1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg enligt skrivelse 1992-10-22 översända skrivelsen till kommunstyrelsen hemställa kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg upphäva tidigare beslut om mål och inriktning för parkering enligt kommunikationsprogrammet besluta trafiknämnden fullgjort uppdraget sända skrivelsen för kännedom till byggnadsnämnden och parkeringsbolaget. Beslut i kommunfullmäktige 1993-03-25, nr 3, 10 1. Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg fastställs enligt föreliggande förslag.
Handläggare: Per Johansson Tel: 61 16 50 Sammanträdesdatum Dnr 858/92 1992-10-22 TN 289 1992-11-12 TN 304 Trafiknämnden Göteborg 2/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Sammanfning Vid kommunfullmäktiges behandling av en (fp)-motion om en ny parkeringspolitik 1992-06-17, fick trafiknämnden i uppdrag utforma en ny parkeringspolitik för Göteborg, med beaktande av de förslag som angivits i motionen. Trafikpolitiken i Göteborg måste stå i samklang med de övergripande mål som finns för Göteborg. Parkeringen utgör ett viktigt verktyg för praktiskt förverkliga trafikpolitiken, som är fastlagd i transportförsörjningsprogrammet. Parkeringsfrågorna ingår som en viktig del i kommunens översikts- och detaljplaner och är det också i samband med bygglov. En utgångspunkt är för alla planer och bygglov, är parkeringen primärt skall lösas på tomtmark. Kontoret har avgränsat uppdraget till endast omfa parkeringspolitiken på allmän platsmark. Denna skall av funktionella skäl dock alltid understödja och samspela med "tomtparksparkeringen". Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg enligt skrivelse 92-10-22 översända denna till kommunstyrelsen hemställa kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg upphäva tidigare beslut om mål och inriktning för parkering enligt kommunikationsprogrammet besluta trafiknämnden fullgjort uppdraget sända detta ärende för kännedom till byggnadsnämnden och parkeringsbolaget. Claes Westberg Trafikdirektör Hans Magnusson Avdelningschef
Uppdraget 3/7 Vid kommunfullmäktiges behandling av en (fp)-motion om en ny parkeringspolitik, beslöts ge trafiknämnden i uppdrag, "utforma en ny parkeringspolitik för Göteborg, med beaktande av de förslag som angivits i motionen", (Kfm 1991/144). I avvaktan på den "nya parkeringspolitiken" har kommunstyrelsen återremitterat tre ärenden från trafikkontoret som är kopplade till denna, nämligen: - ett svar på en (nyd)-motion om ta bort parkeringsautomaterna och införa parkeringsskivor - en framställan om ändring av trafiknämndens reglemente beträffande grunderna för uttagande av parkeringsavgift på allmän platsmark - en framställan om höjning av felparkeringsavgiften vid överträdelse av tidsbegränsning, avgiftsplikt m.m. Parkeringspolitiken är en del av trafikpolitiken Trafikpolitiken i Göteborg måste stå i samklang med de övergripande mål som finns för Göteborg. Flera program slår fast Centrala staden skall fungera som Västsveriges regioncentrum. Tillgängligheten dit är viktig för stadens ekonomiska och sociokulturella liv. För ha tillräcklig raktionskraft behövs bl.a. en hög tillgänglighet för biltrafiken. Tillgängligheten finns med som ett särskilt målområde i transportförsörjningsprogrammet, som är den handling där den sammanvägda trafikpolitiken fastläggs. Där fastläggs också övriga mål för transportförsörjningen, nämligen för trafiksäkerhet, miljö och för hushållning. Ett utdrag finns i bilaga 1. Parkeringen är ett av de verktyg vi har, för praktiskt förverkliga transport- och trafikpolitiken. Parkeringspolitiken måste därför vara en del av och stå i samklang med trafikpolitiken. Genom styra parkeringen kan vi reglera tillgängligheten och balansera efterfrågan. Utöver detta är parkeringen även ett verktyg för bidra till uppfylla målen för trafiksäkerhet, miljö och för hushållning. Praktiskt förverkligas parkeringspolitiken genom parkeringsregleringar, t.ex. parkeringsplatser och lastzoner samt genom övervakningen av dessa. Parkeringen i Plan- och bygglagen I Plan- och bygglagen pekas på betydelsen av en översiktlig parkeringsplanering bedrivs i kommunerna. "I kommunernas övergripande planering bör utredas efter vilka principer parkeringsfrågorna skall lösas i fråga om t. ex. fördelningen på gatumark och tomtmark, bestämmande av parkeringsnormer för beräkning av utrymmesbehovet, val av parkeringsanläggningar, huvudmannaskap och kommunens engagemang m.m. Ställningstagandet i dessa och liknande frågor bör leda fram till utformande av en parkeringspolitik och en parkeringsplanering för kommunen." Det innebär bl.a. parkeringsfrågorna skall vara en naturlig del i de översiktplaner som upprättas. Det ankommer också på kommunen i detaljplanerna närmare beskriva utformningen av parkeringsplaneringen. "Lokaliseringen av parkeringsområden, dimensionering av parkeringsanläggningar, val mellan kollektiva lösningar och tomtparkering, förbud mot parkering på vissa områden och upprustning av äldre bostadsområden med parkeringsanordningar utgör exempel på frågor som det i första hand ankommer på kommunen avgöra genom detaljplan."
De detaljerade kraven fastläggs sedan i samband med byggloven för de enskilda fastigheterna. "... tillses lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna..." 4/7 En utgångspunkt är för alla planer och bygglov, är parkeringen primärt skall lösas på tomtmark. Parkeringsdimensioneringen ingår som en del i "Parkeringsnormer för Göteborg 1988", där bl.a. tabeller finns för vilka krav som skall ställas på olika geografiska områden och på olika typer av verksamheter. Avgränsning Kontoret har avgränsat detta förslag med mål och inriktning av parkeringspolitiken till omfa parkeringen på allmän platsmark. Vi har utgått ifrån "tomtmarkspolitiken" ligger fast, dvs den del som regleras i Plan- och bygglagen och de krav som ställs av byggnadsnämnden på tomtmark genom planer och i samband med bygglov. Av funktionella skäl skall dock "gatuparkeringen" understödja och samspela med "tomtmarksparkeringen" för sammantaget ge den bästa lösningen, utifrån övergripande mål och riktlinjer. En översyn av parkeringsdimensioneringen kommer påbörjas på stadsbyggnadskontoret. För få en helhetssyn, har ett nära samråd skett med stadsbyggnadskontoret och parkeringsbolaget, när kontoret utarbetat dessa mål och inriktningar. Nuvarande mål och inriktning för parkering Dessa finns i dag spridda i olika handlingar såsom kommunikationsprogram (1988), transportförsörjningsprogram (1992), "orangen" (Kfm 400/91) och skrivningar från olika partier som gjorts bl.a. i samband med budgeten. Även om de som regel strävar mot i stort samma mål, så har det inte funnits någon samlad bild av "parkeringspolitiken", vilket bl.a. skapa praktiska problem vid behandlingen av parkeringsärenden i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Parkeringsavsnitten i kommunikationsprogrammet från 1988 bifogas i bilaga 2. Detta förslag till mål och inriktning ersätter dock endast de delar i kommunikationsprogrammet som rör "gatuparkeringen". Punkterna H1, samt H3 till H7, som i huvudsak rör "tomtmark", ligger således kvar. Formulering av mål och inriktning Vid formuleringen av parkeringspoltiken har trafikkontoret valt följande principer: 1. Den skall uttrycka kommunfullmäktiges styrning av trafiknämndens parkeringsverksamhet genom ange mål och inriktning utan detaljstyrning. 2. Den skall bidra till uppfylla kommunens mål beträffande tillgänglighet, framkomlighet, säkerhet, miljö och hushållning, som de uttrycks i transportförsörjningsprogrammet. 3. Den skall vara entydigt uttryckt samt lätt förstå och kommunicera. 4. Den skall kunna omvandlas till konkreta handlingsplaner och projekt samt kunna följas upp. Målen och inriktningarna är uttryckta som "teser" med tillhörande förklaringar. "Teserna" är sammanlagda i "block" med en gemensam rubrik.
Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg 5/7 Övergripande mål och inriktning Till grund för parkeringspolitiken ligger kommunens övergripande mål och inriktningar enligt transportförsörjningsprogrammet. Parkeringens huvuduppgift är åstadkomma tillgänglighet genom en anpassning mellan utbud och efterfrågan på parkeringsutrymme. Det skall ske under hänsynstagande till kommunens mål för trafiksäkerhet, miljö och hushållning. Utbud och regleringar Parkeringsregleringarna skall understödja Plan- och bygglagens intentioner - i äldre områden kan parkering på allmän platsmark accepteras i avvaktan på den kan lösas på tomtmark. I översiktsplanerna, detaljplanerna och i byggloven fastläggs kraven på parkering för bebyggelse och versamheter. Parkeringsregleringarna på "gatumark" skall utformas så, de samspelar med och fullföljer dessa till en helhet, där tillgänglig tomtmarksparkering i första hand skall utnyttjas och effektiviseras. Där behoven av angöring och parkering inte kan lösas på tomtmark, prioriteras parkeringsregleringarna i ordningen: - angöring (på- och avstigning samt lastning och lossning) - parkering för handikappade - parkering för boende - parkering för besökande - parkering för verksamma På många ställen finns ingen möjlighet, på allmän platsmark tillgodose alla de behov, som inte kunnat lösas på tomtmark. En prioritering måste göras, så vissa behov tillgodoses i första hand, medan de andra får stå tillbaka. Parkeringsregleringarna skall vara enkla förklara och förstå. Ett ökat antal bilplatser skall skapas utanför City - "gatuparkeringen" i City kan minskas i takt med nya parkeringsanläggningar byggs ut i City-randen. För Göteborgs centrala delar skall fungera som regioncentrum, måste tillgängligheten med bil vara hög bl.a. genom fler besöksplatser. På allmän platsmark kan det i första hand ske på bekostnad av verksamhetsparkering. Flera platser för infartsparkering skall skapas i kommunens yttre delar, för dem som byter till samåkning eller kollektiva färdmedel. I första hand är det en fråga för randkommunerna, men i några fall kan det även gälla mindre parkeringar på allmän platsmark inom kommunen. För bättre utnyttja parkeringsplatserna skall ett samnyttjande eftersträvas mellan olika parkeringsbehov. På en hel del platser kan samma bilplatser utnyttjas till olika parkeringsbehov, genom behoven finns under olika tider på dygnet. Vissa platser kan t.ex. vara för besökande på dagen och beoende på nen. I andra fall kan en lastzon vara tidsbegränsad och fungera som boendeparkering övrig tid.
Taxor och avgifter Nivån på parkeringstaxorna skall anpassas, så de prioriterar rätt parkeringskategori och motverkar söktrafik. När vi fastlagt vilken parkeringskategori som skall prioriteras på en viss plats (se prioriteringen ovan), är det med taxan vi skall styra, inte lägre prioriterade kategorier parkerar där i någon större utsträckning. För motverka söktrafik skall taxan också sättas så "det alltid finns en plats ledig". Genom relativt låga taxor på "halvraktiva" platser, kan vi stimulera bilisterna till inte köra in i själva city utan istället parkera i randen. 6/7 Felparkeringsavgifterna skall ha en nivå så de motverkar överträdelser - avgifterna skall vara differentierade så de speglar överträdelsens allvarlighet: - trafiksäkerhet - framkomlighet för brandkår, kollektiv- och distributionstrafik - tillgänglighet för handikappade samt för angöring - gällande tidsregleringar och avgiften är betald Nivån på felparkeringsavgifterna skall vara sådan den olovliga parkeringen hålls på en rimlig nivå. Den skall också vara sådan, man inte kan kalkylera med det blir billigare behöva betala en felparkeringsavgift då och då, än betala på de avgiftsbelagda plasterna. Det skall vidare vara dyrare för "grova" förseelser än för "lindriga". Ett enkelt taxesystem skall eftersträvas. Taxorna skall vara enkla förklara och förstå. De skall vara enkelt uppbyggda vilket bl.a. innebär antalet taxor bör hållas nere. Utmärkning och information Skyltsättningen skall vara enkel förstå - gatans fysiska utformning skall på ett naturligt sätt stödja dess reglering och funktion. Antalet vägmärken och tilläggstavlor skall begränsas, så man lätt förstår vilken reglering som gäller på gatan. Zontavlor (som är bra för hålla ner antalet vägmärken) får användas med försiktighet. Där man inte får parkera bör gatumiljön utformas, helst så det inte går parkera där eller så det förtydligar förbudet. Vägvisning med omställbara skyltar skall byggas ut till större parkeringsanläggningar. En aktiv vägvisning som informerar om lediga platser, kan skapa en större medvetenhet om den totala parkeringssituationen. På så sätt kan vi dels minska söktrafik och dels styra parkeringen till tomtmark med lediga platser i p-hus och markparkeringar. Allmänheten skall aktivt informeras om parkeringssystemet. För kunna använda ett system måste användaren känna till det. För få en förståelse för t.ex. befintliga eller nya regleringar, krävs man känner till motiven till dem. En ökad information behövs bl.a. om utbud och taxor (för minska söktrafik och kunna hitta billiga platser), om betalsystem (för kunna betala lättare) och om skyltar och regleringar (för inte parkera fel).
Betalsystem Ett användarvänligt betalsystem skall eftersträvas. Det skall vara lätt använda och förstå betalsystemet. För komma ifrån den trassliga mynthanteringen (för både kunden och för kommunen) skall bl.a. kompletterande betalmöjligheter som kontokort och s.k. smart-card (med elektroniska mynt) införas. Betalsystemet skall inriktas mot system, som underlättar man betalar i efterskott, dvs för verklig parkeringstid (varken för mycket eller litet). 7/7 Övervakning Övervakningen skall i första hand vara förebyggande, så trafikanterna följer reglerna. Övervakningens övergripande mål är det inte skall förekomma någon olovlig parkering. Omfningen på övervakningsinsatserna och inriktningen av det dagliga arbetet skall läggas upp för minimera olovlig angöring och parkering. Övervakningen skall också vara sådan, det inte får vara billigare ställa sig olovligt, och betala en felparkeringsavgift då och då, än stå enligt reglerna. Övervakningen av den olovliga parkeringen prioriteras i ordningen: - trafiksäkerhet samt tillgänglighet för handikappade - angöring samt framkomlighet för brandförsvar, kollektiv- och distributionstrafik - gällande tidsregleringar och avgiften är betald Övervakningen skall inriktas mer på "grova" förseelser än på "lindriga". Att t.ex. stå för nära ett övergångsställe eller en korsning eller blockera en gata är allvarligare än stå för länge på en tidsbegränsad parkering eller inte ha lagt på tillräckligt med pengar i en p-automat. Övervakningen skall ske med förnuft och förståelse för speciella angörings- och parkeringsbehov. För en del överträdelser finns en tolkningsmån, och då skall vi följa lagens anda och inte vara "bokstavstrogna". För andra överträdelser där det inte finns någon tolkningsmån, som t.ex. tidsreglerade parkeringar, skall vi tillåta ett visst "tillägg". Vi skall vidare vara lyhörda för bilister kan hamna i situationer, där de näst intill tvingas parkera olovligt, och ta hänsyn till det vid övervakningen. Övervakarna skall kunna ge service till trafikanterna. Att t.ex. visa bilister var man kan parkera eller vad skyltarna betyder, kunna visa vägen om någon inte hittar i stan eller skaffa hjälp om man fått problem med bilen. Samordning En fördjupad och konsekvent samordning skall ske inom ovanstående områden mellan trafikkontoret, parkeringsbolaget och stadsbyggnadskontoret. För hela parkeringssystemet skall fungera krävs ett samspel från planerings- till driftskedet mellan parkeringen på tomtmark och allmän platsmark. Det som planeras i planer och bygglov måste genomföras i handling. Vidare måste parkeringssystemet vara enkelt och enhetligt för bilisten, antingen det är tomtmark eller allmän platsmark. Det gäller bl.a. vi samordnar frågor om taxor, skyltsättning, betalsystem och övervakning.