Skapnäcks stadsdelsnämnd Handläggae Jessica Johansson Telefon: Dn: 1.2.1.-147/19 Sid 1 (68) -05-21 Till Skapnäcks stadsdelsnämnd Tetialappot Tetial 1 fö Skapnäcks stadsdelsnämnd Föslag till beslut Föslag till beslut Skapnäcks stadsdelsnämnd besluta följande: 1. Tetialappot 1 godkänns och övelämnas till kommunstyelsen och stadens evisoe. 2. Ansöka hos kommunstyelsen om medel fö avveckling/omstuktueing av lokale om 1,5 mnk. 3. Ansöka hos kommunstyelsen om budget justeing fö beställastöd och pojekteing fö guppboende i kv Ståthållaen om 0,6 mnk. 4. Ansöka om medel fån kompetensutvecklingssatsningen om 0,3 mnk. 5. Omdisponea 0,3 mnk fån föskoleveksamhet till nämnd- och fövaltningsadministation. 6. Enligt kommunstyelsen uppmaning öka åsmålet fö antalet aspiante som fått Stockholmsjobb och antalet ungdoma som fått feiejobb i stadens egi 7. Godkänna evidead handlingsplan mot våldsbejakande extemism. 8. Sysselsättningsveksamheten Mediabox läggs ned enligt bilaga 7. 9. Äendet justeas omedelbat. Maia Laxvik Stadsdelsdiektö Victoia Callenmak Administativ chef Skapnäcks stadsdelsnämnd
Sid 2 (68) Innehållsföteckning Sammanfattande analys...3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges iniktningsmål...5 1. En moden stostad med möjlighete och valfihet fö alla...5 1.1 I Stockholm ä människo självfösöjande och vägen till abete och svenskkunskape ä kot...5 1.2. Stockholm ä en tygg, säke och välskött stad att bo och vistas i...10 1.3. I Stockholm nå ban sin fulla potential då Stockholms skolo och föskolo ä de bästa i Sveige...13 1.4. I Stockholm få människo i behov av stöd insatse i tid päglade av hög kvalitet, evidens och ättssäkehet...20 1.5. I Stockholm ha älde en tillvao som päglas av hög kvalitet, tygghet och självbestämmande...31 2. En hållbat växande och dynamisk stostad med hög tillväxt...38 2.1. Stockholm ha Sveiges bästa föetagsklimat och ett intenationellt konkuenskaftigt näingsliv...38 2.2. Stockholm byggs attaktivt, tätt och funktionsblandat utifån människos och veksamhetes skiftande behov...39 2.3. Stockholms infastuktu fämja effektiva och hållbaa tanspote samt god famkomlighet...40 2.4. Stockholm ä en moden kultu- och evenemangsstad med en stak besöksnäing...42 2.5. Stockholm ä en hållba stad med en god livsmiljö...45 3. En ekonomiskt hållba och innovativ stostad fö famtiden...50 3.1. Stockholm ha en budget i balans och långsiktigt hållbaa finanse...50 3.2. Stockholm använde skattemedlen effektivt till stösta nytta fö stockholmana...52 Uppföljning av ekonomi...60 Uppföljning av diftbudget...60 Resultatenhete...64 Investeinga...65 Budgetjusteinga...65 Medel fö lokaländamål...66 Kvalitetsabete...66 Bilago
Sid 3 (68) Sammanfattande analys Stadsdelsnämnden bida till att kommunfullmäktiges te iniktningsmål och målen fö veksamhetena kan uppfyllas. Fövaltningen bedöme att samtliga av kommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådena komme att uppnås helt. Samtliga nämndens mål utom ett uppfylls unde ået liksom mepaten av indikatoena. En moden stostad med möjlighete och valfihet fö alla Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet uppfylls unde ået, liksom samtliga veksamhetsomådesmål. Samtliga nämndmål utom ett pognostiseas att nås unde ået. Antalet pesone och familje i behov av fösöjningsstöd minska stadigt inom stadsdelsomådet. Fövaltningen fotsätte att pioitea målguppena banfamilje, unga vuxna och sjukskivna genom att ebjuda ett individuellt anpassat stöd och medveka i utvecklingen av nya abetssätt fö målguppena. Rekyteingen till feieabete pågå, med fokus på pioiteade målguppe. Samhällsvägledning ha ebjudits till nyanlända inom stadsdelsomådet genom uppsökande abete och dop-in veksamhet. Genom den nya insatsen Föstäkt bostadsvägledning fö nyanlända" ebjuds kommunbosatta nyanlända stöd i att söka bostad. Fövaltningen fotsätte abeta aktivt med föebyggande och tygghetsskapande abete. Utifån esultatet av tygghetsinventeinga och polisens lokala lägesbild avseende situationell pevention komme ett fletal platse åtgädas fö att öka tyggheten i stadsdelsomådet. En tygghetsinventeing online ha genomföts tillsammans med flicko fån fitidsgådana samt med kommunpolis. Fövaltningen ha unde peioden evideat handlingsplanen fö våldsbejakande extemism. Unde peioden ha implementeingen av den nya läoplanen fö föskolan påböjats genom kompetensutvecklingsinsatse i fom av föeläsninga king oganisatoiska föutsättninga och föskolechefens ledaskap. Som ett led i att stäka föskolepesonalens kunskape king ban som fa illa samveka familjebehandlae och specialpedagog med föskolona. Fö att säkeställa att ban i behov av säskilt stöd få en ba övegång fån föskolan till skolan samveka föskolans stödenhet och Skapnäcksmodellen. Abetet med att stäka banättspespektivet inom fövaltningen fotgå. Banättssamodnaen i samabete med föskolonas banombud väglede enhetena i deas utvecklingsabete. Implementeing av abetsvektyg fö att göa banets öst höd pågå inom socialtjänsten. Bankonsekvensanalyse gös i mycket hög utstäckning nä elationsvåld uteds. Fövaltningen samabeta inom amen fö Skapnäcksguppen med samtliga kommunala gundskolo inom stadsdelsomådet fö att ebjuda iktat stöd och insatse till ban och unga som ha omfattande svåighete att vistas i skolan och uppnå kunskapsmålen. Detta ske i en säskild undevisningsgupp och med ebjudande om stödinsatse i hemsituationen. Fö elevena i de läge åskusena ha veksamheten bidagit till att de nå kunskapsmålen i ökad omfattning. Fövaltningens väkningsföebyggande abete öka i omfattning. Banfamilje ä fotsatt pioiteade och behovet ha ökat unde tetialen. Också ett stöe antal pesone aktuella inom äldeomsogen ha aktualiseats till följd av isk fö väkning jämföt med samma peiod ået innan. Fövaltningen fotsätte vidaeutveckla den intena samvekan fö att hålla hög
Sid 4 (68) effektivitet i det väkningsföebyggande abetet. Abetet fö en me pesoncentead äldeomsog fotsätte. Den nationella vädegunden ha åteaktualiseats i veksamhetena och ligge till gund fö utvecklingsabetet. Måltidena och måltidsupplevelsen ä också ett pioiteat omåde inom äldeomsogen. Bukaåd ha statats upp inom somatiska avdelninga fö att ge föutsättninga fö de älde att påveka den mat som seveas. Hemtjänsten pognostiseas inte nå målvädet fö pesonalkontinuitet men ha fotsatt goda esultat på individuppföljningens fågo om upplevd kontinuitet, nöjdhet och pesonalens bemötande. Hemtjänsten som divs i egen egi genomfö unde våen en oganisationsföänding fö att nå ett tydligae och me nävaande ledaskap fö att ge föutsättninga till höge effektivitet, föbättad abetsmiljö och ekonomisk balans i veksamheten. En hållbat växande och dynamisk stostad med hög tillväxt Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet uppfylls unde ået, liksom samtliga undeliggande veksamhetsomådesmål. Samtliga nämndmål pognostiseas att nås unde ået. En övesyn av näingslivsabetet ä påböjat och möten med föetagsföeninga/guppe och näingslivsådet genomfös. Fövaltningen ha haft inledande möten med Stockholm Business Region infö att ta fam ett föslag till plan fö abetet med lokala näingslivsfågo som ska pesenteas fö näingslivsådet. Fövaltningen bevaka lokala intessena och säkeställe att föskolo, gupp- och sevicebostäde och våd och omsogsboenden planeas in tidigt i detaljplanepocessen. Skötselinsatsena inom natuesevaten fotsätte och utvecklas, i syfte att gynna den biologiska mångfalden och öka de ekeativa vädena. Medel ha tilldelats fö natuvåd, enligt skötselplanena samt utveckling av natuesevaten. Bland annat ha abetet med att utveckla Ohem till en målpunkt slutföts och ett pogam fö Ekuddens utveckling ha tagits fam. Unde böjan av ha ett abete med "Jämställda fitidsgåda" påböjats. Kultuhuset ha unde peioden ebjudit ett antal olika aktivitete och föeställninga till en blandad målgupp. Inom fövaltningens aktivitetscente och den öppna mötesplatsen fö älde ebjuds ett vaieat utbud av aktivitete fö att möta eftefågan hos de älde inom stadsdelsomådet. Unde peioden ha den öppna mötesplatsen i Skapnäck utökat aktivitetsutbudet och de älde kan nu delta på dans och yoga utöve anda aktivitete som edan ebjuds. Fövaltningen abeta löpande med klimat- och miljöåtgäde i veksamhetena i syfte att minska enegiföbukningen, stäka den biologiska mångfalden och öka de ekologiska vädena. Fövaltningen ha beviljats klimatinvesteingsmedel fö att fotsätta med enegieffektiviseande insatse i veksamhetena samt fö att utveckla hållbaa tanspote. Fövaltningen bedive ett samabete med flea lokala omställningsaktöe. Natuvåd ha genomföts vid Ohem i Flatens natuesevat enligt gällande skötselplane med syfte att vidaeutveckla de ekologiska vädena. Abetet med famtagandet av en ny pakplan fotgå. En ekonomiskt hållba och innovativ stad fö famtiden Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet uppfylls unde ået, liksom samtliga
Sid 5 (68) undeliggande veksamhetsomådesmål. Samtliga nämndmål pognostiseas att nås unde ået. Nämnden ha en ekonomi i balans och abeta poaktivt med åtgäde vid avvikelse. Fövaltningen ha unde peioden abetat med övegipande effektiviseingsåtgäde. Fövaltningen genomfö ett pilotpojekt dä abetsmetoden Chefoskopet testas fö att katlägga och utveckla chefes abetssituation och oganisatoiska föutsättningen. Abetet ha lett till en stöe föståelse och samsyn king uppdaget och en konket åtgädslista fö att abeta vidae med att föbätta de oganisatoiska föutsättningana. Resultatet fån stadens medabetaenkät visa att fövaltningens AMI ha sjunkit med två enhete. Fövaltningens veksamhete ha påböjat ett analysabete king esultatet fö att sedan uppätta handlingsplane. Fövaltningen abeta aktivt fö att vaa en attaktiv famtida abetsplats fö studente inom identifieade bistyken. Fövaltningen abeta med utvecklingen av digitala abetssätt på olika sätt. Unde tetialen ha ett stuktueat abete med att involvea medabetae att utveckla digitala abetssätt inletts. Uppföljning av Kommunfullmäktiges iniktningsmål KF:s iniktningsmål: 1. En moden stostad med möjlighete och valfihet fö alla Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet komme att uppfyllas. Bedömningen gundas på att samtliga veksamhetsomådesmål som ä kopplade till iniktningsmålet bedöms uppnås helt. Hu nämnden ha bidagit till att uppfylla iniktningsmålet edovisas nämae unde espektive mål fö veksamhetsomådet. KF:s mål fö veksamhetsomådet: 1.1 I Stockholm ä människo självfösöjande och vägen till abete och svenskkunskape ä kot Stadsdelsnämnden bida till att uppfylla kommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådet genom att fotsätta vidaeutveckla abetssätt fö att ge individuellt stöd och insatse till pesone som ansöke om ekonomiskt bistånd. Stödet syfta till att öka den enskildes möjlighet till egen fösöjning och ökad självständighet. Utvecklingsabetet gällande handläggningspocess samt föändings- och motivationsabete fotsätte inom veksamhetsomådet. Inga stöe skillnade utifån kön famgå gällande de esultat som indikatoena avse. Antalet pesone och familje i behov av fösöjningsstöd minska stadigt inom stadsdelsomådet. Fövaltningen bedöme att målet fö veksamhetsomådet samt undeliggande nämndmål komme att uppfyllas unde ået. Fövaltningens uppföljning av abetet inom ekonomiskt bistånd visa att en del bukae sakna dokumenteade planeinga gällande vägen till självfösöjning. I esultaten fån stadens bukaundesökning famgå det även att bukaens upplevelse av delaktighet i sin planeing ä låg. Abetet med att öka bukadelaktigheten och fotsatt implementeing av
Sid 6 (68) föändingsplane ä ett utvecklingsomåde. Behov av ekonomiskt bistånd bland målguppen abetslösa minska men öka bland sjukskivna utan sjukpenning. Fövaltningen ha katlagt vilka åtgäde som behövs fö att säkeställa att sjukskivna pesone få det stöd och den hjälp som de ä i behov av fö att komma ut i egen fösöjning. En åtgäd ä att möjliggöa så att bukana i betydligt höge utstäckning än idag ta del av stadens ehabiliteings- och abetsmaknadsinsatse. Fövaltningens samabete med samodningsföbundet FINSAM fotgå fö att öka antalet samodnade ehabiliteingsplane i syfte att öka sjukskivna pesones möjlighet till egen fösöjning. Paallellt med denna insats finns behov av ökad samvekan med stadens Jobbtog och Region Stockholm. Vidae kävs inföande av nya utine och utedningsmetode. Att minska antalet sjukskivna ä ett fotsatt pioiteat abete fö fövaltningen. Rekyteingen till feieabete pågå, med fokus på pioiteade målguppe som bland annat unga med funktionsnedsättning, ungdoma med sociala skäl och unga som tillhö banfamilje som uppbä ekonomiskt bistånd. Samabetet inom fövaltningen gällande feieabete fö att uppmäksamma ungdoma med säskilda behov fungea väl. Fö att möjliggöa att stadens nyanlända etableas i samhället ebjude fövaltningen samhällsvägledning till målguppen inom stadsdelsomådet. Antalet besökae ha ökat stadigt unde peioden vilket tyde på att infomationen om samhällsvägledning nå ut till allt fle beöda invånae. Veksamheten ha genom medel fån Länsstyelsen kunnat vidaeutveckla abetet med bostadsfågan tillsammans med stadsdelsfövaltningana Södemalm och Skäholmen. Genom den nya insatsen Föstäkt bostadsvägledning fö nyanlända" ebjuds kommunbosatta nyanlända stöd i att söka bostad genom guppinfomationstäffa och individuella samtal. Inflyttningen på anvisningsboendet på Gamla Tyesövägen ha unde peioden påböjats. Det ha famkommit att fletalet av de nyinflyttade befunnit sig i etableingspocessen unde olika lång tid, vilket innebä att fövaltningen behöve se öve abetssätt och fomen fö samhällsvägledning fö att säkeställa att de inflyttade komme i egen fösöjning. Av de ensamkommande som fövaltningen ha ansva fö i nuläget ä majoiteten 18 å elle älde. Det stoa fletalet följe den etableingsplan som ä gjod och kan avslutas till självfösöjning med odnat boende. Unde tetialen ha näa tjugo pesone kunnat avslutas helt elle med uppföljning av boendestödsinsats. Fövaltningens boendestödjae abeta sammantaget med aton ensamkommande ungdoma som flyttat till stadsdelsomådets genomgångslägenhete. Boendestödjana ebjude hjälp med boendet, ekonomi och till anpassning i samhället genom att fullfölja sina gymnasiestudie, kontakte i civilsamhället samt åd och stödsamtal. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel ban som leve i familje som ha ekonomiskt bistånd 2 % 2,2 % 2,2 % 2,5 % 2,8 % Tetial 1 Andel pesone som ha ekonomiskt bistånd i föhållande till befolkningen 1,44 % 1,44 % 1,41 % 1,45 % 1,44 % 1,47 % 1,6 % Tetial 1
Sid 7 (68) Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel vuxna med långvaigt ekonomiskt bistånd jämföt med samtliga vuxna invånae 0,97 % 0,91 % 1,03 % 1,02 % 1,04 % 1,1 % Tetial 1 Antal aspiante som fått Stockholmsjobb Antal tillhandahållna platse fö feiejobb Antal tillhandahållna platse fö Stockholmsjobb Antal tillhandahållna paktikplatse fö högskolestudeande samt platse fö veksamhetsfölagd utbildning Antal ungdoma som fått feiejobb i stadens egi 12 st 8 st 4 st 19 st 27 st 27 st 1 050 st Tetial 1 486 400 400 st 9 000 st Tetial 1 9 14 27 27 st 1 050 st Tetial 1 29 40 40 40 Tas fam av nämnd en Tetial 1 0 st 0 st 0 st 450 st 400 400 st 9 000 st Tetial 1 Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Abetsmaknadsnämnden ska i samabete med stadsdelsnämndena utveckla abetet med samhällsvägledning fö nyanlända, med säskilt fokus på att ge kunskape om bostadssituationen. Socialnämnden ska i samabete med abetsmaknadsnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämndena stäka samvekan king pesone med olika funktionsnedsättninga och föbätta målguppens möjlighete att komma in på abetsmaknaden. -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 Nämndmål: Kvinno och män ä självfösöjande Beskivning Fövaltningen fotsätte abetet med metodutveckling fö att minska behovet av fösöjningsstöd inom stadsdelsomådet. Pioiteade målguppe ä unga vuxna i åldesguppen 18-24 å, banfamilje samt sjukskivna pesone. Fövaltningen fotsätte att utveckla samabetet med Abetsmaknadsfövaltningens veksamhete fö att stäka abetet med kvinno som stå långt ifån abetsmaknaden samt fö att minska abetslöshet inom målguppena. Anställning inom stadens veksamhete, Stockholmsjobb, fotsätte att ebjudas fö att minska abetslösheten inom stadsdelsomådet. Ungdoma inom stadsdelsomådet ebjuds feieabete unde loven. Unga med funktionsnedsättning, nyanlända ungdoma samt ungdoma med säme socioekonomiska föutsättninga ä pioiteade målguppe fö dessa jobb.
Sid 8 (68) Föväntat esultat - Antalet pesone och familje i behov av ekonomiskt bistånd minska. - Fle ban växe upp i hushåll som ä självfösöjande. - Fle kvinno som stå långt ifån abetsmaknaden ha insatse som på sikt medfö ökad delaktighet och ekonomisk jämställdhet i deas livssituation. - Sjukskivna pesone ha insatse som på sikt medfö ökad delaktighet och ekonomisk jämställdhet i deas livssituation. Fövaltningen bedöme att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gundas på att föväntat esultat och indikatoe pognostiseas att nås. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel feieabete på sommaen fö ungdoma med funktionsnedsättning Andelen unga vuxna som fösöje sig genom abete elle studie Antal besök på gymnasiesäskola och daglig veksamhet fö att maknadsföa möjligheten till feieabete på sommaen 0,3 % 56 % 40 % Tetial 1 0 2 Fövaltningen ha haft kontakt med gymnasiesäskolo fö att genomföa platsbesök, vilka ha avböjts av gymnasiesäskolona. Summa genomsnittligt medelbidag pe månad och hushåll 9 462 k 9 712 k 9 569 k 9 600 k Tetial 1 Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Fövaltningen ebjude feieabete inom lokalt hållbahetsabete -01-01 -12-31 Inspiationskvälla fö unga vuxna i samabete med jobbtog ska genomföas Maknadsföa möjligheten till feieabete genom besök på gymnasiesäskola och daglig veksamhet -01-01 -12-31 -01-01 -05-31 Avvikelse Fö att maknadsföa möjligheten till feieabete på sommaen ansvaa Abetsmaknadsfövaltningen centalt. I å tog även fövaltningen kontakt med olika gymnasiesäskolo fö att eftefåga om de såg behov av säskild infomation till skolans pesonal elle ungdoma om möjligheten till feieabete på sommaen. Ingen av skolona ansåg sig ha behov av säskild infomation. Utifån att besök fån fövaltningen inte eftefågas bedöms aktiviteten avslutad. Utveckla fome fö att infomea om feieabete -01-01 -12-31
Sid 9 (68) Nämndmål: Nyanlända ä etableade i samhället Beskivning Fövaltningen ebjude etableingsinsatse i fom av samhällsvägledning till nyanlända pesone och familje, i syfte att stäka föutsättningana fö integation och inkludeing i samhället. Insatse utvecklas och ebjuds i samvekan med näingsliv och civilsamhälle. Alla fövaltningens veksamhete medveka till att föebygga exkludeing genom att ebjuda elevant infomation, anpassade insatse och möjlighet till tolk till de nyanlända invånae som veksamhetena komme i kontakt med. Föväntat esultat - Nyanlända ban och vuxna som anvisas till stadsdelsomådet få goda föutsättninga fö etableing i samhället. - Nyanlända föälda ebjuds att delta i föäldastödsgupp i anpassad fom. - Civilsamhälle och näingsliv medveka till nyanländas etableing i samhället. Fövaltningen bedöme att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gundas på att föväntat esultat och indikatoe pognostiseas att nås. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel nyanlända kvinno och män som få ett pesonligt ebjudande om samhällsvägledning inom en månad fån det att stadsdelsfövaltningen ha fått undelag öve inflyttade till stadsdelsomådet Andel nyanlända kvinno och män som uppleve att de fått ökade kunskape i att söka bostad 75 % 80 Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnden ska, inom amen fö samhällsvägledning fö nyanlända, utveckla abetssätt och aktivt vägleda de nyanlända i bostadsfågo Stadsdelsnämnden ska, inom amen fö samhällsvägledning fö nyanlända, utveckla samabete med epesentante fö civilsamhället och/elle anda aktöe avseende etableingsfämjande aktivitete -01-01 -12-31 -01-01 -12-31
Sid 10 (68) Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnden utveckla abetssätt fö att nå nyanlända kvinno och män (egenbosatta, anhöiga och kommunanvisade) med ebjudande om samhällsvägledning -01-01 -12-31 KF:s mål fö veksamhetsomådet: 1.2. Stockholm ä en tygg, säke och välskött stad att bo och vistas i Stadsdelsnämnden bida till kommunfullmäktiges mål genom att fotsätta abeta aktivt med föebyggande och tygghetsskapande abete. Genom bland annat lokalt omådesabete, Community Wok, öka upplevelsen av tygghet och stävjas social oo. Detta innebä ett näa samabete mellan civilsamhället, skolo, bostadsbolag, polis och offentliga oganisatione. Resultaten i stadens medbogaundesökning visa att en sto del av befolkningen känne sig tygga inom sitt stadsdelsomåde. Fövaltningen bedöme att veksamhetsmålet och de två undeliggande nämndmålen uppfylls unde ået. Tafikkontoet ansökte unde 2018 med stöd av fövaltningen om medel fö tygghetsinvesteinga på te platse inom stadsdelsomådet, Lagaplan, Skapnäcks tog och Pilottoget. Platsena hade identifieats i samband med tygghetsinventeinga tillsammans med bl.a. polisen och bostadsbolagen. Unde vinten ha pojekteing och ganskning av bygghandlinga genomföts och abetena ha planeats in efte sommaen. Fövaltningen se behov av att vidta åtgäde fö att öka tyggheten även i de noa delana av stadsdelsomådet. Unde ået komme däfö tygghetsinventeinga att ske i Kätop/Bjökhagen och Hammabyhöjden. Nä dessa ä genomföda kan de komma att leda till nya ansökninga om tygghetsinvesteinga. Fö att stäka nävaon på platse som upplevs otygga i stadsdelsomådet ha fövaltningen lämnat in en ansökan till polisen (LOV3 ansökan) i syfte att ta del av stadens satsning på mobila odningsvakte. En tygghetsinventeing online ha genomföts tillsammans med flicko fån fitidsgådana samt med kommunpolis. Hemsido och pofile i sociala medie ha gåtts igenom och syftet va att synliggöa utsatthet och otygghet på nätet. Av medbogaundesökningen famgå att medboganas upplevelse av skötsel och städning av stadens mak ha föändats positivt. Nä det gälle snööjningen ä många boende inom omådet minde nöjda och fövaltningen ha abetat intensivt fö att följa upp att leveantöena fullfölje sina åtaganden. Fövaltningen ha noteat att det finns betydande skillnade nä det gälle hu kvinno och män besvaa fågona. Ett antagande ä att kvinno by sig me om utemiljön och att de vistas me i sin nämiljö och däfö notea biste me än män. Unde peioden ha föfågningsundelag fädigställts och upphandling genomföts av pakskötsel inkl. enhållning och vinteväghållning av pakmak. Nytt avtal gälle fån och med 1 oktobe. Fö att öka tillgängligheten ha pakväga enoveats och planeing infö uppmäkning av slingan Flaten unt i Flatens natuesevat ha påböjats. Omådets standbad
Sid 11 (68) besiktas fö att öka säkeheten infö badsäsongen. Fövaltningen ha unde peioden evideat handlingsplanen fö våldsbejakande extemism. En katläggning ha genomföts genom bland annat en enkät som polis, samvekanspatnes och fövaltningens medabetae ha svaat på. Katläggningen visa att poblematiken king våldsbejakande extemism i stadsdelsomådet ä begänsad. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel genomföda åtgäde inom amen fö isk- och såbahetsanalys (RSA) Andel stockholmae som uppleve tygghet i den stadsdel dä man bo Stockholmanas nöjdhet med enhållning och städning Stockholmanas nöjdhet med skötsel av pak och gönomåden Stockholmanas nöjdhet med stadsmiljön 100 % 100 % 74 % 77 % 77 % 72 % 71 % 71 % 68 % 71 % 71 % 88 % 88 % Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyelsen ska i samabete med bostadsbolagen och stadsdelsnämndena utveckla samvekan mot våldbejakande extemism. Kommunstyelsen ska i samabete med stadsdelsnämndena inventea behovet och lämplig geogafisk placeing av nya pakleka. Kommunstyelsen ska i samabete med stadsdelsnämndena uteda möjlighetena och de ekonomiska konsekvensena fö fle pakleka med dju i staden. Kommunstyelsen ska i samabete med stadsdelsnämndena veka fö att uteda vilka omåden som kan läggas till - och utöka edan godkända omåden som platse dä stadens odningsvakte veka fö att skapa tygghet fö medbogana. Stadsdelsnämndena ska i samabete med utbildningsnämnden och i samvekan med polis och fitidsveksamhet inätta och bida till lokala opeativa samvekansfoum fö ban i behov av samlade insatse fån skola och socialtjänst. Tafiknämnden ska i samabete med stadsdelsnämndena uteda möjlighetena till utveckling av Stockholms stadsmiljöe genom exempelvis bukaavtal fö skötsel av pakleka elle stadsodling. -01-01 -08-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 Nämndmål: Pake och gönomåden ä tygga, välskötta och tillgängliga
Sid 12 (68) Beskivning Fövaltningens abete med att utveckla pake och gönomåden i näa samvekan med engageade medbogae, föeninga och stadens fövaltninga och bolag fotsätte. Den uppdateade lokala pakplanen ä ett viktigt undelag fö pioiteinga och iniktning i abetet. Fövaltningen fotsätte också abetet med att föbätta tillgängligheten till och i pake, gönomåden och natuesevat. Medel söks fö natuvådsinsatse i natuesevaten och fö att utveckla de ekeativa och ekologiska vädena. Samvekan med medbogana fotsätte, bland annat genom möjligheten att teckna bukaavtal och att odla på pakmak. Föväntat esultat - Pake och gönomåden tas om hand, utvecklas och ä uppskattade platse att vistas i. - Pake och gönomåden upplevs som tygga. - Tillgängligheten till pake, gönomåden, standbad och natuesevat öka fö pesone med funktionsnedsättning. Fövaltningen gö bedömningen att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gunda sig på att föväntat esultat pognosticeas att nås. Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Dialog med medbogana king ny pakplan och i samband med pakuppustninga Fövaltningen ta i samvekan med tafikkontoet fam en mätmetod fö att följa inkomna synpunkte och klagomål inom pake och gönomåden. Fövaltningen ta i samvekan med tafikkontoet fam en mätmetod fö att mäta andel klottad yta inom stadsdelsomådet. Lätt avhjälpta hinde inom pake och gönomåden åtgädas enligt plan Samvekan ske med idottsnämnden, exploateingsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden nä det gälle att undelätta fö fle bastuflotta på stadens vatten -01-01 -12-31 -01-11 -12-31 -01-11 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 Nämndmål: Skapnäck ä ett tyggt och säket stadsdelsomåde Beskivning Fövaltningen bedive ett aktivt tygghetsskapande och bottsföebyggande abete genom samvekan med bostadsbolag, polis, fackfövaltninga, lokala bottsföebyggande åd, föeninga och civilsamhälle. Tygghetsinventeinga genomfös tillsammans med polis och civilsamhälle. Som ett led i att katlägga poblematiken med bott mot unga på nätet delta fövaltningen i polisen abete med tygghetsvanding online.
Sid 13 (68) Föväntat esultat - Invånanas upplevelse av tygghet öka. - Invånanas fötoende fö fövaltningen öka genom tygghetsskapande åtgäde. - Fövaltningen och polisen ha en gemensam lokal lägesbild av tygghetsutmaninga inom stadsdelsomådet. - En handlingsplan med föslag på tygghetsskapande åtgäde utabetas och evideas löpande i samabete med polisen. Fövaltningen gö bedömningen att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gunda sig på att föväntat esultat och indikatoe pognosticeas att nås. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel fösäljningsställen dä tillsyn genomföts 100 % 100 % Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Fövaltningen genomfö medbogadialog king att göa inom- och utomhusmiljön, i och i anslutning till fövaltningens veksamhete, me tillgänglig fö alla människo oavsett funktionsfömåga Fövaltningen genomfö tygghetsinventeinga inom pioiteade omåden som följs upp med en handlingsplan Fövaltningen initiea och utede i samvekan med Tafikkontoet en ansökan om medel fån tygghetsfonden fö att öka tyggheten i Hammabyhöjden och Bjökhagen Fövaltningen integea funktionshindepespektivet i sitt kisledningsabete fö att säkeställa att pesone med funktionsnedsättning gaanteas säkehet vid kissituatione på jämlika villko som anda människo Fövaltningen utabeta en kommunikationsplan om det tygghetsskapande abetet Fövaltningens handlingsplan mot våldsbejakande extemism ska evideas utifån en lokal katläggning unde ået Relevant pesonal ska utbildas inom omådet våldsbejakande extemism Samvekansfome och abetssätt mellan patena inom det bottsföebyggande ådet utvecklas -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 KF:s mål fö veksamhetsomådet: 1.3. I Stockholm nå ban sin fulla potential då Stockholms skolo och föskolo ä de bästa i Sveige
Sid 14 (68) Stadsdelsnämnden bida till kommunfullmäktiges mål genom att abeta fö att flicko och pojka i Skapnäcks kommunala föskolo få en god gund fö ett livslångt läande. Fövaltningen gö bedömningen att kommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådet och undeliggande nämndmål komme att uppnås unde ået. Unde peioden ha implementeingen av den nya läoplanen fö föskolan påböjats genom kompetensutvecklingsinsatse i fom av föeläsninga fö föskolans ledning. Foskning visa att en viktig fakto fö bans utveckling och läande ä de pedagogiska elationena mellan föskolepesonal och ban. Unde tetialen ha föskolans stödenhet genomföt en stoföesläsning fö en av stadsdelsomådets föskoleenhete inom temat tygga elatione, anknytning och känslo kopplat till bans läande. Det pågå även nätvek med samma tema, aangeade av stödenheten, dä pesonal fån alla föskolenhete delta. Antalet handledninga som stödenhetens specialpedagoge genomföt fö föskolans pesonal ha ökat. Även det vaaktiga veksamhetsstödet i föskolan ha ökat. Samtidigt ha antalet ban på fövaltningens föskolo minskat unde en teåspeiod. Fövaltningen kan se att det fotsatt ä fle pojka än flicko som ha ett vaaktigt veksamhetsstöd. Föskolans stödenhet komme fotsatt följa utvecklingen fö att se om de kan hitta osake och faktoe som bidagit till ökningen samt könsskillnaden. Som ett led i att stäka föskolepesonalens kunskape king ban som fa illa ha pojektets familjebehandlae och specialpedagog deltagit på en föskolenhets abetsplatstäff (APT) fö att pata om oosanmälninga i föskolan. Effekten av detta blev en stäkt kompetens hos pesonalen som visat sig genom att antalet oosanmälninga ökat. Fövaltningens föskolo ha banombud på alla enhete, syftet ä att veka fö att banpespektivet stäks i allt abete på föskolan och att banens olika behov uppmäksammas. Ombuden ä en kunskapsesus king bans psykosociala omständighete samt uppmäksamma eventuell oo king ban och vådnadshavae i stadsdelsomådets föskolo. Banombudens uppgift ä att vaa en stödfunktion vid misstanka om att ett ban fa illa. Fö att säkeställa och höja föskolepesonalens kunskape king hedeselateat våld och fötyck i föskolan finns ett behov av kompetenshöjande insatse. Fö att säkeställa att ban i behov av säskilt stöd få en ba övegång fån föskolan till skolan samveka föskolans stödenhet och Skapnäcksmodellen king detta. De dokument och det mateial som används vid övelämning till skolan ses öve och evideas utifån att Skapnäcksmodellens specialpedagog inventeat föskolonas och skolonas behov infö övelämningen. Banens utfoskande av olika spåk och uttyckssätt fotsätte och utvecklas inom alla föskoleenhete. Samabetet med biblioteken i stadsdelsomådet fotsätte och ett antal föskolo ha fölagt sina föäldamöten till biblioteket. Stadsdelsomådets föskolo ha tagit del av Kultuådets ebjudande att genom statliga medel köpa in böcke till föskolan. Satsningen ä en del av att stäka läsfämjande insatsena i föskolan och skapa intesse fö läsning och litteatu hos ban och vådnadshavae. Fövaltningens föskolo beskive att antalet flespåkiga ban öka. Föskolans stödenhet utveckla sina abetssätt fö att ge föskolans pesonal metode att abeta med spåkstöd, bildstöd och flespåkighet. Föskolans pesonal ha ett behov av kompetenshöjande insatse
Sid 15 (68) nä det gälle spåkets betydelse fö banens identitet. Det gemensamma pojektet "Hållba famtid" fotgå. Föskolona beskive att abetet i de olika pojekten skapat många tillfällen att väva ihop aktivitete king läoplanens alla omåden. Föskolona beskive hu banen ä divande i pojektet genom att komma med föslag, tanka och hypotese som gö att pojektet hitta nya väga. Banen undesöke, jämfö, ställe fågo och gö många olika val av mateial och vektyg. Pojektet bida även till banens spåkutveckling. Samtliga föskoleenhete ha kommit i igång med sitt abete i Skolplattfomens modul Fånvao/Nävao, vilket innebä att alla föskolo ha inföt det fösta delsystemet fullt ut. En mall fö pedagogisk dokumentation ha tagits fam av de pedagogiska ledana. Redaktöe fö föskolonas webbplatse ha utbildats. Föskolonas digitaliseingsnätvek sätte sig in i hu modulen Planeing och Bedömning kan användas i det systematiska kvalitetsabetet. Pogammeing ha intoduceats på fletalet föskolo men ä fotsatt ett utvecklingsomåde då begeppet behöve diskuteas vidae fö att tydliggöa vad det innebä och innehålle. Det finns ett behov av att synliggöa att mycket av det banen ebjuds på föskolona ä en del av abetet med pogammeing. En identifiead jämställdhetsutmaning ä hu föskolans pesonal ska använda den mångfald av intessen som banen dela med sig av. Föskolona abeta fotsatt vidae fö att flicko och pojka ska få lika mycket delaktighet, samma inflytande och utymme i veksamheten. Öppna föskolan fotsätte att utveckla sin veksamhet fö egnbågsfamilje. Unde peioden ha satsninga gjots på att spida infomation fö att nå ut till fle familje. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel föskolläae av totalt antal anställda (åsabetae) 39,8 % 4 % 36 % 39,6 % 41 % 41 % 41 % Tetial 1 Andel nöjda föälda till ban i föskolan 88 % 90 % 90 % Antal ban pe gupp 17,4 ban/avd. 16,4 ban/a vd. 16,3 st 16 16 Tetial 1 Banguppenas stolek vaiea unde ået. Den genomsnittliga guppstoleken påvekas även av födelningen mellan älde och ynge ban, om det ä fle älde ban inom föskolan bli guppena i genomsnitt stöe. Unde våen ä det 61 pocent älde ban jämföt med 39 pocent ynge ban. Banguppena delas egelbundet upp i minde guppe. Pognosen fö helå ä 16,3 beoende på hu många ban som ä inskivna unde hösten. Antal föskoleban pe anställd (åsabetae) Kvalitetsindikaton - Självvädeing utifån läoplansuppdaget 5,1 st 5 st 4,9 st 4,9 4,9 Tetial 1 3,3 3,8 3,8 Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyelsen ska i samabete med stadsdelsnämndena uteda sommakolloveksamhetens avgiftsmodell, både gällande -01-01 -12-31
Sid 16 (68) Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse dygnsavgiften pe ban och de inkomstspann som ligge till gund fö de olika avgiftsnivåena Utbildningsnämnden ska i samabete med socialnämnden och stadsdelsnämndena utveckla abetssätt och utine fö att säkeställa att utbildningsnämndens samodningsansva fö eleve med uppepad och länge fånvao ä väl fungeande oavsett huvudman -01-01 -12-31 Nämndmål: Flicko och pojka lä och utveckla genom lek och utfoskande, sina spåk och flespåkighet i en hundaspåklig miljö. Beskivning Föskolan lägge gunden fö ett livslångt läande genom att omsog, utveckling och läande bilda en helhet. Vaje bans fömåga, lust och vilja att läa stå i fokus. De pedagogiska elationena mellan föskolepesonal och ban ha en avgöande betydelse fö bans läande och utveckling. Läande ske i ett glädjefyllt och vänskapligt klimat med fantasi och humo dä leken ha en cental oll. Föskolonas inne- och utemiljö ä dynamiska och väl genomtänkt, tygga och inkludeande fö vaje ban och inspiea dem att samspela, leka, utfoska, skapa, expeimentea samt stödje banens utveckling, läande och kommunikation. Föskolan uppmäksamma ban som av olika anledninga behöve me ledning och stimulans elle säskilt stöd. Alla ban få en utbildning som ä utfomad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Stödenheten ä med i fövaltningens utvecklingsabete utifån specialpedagogiskt pespektiv. Föskolans stödenhet ebjude föäldastöd och bida till en ba övegång fån föskola till skola. Föskolan vila på en demokatisk gund och abeta utifån ett nomkitiskt pespektiv. Alla som abeta i föskolan bida till att banen oavsett könstillhöighet ges föutsättninga fö utvidgade upplevelse och uppfattninga om sina möjlighete. Föskolans miljö inspiea och utmana banen att bedda sina fömågo och intessen utan att begänsas av könssteeotypa uppfattninga. Föskolona abeta aktivt fö att föhinda diskimineing, känkninga och takasseie i veksamheten utifån sina plane. Föskolona använde egnbågen som en symbol fö inkludeing, tygghet, öppenhet och allas lika väde. Spåk, läande och identitetsutveckling hänge näa samman. Föskolan lägge däfö sto vikt vid att stimulea banens spåkutveckling i svenska. I fövaltningens föskolo möte, använde och utveckla banen en mångfald av spåk. Med spåk avses människos alla sätt att gestalta och uttycka sig på - genom vebalt spåk, bilde, tecken som stöd, dans, musik, poesi, teate, målei och konstuktion. Bans flespåkighet ä en tillgång som ge möjlighet till nya spåkmöten. Banen utveckla sina spåk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteatu och anda texte. Föskoleveksamhet ebjuds även på finska. Föskolona ha utine fö att säkeställa att oosanmälan till socialtjänsten gös i enlighet
Sid 17 (68) med socialtjänstlagen och att utinena ä kända av all pesonal. Samvekan med socialtjänsten stäks fö att tidigt kunna uppmäksamma ban som fa illa. Föväntat esultat - Flicko och pojka i föskolan använde många olika uttyckssätt och utveckla sina spåk och sin flespåkighet obeoende på kön, etnisk tillhöighet, eligion elle funktionsnedsättning. - Föskolonas uppföljninga och utvädeinga visa vad deas abetssätt esultea i fö flicko och pojkas utveckling och läande - Flicko och pojka ä tygga på föskolan. - Flicko och pojka leke, lä och utvecklas i genomtänkta pedagogiska miljöe obeoende på kön, etnisk tillhöighet, eligion elle funktionsnedsättning - Flicko och pojka med stödbehov uppmäksammas tidigt - Flicko och pojka få en ba övegång till skolan - Flicko och pojka möte tygga vuxna som lyssna - Ban som utsätts fö våld upptäcks tidigt Fövaltningen gö bedömningen att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gundas på att föväntat esultat och indikatoe pognostiseas att nås. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel nöjda vådnadshavae inom omådet utveckling och läande Andel vådnadshavae som uppleve att de ha möjlighet till delaktighet och inflytande i föskolan Andel vådnadshavae som uppleve att deas bans utveckling och läande dokumenteas och synliggös Andel vådnadshavae till flicko och pojka i föskolan som uppleve att banet känne sig tyggt på föskolan Andel vådnadshavae till flicko och pojka i föskolan som uppleve att banet uppmuntas till att utveckla sitt spåk, sin fömåga att beätta, ställa fågo, uttycka tanka, att lyssna och utveckla sitt skiftspåk 82 % 83 % 77 % 80 % 76 % 78 % 90 % 90 % 87 % 88 %
Sid 18 (68) Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Antal ansökninga fö ban i behov av säskilt stöd. 33 Antal handledninga som stödenheten genomföt 108 Antal handlingsplane uppättade efte gjod oosanmälan 28 Antal oosanmälninga som gös i föskolan 28 Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Föskolan utveckla sitt abete king banombud -01-01 -12-31 Föskolona utveckla nya fome av samvekansfoum fö vådnadshavana fö att öka vådnadshavaes engagemang, ansva och delaktighet Föskolona utveckla sitt mottagande och ta emot fle VFU och CPU studente -01-01 -12-31 -01-01 -10-31 Föskolona öka sin kompetens king hbtq -01-01 -12-31 Fövaltningen söke medel fö att öppna en intoduktionsföskola -01-01 -12-31 I samvekan med socialtjänsten öka pedagogenas kunskape om ban som fa illa Öppna föskolan vidaeutveckla veksamheten fö egnbågsfamilje -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 Nämndmål: Flicko och pojka lä sig i, om och fö natuen fö en hållba famtid Beskivning Föskolan ge banen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och vasamt föhållningssätt till sin omgivande miljö och till natu och samhälle. Banen ges också möjlighet att utveckla kunskape om hu de olika val som människo gö kan bida till en hållba utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. Hållbahet kan innebäa olika sake och ha olika innehåll beoende på föskoleomåde och fokus. Föskolan stimulea vaje bans utveckling och läande. Utbildningen vila alltid på vetenskaplig gund och bepövad efaenhet nä det gälle såväl innehåll som abetssätt. Föskolonas gemensamma pojekt "Hållba famtid" fotsätte. Inom pojektet utfoska ban och pedagoge tillsammans natuen med hjälp av ett ekologiskt och systemiskt tankesätt, som innefatta natuvetenskap, matematik, spåkutveckling och digital teknik. Genom att använda olika spåk och uttyckssätt tillsammans med digitala vektyg banen bedda och nyansea
Sid 19 (68) banen sina uttyck. Abetet med digitaliseing inom föskolan innebä att ban på olika sätt ska stifta bekantskap med kodning/pogammeing. Oavsett fömåga ha vaje ban tillgång till att pova nya digitala vektyg. Det gemensamma pojektet lede till ett ökat samabete mellan föskolona och utveckla nya samvekansfome fö att delge vaanda kunskape och spida läande exempel. Banen ha föutsättninga att utveckla en allsidig öelsefömåga genom att de ges möjlighet att delta i fysiska aktivitete och vistas i olika natumiljöe. Föväntat esultat - Flicko och pojka ställe fågo, ä nyfikna och pova nya sake - Flicko och pojka utveckla fömågo i spåk, matematik och natuvetenskap. - Flicko och pojka ha kunskape om hu olika val kan bida till en hållba utveckling - Flicko och pojka ä fysiskt aktiva och använde sin kopp - Flicko och pojka öka sina kunskape om natuen och det ekologiska sambandet - Flicko och pojka använde digitala vektyg Fövaltningen gö bedömningen att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gundas på att föväntat esultat och indikaton pognostiseas att nås. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel föskolo som använde Skolplattfomen fö nävaohanteing och kommunikation med vådnadshavana 90 % Nämndmål: Flicko och pojka ä delaktiga och ha inflytande i föskolans innehåll Beskivning Utbildningen i föskolan lägge gunden fö att banen ska föstå vad demokati ä. Banens sociala utveckling föutsätte att de alltefte fömåga få ta ansva fö sina egna handlinga och fö miljön i föskolan. Ban ha ätt till delaktighet och inflytande. De behov och intessen som banen själva på olika sätt ge uttyck fö ligge till gund fö utfomningen av miljön och planeingen av utbildningen. Föskolan uppmunta banen att föa fam sina tanka och idée och skapa föutsättninga fö detta. Banens åsikte tas tillvaa i utbildningen och de få möjlighet att bilda sina egen uppfattninga och göa val utifån sina egna föutsättninga. På så sätt kan banen utveckla tillto till sin egen fömåga samt bli delaktiga och utöva inflytande öve utbildningen.
Sid 20 (68) Banen ges föutsättninga både fö lek som de själva ta initiativ till och som någon i abetslaget intoducea. Alla ban ha möjlighet att delta i gemensamma leka utifån sina föutsättninga och sin fömåga. Ban ha möjlighet till egna val utifån föskolonas pedagogiska miljö. Ibland i stöe gupp, ibland i minde guppe utifån banens ålde samt utifån de olika pojektens innehåll. Alla föskolo använde pedagogisk dokumentation fö att föstå och synliggöa banens läopocesse. Pedagogisk dokumentation används som stöd fö hu det pedagogiska abetet tillsammans med banen ska födjupas. Bans lek, samspel och elatione synliggös i den pedagogiska dokumentationen. Den pedagogiska dokumentationen ä en del av föskolonas systematiska kvalitetsabete. Föskolona abeta utifån FN:s bankonvention, pogammet fö banets ättighete och inflytande i Stockholms stad samt övigt stödmateial inom staden. Föskolona synliggö, utede och analysea vilka konsekvense föslag och beslut få fö det enskilda banet, en gupp ban elle ban geneellt. Föväntat esultat - Flicko och pojka uttycke sina åsikte. - Flicko och pojka påveka veksamhetens innehåll. - Flicko och pojka eflektea öve sitt eget läande med stöd av den pedagogiska dokumentationen. - Flicko och pojka få lika stot inflytande och utymme i veksamheten. - Flickos och pojkas läande och utveckling synliggös i det systematiska kvalitetsabetet Fövaltningen gö bedömningen att nämndmålet komme att nås unde ået. Bedömningen gundas på att föväntat esultat pognostiseas att nås. Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Bankonventionens bestämmelse och pincipe ska göas kända hos ban och vuxna Föskolonas miljö anpassas löpande så att alla ban beoende på ålde, könstillhöighet och funktionsfömåga få likvädig tillgång till utbildning (Pogam fö delaktighet) Stödenheten katlägge föskolonas behov av kompetensutveckling utifån inkomna fågeställninga -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 -01-01 -12-31 KF:s mål fö veksamhetsomådet: 1.4. I Stockholm få människo i behov av stöd insatse i tid päglade av hög kvalitet, evidens och ättssäkehet Stadsdelsnämnden bida till att uppfylla kommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådet genom att fotsätta att vidaeutveckla det familjeoienteade abetssättet fö att uppnå en
Sid 21 (68) sammanhållen socialtjänst. Fövaltningen komme i samåd med foskae och socialfövaltningen att utvädea om socialtjänstens insatse upplevs som individuellt anpassade och samodnade av bukana. En identifiead jämställdhetsutmaning ä ban och unga som åteaktualiseas till socialtjänsten dä pojka ä i kla majoitet. Skillnaden bedöms i nuläget vaa motivead med hänsyn till skillnade i pojka espektive flickos poblembild. Antalet individe i undelaget ä föhållandevis litet vilket möjliggö en kompletteande analys på individnivå. Föbeedelseabetet infö inföandet av nya sociala system ä inlett och fövaltningen delta med epesentation på flea nivåe inom pojektoganisationen. Fövaltningen bedöme att veksamhetsomådesmålet komme att uppnås utifån att te av fya undeliggande nämndmål uppfylls helt. Implementeingen av att stäka banättspespektivet inom fövaltningen fotgå. Fövaltningen ha en banättssamodnae med ett övegipande ansva fö att stäka banättspespektivet i fövaltningens veksamhete. Unde peioden ha abetet fämst iktats till socialtjänstens veksamhete dä en implementeingsplan fö banättspespektivet ha uppättats. Implementeing av abetsvektyg fö att säkeställa att banets öst beaktas i socialtjänstens utedninga och beslut iktat till föälda ha påböjats, till exempel metoden Föa banen på tal och samtalsmodellen BRA-samtal. Fövaltningen ingå i en pilotfoskning fö BRA-samtal iktat till ban i osäka boendeföhållanden. Fövaltningen samabeta inom amen fö Skapnäcksguppen med samtliga kommunala gundskolo inom stadsdelsomådet fö att ebjuda iktat stöd och insatse till ban och unga som ha omfattande svåighete att vistas i skolan och uppnå kunskapsmålen. Undevisningen ske i en säskild undevisningsgupp och fövaltningen ebjude stödinsatse i hemsituationen. Fö elevena i de läge åskusena ha veksamheten bidagit till att de nå kunskapsmålen i ökad omfattning. Fövaltningen ha unde peioden utökat sin pogamveksamhet fö föäldastöd. Tyngdpunkten ligge på veksamhet iktat till föälda med ban i ålden 0-6 å och 12-16 å samt till ban med skilda föälda. Resultaten visa att föälda ä positiva och att man uppleve stöd i sitt föäldaskap. Satsningen STIS (Stäkt tidigt stöd i samvekan) ha byggt upp samabete med mödavåd, banavådscental i Bagamossen och öppna föskolan. Satsningen innebä olika fome av föäldastöd utifån identifieade behov. Föälda ebjuds en mötesplats dä det finns möjlighet att få individuellt stöd och att delta i guppveksamhete. Totalt ha 46 åd- och stödsamtal ägt um sedan i mitten av febuai och ha i huvudsak handlat om föäldas elation och fysiska/psykiska hälsa. Skolsociala teamet (SST) samveka fotsatt med vådnadshavae och skolonas elevhälsoteam. Teamets uppgift ä att stötta ban och unga som ha hög fånvao och låg måluppfyllelse i skolan. Antalet hemmasittande eleve ha ökat och abetet med att utveckla abetssätt tillsammans med skolona pågå. Unde peioden ha teamet abetat med sammantaget 15 uppdag, vaav 7 ä flicko och 8 ä pojka. Fövaltningen ha en lokal opeativ samvekan i foumet SSP dä skola, socialtjänst, fitid och polis ingå. Samvekan i foumet handla om att tidigt uppmäksamma ban och unga i iskzon fö kiminalitet, missbuk elle med psykisk ohälsa. Abetet i samvekansfoumet komme unde ået att fokusea på me konketa och poaktiva abetssätt. Sociala insatsguppen ha i nuläget kontakt med 24 pesone med kiminell livsstil vaav 12 ä
Sid 22 (68) ungdoma i ålden 13-18 och 12 ä unga vuxna i ålden 19-29. Vid uppföljningen ha 14 pesone gjot famsteg mot stabil social tillvao och stödet till en peson ha helt kunnat avslutas efte stöd fån sociala insatsguppen. Häutöve ha sociala insatsguppens uppsökande abete esulteat i att stödja 12 pesone till vidae stöd inom fövaltningen elle av extena aktöe. Fövaltningens elationsvåldsteam biståndsbedöme stöd och skydd till våldsutsatta pesone inom stadsdelsomådet. I nuläget ha 36 pesone pågående kontakt med elationsvåldsteamet. Den mest föekommande insatsen fö vuxna ä öppenvådsinsats vid Relationsvåldscentum Sydost. Abete pågå fö att nå våldsutövae som i nuläget motiveats till att ta emot stöd inom Relationsvåldscentum. Antalet ban som vait våldsutsatta som ebjuds stöd i fom av Tappan-samtal ha ökat unde tetialen jämföt med föegående å. Samtliga ban som behövt en skyddad placeing ha kunnat få skydd unde tygga föhållanden. Socialtjänstens veksamhete ha unde peioden genom fotbildning och genomgång av abetssätt och utine abetat fö att föbätta föutsättningana fö att upptäcka våldsutsatta inom amen fö de manuale och utedningsinstument som används i den eguljäa handläggningspocessen. Socialtjänsten ha unde peioden haft tematäffa king säskilt utsatta guppe. Fövaltningen ha utabetat utine fö att säkeställa att biståndshandläggae inom äldeomsogen uppmäksamma och ställe fågo om våld. Samtliga biståndshandläggae inom äldeomsogen ha genomföt NCK:s utbildning fö att nå en gemensam kompetensgund. Fövaltningens väkningsföebyggande abete öka i omfattning. Hittills i å ha fytio pocent av meddelade avhysninga kunnat avväjas vilket ä en föbätting mot tidigae å. Banfamilje ä fotsatt pioiteade och behovet ha ökat unde tetialen. Också ett stöe antal pesone aktuella inom äldeomsogen ha aktualiseats jämföt med samma peiod ået innan. Även om det fotfaande gälle ett fåtal pesone se fövaltningen ett behov av att vidaeutveckla den intena samvekan inom fövaltningen fö att hålla hög effektivitet i det väkningsföebyggande abetet. Fletalet av fövaltningens gupp- och sevicebostäde, som divs på entepenad av Attendo, ha inföt blankette fö synpunkte och klagomål samt genomföandeplane på lättläst så att infomationen bli me tillgänglig fö bukana fö ökad delaktighet i sin boendemiljö. Inom Attendos veksamhete bedivs ett aktivt hälsofämjande abete dä en av guppbostädena bjudit in dietist fö att stödja bukana king föändinga gällande kosten. Indikato Peiodens män/ pojka kvinn o/ flicko Peio dens VB 2018 Pogno s helå Åsmål KF:s åsmål Peiod Andel ban och unga som bedöms ha skyddsbehov som ha kunnat placeas unde tygga föhållanden 100 100 100 % 100 % Tetial 1 Andel ban och ungdoma som vait aktuella fö insatse inom individ och familjeomsogen och som inte ä aktuella 12 månade efte avslutad insats. 76,2 % 73,1 % 81,6 % 79,2 % 80 % 84 % 84 % Tetial 1