Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.com www.fiskevard.com
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Metodik 4 Förklaringar biotopinventering 5 Biotopinventering med åtgärdsförslag 6 Bäljane å, nedre del 6 Bäljane å, mellersta del 8 Bäljane å, övre del 11 Perstorpsbäcken 16 Elfiske 19 Beräkning av smoltproduktion 21 Sammanställning åtgärdsförslag 22 Sammanställning vattendomar 23 Ebbarp 1927 23 Hyllstofta 1934 24 Överenskommelse Söndraby 1991 25 Referenser 26 2
Sammanfattning Under våren och försommaren 2002 har det utförts undersökningar av vattenbiotop i Bäljane å samt delar av Perstorpsbäcken. Sammanlagt har mer än 25 km vattendrag biotopinventerats. Från utförda inventeringar framgår det att Bäljane å har en relativt hög andel strömvattenbiotoper ca 45% av åns sträckning, vissa delar är dock kraftigt påverkade av vattenkraftsreglering. Vattensystemet har totalt sett en relativ låg rensningsgrad, hög andel beskuggning samt en bred buffertzon. Områden med låg påverkansgrad (relativt opåverkade vattenmiljöer) är rikligt förekommande. Ett flertal vandringshinder finns, varav två bedöms som definitiva. Relativt stora områden i södra Sverige med vattenmiljöer lämpliga för fiskarter som är bundna till strömvattenbiotoper såsom lax och öring, har påverkats negativt, genom vattenkraftreglering. På grund av att dessa miljöer har påverkats betydligt är det viktigt att åtgärder genomförs för att återställa sådana miljöer. För fiskfaunan är miljön i och runt vattendragen den faktor som idag i huvudsak styr artsammansättning och antalet fiskar. I Bäljane å finns stora ytor som torrläggs i samband med driften av befintliga vattenkraftverk. Värdet av den lax och öring som potentiellt kan produceras i dessa torrlagda åfåror bedöms vara betydande. Vidare utgör den korttidsreglering som sker vid kraftverket vid Ebbarp en betydande påverkan på faunan längs med hela åns sträckning. Det rekommenderas därför att befintliga vattendomar tas upp för omprövning. Alternativt är inlösen av fallrättigheten vid något kraftverk. De vandringshinder som utgör svåra hinder för lax och öring bör åtgärdas. Vilket kan vara ombyggnad av befintlig fiskväg, sänkning av dämme, utrivning av stendämmen samt i något fall etablering av fiskväg. Total potentiell smoltproduktion har beräknats till ca 18000 smolt, fördelat på 9500 öring- och 8500 laxsmolt. Vid nuvarande förhållande ligger smoltproduktionen betydligt lägre på grund av negativa effekter från befintliga vattenkraftverk, torrfåror och korttidsreglering. Åtgärder som behövs att utföras är; omprövning av vattendomar (två kraftverk), samt att åtgärda förekommande vandringshinder. För att kunna följa upp effekterna av de föreslagna åtgärderna bör kontroll av fiskfaunans utveckling utföras, vilket bör ske med elfiske. Ifall föreslagna åtgärder genomförs kommer andelen uppväxtmiljöer att utökas och andelen utvandrande smolt att öka. 3
Inledning Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Bäljane å leker lax och öring under hösten-vintern (oktober-januari) och är beroende av ett grusigt stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden är en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. Andra arter som har registrerats med elfiske i Bäljane å är abborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, lake, mört, sutare och ål (Åsbjörnsson et al. 1999, elfiskeregistret 2002). Bäljane å har under en lång period varit kraftigt förorenad, framförallt i dess nedre delar vid Klippan, under de senaste 20-års perioden har vattenkvalitén förbättrats betydligt. Vattenmiljön i Bäljane å mellersta och övre delar är betydligt påverkad av vattenkraftreglering, vilket har förändrat fiskens lek och uppväxtmiljö samt begränsat öringen och laxens vandring från havet och upp till dess naturliga lek och uppväxtmiljöer. För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiske- och vattenvård i Bäljane å behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopkartering under våren och försommaren 2002, vilken har utförts enligt metodik; Jönköpings-modellen (Halldén 1997). Inventeringen har utförs av Eklövs Fiske och Fiskevård. Länsstyrelsen i Skåne och Fiskeriverket har finansierat fiskevårdsplanen. Planen har utförts på uppdrag av Helsingborgs Sportfiske och Fiskevårdsförening. Metodik Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventerings metodik utvecklat av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén 1997). De områden som har inventerats är Bäljane å från dess utlopp i Rönne å upp till Ebbarps kraftverk. Samt de nedre delarna av Perstorpsbäcken (karta 1-5). Vidare har lämplig lax och öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för lax och öring angetts. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad. Med möjlighet att dateras upp efterhand förändringar sker, för att utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag för fiske- och vattenvårdande åtgärder i Bäljane å. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, varvid de olika tillflödenas mynningspunkt i huvudfåran eller delvattendrag är angivet. Likaså är vandringshinder och områden för åtgärder angivet med X- och Y-koordinater. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen, åtgärder och vandringshinder rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Åtgärdsförslagen redovisas på datablad och på kartor. För samtliga åtgärder krävs en förprojektering. Före åtgärder måste projekten förankras hos markägare, tillstånd måste inhämtas och övriga berörda som fiskeklubbar, kommun och Länsstyrelsen, bör ges möjlighet att påverka åtgärdernas utformning och omfattning. I vissa fall krävs rättslig prövning. 4
Biotopinventering Metodik biotopinventering: Halldén A. 1997 Biotopkartering vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköping. 97:5. X- och Y-koordinater: anger punkt enligt rikets koordinatnät Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad dominerande typ av strömförhållanden. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m sträcka inom det vattenområde som beräknas vara potentiellt fiskförande. Dammar: antal dammar i anslutning till vattendraget. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad och storleken av skyddszon har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensningsgrad Skyddszon 0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 0=< 3 m 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 1=3-10 m 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 2=11-30 m 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd 3=>30 m Lek- och uppväxtområde har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Värden som har angetts är summan av klass och 2 och 3 då de tillsammans utgör lämplig miljö för öring. Vidare har, dels total värden redovisats, dels värden nedströms vandringshinder. För lekområde För uppväxtområde 0 = lekmöjliheter saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra uppväxtområde 5
Vattendrag: Bäljane å, nedre del (sträcka 1-16) Begränsning nedströms: X-koordinat: 6226722 Y-koordinat: 1330631 Begränsning uppströms: X-koordinat: 6226261 Y-koordinat: 1335738 Längd inventerad fåra: 7.5 km Längd potentiell fiskförande: 7.5 km Antal tillflöden: 1 Vandringshinder: 0 Foto: 1-23 Strömförhållande: 39% lugnflytande, 20% svagt strömmande, 37% strömmande, 4% fors Fall: 0.20 Dammar: 1 Bredd: 8.6 m Djup: 0.7 m Beskuggning: 2.5 Rensning: 0.3 Död ved: 2.0 Skyddszon: 2.8 Lekområde lax-öring, totalt: 27 300 m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: 27 300 m 2 Anm: Bäljane å nedre del utgörs av omväxlande strömmande och lugnare partier där de strömsatta delarna utgör en relativ stor del. Sträckningen har en låg rensningsgrad, är väl beskuggad och andelen död ved är hög. Påverkansgraden på vattenbiotopen är låg, viss påverkan sker dock från Klippans reningsverk. Åtgärder: Under nuvarande förhållande ingen åtgärd Strömförhållanden Bäljane å nedre del 80 60 40 20 0 Lugnflytande Svagt Strömmande strömmande Fors 6
Karta 1. Bäljane å nedre del med de sträckor som har inventerats 1-16. Karta 2. Bäljane å mellersta del med de sträckor som har inventerats 17-40. 7
Vattendrag: Bäljane å, mellersta del (sträcka 17-40) Begränsning nedströms: X-koordinat: 6226261 Y-koordinat: 1335738 Begränsning uppströms: X-koordinat: 6226635 Y-koordinat: 1340944 Längd inventerad fåra: 8.1 km Längd potentiell fiskförande: 8.1 km Antal tillflöden: 2 Vandringshinder: 3 Foto: 24-43 Strömförhållande: 43% lugnflytande, 17% svagt strömmande, 33% strömmande, 7% fors Fall: 0.37 Dammar: 4 Bredd: 8.4 m Djup: 0.5 m Beskuggning: 2.5 Rensning: 0.8 Död ved: 0.9 Skyddszon: 2.4 Lekområde lax-öring, totalt: 29 700 m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: 32 900 m 2 Anm: Bäljane å mellersta del utgörs av omväxlande strömmande och lugnare partier där de strömsatta delarna utgör en relativ stor del. Sträckningen har en låg rensningsgrad och är väl beskuggad. Påverkansgraden på vattenbiotopen är relativ låg, tre fördämningar (kraftverk) utgör dock vandringshinder för fisk, vid två av dessa finns fiskväg etablerad. Åtgärder: Fiskvägarnas funktion bör fortlöpande kontrolleras vid olika flöden. Det nedre hindret vid Vedby, kan utgöra ett hinder vid måttligt höga vattenflöden. Fiskväg bör etableras vid det övre hindret vid Söndraby. Strömförhållanden Bäljane å mellersta del 80 60 40 20 0 Lugnflytande Svagt Strömmande strömmande Fors 8
Åtgärder: Vandringshinder 1 Vedby X-koordinat: 6226787 Y-koordinat: 1337494 Sträcka: 24 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1.2 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Kraftverk, vattendom saknas. Foto: 36-37 Anm: Fiskväg byggd 1989. Funktionen bör fortlöpande kontrolleras vid olika flöden. Vid medelhöga flöden kan lax och öring ha svårt att finna fiskvägen. Utreda kraftverkets påverkan på fiskvandring. Eventuellt kan en ombyggnad göras av befintlig fiskväg. Alternativt inlösen av kraftverket och en sänkning av dämmet. Dämme vid Vedby med fiskväg, foto 36. Åtgärder: Vandringshinder 2 Söndraby mölla X-koordinat: 6226707 Y-koordinat: 1337824 Sträcka: 29 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1.5 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Kraftverk, vattendom saknas. Foto: 39-40 Anm: Kraftverk renoverat 1990. Fiskväg byggd 1991. Överenskommelse finns med fiskeriverket om minimitappning, skötsel och funktion. Fiskvägen fungerar tämligen bra för havsöring och lax, dock bör funktionen fortlöpande kontrolleras vid olika flöden. Dämme vid Söndraby mölla med fiskväg, foto 39. 9
Åtgärder: Vandringshinder 3 Söndraby X-koordinat: 6226412 Y-koordinat: 1338434 Sträcka: 32 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1.5 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Tidigare sågverk, vattendom saknas. Foto: 41-43 Anm: Fiskväg saknas, lax och öring passerar dock vid höga flöden. Etablering av fiskväg alternativt utrivning av dämmet. Dämme vid Söndraby, foto 41. Karta 3. Bäljane å övre del med de sträckor som har inventerats 41-71. 10
Vattendrag: Bäljane å, övre del (sträcka 41-71) Begränsning nedströms: X-koordinat: 6226635 Y-koordinat: 1340944 Begränsning uppströms: X-koordinat: 6226557 Y-koordinat: 1345614 Längd inventerad fåra: 8.2 km Längd potentiell fiskförande: 8.2 km Antal tillflöden: 7 Vandringshinder: 5 Foto: 44-88 Strömförhållande: 40% lugnflytande, 11% svagt strömmande, 36% strömmande, 13% fors Fall: 0.27 Dammar: 5 Bredd: 6.2 m Djup: 0.5 m Beskuggning: 2.3 Rensning: 1.0 Död ved: 1.1 Skyddszon: 2.7 Lekområde lax-öring, totalt: 12 300 m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: 15 000 m 2 Potentiellt lek- och uppväxtområde i torrfåror i anslutning till befintliga kraftverk. Lekområde lax-öring, totalt: 7 300 m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: 8 200 m 2 Anm: Bäljane å övre del utgörs av omväxlande strömmande-forsande och lugnare partier. Ström- och forssträckorna utgör ca 50%, vilket inkluderar områden som är torrlagda under sommarhalvåret (torrfåror i anslutning till kraftverk). Sträckningen har totalt en måttlig låg rensningsgrad och är väl beskuggad. Påverkansgraden på vattenbiotopen är hög, tre kraftverk finns i området varav två är i bruk. Det övre kraftverket (Ebbarp) utgör ett definitivt hinder för all fisk förutom ål (ålyngelledare finns). Vidare avleds allt vatten genom kraftverket till en kraftverkskanal, parallellt finns den ursprungliga åfåran (400 m) som torrläggs (förutom det vatten som rinner igenom ålyngelledaren). Driften av kraftverket sker med kortidsreglering, som medför stora variationer i flödet nedströms kraftverket. Kraftverket vid Hyllstofta avleder under sommarhalvåret allt vatten från ursprunglig åfåra (två fåror), vilka torrläggs under stora delar av året. Vidare finns det ett flertal partiella hinder i området som utgörs av flera olika fåror, konstgjorda som naturliga. Åtgärder: Omprövning av vattendom för kraftverket vid Ebbarp, för att säkerställa en minimitappning samt att ta bort kortidsregeringen. Omprövning eller alternativt inlösen av kraftverket vid Hyllstofta, för att säkerställa ett naturligt flödesmönster i naturlig åfåra. Strömförhållanden Bäljane å övre del 80 60 40 20 0 Lugnflytande Svagt Strömmande strömmande Fors 11
Karta 4. Bäljane å övre del med de sträckor som har inventerats 48-71. Åtgärder: Vandringshinder 4 Hyllstofta X-koordinat: 6225674 Y-koordinat: 1344356 Sträcka: 52 Typ: Stendämme Fallhöjd: ca 0.5 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Tidigare äldre kvarndamm, idag ingen Foto: 52-53 Anm: Två fåror med motsvarande fall. Åtgärd: Utrivning Stendämme, foto 52. 12
Åtgärder: Vandringshinder 5 Hyllstofta X-koordinat: 6225947 Y-koordinat: 1344445 Sträcka: 58 Typ: Kraftverk, vattendom 1934. Fallhöjd: 2.2 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt Användning: Kraftverk Foto: 59, 61 Anm: Kraftverkskanal från uppströms kvarndamm, nedströms grävd kanal Åtgärd: Inlösen av kraftverket. Kraftverket vid Hyllstofta, foto 59. Åtgärder: Vandringshinder 6 Hyllstofta X-koordinat: 6225850 Y-koordinat: 1344557 Sträcka: 59 Typ: Stendämme (block och sten) Fallhöjd: ca 1 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Tidigare äldre kvarndamm, idag ingen Foto: 58, 64 Anm: Torrfåra nedströms stendämmet vattnet avleds idag runt torrfåran till trädgårdsdamm. Åtgärd: Utrivning av dämmet Stendämme, foto 64. 13
Åtgärder: Vandringshinder 7 Hyllstofta X-koordinat: 6225990 Y-koordinat: 1344612 Sträcka: 60, 61 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Kraftverk Foto: 66, 67, 70, 71 Anm: Torrfåra nedströms dämmet, vattnet avleds idag genom en kanal till kraftverket. Det finns en fåra på östra sidan där fisken kan vandra förbi vid högvatten. Åtgärd: Inlösen av kraftverket och utrivning av dammen. Dämme vid kraftverksdamm Hyllstofta, foto 66, 67. Åtgärder: Vandringshinder 8 Ebbarp X-koordinat: 6226557 Y-koordinat: 1345614 Sträcka: 70, 71 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 12 m Naturligt hinder: osäkert? Passerbarhet: Definitivt Användning: Kraftverk, vattendom 1927. Foto: 83, 84, 85, 86, 88 Anm: Torrfåra nedströms dämmet (400 m), vattnet avleds idag genom en kraftverkskanal. Åtgärd: Omprövning av vattendom, säkerställa ett minimiflöde i ursprunglig fåra. Kostsamt att etablera vandringsväg för lax och öring på grund av hög fallhöjd. Kraftverket vid Ebbarp, foto 86. Ålyngelledare som mynnar i torrfåra, foto 84. 14
Karta 5. Bäljane å övre del med torrfåror och kraftverkskanaler markerade. Åtgärder: Torrfåror - Hyllstofta Sträcka: 51, 59, 60, 61 Orsak: Kraftverk, vattendom 1934. Längd: 920 m Yta : 6240 m 2 Foto: 48-50, 63, 68, 69, 72 Anm: Sträckorna torrläggs periodvis under sommarhalvåret, hela ytan är ett potentiellt lek och uppväxtområde för lax och öring Åtgärd: Inlösen av kraftverket, säkerställa naturlig flödes regim i ursprunglig ågren Torrfåror inom sträckorna 51 och 61, foto 50, 69. 15
Åtgärder: Torrfåra - Ebbarp Sträcka: 70 Orsak: Kraftverk, vattendom 1927. Längd: 400 m Yta : 2000 m 2 Foto: 80-83 Anm: Sträckan torrläggs periodvis under sommarhalvåret, hela ytan är ett potentiellt lek och uppväxtområde för lax och öring. I fåran rinner endast det vatten som leds genom ålyngelledaren. Åtgärd: Omprövning av vattendom, säkerställa naturlig flödes regim i den ursprungliga åfåran. Torrfåra nedströms kraftverksdammen vid Ebbarp, foto 82. Karta 6. Perstorpsbäckens nedre del med de sträckor som har inventerats 1-10. 16
Vattendrag: Perstorpsbäcken (sträcka P1-P10) Begränsning nedströms: X-koordinat: 6226270 Y-koordinat: 1345464 Begränsning uppströms: X-koordinat: 6226153 Y-koordinat: 1349867 Längd inventerad fåra: 5 km Antal tillflöden: 6 Vandringshinder: 3 Foto: Perstorp 1-19 Strömförhållande: 17% lugnflytande, 33% svagt strömmande, 41% strömmande, 9% fors Fall: 0.5 Dammar: 1 Bredd: 3.9 m Djup: 0.2 m Beskuggning: 2.6 Rensning: 1.9 Död ved: 1.4 Skyddszon: 2.5 Lekområde lax-öring, totalt: 10 200 m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: 11 200 m 2 Anm: Perstorpsbäckens nedre del utgörs av omväxlande strömmande och forsande partier där de mer strömsatta delarna utgör ca 50%. Sträckningen är väl beskuggad men har en relativ hög rensningsgrad. Påverkansgraden på vattenbiotopen är relativ hög, tre fördämningar utgör vandringshinder för fisk. Åtgärder: Utrivning av två äldre dämmen och etablering av en fiskväg. Kompletterande inventeringar behövs dock att utföras, mellan sträcka 4 och 6, samt uppströms sträcka 10. Åtgärder: Vandringshinder 9 Perstorpsbäcken X-koordinat: 6226294 Y-koordinat: 1349174 Sträcka: P-7 Typ: Betong dämme Fallhöjd: 0.8 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Okänt Foto: Perstorp 9-10 Anm: Passerbart vid höga flöden. Åtgärd: Utrivning. Betongdämme, foto 9. 17
Åtgärder: Vandringshinder 10 Perstorpsbäcken X-koordinat: 6226252 Y-koordinat: 1349281 Sträcka: P-7 Typ: Stendämme Fallhöjd: 2.0 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Sågverk Foto: Perstorp 11-12 Anm: Passerbart vid höga flöden i sidofåra. Åtgärd: Utrivning. Stendämme, foto 12. Åtgärder: Vandringshinder 11 Perstorpsbäcken X-koordinat: 6226208 Y-koordinat: 1349762 Sträcka: P-8 Typ: Parkdamm Fallhöjd: 1.8 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt Användning: Parkdamm Foto: Perstorp 17-18 Anm: Fin biotop uppströms dammen, dock saknas en heltäckande inventering uppströms hindret Åtgärd: Etablera fiskväg. Dämme vid parkdamm, foto 18. 18
Elfiske I Bäljane å utförs regelbundet elfiske på en lokal, vid Kvarngården Hyllstofta (E4, karta 8). Lokalen har undersökts sedan 1990. Elfiskedata finns också från 10 andra lokaler. Dessa lokaler har endast undersökts vid ett tillfälle vardera i perioden 1990 till 2001. I denna undersökning har fyra av dessa lokaler undersökts under hösten 2001. Nedan redovisas data från de undersökta lokalerna. Karta 7. Visar elfiskelokaler E1-E3. Karta 8. Visar elfiskelokaler E4-E8. 19
Tabell 1. Framräknad täthet av öring- och laxungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre fisk (>0+), för lokaler inom Bäljane å vattensystem. För lokal E-4, Hyllstofta, har ett medelvärde för perioden 1990-2001 beräknats. Lokal Lokal täthet öring täthet lax nummer 0+ >0+ 0+ >0+ Bäljane å, klövamölla E-1 39 17 44 12 Bäljane å, nedstr. väg 13 E-2 1 4 0 11 Bäljane å, Vedby E-3 5 7 Bäljane å, Hyllstofta E-4 28 5 18 8 Bäljane å, Ebbarp E-5 7 13 Perstorpsån, V. Perstorp E-6 25 4 1 Bäljane å, Tostarp E-7 1 Knäcktabäcken E-8 Bäljane å, Oderljunga E-9 6 Perstorpsån, Spjutseröd E-10 6 Perstorpsån, NO. Perstorp E-11 4 8 Tabell 2. Förekomst av andra arter för de undersökta lokalerna samt vilka år de har undersökts. Lokal Lokal År Andra arter nummer Bäljane å, klövamölla E-1 1995 elritsa, mört, ål Bäljane å, nedstr. väg 13 E-2 1990 elritsa, ål Bäljane å, Vedby E-3 1990 ål Bäljane å, Hyllstofta E-4 1990-2001 elritsa, gädda, lake, mört, nejonöga, ål Bäljane å, Ebbarp E-5 2001 Perstorpsån, V. Perstorp E-6 2001 lake, sutare Bäljane å, Tostarp E-7 2001 Knäcktabäcken E-8 2001 lake, mört Bäljane å, Oderljunga E-9 1995 mört Perstorpsån, Spjutseröd E-10 1990 ål Perstorpsån, NO. Perstorp E-11 1995 Bäljane å, Hyllstofta 100 80 60 40 20 0 0+ >0+ Figur 1. Täthet av lax (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske på lokal E4 i perioden 1990-2001. 0+ anger årsungar och >0+ äldre lax. 20
Bäljane å, Hyllstofta 100 80 60 40 20 0 0+ >0+ Figur 2. Täthet av öring (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske på lokal E4 i perioden 1990-2001. 0+ anger årsungar och >0+ äldre öring. Sammanfattning elfiske De utförda elfiskena visar på en måttlig hög artförekomst, total har 9 olika arter registrerats. Öring förekommer på 10 av de undersökta lokalerna. Havsvandrande bestånd av öring och lax förekommer i Bäljane å nedströms Ebbarp och i de nedre delarna av Perstorpsbäcken. Vid lokalen nedströms kraftverket vid Ebbarp fångades dock ingen lax, vilket kan bero på att stor fisk som lax och havsöring undviker att gå upp i denna ågren på grund av lågt flöde. Vid Hyllstofta variera tätheterna betydligt mellan olika år, från höga till mycket låga tätheter både av öring och lax (figur 1-2). Kortidsreglering från ovanliggande kraftverk har med all säkerhet en betydande effekt på dessa arters täthet. Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av öring- och laxungar för vattendraget. Tätheten av öring- och laxungar i Bäljane å ligger på ett medelvärde jämfört med andra vattendrag i regionen. Som underlag för att kunna beräkna potentiell smoltproduktion har medeltäthet av öring och lax beräknats för de lokaler som dels har fiskats på hösten, dels på lokaler där lax och havsöring leker regelbundet (tabell 3). Tabell 3. Framräknad medeltäthet av öring- och laxungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre fisk (>0+), för lokalerna E1 och E4. Endast fisken som är utförda under sensommaren - hösten är medtaget. Lokal täthet öring täthet lax 0+ >0+ 0+ >0+ E1 och E4 35.2 11.2 31.3 8.3 För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman et al (2001) två beräknings modeller, beräknat på antalet 0+ eller >0+ hösten före smoltutvandring. A. Smoltproduktion = S = (0.27 x (hösttäthet av 1+)) B. Smoltproduktion = S = (0.15 x (hösttäthet av 0+)) 21
Vid beräkning enligt medeltätheter för öring ger modell A och B; A=2.8 smolt/100 m 2 B=5.3 smolt/100 m 2 Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendrags ytan (Degerman et al 2001). I Sydskånska vattendrag vandrar en stor del av smolten ut som 1+ vilket medför en högre produktion jämfört med västkusten (Degerman et al 2001, Eklöv 2000). Degerman et al (2000) anger att ett rimligt värde för väskustens åar ligger på 10 öringsmolt/100 m 2. För lax skattas smoltproduktionen att vara 9 laxsmolt/100 m 2 på västkusten (Fiskeriverket 1999). Vid beräkning av potentiell smoltproduktion i Bäljane å har 10 smolt/100 m 2 använts för öring och 9 smolt/100 m 2 för lax. De potentiella smoltproduktionen har beräknats till ca 9500 öringsmolt och 8500 laxsmolt (tabell 4). Vid dagen situation med torrfåror och korttidsreglering är smoltproduktionen sannolikt betydligt lägre. Tabell 4. Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring och lax samt beräknad potentiell smoltproduktion för de olika delarna inom Bäljane å avrinningsområde. Område Yta smolt prod. smolt prod. uppväxtområde öring lax Bäljane å, nedre 27300 2730 2460 Bäljane å, mellerst. 32900 3290 2960 Bäljane å, övre 15000 1500 1350 Bäljane å, torrfåror 8200 820 740 Perstorpsbäcken 11200 1120 1008 Totalt 94600 9460 8518 Sammanfattning åtgärdsförslag Utav de åtgärder som föreslås, är omprövning av vattendomar en viktig bit för att återställa vattendragen till mer naturligt fungerande vattensystem. Idag sker, en korttidsreglering vid det övre kraftverket vid Ebbarp vilket påverkar åns fauna negativt. Vidare så leds huvuddelen av flödet i kraftverkskanaler vid sidan om åns ursprungliga åfåra, vilket medför att långa sträckor torrläggs. Vid en mer naturlig flödesregim i de ursprungliga delarna av ån skulle stora ytor av ström- och forssträckor återskapas. I anslutning till kraftverket vid Hyllstofta finns ett naturligt kvillområde, som skulle ge en rik fauna om området återställs. Inlösen av kraftverket vid Hyllstofta bör värderas och vore den bästa lösningen för att kunna återställa området. De vandringshinder som finns bör åtgärdas så att fiskens vandring säkerställs. Vid befintliga fiskvägar bör funktionen kontrolleras fortlöpande vid olika vattenflöden. Några hinder som utgörs av äldre dämmen bör tas bort. 22
Sammanfattning vattendomar Vattendom 1927, Ebbarp. Fallhöjd; 12 m Anläggningen består av en tvärs över Ebbbarpsåns dalgång sträckande, ca 110 m lång kraftverksdamm av betong. Vid ansökningen söks tillstånd för av laglighet av befintligt strömfall uppförd anläggning samt om tillstånd att vid anläggningen verkställa högre dämning än hittills. Vidare söks tillstånd till reglering av vattnets framrinning att erhålla rätt att inom varje dygn få hushålla med vattnet på sätt sökanden kunde finna för sig lämpligt. Vattendomstolen finner att skada ej kan uppstå på annans egendom, ej heller i övrigt att skada kan förorsakas på några allmänna intressen. Vattendomstolen lämnar sökanden tillstånd att under vissa vilkor bibehålla nu ifrågavarande vattenkraftanläggning. Sökande erhåller också tillstånd till högre dämning vid ifrågavarande dammbyggnad. Ifråga om hushållningen med vattnet erhåller sökande att inom varje dygn hushålla med vattnet på sätt för driften av sökandens anläggningen kan befinnas lämpligt. Vattendomstolen finner att det endast är det nedströms belägna vattenverket benämnt Svenningstorps Valskvarn som kan påverkas av någon betydelse av den begärda dygnsregleringen. Vad gäller fisket stadgar vattendomstolen att det vid dammbyggnaden över själva åfåran anbringas ålyngelledare. Lagenligt fiskgaller skall placeras i intagskanalens övre mynning. Vidare skall allt fiske med undantag av mete vara förbjudet inom ett område som begränsas av räta linjer, den övre 10 m ovanför dammbyggnaden och den nedre vid det ställe där Ebbarpsån och Perstorpsån förenas till Bäljaneå, samt i avloppskanalen från kraftstationen. Vidare stadgar vattendomstolen att en årlig avgift skall erläggas till befrämjande av fisket inom riket från och med 1927, så länge dambyggnaden bibehålls, på 6 kr. Kommentar till vattendom Ebbarp 1927. Inget nämns om vandringsvägar för annan fisk såsom öring och lax, dock utgör den höga fallhöjden, att nyetablering av en fiskväg för lax och öring blir mycket kostsam. Vattendomstolens beslut präglas av en tydlig brist på fakta vad gäller fiskens påverkan av det aktuella vattenföretaget, framförallt torrläggningen av den naturliga åfåran. Vidare har det visat sig att den korttidsreglering som sker av företaget påverkar stora delar av Bäljaneå med stora variationer av vattenflödet. Värdet av den potentiella produktionen av öring- och laxungar som påverkas av det aktuella företaget kan idag bedömas vara av ett betydligt värde vilket måste värderas mot den kraftproduktionen som vattenkraftverket ger. Det rekommenderas därför att en ny prövning av gällande vattendom genomförs. 23
Vattendom 1934, Hyllstofta. Fallhöjd; 2.2 m Genom leddammar har vattnet avletts från åfåran mellan Åmod och Hyllstofta (östra fåran). Praktiskt taget allt vatten som kan användas för kraftändamål framrinner genom ägorna Hyllstofta 4 22. Enligt vad uppgivits har dessa leddammar funnits sedan mycket lång tid tillbaka eller åtminstone från början av 1800-talet. Vattendomstolen anser sig utgå från att en på urminnes hävd grundad rätt finnes till bibehållande av dessa leddammar. Värdet av nyttan utav anläggningen står enligt vattendomstolen beräkningar i sådant förhållande till värdet av uppkommande skada å annan tillhörighet egendom att hinder mot medgivande till anläggningen icke möter av vad vattenlagen finner stadgat. Ifråga om hushållningen med vattnet vid anläggningen stadgar vattendomstolen att det skall åligga anläggningen ägare så att det tillrinnande vattnet icke utgör förfång för allmänna eller enskilda intressen, som är beroende av vattnets lopp nedom dammen. Här nämns Svenningstorps Valskvarn, som är förbunden med en särskild kanal från dammbassängen ovanför Hyllstofta gamla kvarn. För säkerställande av viss vattentillgång i östra ågrenen skall en förbiledning insättas från dammens uppströmssida till dess nedströmssida, bestående av ett gjutjärnsrör med 7.5 cm inre diameter. Genom detta rör skall alltid vatten fritt framrinna. Vad gäller fisket stadgar vattendomstolen att det vid dammbyggnaden över själva åfåran anbringas ålyngelledare och under månaderna maj-september till ledaren framsläppa för ålynglets uppgång erforderligt vatten. Inget nämns om vandringsvägar för annan fisk såsom öring och lax. Ersättning för skada å fisket, stadgar vattendomstolen ersättning för ålfisket med totalt 600 kr. Några andra ersättningar finner vattendomstolen att sökande ej ska erlägga. Kommentar till vattendom Hyllstofta 1934. Vattendomstolens beslut präglas av en tydlig brist på fakta vad gäller fiskens påverkan av det aktuella vattenföretaget, framförallt avledning av vatten från östra fåran. Denna ågren, som med all säkerhet utgör den ursprungliga åfåran, torrläggs idag i långa perioder under sommarhalvåret. Värdet av den potentiella produktionen av öring- och laxungar kan idag bedömas vara av ett betydligt större värde än den ringa kraftproduktionen som vattenkraftverket ger. Det rekommenderas därför att en ny prövning av gällande vattendom genomförs. 24
Överenskommelse 1991, Söndraby mölla Fallhöjd; 1.5 m I samband med att kraftverk uppfördes på fastigheten Söndraby mölla 1:12 har en överenskommelse träffats med fiskeristyrelsen. Tidigare fanns en äldre kvarn och dammbyggnad på fastigheten. Fastighetens ägare förbinder sig att svara för att följande åtgärder vidtages. 1. Fiskväg uppföres vid dämmet. Den skall utformas i samråd med fiskeristyrelsen. 2. I den ursprungliga åfåran skall framrinna minst 300 l/s eller vid lägre flöden hela framrinningen. Minimitappning sker normalt via fiskvägen. 3. Smoltgaller med högst 11 mm spalt skall placeras framför turbinintaget under tiden april-maj. Gallret placeras så, att smolten lätt kan finna vägen ut via ytutskovet närmast turbinen. Minimitappningen skall under denna tid ske via ytutskovet närmast turbinintaget. 4. Grovgaller med 21 mm spalt skall vara placerat framför turbinintaget hela året utom under den tid, då det ersätts med smoltgaller. 5. För att förhindra att uppvandrande lekfiske gåt upp i kraftverkskanalen, skal ett galler med 40 mm spjälavstånd placeras vid dennas utflöde i ån under juninovember. 6. Fastighets ägaren svarar för underhåll och skötsel. Kommentar till överenskommelse Vid besök vid anläggning juni 2002 och efter samtal med fastighetsägaren verkar ovanstående överenskommelse fungera tillfredsställande. Ägaren har byggt en fiskväg placerad mitt på dämmet utgörande av en gjuten kammartrappa med fyra steg. Enligt ägaren fungerar fisktrappan väl, en videofilm finns där funktionen illustreras. Galler enligt ovan fanns placerade framför turbinintaget. Det rekommenderas att en fortlöpande kontakt hålls med fastighets ägaren samt att information ges om fiskevårdande åtgärder i vattendraget. 25
Referenser Degerman, E. Sers, B. 1999. Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket Information 1999:3. Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B. 2001. Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Eklöv, A. 2000. Fiskevårdsplan för Kävlingeån. Rapport Kävlingeåns-Löddeåns fvo. 111 pp. Fiskeriverket 1999. Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9, 156 s. Halldén, A. 1997. Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25. Länsstyrelsen i Jönköping. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A. 1999. Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under 1960- respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. 26