Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. - Att vara i ett visst mentalt tillstånd är bara att vara benägen att göra vissa saker givet att vissa manifestationsvillkor är uppfyllda (= givet att vissa fysiska omständigheter råder). - Att identifiera ett mentalt tillstånd med en disposition är därför inte samma sak som att identifiera ett mentalt tillstånd med det som kan realisera dispositionen. En disposition att göra x kan realiseras på många olika sätt. Både människor och miniräknare kan summera tal och har därför dispositionen att givet vissa manifestationsvillkor är uppfyllda (någon frågar vad är 7+4?/ någon knappar in 7, +, 4, = på miniräknaren) korrekt addera tal. Men de realiserar den här dispositionen på olika sätt (i en hjärna/i elektronik). - att säga att mentala tillstånd är beteendedispositioner är inte bara att säga att mentala tillstånd orsakar beteende (det implicerar de flesta teorierna om mentala tillstånd), utan att mentala tillstånd bara är sådana dispositioner - Beteendedispositionerna behöver inte vara kategoriska i bemärkelsen att allt beteende inträffar varje gång manifestationsvillkoren är uppfyllda. - Listan på beteendedispositioner kan mycket väl vara oändligt lång, eller av andra skäl praktiskt omöjlig att färdigställa. Argument för Behaviorismen: Behaviorismen har flera attraktiva drag. 1) den etablerar en stark koppling mellan mentala tillstånd och beteende vilket är välkommet då vi dagligen förklarar beteende i termer av mentala tillstånd och anför beteende som evidens för att mentala tillstånd föreligger. 2) Behaviorismen är förenlig med fysikalismen. 3) Behaviorismen gör 1

mentala tillstånd multipelt realiserbara d.v.s. att givet att vi kategoriserar beteende och manifestationsvillkor tillräckligt generellt så kan varelser som är skilda från människan ha mentala tillstånd. Detta är inte möjligt för identitetsteorin (enligt den kan t.ex. inte bläckfiskar känna smärta, eftersom de inte har några c-fibrer). Ett viktigt argument mot Behaviorismen: Vilka beteendedispositioner som är kopplade till vilka mentala tillstånd för en viss person verkar vara beroende av vilka andra mentala tillstånd den personen har. Det finns därför inga unika beteendedispositioner som kan kopplas till specifika mentala tillstånd. Många mentala tillstånd har inget beteende kopplat direkt till sig. Vilket beteende ett mentalt tillstånd ger upphov till hos en person beror på den personens övriga mentala tillstånd. Men behaviorismen förutsätter att det finns ett sådant beteende som det mentala tillståndet kan analyseras i termer av. Illustration: K. tror att det finns ett lejon i närheten K. är benägen att springa sin väg. K. tror att det finns ett lejon i närheten & K. tror att lejon inte anfaller om man står stilla K. är benägen att stå stilla. K. tror att det finns ett lejon i närheten & K. tror att lejon inte anfaller om man står stilla & K. vill inte leva längre K. är benägen att försöka dra uppmärksamhet till sig genom att röra på sig. (K står här för en godtycklig person) Att tro att det finns ett lejon i närheten har inget beteende kopplat direkt till sig. Vilket beteende det här mentala tillståndet ger upphov till hos en person beror på den personens övriga mentala tillstånd. Men ett sådant beroende går inte att fånga enbart i termer av beteende och manifestationsvillkor. 2

Funktionalism (t.ex. Sellars s 1956 och Putnam 1960) Mentala tillstånd är funktionella roller (=kausala roller). - Ett tillstånd realiserar en viss funktionell roll genom att stå i vissa kausala relationer till andra tillstånd. T.ex. att tro att det står ett lejon framför mig orsakas av vissa synintryck, leder till vissa andra mentala tillstånd och till ett visst beteende. Alla tillstånd som står i de här kausala relationerna är enligt funktionalismen trosföreställningen att det står ett lejon framför mig. - Funktionalismen är identisk med Behaviorismen sånär på att funktionalismen tillåter att kausala relationer mellan mentala tillstånd är del av ett tillstånds funktionella roll (behaviorismen tillåter inte att sådana är del av beteendedispositioner) - Funktionalismen undviker cirkularitet genom att analysera tillstånd tillsammans snarare än ett och ett (Funktionalismen kan uttryckas som en Ramseysats) - De funktionella rollerna behöver inte vara kategoriska i bemärkelsen att allt beteende inträffar varje gång någon är i det relevanta mentala tillståndet. - De funktionella rollerna kan mycket väl vara praktiskt omöjliga att karakterisera på ett uttömmande sätt. 3

Ett första argument mot Funktionalismen: Det Kinesiska Rummet ( Searle 1980 ) Anta att en person som inte förstår ett ord kinesiska är instängd i ett rum. Rummet har två luckor, en genom vilken han kan ta emot papperslappar med symboler på och en genom vilken han kan lämna ut lappar med liknande symboler på. Till sin hjälp har han en detaljerad instruktion och en uppsättning regler för hur ut-meddelandena ska utformas från de meddelanden han får in genom in-luckan. Efter att ha suttit en längre tid i rummet (20 år eller så) har han lärt sig reglerna utantill. Han har inget begrepp om vad symbolerna betyder men han vet exakt vilka symboler som är svar på vilka. Vad han inte vet är att symbolerna är kinesiska tecken och att det han gör är att svara på frågor på kinesiska. Det verkar klart att mannen inte förstår kinesiska, även om han funktionellt sätt mycket väl kunde vara identisk med någon som förstår kinesiska. Så förståelse av kinesiska (och liknande mentala tillstånd) kan inte vara en funktionell roll. Ett andra argument mot Funktionalismen: Zombies (Frånvarande kvalia) Är det möjligt att det finns/skulle kunna finnas människor som är precis som du men som inte upplever någonting? Som går igenom samma sorts strukturer av medvetandetillstånd när de tänker men som är upplevelsemässigt helt tomma inombords? Om sådana Zombies är möjliga så är funktionalismen falsk eftersom vi är funktionellt identiska med zombies men upplevelsemässigt olika. Ett tredje argument mot Funktionalismen: Det Inverterade Spektrumet (Omkastade kvalia) Tänk om alla andra ser helt andra färger än vad du gör! Tänk dig vidare att de här skillnaderna i färgupplevelser tar ut varandra så att alla objekt som du tycker liknar varandra färgmässigt är sådana att andra också tycker liknar varandra färgmässigt. I sådana fall så gör de här skillnaderna i upplevelser ingen skillnad på hur du reagerar när du ser olika objekt, hur du använder ditt språk etc. Din upplevelse av t.ex. blått har samma funktionella roll hos dig som hos alla andra. Men din upplevelse skulle vara annorlunda. Så upplevelser kan inte vara funktionella roller. ( Shoemaker 1982 diskuterar det här problemet). 4

Interimslutsats Det verkar som de svåraste problemen för funktionalismen genereras av medvetna mentala tillstånd. Den verkar dock kunna fånga vad som utgör ett omedvetet mentalt tillstånd. Mentala tillstånd, förklaringar och förutsägelser Oavsett om vi köper den funktionalistiska analysen om mentala tillstånd så inbjuder den till att tänka på mentala tillstånd (i synnerhet omedvetna mentala tillstånd) i ljuset av de förklaringar och förutsägelser vi kan använda dem till. Exempel: Kalle är benägen att försöka dra uppmärksamhet till sig i närheten av ett lejon. Varför? Hur skulle vi kunna förklara det här? Genom att anta att... Kalle tror att det finns ett lejon i närheten Kalle tror att lejon inte anfaller om man står stilla Kalle inte vill leva längre Omvänt, en förutsägelse: Om vi vet att Kalle...... tror att det finns ett lejon i närheten... tror att lejon inte anfaller om man står stilla... inte vill leva längre Så kan vi förutse att Kalle......är benägen att försöka dra uppmärksamhet till sig i närheten av ett lejon. Nedan följer tre intressanta (och överraskande) idéer som bygger på kopplingen mellan mentala tillstånd och de förklaringar och förutsägelser de kan användas till. De två första idéerna leder till positioner som är oförenliga med de fem positioner vi har övervägt redan, men den tredje verkar leda till en syn på det mentala som är förenlig med åtminstone de fysikalistiska teorierna. Idé 1. Om vi huvudsakligen postulerar omedvetna trosföreställningar (och andra omedvetna mentala tillstånd) för att använda dem i förklaringar och förutsägelser så är det kanske rimligt att tänka sig att vi inte ska tillskriva dem en högre grad av existens än att vi kan förklara i termer av dem. 5

Medvetandefilosofisk Instrumentalism (=fiktionalism) (t.ex. Dennett 1971 ) Mentala tillstånd är användbara teoretiska fiktioner men existerar inte i någon egentlig bemärkelse. - Vad som är centralt vad gäller mentala påståenden är deras användbarhet för att ge förklaringar och förutsägelser. - Sanningen hos mentala påståenden är sekundär/ spelar inte någon roll/är nonsens. - Vad som är karakteristiskt för mentala påståenden är att de erbjuder en viss sorts förklaringar, så kallade intentionala förklaringar. - det intentionala perspektivet är bara ett av flera möjliga perspektiv man kan anlägga för att förklara beteendet hos sofistikerade objekt, vi kan också anlägga ett designperspektiv eller ett fysiskt perspektiv. - det intentionala perspektivet är speciellt användbart då vi inte har tillgång till data om en varelse/maskins kunstruktion men en del data om dess beteende. - Problem: Varför fungerar förklaringarna? Kan man i strikt mening förklara beteende utan att tillstånden man förklarar i termer av finns, d.v.s. är delar av den kausala historien som leder fram till beteendet? Idé 2. Om vi huvudsakligen postulerar omedvetna trosföreställningar (och andra omedvetna mentala tillstånd) för att använda dem i förklaringar och förutsägelser så är det möjligt att annat teoretiserande(/postulerande) skulle vara att föredra. 2. Eliminativism (t.ex. Churchland 1981 ) Det finns inga mentala tillstånd. - Alla tillskrivningar av mentala tillstånd är falska. - Mentala tillstånd är egentligen inte speciellt användbara för att ge förklaringar (jfr. fiktionalismen). - Mentala tillstånd (i synnerhet propositionella attityder) är del av en falsk (undermedveten) teori ( folkpsykologi) och ska därför överges. Intentionella Lagar och Folkpsykologi: En av eliminativistens grundinsikter är att attribueringar av mentala tillstånd (t.ex. Johan tror att solen skiner ) är del av en sorts vardagsteoretiserande: folkpsykologiserande. Den här formen av teoretiserande inbegriper inte bara antaganden om att det finns mentala tillstånd av ett visst slag utan också 6

Intentionala lagar, lagar som anger det generella förhållandet mellan mentala tillstånd av olika slag. Exempel på intentionala lagar: A är rädd för att P A vill att inte P A tror att P leder till Q och vill att Q A vill att P A tror att P leder till Q och tror att P A tror att Q (A står här för en godtycklig person, P och Q står för två godtyckliga propositioner, t.ex. Solen går ner och Kylan kommer ) Givet att våra attribueringar av mentala tillstånd är en del av en viss sorts teoretiserande resonerar eliminativisten så ska den bedömas i enlighet med gängse normer för bra teoretiserande. Enligt eliminativisten så är folkpsykologin inte adekvat av principiella skäl och bör därför förkastas i sin helhet. T.ex. 1. Folkpsykologin är ett stagnerat forskningsprogram (Folkpsykologin har varit densamma i århundraden och har inte utvecklats genom att till exempel fler saker kan förklaras nu än tidigare. Stagnerade forskningsprogam bör ersättas med mer progressiva forskningsprogram.) 2. Folkpsykologin är en väldigt begränsad teori om vårt mentala liv (Det finns många saker som folkpsykologin inte belyser alls såsom minnet, kreativitet, psykisk sjukdom eller sömn. Folkpsykologin borde därmed ersättas av ett mer ambitiöst forskningsprogram.) 3.Folkpsykologin är inte integrerad med andra vetenskapliga teorier: (Kategorierna som folkpsykologin använder sig av ( tror, vill etc.) är inte sådana att de lätt kan översättas till kategorier inom andra vetenskaper som till exempel fysik eller kemi.) Idé 3. Om vi huvudsakligen postulerar omedvetna trosföreställningar (och andra omedvetna mentala tillstånd) för att använda dem i förklaringar och förutsägelser så är det möjligt vissa externa faktorer ibland kan spela samma förklaringsmässiga roller som interna faktorer gör. Dessa faktorer då bör klassificeras som mentala eller som bidragande till det mentala. Clark och Chalmers 1998 ) T.ex. Anta först att Inga är i Malmö och vid något tillfälle under dagen kommer på att hon vill gå och se en utställning på moderna museet. Hon tänker efter och kommer sedan ihåg att museet ligger på gasverksgatan 22. Hon går sedan dit. Det verkar klart att Inga tror att moderna museet ligger på gasverksgatan 22 och 7

att hon tror det här redan innan hon blir medveten om detta: trosföreställning låg och väntade någonstans i hennes minne. Anta nu att Otto som lider av Alzheimers är i en liknande situation. Han befinner sig i Malmö och kommer på att han vill gå på moderna museet. Ottos minne är i många avseende inte tillförlitligt längre och som många andra som lidet av Alzheimers har han med sig en liten anteckningsbok som han använder sig av för att minnas. Han plockar fram anteckningsboken där det står att museet ligger på gasverksgatan 22. Han går sedan dit. Det verkar klart att Otto tror att moderna museet ligger på gasverksgatan 22 och att han, genom sin rutinmässiga användning av sin anteckningsbok, tror det här redan innan han blir medveten om det. Men vad Otto tror beror då på någonting utanför hans huvud; vad som står i hans anteckningsbok. Så våra mentala tillstånds innehåll kan bero på saker i världen. Att säga att Otto helt saknar trosföreställningar om det som står i hans rutinmässigt använda anteckningsbok skulle förklaringsmässigt vara analogt med förneka att Inga tror något hon inte för närvarande är medveten om. 8

Tillbaka till det distinkt medvetna De framsteg som vi hitintills har observerat idag har begränsat sig till omedvetna tillstånd, eller aspekter av medvetna tillstånd som inte direkt är kopplade till deras fenomenala karaktär. Kanske kan t.ex. funktionalismen fånga vad omedvetna mentalt tillstånd är men den verkar inte kunna fånga de medvetna tillstånden. Fiktionalism och eliminativism verkar uppenbart falska vad gäller medvetna tillstånd. Identitetsteorin har lokaliseringsproblemet. Inte ens dualistiska teorier har så mycket att säga om medvetna mentala tillstånd utöver att de existerar. Det finns lite olika former av teoretiserande som kan kasta lite ljus på medvetna tillstånd. Ett tillvägagångsätt är att försöka förstå medvetandetillstånd i termer av en viss sorts representationer. Lite distinktioner: Olika sorters saker kan tillskrivas medvetenhet. Vi kan säga att en varelse (t.ex. en människa) är medveten (varelsemedvetenhet) och att säga att ett mentalt tillstånd är medvetet (tillståndsmedvetenhet). Vi kan säga att ett tillstånd är medvetet i en funktionell bemärkelse (att tillståndet är tillgängligt för vissa andra tillstånd och processer) (=tillgänglighetsmedvetande) och vi kan säga att ett tillstånd är medvetet i bemärkelsen att det har en fenomenal karaktär; att det är på ett visst sätt att vara i det tillståndet (=fenomenal medvetenhet). Det är den här sista sortens medvetenhet som har gäckat de teorier vi har intresserat oss för. Förklaringar av fenomenalt medvetande i termer av representerande En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar, bilder, språkliga uttryck, tankar. Kan man förstå medvetandet i termer av representationer? Det är naturligt att anta att åtminstone vissa fenomenalt medvetna tillstånd representerar tillstånd i världen, i bemärkelse att de handlar om, eller har tillfredsställelsevillkor (t.ex. sanningsvillkor) i termer av tillstånd i världen; min medvetna visuella upplevelse att det står en vas på bordet kan vara korrekt eller inkorrekt beroende på om det faktiskt står en vas på bordet. Min medvetna trosföreställning att Berlin är stort handlar om Berlin. Vi säger att det ett mentalt tillstånd representerar är dess innehåll. Man brukar skilja på begreppsligt innehåll och icke-begreppsligt innehåll hos representationer. Att en representation har ett begreppsligt innehåll är nära knutet till att någon som har de korresponderande begreppen skulle kunna återge det här innehållet språkligt (d.v.s. att denne är förmögen att producera en språklig representation med det här innehållet) och hur vi tänker på världen. En central insikt bland de som förespråkar representationella teorier 9

om fenomenalt medvetande är att medvetandet skulle kunna vara en form av representation med icke-begreppsligt innehåll. Observationer som stödjer det här är t.ex. att vi inte alltid kan konceptualisera eller uttrycka det vi ser, att vi kan diskriminera mellan t.ex. färgnyanser som vi inte har begrepp för (vars skillnad vi inte kan beskriva eller konceptualisera), att det vi t.ex. ser ligger till grund för vår inlärning av visuella begrepp och åtminstone för vissa begrepp inte självt kan vara begreppsligt. 1. Teorier i termer av första ordningens representationer (t.ex. Dretske 1995) - Att vara i ett fenomenalt medvetet tillstånd är att ha en mental representation med icke-begreppsligt innehåll vars innehåll är tillgängligt för diverse kognitiva processer kopplade till tänkande och handlande. - Den här positionen kombinerar en funktionell komponent med en representationell - Positionen försöker skilja ut medvetna tillstånd från omedvetna med hänvisning till icke-begreppsligt innehåll. - Problem: Kan ett och samma tillstånd ibland vara medvetet och ibland omedvetet? 2. Representationsteorier i termer av andra ordningens perceptioner (t.ex. Lycan 1996) - Att vara i ett fenomenalt medvetet tillstånd är att ha en mental representation med icke-begreppsligt innehåll vars innehåll är tillgängligt för diverse kognitiva processer kopplade till tänkande och handlande och är objektet för en inre form av (högre ordningens) perception (en sorts inre sinne). - Genom att ha med en separat komponent som ett nödvändigt villkor för fenomenal medvetenhet möjliggör vi att ett och samma medvetande både kan vara medvetet och omedvetet. - Problem: Om det är inre sinnet verkligen är en form av perception skulle inte den kunna vara känslig för samma sorts perceptionsmisstag som andra sinnen (t.ex att jag tror att jag ser ett djur om kvällen men det inte är något djur där)? Men vi verkar aldrig hamna i situationen att vi funktionellt (första ordningens representation) är benägna att säga att något är rött, men också att något ser gult ut för oss (andra ordningens representation). 10

3. Representationsteorier i termer av andra ordningens tankar (t.ex. Rosenthal 1986) - Att vara i ett fenomenalt medvetet tillstånd är att ha en mental representation med icke-begreppsligt innehåll vars innehåll är tillgängligt för diverse kognitiva processer kopplade till tänkande och handlande och som har orsakat en (högre ordningens) trosföreställning att man är i det första tillståndet. - Genom att ha med en separat komponent som ett nödvändigt villkor för fenomenal medvetenhet möjliggör vi att ett och samma medvetande både kan vara medvetet och omedvetet. Allmänt problem för den här strategin att förklara medvetandet: Vissa fenomenalt medvetna tillstånd verkar inte vara representationer. Vad representerar smärta t.ex.? Avrundning av andra föreläsningen: Ett centralt begrepp Om de högre ordningens teorier är det bästa vi har att ta till för att förstå fenomenal medvetenhet så vilar vår förståelse av fenomenal medvetenhet på idén att ett tillsstånd kan representera ett annat. Tanken om representation är central även för omedvetna tillstånd då alla propositionella attityder är representationer. Dessa observationer leder oss till frågan: Vad innebär det att ett tillstånd representerar ett annat? 11