till detaljplan
Beställare: Konsult: Uppdragsledare: N300 Göteborgs Stadsbyggnadskontor Intraservice 40538 Göteborg Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr: 102 19 16 Filnamn och sökväg: n:\102\09\1020916\0-mapp\leverans\utredningar - pm\pm hallområdet Kvalitetsgranskad av: Tryck: Johanna Hulthén Norconsult AB
3 (30) Innehållsförteckning 1 Orientering... 5 2 Befintliga dagvattenförhållanden... 7 2.1 Befintligt ledningssystem... 9 2.2 Det befintliga dagvattensystemets kapacitet... 10 2.3 Föroreningar i dagvattnet... 11 2.4 Beräkning av befintliga dagvattenflöden... 11 3 Föreslagen dagvattenhantering... 13 3.1 Framtida dagvattenflöden... 13 3.2 Erforderliga utjämningsvolymer... 14 3.3 Framtida föroreningsbelastning... 15 3.4 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten... 16 3.5 Förbindelsepunkter till det allmänna dagvattensystemet... 22 3.6 Utformning samt lokalisering av föreslagen dagvattenavledning.... 24 3.7 Investerings- och driftskostnader... 26 4 Slutsats... 29 Bilagor Bilaga 1. Befintliga dagvattenförhållanden Bilaga 2. Föreslagen dagvattenhantering
4 (30)
5 (30) 1 Orientering På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för ett hallområde inom stadsdelen Kviberg i Göteborg. Inom området planeras en beachvolleybollhall med utomhusbanor, en fotbollshall och en skola att anläggas. Planområdet utgör ca 4 ha och har tidigare inrymt skjutvallar för militär verksamhet och dess lokalisering framgår av figur 1. Området används idag främst som deponi eller lagringsplats. Bland annat lagras jordmassor, trädgårdsavfall och byggmaterial inom området. I planområdet ingår även en del av Lilla Regementsvägen och Marketenterivägen som löper tvärs respektive längs kasernområdet. Utredningsområdet som omfattar en större yta än planområdet inrymmer främst Kvibergs idrottsområde, med fotbollsplaner, mindre bilvägar, GC-vägar och parkeringsplatser mm, se figur 1. Detta område sträcker sig mot Kvibergsvägen i söder och Kvibergsbäcken i öster. Föreliggande utredning syftar till att utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten alternativt fördröjning av detsamma. Dessutom ska vid behov, åtgärder för rening av dagvattnet föreslås och förslag till avgränsning av det allmänna och privata delen av dagvattenanläggningen beskrivas. Dagvatten från planområdet avleds idag i huvudsak via diken till Kvibergsbäcken som mynnar i Säveån.
6 (30) Figur 1. Rödmarkeringarna visar lokaliseringen av planområdet. Det svarta området visar ungefärligt utredningsområde N
7 (30) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att en så bra bild som möjligt skall erhållas av planområdets befintliga förhållanden har en översiktlig inventering i fält av planområdet genomförts. Vid inventeringstillfället, 2010-11-23, var marken täckt med snö, varvid vissa delar av dagvattenanläggningen kan ha varit dolda. Avrinningsområden och de huvudsakliga avledningsvägarna redovisas i figur 2 samt i bilaga 1. Området norr om planområdet utgörs av ett delvis skogsbevuxet bergsområde (Blåsåsberget), med tunna jordlager eller berg i dagen. Bergsytan lutar kraftig till mycket kraftig mot planområdet. Planområdet omfattar en mindre del av bergsområdet och övergår i söder till ett relativt flackt och öppet område med idrottsplaner och gräsytor. Jordlagren i det flackare området domineras av lera. Det tre översta metrarna av jordlagren utgörs enligt Flygfältsbyråns geotekniska undersökningar (2008-09-01) av torrskorpelera som på vissa platser överlagras av sandig mulljord och lera. Närmast berget finns ett tunt skikt av sand eller grus. Jordlagrens mäktighet, dvs avståndet till berg, är generellt störst i den sydvästra delen av planområdet och avtar mot nordöstra delen av planområdet. Avståndet till berg varierar mellan 0 och ca 25meter. I öster avgränsas utredningsområdet av Kvibergsbäckens bäckravin, se figur 1. Området har enligt utförda stabilitetsutredningar visats vara starkt skredkänsligt. Flygfältsbyråns mätningar av grundvattennivån på platsen för beachvolleyhallen tyder på att högsta grundvattenyta ligger ca 1 m från markytan. Närmast Blåsåsberget, där markytan är högre belägen samt där friktionsjordsskiktet intill bergytan är närmre, tycks dock avståndet vara något större. Även grundvattenmätningarna längs Kvibergsbäcken utförda av Sweco (2009-06-03) tyder på ett avstånd på ca 1 m till grundvattenytan. Dagvattenavrinningen från den del av planområdet som utgjort skjutvallsområde sker via flera nord-sydligt orienterade diken. Avrinningen sker till ett uppsamlande dike längs vägen i den södra delen av området, se figur 2. Dagvatten från bergets nordvästra del samlas upp av ett avskärande dike intill bergets fot som leder vattnet till ett av de nord-sydligt orienterade dikena. Vid inventeringen noterades även ett utlopp, vid skjutvallsområdet, till det uppsamlande diket längs vägen i söder. Majoriteten av flödet i diket härstammade
8 (30) från detta utlopp. Ledningen som mynnar i diket har en dimension av ca 200 mm (BTG). Någon uppströmsända av ledningen kunde dock inte hittas. Ledingen bedöms vara en uppsamlingsledning för dräneringsledningar i området. Från det uppsamlande diket i södra delen av planområdet leds vattnet vidare mellan de inhägnade konstgräsplanerna söder om planområdet. Avledningen sker åt söder i en plastledning med en diameter av ca 350 mm. Därefter leds vattnet vidare i ett större nord-sydligt orienterat dike till Kvibergsvägens vägdike. Vattnet i detta dike leds österut mot Kvibergsbäcken. Sista biten innan bäckravinen sker flödet i ledning (BTG 450 mm). Ovan beskrivna vattenvägar avskärs av ett flertal vägar varvid flödet förbi dessa sker i vägtrummor. I övriga delar av utredningsområdet, speciellt i de västra delarna, finns ett flertal uppsamlande diken utan synliga utlopp, se bilaga 1. Till dessa diken bedöms bla dagvattnet från områdets sydvästra del avledas. I öster finns dock dikessystem varifrån vattnet med stor sannolikhet avleds till tidigare nämnt dike längs Kvibergsvägen. Avrinningen till detta dikessystem från planområdet sker dock inte i någon större omfattning. Ett något mer östligt beläget dikessystem avleder vattnet via vägtrummor till ett separat utlopp i Kvibergsbäcken belägen ca 100 m norr om den tidigare nämnda utloppspunkten intill Kvibergsvägen. Detta utloppsområde är betydligt mer skredoch erosionsdrabbat än det intill Kvibergsvägen. Via detta dikessystem bedöms det inte avleds något vatten från planområdet i dag. Från den del av planområdet som utgörs av Lilla Regementsvägen och Marketenterivägen sker avledningen av dagvattnet från de hårdgjorda ytorna via rännstensbrunnar och ledningar till Säveån, se stycke 2.1.
9 (30) Figur 2. De streckade områdena redovisar avrinningsområden från vilka dagvatten rinner av till planområdet. Blå pilar redovisar flödesvägar i diken och kortare vägtrummor och röda pilar längre ledningar. Se även bilaga 1. 2.1 Befintligt ledningssystem Utöver ovan nämnda vägtrummor och dräneringsledningar finns ett privat ledningssystem i områdets västra del, längs Marketenterivägen. Ledningssystemet utgörs av ledningar med dimmension 300, 400 och 375 mm. Till detta system avvattnas de asfalterade ytorna i planområdets västra del, dvs del av Lilla Regementsvägen och Marketenterivägen. Ledningssystemet har sitt utlopp i Säveån, strax uppströms Kvibergs Broväg. I förlängningen av vägdiket längs Kvibergsvägens norra sida mot Kvibergsbäcken finns en ca 100 meter lång betongledning av dimmension 450 mm. Denna ledning
10 (30) leder dikesvattnet till en kortare bäck i Kvibergsbäcksravinens nedre del, se figur 2. Denna bäck mynnar i Kvibergsbäcken. 2.2 Det befintliga dagvattensystemets kapacitet Avledningskapaciteten hos det befintliga dagvattensystemet har beräknats översiktligt med hjälp av beräkningar baserade på data från i fält uppskattade medelsektioner på diken och ledningar samt på marklutningar framtagna från erhållet kartmaterial. Härvid har lutningen på ledningar och diken antagits vara den samma som marklutningen intill avledningsanordningen. För ledningen med utlopp i Säveån har dock vattengångsnivåer erhållit som underlag och dessa har använts vid uppskattningen av kapaciteten. Likformig strömning har antagits. De avledningsanordningar för vilka bedömning av kapaciteten är utförd för är: PVC 350 mellan konstgräsplaner BTG 450 mot Kvibergsbäcken BTG 400/375 mot Säveån Dike söder om konstgräsplaner I tabell 1 nedan redovisas uppskattade kapaciteter för diken och ledningar. För ledningarna redovisas en kapacitet med energilinjens lutning lika med ledningslutningen (Q n ) samt med trycknivån i markytan (Q max ). Tabell 1. Uppskattade flödeskapaciteter för ledningar och diken från planområdet Dimension Lutning Q n (l/s) Q max (l/s) (min) PVC 350 Ø 350 mm 1,3 % 235 280 BTG 450 Ø 450 mm 4,5 % 550 700 BTG 400 Ø 400 mm 1,5 270 580 BTG 375 Ø 375 mm 1,6 240 600 Dike A tvärs. ~ 0,35 m 2 1,2 % 310 (500)* *Redovisat flöde gäller om vattenytan i diket är vid dikeskrönet vilket medför att dämning sker upp till ledningen benämnd PVC 350. Maxkapaciteten i PVC 350 + dike uppskattas till ca 300 l/s.
11 (30) 2.3 Föroreningar i dagvattnet Planområdet har tidigare inrymt militärt övningsområde med skjutvallar. I skjutvallarna har höga halter av metaller påträffats (bly, koppar och nickel). Området kommer innan nyexploatering att saneras från de värst förorenade massorna. Längs med skyddsplanken och i dikena som omgärdar dessa, ligger stora mängder kvarlämnade sprayflaskor och målarfärgsburkar från graffitiverksamhet. Kasserade sprayfärgsburkar betraktas normalt som problemavfall och riskerar att förorena dagvattnet. Inom utredningsområdet sker dessutom transporter och uppställning av bilar som kan bidra med föroreningar till dagvattnet. Föroreningarna utgörs då av oljeprodukter samt korrosions- och errosionsämnen från däck och bromsar. Dagvattnet bedöms även förorenas via atmosfärisk deposition, främst pga närheten till förbränningsanläggningen i Sävedalen. Föroreningarna från sopförbränningen utgörs av bl.a. sotpartiklar. 2.4 Beräkning av befintliga dagvattenflöden För beräkning av befintliga flöden har ett sk. 10-års regn med 10 resp. 30 minuters varaktighet använts. Den regionala parametern Z har valts till 26 vilket ger intensiteten 248 l/s, ha respektive 124 l/s, ha för 10-års regn. Som avrinningskoefficient har följande värden valts för respektive yta: Bergområde: 0,3 Skjutvallsområde: 0,1 Grusvägar: 0,4 Gräsytor: 0,1 Asfalterade vägytor: 0,8 Beräknade flöden redovisas i tabell 2.
12 (30) Tabell 2. Beräknade befintliga flöden från och via planområdet. Delområde Area (ha) Q 10 år, 10 min (l/s) Q 10 år, 30 min (l/s) -till uppsamlande dike i södra planområdet 6,8 405 202 -till dagvattenledning mot Säveån 0,7 141 71 Summa 7,5 546 273 Av redovisade flöden till det uppsamlande diket i planområdets södra del härstammar ca 60 % från bergsområdet norr om planområdet. Vid beräkning av flödena som redovisas i tabell 2 har ingen hänsyn tagits till rinntid. Då koncentrationstiden för nederbörd som faller på Blåsåsberget uppskattas till ca 30-40 minuter är ett regn med motsvarande varaktighet mest representativt för maxflödet till det uppsamlande diket.
13 (30) 3 Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenhantering inom planområdet föreslås säkerställa att belastningen på Kvibergsbäcken och Säveån. Detta föreslås ske genom fördröjning och lokalt omhändertagande i den mån detta är möjligt. 3.1 Framtida dagvattenflöden Efter exploatering enligt planförslag kommer den hårdgjorda ytan inom planområdet att öka kraftigt vilket medför en snabbare och större dagvattenavrinning. I tabell 3 visas beräknade framtida flöden vid ett 10-års regn med 10 resp. 30 minuters varaktighet. Den regionala parametern Z har, enligt tidigare, valts till 26 vilket ger intensiteten 248 l/s resp. 124 l/s. Flödet har beräknats för avledning till tre förbindelsepunkter, se tabell 3 och bilaga 2. Hanteringen av respektive dagvattenflöde redovisas nedan, följande avrinningskoefficienter har antagits: 0,9 för takyta, 0,8 för gata/torg och för naturmark 0-0,35 beroende på områdets karaktär. Ytorna framför hallbyggnaderna har antagits utföras som hårdgjorda. Tabell 3. Beräknade framtida flöden. Delområde Area (m 2 ) Q 10 år, 10 min (l/s) Q 10 år, 30 min (l/s) - förbindelsepunkt i öster (FP 1, beachvolleyhallen) 7 100 154 77 - förbindelsepunkt i väster (FP 2) 22 000 519 259 -till avskärande dike (FP 1, ej förorenat) 40 000 389 194 -till dagvattenledning i Lilla regementsvägen (FP 3) 2 800 56 28 Summa: 1 118 558
14 (30) 3.2 Erforderliga utjämningsvolymer I utredningen ingår att utreda möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Möjligheten till fullständigt LOD inom respektive fastighet bedöms vara mycket begränsad, på grund av otillräcklig tillgänglig markyta och täta jordlager (lera). En begränsad mängd vatten kan eventuellt infiltrera i det friktionsjordsskikt som enligt de geotekniska undersökningarna finns längs bergytan. Generellt föreslås att vatten från hårdgjorda ytor främst fördröjs i magasin för att därefter avledas till ytvattenrecipient via diken och ledningar. Ytterligare fördröjningseffekt (samt rening och infiltration) bedöms uppnås om vattnet leds vidare från magasinen i öppna diken istället för ledningar. Fördröjningsmagasin föreslås, i samråd med Göteborg Vatten, dimensioneras så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på de planerade anslutna hårdgjorda ytorna. För beachvolleybollhallen föreslås att takvatten samt eventuellt även vatten från hårdgjort område framför, söder om, byggnaden fördröjs inom kvartersmark innan avledning till förbindelsepunkt öster om byggnaden. Hurvida vatten från hårdgjorda ytor framför byggnaden kan fördröjas i magasin under beachvolleyplanerna utomhus beror på höjdsättningen av dessa. Fördröjning av dagvatten från de hårdgjorda ytorna från övriga delar av hallområdet kan inte ske inom fastigheten pga det begränsade utrymmet. Istället föreslås att utrymmet under de planerade parkeringsplatserna söder om fotbollshallen tas i anspråk för utjämning av dagvattenflödet från hallområdet, se bilaga 2. Detta vatten föreslås efter utjämningen ledas vidare mot Kvibergsbäcken via system av ledningar och diken. Förbindelsepunkt föreslås förläggas i sydvästra delen av området, se bilaga 2. Erfoderliga utjämningsvolymer redovisas i tabell 4. För att uppskatta det vidare gående flödet från magasinen har Svenskt Vattens publikation P90 samt tillhörande Excel-ark för beräkning av magasinsvolymer använts. För bedömning har ett regn med återkomsttid 10 år och Z-värdet 26 använts. I tabell 4 redovisas beräknade data för erforderliga utjämningsvolymer för respektive förbindelsepunkt.
15 (30) Tabell 4. Beräknade erforderliga utjämningsvolymer och utjämnade flöden till respektive föreslagen förbindelsepunkt. Förbindelsepunkt (FP) Utjämningsvolym [m 3 effektiv] Beräknat utflöde [l/s] Dimensionerande regnvaraktighet [min] FP 1 i öster 71 46 5 - varav endast 53 41 5 takanslutning - varav ansl. 18 10 5 övriga ytor FP 2 i sydväst 222 217 15 3.3 Framtida föroreningsbelastning De planerade verksamheterna inom planområdet utgörs av sport, skolundervisning och handel i liten skala. Detta innebär sannolikt att belastningen från godstransporter kommer vara begränsad. Med parkeringar i huvudsak belägna utanför planområdet uppkommer heller inga större föroreningsmängder från persontransporter och uppställning av bilar. Poängteras bör att dagvatten från dessa ytor i framtiden bör oljeavskiljas. Reningseffekt kan även erhållas genom tillämpning av permeabla ytor som t.ex. grusytor, se avsnitt 3.4.8. Däremot kommer nya byggnader och anläggningar att avge korrosions- och erosionsprodukter från ytmaterial till dagvattnet. Materialen som används bör därför väljas så att minsta möjliga miljöpåverkan sker. Utöver ovan nämnda föroreningar tillkommer atmosfäriskt nedfall. Sammantaget bedöms föroreningsmängderna i dagvattnet från planområdet att bli marginella. Dagvattnet bedöms ej erfordra någon specifik rening utöver den avsättning och nedbrytning som sker i fördröjningsmagasinet. Däremot kan det vara motiverat att rena dagvattnet ytterligare om det tillförs vatten från avvattningen av parkerings- och vägytorna söder om hallarna. I förutsättningarna för en exploatering finns att de förorenade jordmassorna i området ska saneras. Skulle detta inte ske fullt ut finns risk att dräneringsvatten från grundläggningen av hallarna för med sig metallföroreningar. Detta vatten bör då inte avledas gemensamt med dagvattnet även om det skulle vara möjlig byggnadstekniskt.
16 (30) 3.4 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten Nedan beskrivs olika LOD-tekniker som kan tillämpas i planområdet. I flera av dessa används naturliga reningsprocesser i mark och vatten. LOD-tekniker används inte bara för en tillfredsställande dagvattenhantering, de ger även bra möjligheter till att skapa en behaglig miljö inom planområdet. Många anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten utgör ett positivt inslag i stadsmiljön. Det är alltid områdets förutsättningar som styr vilka av principerna som kan tillämpas i olika områden. Möjligheterna till infiltration bedöms tex. vara mycket begränsade inom aktuellt planområdet då jordlagren främst består av lera och utrymmet är begränsat. 3.4.1 Fördröjningsdammar Fördröjningsdammar, se figur 3, kan anläggas som en del av parkytor eller stora öppna områden. Dessa anläggningar förses med ett strypt eller reglerat utlopp vilket gör att det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. Figur 3. Fördröjningsdamm
17 (30) Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid ska ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. Växtlighet i dammarna bidrar generellt också till ökad reningseffekt. Fördelar med fördröjningsdammar är att man effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten samtidigt som de kan ha god reningseffekt. En nackdel är att de kräver stort utrymme, vilket är en begränsande faktor i aktuellt planområde. I utredningsområdets södra del intill Kvibergsvägen finns en befintlig lågpunkt med riklig vassväxtlighet som eventuellt genom en mindre ombyggnad kan användas som dagvattendamm. Dock är tillgänglig yta vid denna plats uppskattat utifrån befintligt planförslag ca 1000 m 2, vilket bedöms vara för litet. De finns även risk för drunkningsolyckor i samband med öppna vattenytor, speciellt om placering sker intill planerad skolbyggnad vilket är fallet i detta område. Dessutom måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras regelbundet för att de ska fungera tillfredsställande. 3.4.2 Svackdiken Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 4. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en låg längsgående lutning. Svackdiken bör minst ha en släntlutning på 1:4 med hänsyn till skötsel samt risker för lekande barn. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc. I utredningsområdet kan svackdiken anläggas längs framtida lokalgator där utrymme finns. Meningen är att de ska fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet. Svackdikena kan förses med strypt utlopp för att utgående flöde skall begränsas.
18 (30) Figur 4. Svackdike (Ref. Peter Stahre.) 3.4.3 Öppna vägdiken Med öppna vägdiken avses i detta fall diken med brantare släntlutning än svackdikena beskriva ovan. Inte heller behöver den längsgående lutningen vara lika flack. En betydande fördel med dessa diken jämfört med svackdikena är att de inte kräver lika stor yta och därmed är fördelaktiga att använda utmed lokalgator etc där utrymmet är begränsat. Nackdelen med de öppna vägdikena jämfört med svackdiken är att reningseffekten inte är lika god. Rätt utförda och utnyttjade kan dock öppna vägdiken fungera som goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. I utredningsområdet finns ett flertal vägdiken som lämpligen bevaras i möjligaste mån. 3.4.4 Makadamdiken Ett alternativ till öppna vägdiken är makadamfyllda diken s.k. makadamdiken. Den fria volymen dvs. magasinerings- eller utjämningsvolymen i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager, eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem.
19 (30) För utredningsområdet, där möjligheterna för infiltration är minimala, föreslås makadamdike med dräneringsledning i botten anläggas där diken grävs om, se figur 5. Figur 5. Skiss över makadamdike med dräneringsledning samt kupolsil Utformningen av makadamdikena kan således varieras men en fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under tex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. 3.4.5 Överbyggda fördröjningsmagasin Ett överbyggt magasin kan t.ex. utformas som en bassäng i betong eller som ett rörbatteri. Magasin som tillåter perkolation genom magasinets begränsningsyta utförs generellt som ett markschakt fyllt med ett material med hög porositet, t.ex. makadam eller sk dagvattenkassetter. Dagvattenkassetter är generellt dyrare men ger en högre porositet och är därmed mindre volymkrävande än en anläggning med makadamfyllning. Fyllning bidrar generellt till en viss reningseffekt och är därför att rekommendera. Fördröjningsmagasin med permeabel begränsningsyta, dvs som tillåter perkolation till omgivande mark, bör placeras ovan grundvattnytan.
20 (30) 3.4.6 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan dessa förses med s.k. gröna tak, se figur 6Figur 7. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Gröna tak kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 6. Exempel på fastighet med grönt tak En förutsättning för att tekniken ska kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. 3.4.7 Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t ex parkeringsplatser eller asfalterade gator, se Figur 77. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Om kantsten används runt den gröna ön kan dagvattnet tex. avledas in i ytan genom att en öppning görs i kantstenen.
21 (30) Figur 7. Exempel på grön ö med tillrinning sidorna Grönyorna förses med en brunn för överskottsvatten, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som breddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar föreslås anläggas längs Lilla regementsgatan samt eventuellt på planerad torgyta. 3.4.8 Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från parkeringsytor etc. och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning tex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 8.
22 (30) Figur 8. Parkeringsyta med genomsläpplig beläggning Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar minska koncentrationstiden jämfört med asfalterade ytor då dagvattnet rinner av långsammare från ytan. Genomsläppliga beläggningar föreslås användas vid anläggandet av parkeringsytor inom planområdet (och utredningsområdet). 3.5 Förbindelsepunkter till det allmänna dagvattensystemet Tre förbindelsepunkter föreslås för avledande av dagvattnet från fastigheterna inom planområdet. Förbindelsepunkterna utgör den juridiska ansvarsgränsen mellan VAhuvudmannens allmänna dagvattenanläggning och fastighetsägarens installation. Huvudmannen ansvarar därmed för drift och underhåll av diken och ledningar efter förbindelsepunkten. Dagvattnet från beachvolleyhallens ytor samt det avskärande diket norr om hallarna föreslås anslutas till en förbindelsepunkt, ett dike, sydöst om hallen, se punkt FP 1 i bilaga 2. Dagvattnet från denna förbindelse leds vidare i befintligt eller något ombyggt dikessystem, se nedan.
23 (30) Vattnet från övriga hallområdet leds via fördröjningsdammen under p-platserna söder om planområdet till förbindelsepunkt (dike) intill Luftvärnsvägen, se FP 2 i bilaga 2. En ny allmän dagvattenledning med motsatt fallriktning jämfört med befintlig ledning föreslås ersätta den befintliga ledningen i Lilla Regementsvägen. Den nya ledningen föreslås anslutas till befintlig dagvattenledning i korsningen av Lilla Regementsvägen och Tyghusvägen, med dimension (BTG) 400 mm. Till den nya ledningen föreslås även att befintlig privat dagvattenledning i Marketenterivägens norra del, BTG 300, ansluts. Föreslagen lokalisering av förbindelsepunkt för anslutningen redovisas som punkt FP 3 i bilaga 2.
24 (30) 3.6 Utformning samt lokalisering av föreslagen dagvattenavledning. Nedan samt i bilaga 2 redovisas förslag till utformning och lokalisering av framtida dagvattensystem. I avsnitt 3.7 redovisas investeringskostnaderna för dessa. 3.6.1 Område bakom hallarna Med föreslagen placering och grundläggningsnivå (FG + 30,5 och + 32,0 m, TemaLandskap) för hallarna kommer sannolikt norra sidan av dessa att kräva sprängning av berg för anläggandet. Mellan berget och hallbyggnaderna skapas då ett utrymme mellan byggnad och bergschakt med tät markyta. Här föreslås att bergschaktet utförs med fall från byggnaden och att dagvatten från bergsområdet och schaktet samlas i ett utsprängt dike längs schaktets norra kant. Diket utförs förslagsvis som ett makadamfyllt dike med dränledning i, se avsnitt 3.4.4. Diket föreslås dimensioneras för ett 10-årsregn med 30 min varaktighet (140 l/s). Dåagvattnet är att betrakta som relativt rent då avrinningen främst sker från naturmark. Utjämning bedöms ske i makadamdiket varifrån vattnet föreslås ledas österut till FP 2 enligt förslag i bilaga 2. 3.6.2 Utjämningsvolymer Två utjämningsmagasin föreslås anläggas för fördröjning av dagvattnet från de hårdgjorda ytorna inom planområdet. Förslag till lokalisering redovisas i bilaga 2. Dagvattnet från beachvolleyhallens tak föreslås ledas till makadamfyllt magasin som lokaliseras under beachvolleyplanerna utomhus. Med en makdafyllning krävs en bruttovolym om ca 175 m 3. Utförs magasinet en halvmeter djupt medför detta ett arealbehov om ca 350 m 2. En beachvolleybollplan är 128 m 2 (8 x 16 m) exklusive sidoutrymme (frizon), varvid utrymmet under två beachvolleybollplaner med sidoområden räcker för ett 0,5 m djupt magasin. För övriga hårdgjorda ytor tillhörande beachvolleybollhallen krävs ytterligare ca 18 m 3 effektiv magasinsvolym. Utformat som ett 0,5 m djupt makadamfyllt magasin krävs då en ca 120 m 2 stor yta för magasinet. Lämplig placering är under GC-vägen i planområdets östra del i närheten av förbindelsepunkten, se bilaga 2. Om ytorna bredvid GC-vägen inte hårdgörs kan magasinet ersättas av ett makadamdike med dränledning intill vägen.
25 (30) Ytterligare ett dagvattenmagasin för fördröjning av dagvatten från hårdgjorda ytor som tillhör fotbollshallen och skolan föreslås utformas som ett slutet magasin med makadamfyllning och lokaliseras under parkeringsytorna mellan de befintliga konstgräsplanerna och Marketenterivägen, se bilaga 2. Det totala utrymmesbehovet vid makadamfyllning uppgår till ca 740 m 3. Utförs magasinet 0,5 meter djupt krävs det en yta om 1 480 m 2. Ansluts dagvattnet från parkeringsytan till detta fördröjningsmagasin behöver magasinet dimensioneras upp. 3.6.3 Diken Föreslagen förbindelsepunkt 1 (se bilaga 2, FP 1) ansluts till befintligt dike. Diket är idag litet och med varierande lutning och behöver troligtvis läggas om. Det föreslås då att diket längs fotbollsplanerna i öster görs om till ett svackdike för att öka möjligheterna till infiltration och rening av dagvattnet. Svackdiken är även lämpligare än djupa diken för den idrottsverksamhet som bedrivs i anslutning till diket. Vattnet från FP 2 föreslås ledas till ett nytt makadamdike med dränledning längs Luftvärnsvägens norra sida. Därifrån ansluts diket till befintligt vägdike vid Kvibergsvägen, enligt förslag i bilaga 2. Detta dike behöver ses över och rensas. Diken i området som inte påverkas av exploateringen föreslås behållas i befintligt skick. 3.6.4 Gröna öar Längs lilla Regementsvägen planeras planteringar av träd eller annan grönska. Vid dessa föreslås att gröna öar anläggs då vegetationen kan ta upp viss del av dagvattnet. Överskottsvattnet från de gröna öarna föreslås ledas via rännstensbrunnar till den nya ledningen i Lilla Regementsvägen.
26 (30) 3.7 Investerings- och driftskostnader En grov bedömning av investerings- och driftskostnader för föreslagna åtgärder har genomförts med hjälp av schablonvärden för markarbeten. Kostnaderna redovisas uppdelade per förbindelsepunkt (FP, se bilaga 2) samt före och efter förbindelsepunkten, dvs kostnad för fastighetsägaren respektive VA-huvudmannen. Redovisade kostnader inkluderar projektering och uppgår sammanlagt till ca 3 miljoner kronor. 3.7.1 FP 1 Fastighetens installation Kostnaden för ett avskärande makadamdike, fördröjningsmagasin med makadamfyllning samt ledningar enligt bilaga 2 har uppskattats till ca 700 000 900 000kr. Synergier med parallell anläggning av beachvolleyplaner och fördröjningsmagasin samt ledningar har ej beaktats vid kostnadsuppskattningen. Av ovan redovisad summa kan ca 280 000 kr tillskrivas omhändertagandet av dagvatten som rinner till det avskärande diket längs fotbollshallens del av detsamma. Här har inberäknats kostnad för makadamdike samt gemensam ledning från det avskärande diket till anslutningen till förbindelsepunkten. Allmän del Vidare avledning av vattnet från FP 1 via ledning, svackdike och nya vägtrummor och omgrävda diken till Kvibergsbäcken har uppskattats till ca 210 000 kr. Eventuellt kan även ledningen intill Kvibergsbäcken behöva ersättas med grövre ledning (befintlig dimension är okänd). Kostnaden för detta skulle uppgå till ytterligare ca 11 000 kr. Driftskostnader uppstår främst för skötsel av diken. Klippning av gräs i svackdike kan troligtvis utföras i samband med klippning av övriga gräsytor på området varför kostnaden kan hållas nere. 3.7.2 FP 2 Fastighetens installation Investeringskostnaden för avledning av dagvattnet från fotbollshallen till makadammagasin under P-utrymmen och vidare till FP 2 intill Luftvärnsvägen, enligt bilaga 2, har uppskattats till ca 1-1,5 miljoner kr.
27 (30) Allmän del Vidare avledning av vattnet från FP 2 via makadamdike och ny vägrumma till befintligt vägdike intill Kvibergsvägen har uppskattats till ca 490 000 kr. Detta inkluderar en rensning av befintligt dike vilket VA-huvudmannen behöver ta över skötselansvaret för. 3.7.3 Fp 3 Nedanstående förslag förutsätter överenskommelse med ledningsägaren AB Långedrag. Allmän del Vid FP 3 har det endast antagits att anläggningskostnad uppstår för VAhuvudmannen. Kostnaden inkluderar nyläggning av ledning inklusive nya rännstensbrunnar och anslutning av befintliga ledningar samt proppning av kapad befintlig ledning. Investeringskostnaden uppskattas till ca 390 000 kr. 3.7.4 Driftskostnader Driftskostnader som uppstår av föreslagna åtgärder gäller främst VAhuvudmannens skötsel av diken. Klippning av gräs i svackdike kan utföras i samband med klippning av övriga gräsytor på området varför kostnaden kan hållas nere. Kostnaden för rensning av övriga diken kan uppskattas till ca 6 000 kr per tillfälle.
28 (30)
29 (30) 4 Slutsats På grund av begränsat utrymme föreslås endast dagvattnet från beachvolleyhallen och bergområdet norr om planområdet fördröjas inom fastigheten. Dagvattnet från fotbollshall och skola föreslås istället fördröjas i magasin under parkeringsplatser söder om hallen (utanför planområdet). Den effektiva samlade volymen av fördröjningsmagasinen uppgår till ca 290 m 3. Avledning från respektive fördröjningsmagsin föreslås i möjligaste mån ske i befintliga och nyanlagda diken så att ytterligare infiltration, fördröjning och rening möjliggörs. Förbindelsepunkt för norra delen av den privata dagvattenledning som ligger längs Marketenterivägen, och som kommer att korsas av allmän plats, bör lokaliseras vid Lilla Regementsvägens östra ände. Härifrån föreslås att ny ledning anläggs med anslutning till befintlig dagvattenledning i västra delen av Lilla Regementsvägen. Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder uppskattas till ca 3 miljoner kronor. Permeabla ytor för parkeringar och gröna tak bör om möjligt tillämpas för att fördröja vattnet på plats i så stor utsträckning som möjligt. Norconsult AB Mark och Vatten Jaan Kiviloog jaan.kiviloog@norconsult.com
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se