Citation for the original published paper (version of record): N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Advertisement
Relevanta dokument
Citation for the original published paper (version of record):

Röster ur en rörelse

Citation for the original published paper (version of record):

Svårigheter och möjligheter med en inkluderande pedagogik

Genusstudier i Sverige

Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp

Citation for the original published paper (version of record):

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Citation for the original published paper (version of record): N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Stirrandets kulturella koreografi

SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Postprint.

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

Postprint.

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Róisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Stockholm 17 september Forskare, FoU Ledare

Spatial Justice. om rätt, rättvisa, rättsskap(and)et och rumslighet

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Materialets syfte 00 INTRODUKTION

Kristina Lindholm

SVENSKA 3.17 SVENSKA

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI. Träff 1, 6/9 2018

ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

Dubbelt seende, dubbla skördar?

Citation for the original published paper (version of record):

Språkaktivism och re_aktioner

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

This is the published version of a paper presented at PreHospenkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013.

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Citation for the original published paper (version of record):

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Frida Dahlqvist

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Familjebanden att knyta om och upplösa queera föreställningar om föräldraskap och familj

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Preprint.

Citation for published version (APA): Gill-Pedro, E. (2017). Remissyttrande: Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3).

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Välkommen. Företagsklimat och näringslivsutveckling för 39 kommuner

Stockholms universitet Sociologiska institutionen. Delkursplan till specialkursen Etnicitet och integration

Förvirrande begrepp?

skolan ett heterosexuellt rum?


SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits

Chapter 1 : Who do you think you are?

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium NORDISK ETNOLOGI

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Genusteorier och internationella perspektiv

Vad är problemet? Röster om hållbarhet från periferin

Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet

Centralt innehåll årskurs 7-9

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

This is the submitted version of a paper published in Idrottsforum.org/Nordic sport science forum.

Digitalt festivalengagemang

Svenska 8B v Syfte:

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar!

Hbtq-personer och suicidprevention

Religionskunskap. Ämnets syfte

Citation for the original published paper (version of record):

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 16

Vinna väljarna. Samtal för samtal.

Session: Historieundervisning i högskolan

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

HISTORIA. Ämnets syfte

Att se och förstå undervisning och lärande

Support for Artist Residencies

ÅrsPlanering KOMPASS - FÖR ÅR

ÅRET SOM KOMMER KOMPASS - FÖR ÅR ÅrsPlanering JAG TROR - OCH VET - ATT ALLT ÄR MÖJLIGT DETTA ÅR. Datum: underskrift

Advertisement
Transkript:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet. Citation for the original published paper (version of record): Liliequist, E., Olovsdotter Lööv, A. (2019) Guest editorial Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, 24(1): 11-18 https://doi.org/10.34041/ln.v24.562 Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161947

GÄSTREDAKTÖRERNAS FÖRORD Queer nordisk *bygd NÄR VI BLICKADE ut över raderna av tillfälligt uppställda stolar på Västerbottens museum i Umeå den 2 april 2017, möttes vi av en publik i tårar. Framför oss spelade Riksteatern föreställningen Landet Inuti, som är baserad på intervjuer med hbtq-personer som återvänt, flyttat till eller aldrig lämnat landsbygden. Hos vissa i publiken rann tårarna stilla nerför kinderna. Andra begravde ansiktet i händerna. Är det bara i staden jag kan bli hel? Måste jag flytta till stan för att få leva som jag vill? Alla flyttar ju har jag ens ett val? Du ska få ett liv i storstan, säger de, här finns ingen framtid för en sån som du. (Landet Inuti, Riksteatern u.å.) Landet Inuti och responsen från publiken på Västerbottens museum, utgör exempel på vilka erfarenheter och berättelser som kan framträda när sökljuset riktas mot queera erfarenheter och livsberättelser från andra platser än storstäderna och de känslor som detta kan väcka. Idén till detta temanummer uppstod när vi gästredaktörer under våren 2016 började samtala om våra respektive forskningsintressen och pågående forskningsprojekt som på olika sätt berör just relationerna mellan queer och olika former av lands- och glesbygd, frågor som också tematiserades i föreställningen Landet Inuti. Vårt samtal berörde bland annat de känslomässiga reaktioner som plats och identitet tycktes lambda nordica 1/2019 The authors. Published by Föreningen Lambda Nordica under the CC BY-ND license.

utlösa. Vi kom snart även in på tendensen inom queerforskningen till en till synes oreflekterad storstadscentrering och vi kände en önskan att ta del av fler berättelser från lands- och glesbygd. Då merparten av tidigare forskning, som berör geografiska kontexter bortom storstadsmiljöer, främst berör nordamerikanska (se ex.vis Gray 2009; Herring 2010; Kazyak 2011; 2012; Detamore 2013; Johnson 2013; Gray m.fl. 2016) och australiensiska förhållanden (se ex.vis Gorman-Murray m.fl. 2008; Gorman-Murray 2009; Waitt och Johnston 2013), var vi också nyfikna på, och angelägna om, att få ta del av ytterligare forskning om queer och landsbygder som, likt våra respektive pågående studier om Pridefestivaler bortom storstadsområdena 1 (Anna Olovsdotter Lööv) och meningsskapande kring identitet, plats och sociala medier med norra Sverige som utgångspunkt 2 (Evelina Liliequist), är situerad i en nordisk kontext. Tidigare forskning om queer och landsbygder i en nordisk kontext har synliggjort en komplexitet som går bortom enkla förståelser av den intoleranta lands- och glesbygden och hbtq-personers flykt till storstäderna, både i representationer av hbtq-liv (Björklund 2010; 2013) och hbtq-personers vardagsverklighet (Sorainen 2014; Siverskog 2016). Behovet av att situera queermigration till metropolerna i tid och rum har tydliggjorts (Wimark 2014; Siverskog 2016), samt att livet bortom storstäderna ser olika ut i olika nordiska kontexter, bland annat beroende på skillnader i lagstiftning som påverkar hbtq-personers liv (se ex.vis Sorainen 2014). Storstadens queera glans har också mattats i forskning om hbtq-personers skilda villkor som visat hur stadens möjligheter är ojämlikt fördelade och inte varken gäller, eller appellerar till, alla (se ex.vis Bell och Binnie 2004; Wimark 2014; Haritaworn 2015). Vår ambition med detta temanummer av lambda nordica är att samla och presentera forskning som kan fördjupa förståelsen av queer och, det som vi i detta temanummer väljer att kalla, *bygd i Norden och därigenom bidra till ett (förhoppningsvis) växande forskningsfält av nordiska rurala queerstudier. Skälen till att fokusera den nordiska *bygdkontexten är en vilja både att synliggöra en specifik geopolitisk kontext och att samla forskning som på olika sätt relaterar till den. Samtidigt 12 λ EVELINA LILIEQUIST & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV

måste vi också ställa oss frågan vilka de geopolitiska implikationerna är av att ställa frågor om queer i Norden (Dahl 2011, se även Dahl m.fl. 2016). Då delar av Norden utgörs av koloniserad samisk mark (Andersson och Cocq 2016), måste även koloniala strukturer och de historiska och pågående konflikter och maktrelationer som kolonisering medför, erkännas och diskuteras. Vilka berättelser får representera nordisk *bygd? Vilka berättelser berättar vi? Och vilka är vi? *bygd: Ett sätt att queera förståelsen av plats Begreppet *bygd används i dag i aktivistiska nätverk, som exempelvis Queer*bygd, 3 dels som ett paraplybegrepp för olika typer av bygder, exempelvis glesbygd, landsbygd och obygd, dels för att ifrågasätta, och skapa gemenskaper bortom, geografiska gränser. Likt relationen mellan queeraktivism och queerteori utgör den aktivistiska användningen av *bygd en inspirationskälla för utvecklandet av nya analytiska begrepp. Genus- och queerforskaren Ulrika Dahl (2011, 155) påtalar behovet av att inom queerforskning, continue to queer our conceptual and territorial maps of both scholarship and activism, för att inte riskera att ojämlika maktrelationer naturaliseras. Mot denna bakgrund föreslår vi att *bygd skulle kunna fungera som ett queerande analytiskt begrepp i forskning om geografiska områden bortom storstäder. Trans*- och utbildningsforskaren Z Nicolazzo (2017) poängterar att asterisken kan utgöra en textuell störning ett performativt brott med normativa förståelser av vad trans* kan vara. Vi menar att *bygd potentiellt sett kan få en liknande betydelse för innebörder och förståelser av icke-urbana platser. Likt bruket av asterisk i trans* så rymmer *bygd en önskan om öppenhet och odefinierade gränser. Vi är dock medvetna om att lika väl som bruket av asterisk kan möjliggöra inkludering och gemenskap, riskerar det också att överbetona likhet och dölja skillnader och maktrelationer mellan olika platser som kan rymmas i *bygdbegreppet. Till exempel varierar befolkningsmängden. Givetvis finns även stora kulturella och materiella skillnader, där närhet och avstånd påverkar hur livet kan organiseras och vilka platser som är möjliga att nå, och av vem. Avstånd är i mångt och mycket en fråga om infrastruk- Queer nordisk *bygd λ 13

tur, som i förlängningen kan ses som en materialisering av politiska villkor. Att exempelvis växa upp i Fucking Åmål kan alltså vara något helt annat än att göra detsamma i Fucking Storuman. Vi vill betona att *bygd som analytiskt begrepp ska läsas i relation till en tradition av feministisk transversal politik (Yuval-Davis 1999) där den samhörighet mellan platser som begreppet kan fånga ska förstås som skapad genom transversala dialoger där deltagarna/ platserna förstår sina egna positioner för att empatiskt kunna skifta till en annans position. Med *bygd-begreppet vill vi alltså undersöka relationer mellan platser bortom storstäderna och låta gemenskaper byggas genom transversala dialoger mellan platser. Vi menar att *bygd-begreppet kan möjliggöra ett synliggörande och påtalande av territoriella maktrelationer i syfte att förändra dem. Trots det är det dock återigen relevant och nödvändigt att betänka vilka berättelser som får representera *bygd, och vilka vi är som befolkar *bygden. Som Margareta Lindholm (1996, 43) formulerar det i ett resonemang utifrån Judith Butler, [i]dentitet är inte bara inneslutande utan också med nödvändighet uteslutande. På vilka grunder kvalar en plats in som *bygd? Och vem kan åberopa en *bygd-identitet? Här blir koloniala strukturer och dess effekter än viktigare att beakta vems *bygd är det vi talar om egentligen? På vilka grunder, och med vilka medel, kan en plats tas tillbaka och utropas som ens egen? Med detta sagt ser vi en möjlighet att i framtida forskning utforska potentialen i begreppet *bygd att queera förståelsen av plats och (relationerna mellan) olika specifika geografiska kontexter. I temanumrets We re Here-essä Ett forskarsamtal om queer och *bygd, använder vi *bygd som ett paraplybegrepp och gör ett försök att tillämpa *bygd analytiskt. Essän kan läsas som ett uttryck för ett försök till, och en vilja att, resonera från den plats som *bygd möjliggör. Temanumrets innehåll: *bygden som queer plats Gemensamt för artikelbidragen i detta temanummer är att de på olika sätt ställer frågor om *bygden som queer plats, och som möjliggörande plats för queera liv och praktiker. 14 λ EVELINA LILIEQUIST & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV

I DRA ÅT SKOGEN : Eva-Stina Byggmästars natur queera framtids estetik, undersöker litteraturvetaren Jenny Jarlsdotter Wikström hur skogen och trädgården framträder som poetiska och politiska idyller i Eva-Stina Byggmästars poesi. Kan rurala miljöer, som naturen och skogen vara ett paradis för queers i verkligheten, lika väl som i dikten? Jarlsdotter Wikström använder även Byggmästars lyrik, och dess naturqueera estetik, som utgångspunkt för att utforska föreställda motsättningar mellan queerteori och ekokritik och hur dessa potentiellt kan överbryggas. I folkloristen Catarina Harjunens bidrag Queer Perspectives on Erotic Human-Supernatural Encounters in Finland-Swedish Folk Legends, är det skogsrået och andra naturväsen som befolkar skogen. I fokus står erotiska möten mellan människor och naturväsen i finlandssvenska folksägner. Genom en tillämpning av queerteori och posthumanistisk teori problematiserar och utmanar Harjunen sägnernas idéer om normativ kvinnlig och manlig sexualitet. I en queer närläsning av materialet ifrågasätts även föreställningar om den binära uppdelningen natur/kultur, samt dikotomins relation till sexualitet. Obygden, som plats och möjligt queert koncept utforskas i etnologen Angelika Sjöstedts bidrag Längtan efter något som man anar, men inte vet riktigt vad det är ens : Att läsa obygd queer. Med utgångspunkt i sin mormors mors dagbok, som beskriver livet i det hon kallar obygden, skapar Sjöstedt länkar mellan queer och obygd genom dess förpassning till periferierna, och frågar sig om obygd likt queer kan symbolisera motstånd mot det (hetero)normativa. I We re Here Ett forskarsamtal om queer och *bygd, får frågor om samtida hbtq-personers *bygd-erfarenheter utrymme. Essän bygger på ett samtal mellan kulturgeografen Thomas Wimark och tema numrets redaktörer, etnologen Evelina Liliequist och genusvetaren Anna Olovsdotter Lööv. Numrets tema, queer och *bygd i en nordisk kontext, behandlas med utgångspunkt i deltagarnas egen forskning. Samtalet handlade om allt från den livskraftiga berättelsen om att komma ut och fly till storstaden, till hur geografiska gränser luckrades upp i samband med internets intåg och hur lokala geografiska kontexter senare Queer nordisk *bygd λ 15

har (åter)aktualiserats i geolokaliserade dejtingappar. Innebörden av queera platser och vilka platser som egentligen kan förstås som queera och betraktas som betydelsefulla för hbtq-communityt, diskuterades också. Dessutom behandlades behovet av, och svårigheterna med, att tillämpa ett perspektiv där storstaden inte utgör en självklar utgångseller referens punkt. Hur kan forskarblicken se bortom det urbana tolkningsföreträdet och vad blir då synligt? We re Here-samtalet tar främst utgångspunkt i forskning om levda erfarenheter och utgör således ett komplement till temanumrets artikelbidrag som bygger på textbaserade representationer av *bygden i poesi, folksägner, och en dagbok. Temanumret bidrar därmed till kunskap både om *bygdens platser och queera erfarenheter från *bygd, men även till hur identitet och plats har betydelse för varandra. Avslutningsvis hoppas vi att den queera *bygden tar plats inom akademin och att kunskapsproduktionen fortsätter att breddas utifrån erfarenheter från olika horisonter. Detta är vårt bidrag. EVELINA LILIEQUIST och ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV, GÄSTREDAKTÖRER REFERENSER Andersson, Daniel, och Coppélie Cocq. 2016. Från kolonisation till gruvexploatering: Nyttoperspektiv på naturen i Sápmi förr och nu. Kulturella perspektiv 25.1:42 9. Bell, David, och Jon Binnie. 2004. Authenticating Queer Space: Citizenship, Urbanism and Governance. Urban Studies 41.9:1807 20. Björklund, Jenny. 2010. Queering the Small Town: Lukas Moodysson s Film Show Me Love. Women s Studies 39.1:37 51.. 2013. Coming Out, Coming In: Geographies of Lesbian Existence in Contemporary Youth Novels. I Sexuality, Rurality, and Geography, redaktörer Andrew Gorman- Murray, Barbara Pini och Lia Bryant, 138 48. Lanham: Lexington. Dahl, Ulrika. 2011. Queer in the Nordic Region: Telling Queer (Feminist) Stories. I Queer in Europe: Contemporary Case Studies, redaktörer Lisa Downing och Robert Gillett, 143 57. Farnham: Ashgate. 16 λ EVELINA LILIEQUIST & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV

Dahl, Ulrika, Marianne Liljeström, och Ulla Manns. 2016. The Geopolitics of Nordic and Russian Gender Research 1975 2005. Huddinge: Södertörns högskola. Detamore, Mathias. 2013. Queering the Hollow: Space, Place, and Rural Queerness. I Sexuality, Rurality, and Geography, redaktörer Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant, 81 93. Lanham: Lexington. Gorman-Murray, Andrew. 2009. Intimate Mobilities: Emotional Embodiment and Queer Migration. Social & Cultural Geography 10.4:441 60. Gorman-Murray, Andrew, Gordon Waitt, och Chris Gibson. 2008. A Queer Country?: A Case Study of the Politics of Gay/Lesbian Belonging in an Australian Country Town. Australian Geographer 39.2:171 91. Gray, Mary L. 2009. Out in the Country: Youth, Media, and Queer Visibility in Rural America. New York: New York University Press. Gray, Mary L., Brian J. Gilley, och Colin R. Johnson. 2016. Queering the Countryside: New Frontiers in Rural Queer Studies. New York: New York University Press. Haritaworn, Jin. 2015. Queer Lovers and Hateful Others: Regenerating Violent Times and Places. London: Pluto. Herring, Scott. 2010. Another Country: Queer Anti-Urbanism. New York: New York University Press. Johnson, Colin R. 2013. Just Queer Folks: Gender and Sexuality in Rural America. Philadelphia: Temple University Press. Kazyak, Emily. 2011. Disrupting Cultural Selves: Constructing Gay and Lesbian Identities in Rural Locales. Qualitative Sociology 34.4:561 81.. 2012. Midwest or Lesbian?: Gender, Rurality, and Sexuality. Gender & Society 26.6:825 48. Liliequist, Evelina. (Kommande). Digitala förbindelser: Hbtq-personers meningsskapande i relation till sociala medier, identitet och plats i norra Sverige. Avhandling, Umeå universitet. Lindholm, Margareta. 1996. Vad har sexualitet med kön att göra? lambda nordica 2.3 4:38 53. Niccolazzo, Z. 2017. To Use or Not to Use the Asterisk. Trans* resilience blog, 1 februari. https://znicolazzo.weebly.com/trans-resilience-blog/-to-use-or-not-to-use-the-asterisk. Riksteatern. u.å. Landet Inuti. https://www.riksteatern.se/landetinuti. Siverskog, Anna. 2016. Queera livslopp: Att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld. Avhandling, Linköpings universitet. Sorainen, Antu. 2014. Queer Personal Lives, Inheritance Perspectives, and Small Places. lambda nordica 19.3 4:31 54. Waitt, Gordon, och Lynda Johnston. 2013. It Doesn t Even Feel Like It s Being Processed by Your Head : Lesbian Affective Home Journeys to and within Townsville, Queensland, Australia. I Sexuality, Rurality, and Geography, redaktörer Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant, 123 37. Lanham: Lexington. Queer nordisk *bygd λ 17

Wimark, Thomas. 2014. Beyond Bright City Lights: The Migration Patterns of Gay Men and Lesbians. Avhandling, Stockholms universitet. Yuval-Davis, Nira. 1999. What Is Transversal Politics? Soundings 12:94 8. NOTER 1. Löövs forskningsprojekt, Decentraliserad stolthet: En etnografisk studie av Pridefestivaler bortom Sveriges storstäder, är finansierat av ett mobilitetsstöd från Formas (2017 2018). 2. Liliequists avhandling har den preliminära titeln Digitala förbindelser: Hbtqpersoners meningsskapande i relation till sociala medier, identitet och plats i norra Sverige. Beräknas utkomma år 2020. 3. Queer*bygd presenterar sig som ett nätverk av människor och grupper som arbetar queert/med icke-norm på landsbygd/i icke-storstäder eller vill dela, utforska, utveckla och diskutera queera bygder. Dess syfte är att skapa rum för konkreta aktiviteter och vara ett forum för diskussion kring vad ett queert liv på lands bygden, glesbygden, obygden eller på en mindre ort kan vara och innebära. Nätverket organiseras bland annat via en grupp på Facebook och en blogg, https://queerbygd.wordpress.com/. 18 λ EVELINA LILIEQUIST & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV