköp av el. Det mest direkta sättet att minska elförbrukningens miljöeffekter är att minska efterfrågan genom energibesparande åtgärder i offentliga byggnader och upphandling av mer energieffektiva produkter samt genom åtgärder som inriktas på konsumenternas beteende. Dessa aspekter ingår inte i de här kriterierna men behandlas i EU:s kriterier för miljöanpassad upphandling för andra produktgrupper 1. Kriterierna här är främst inriktade på att främja ökad användning av el från förnybara energikällor. När det gäller kärnkriterierna inriktas specifikationerna på hur stor andel el som kommer från förnybara energikällor (RES-E) (minst 50 % rekommenderas). Högeffektiv kraftvärme med användning av icke-förnybara energikällor är också tillåtet enligt kärnkriterierna. Målet med tilldelningskriterierna är en ännu större andel el från förnybara energikällor eller el från högeffektiv kraftvärme än det minimum som anges i specifikationerna. När det gäller de övergripande kriterierna rekommenderas att 100 % av elen kommer från förnybara energikällor. Definition av el från förnybara energikällor: I direktiv 2009/28/EG (direktivet om förnybar energi) definieras energi från förnybara energikällor som 1 Se: http://ec.europa.eu/environment/gpp/first_set_en.htm. 1

energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärme) och havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. För flerbränsleanläggningar där en blandning av förnybara och konventionella energikällor används ska endast den del av elen som produceras från förnybara energikällor beaktas. El producerad i pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten ska uteslutas. Biomassa definieras som den biologiskt nedbrytbara fraktionen av produkter, avfall och rester från jordbruk (både vegetabiliska och animaliska ämnen), skogsbruk och närstående industrier samt den biologiskt nedbrytbara fraktionen av industriavfall och kommunalt avfall. 2. Viktiga miljöeffekter Effekter Upphandlingsstrategi Produktion av el från fossila bränslen svarar för en betydande del av utsläppen av växthusgaser och andra utsläpp. Den växande efterfrågan på el tillsammans med uttömning av icke-förnybara energikällor. Kraftvärmeproduktion som bygger på icke-förnybara energikällor har endast begränsad inverkan på koldioxidminskningen. Öka andelen el från förnybara energikällor. Gå över till högeffektiv kraftvärme eller kraftvärme som bygger på förnybara energikällor eller enbart gaseldad kraftvärme. Observera att effekternas ordningsföljd inte nödvändigtvis avspeglar hur viktiga de är. 2

3. EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Kärnkriterier OMRÅDE 50 % av den köpta elen kommer från förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärme. 3.1 Kriterier för el Övergripande kriterier OMRÅDE 100 % av den köpta elen kommer från förnybara energikällor. SPECIFIKATIONER 1. Minst 50 % av den levererade elen måste komma från förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärme enligt direktiv 2009/28/EG respektive direktiv 2004/8/EG. SPECIFIKATIONER 1. 100 % av den levererade elen måste komma från förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv 2009/28/EG. Anbudsgivaren ska ange hur stor del av elen som kommer från förnybara energikällor. måste lämnas. Andra motsvarande bevis ska också godtas.* Tilldelningskriterier Extrapoäng delas ut för ytterligare el från förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärme. måste lämnas. Andra motsvarande bevis ska också godtas.* Tilldelningskriterier 1. Extrapoäng delas ut i förhållande till den andel el från förnybara energikällor som överstiger minimikraven i specifikationerna. 2. Extrapoäng delas ut i förhållande till den andel el från högeffektiv kraftvärmeproduktion som överstiger minimikraven i specifikationerna. 3. Om elen kommer från högeffektiv kraftvärmeproduktion som 3

baseras på förnybara energikällor kan man dela ut dubbla extrapoäng för båda aspekterna. måste lämnas. Andra motsvarande bevis ska också godtas.* PRESTANDABESTÄMMELSER I KONTRAKTET I slutet av varje år ska entreprenören meddela den upphandlande myndigheten hur den levererade elen har producerats för att styrka att minst 50 % kommer från förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärmeproduktion. måste lämnas. Andra motsvarande bevis ska också godtas.* Detta krav gäller inte certifierade leverantörer av 100-procentigt grön el (dvs. de som har ett miljömärke av typ I som bygger på en minst lika strikt definition av el från förnybara energikällor som den i direktiv 2009/28/EG). PRESTANDABESTÄMMELSER I KONTRAKTET I slutet av varje år ska entreprenören meddela den upphandlande myndigheten hur den levererade elen har producerats för att styrka att 100 % kommer från förnybara energikällor. måste lämnas. Andra motsvarande bevis ska också godtas.* Detta krav gäller inte certifierade leverantörer av 100-procentigt grön el (dvs. de som har ett miljömärke av typ I som bygger på en minst lika strikt definition av el från förnybara energikällor som den i direktiv 2009/28/EG). 4

El Förklarande anmärkningar Ursprungsgaranti: Enligt direktiven 2009/28/EG och 2004/8/EG har alla EU-länder en lagstadgad skyldighet att inrätta system för ursprungsgaranti för el från förnybara energikällor och för högeffektiv kraftvärmeproduktion. Dessa utgör en bra rättslig grund för verifiering. Observera att läget för obligatorisk tillämpning av system för ursprungsgarantier kan variera mellan medlemsstaterna. Alternativt skulle leverantören kunna tillhandahålla oberoende bevis på att en motsvarande mängd el har producerats från förnybara energikällor eller med hjälp av högeffektiv kraftvärme (t.ex. ett omsättningsbart elcertifikat från ett oberoende utfärdandeorgan som RECS (Renewable Energy Certificate System: www.recs.org) som har godkänts av regeringen. Ett annat alternativ kan vara el som levereras med ett miljömärke av typ 1 med en definition som är lika strikt som i direktiv 2009/28/EG. Miljömärken av typ I eller ISO 14024: Miljömärken av typ I eller ISO 14024 är sådana där de underliggande kriterierna fastställs av ett oberoende organ och som övervakas genom en certifierings- och kontrollprocess. De utgör därför mycket öppna, tillförlitliga och oberoende informationskällor. Märkena ska uppfylla följande villkor: Kraven för märkena bygger på vetenskapliga bevis. Miljömärkena antas med deltagande av alla intressenter, t.ex. offentliga organ, konsumenter, producenter, distributörer och miljöorganisationer. De är tillgängliga för alla berörda parter. Vid offentlig upphandling kan upphandlarna kräva att de kriterier som ligger till grund för ett visst miljömärke ska uppfyllas och att miljömärket kan användas som en form av bevis på överensstämmelse. De får dock inte begära att en produkt har ett miljömärke. Upphandlare får endast använda miljömärkningskriterier som hänvisar till egenskaper hos själva produkten eller tjänsten eller produktionsprocesserna, inte sådana som gäller den allmänna ledningen av företaget. Bevis på överensstämmelse: Om verifieringen av kriterierna anger att andra lämpliga former av bevis får användas kan detta inbegripa teknisk dokumentation från tillverkaren, en testrapport från ett erkänt organ eller andra relevanta bevis. Den upphandlade myndigheten ska från fall till fall försäkra sig om att de inlämnade bevisen kan anses lämpliga i tekniskt/juridiskt hänseende. Energiredovisning: Energiredovisningar kan vara mycket värdefulla för att identifiera tänkbara sätt att förbättra energieffektiviteten hos en offentlig myndighets lokaler och utrustning. Ofta har myndigheter redan utfört sina egna energiredovisningar och har personal som kan genomföra en energisparstrategi. Om sådana mått inte redan finns uppmuntras offentliga myndigheter att skaffa en energiredovisning. 5

Kostnadsaspekter Prisskillnaderna mellan konventionell och miljöanpassad el beror på avregleringsläget i respektive land, det nationella stödsystemet och om det finns leverantörer av grön el. Grön el är oftare dyrare, även om prisskillnaderna håller på att minska påtagligt och det finns fall då grön el till och med är tillgänglig till lägre pris. Ökad avreglering av marknaden, uppgraderade metoder för produktion av el från förnybara energikällor, stigande priser på fossilbränsle, EU:s mål för el från förnybara energikällor och främjandet av högeffektiv kraftvärme som samtliga har anknytning till den pågående klimatdebatten har potential att göra grön el ännu mer konkurrenskraftigt prissatt. 6