Internbudget 2012 för förskolenämnden



Relevanta dokument
Ekonomisk månadsrapport februari 2012 och efterfrågan av förskoleplats

DNR 2010/BUN Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Handlingar till pensionärsrådets sammanträde den 27 oktober 2011

Beslut om bidragsbelopp 2011

Bakgrund och förutsättningar

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Barn- och ungdomsnämnden. Datum Dnr BUN14/92

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Information om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Internbudget för utbildningsnämnden år 2014

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan

Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013

Södertörns nyckeltal 2009

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.

Verksamhetsplan Arbetsåren

Förskola, före skola - lärande och bärande

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Tertialrapport nämnd april Utbildningsnämnd

Styrsystem för Växjö kommun

Bildningsnämnden Budget med plan för

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för. fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Information om tillsyn enligt miljöbalken på förskolor 2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Riktlinjer fristående förskola i Landskrona stad

Förvaltningsberättelse 2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Budgetförslag Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Internbudget år Barn- och grundskolenämnden

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Bedömningsunderlag förskola

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för

BUDGET tillgänglighet

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016

Lokal arbetsplan 2015/2016 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola

Ersättningsbelopp 2016 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan 2015

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Årsredovisning Förskola Förskoleområdet

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Transkript:

BARN- OCH UTBILDNINSFÖRVALTNINGEN 2011-12-13 Ewa Tomaszewski DNR 32/2011-041 FÖRSKOLENÄMNDEN Internbudget 2012 för förskolenämnden Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens skrivelse Förskolenämndens internbudget 2012 den 27 november 2011. Sammanfattning Förskolenämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Därutöver ansvarar nämnden för tillsyn och tillståndsgivning vad beträffar enskild förskoleverksamhet samt bidragsgivning i form av grundbelopp och tilläggsbelopp. Förskolenämndens internbudget 2012 beskriver nämndens budgetförutsättningar och mål samt de kommunövergripande målen och hur dessa skall uppnås. Utgångspunkten är Budget 2012 med plan för 2013-2014 som fullmäktige fastställde den 21 november 2011. Internbudgeten innehåller de mål och uppdrag som nämnden då fick från fullmäktige för 2012. Budgetram, investeringar, lokalhyror och planerade upphandlingar finns beskrivna i olika avsnitt. Vidare finns redogörelse för ersättningsnivåer och antal barn i den egna och annan regi. Nämnden har i fullmäktiges budget tilldelats kommunbidrag om 300,7 mnkr. Förslag till beslut 1. Förskolenämndens förslag till internbudget 2012 samt investeringsbudget 2012 godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Maria Ljungkvist Förvaltningschef Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX 08-733 38 36 ORG.NUMMER 212000-0175 www.sundbyberg.se

Förskolenämndens internbudget 2012 Inledning Förskolenämndens internbudget 2012 innehåller vad nämnden kommer att arbeta med under den perioden. Utgångspunkten är Budget 2012 med plan för 2013-2014 som fullmäktige fastställde den 21 november 2011. Internbudgeten innehåller de mål och uppdrag som nämnden då fick från fullmäktige för 2012. Därutöver arbetar nämnden med uppdrag som givits i separata beslut. Internbudgeten innehåller också en beskrivning av nämndens ansvar. Den innehåller även en redovisning av barn- och utbildningsförvaltningens organisation och vad de olika enheterna planerar att arbeta med under 2012. Syftet är bland annat att synliggöra det löpande arbetet och därmed ge en mer heltäckande bild av barn- och utbildningsförvaltningen. Budgetram, investeringar och planerade upphandlingar finns också redovisade i olika avsnitt. Nämndens ansvarsområde Nämnden ska inom av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar i enlighet med de övergripande mål, riktlinjer och strategier som kommunfullmäktige fastställt och de föreskrifter som gäller för verksamheten ansvara för nedan specificerade uppgifter. Nämndens huvuduppgifter: Fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola Godkännande att driva fristående förskoleverksamhet med annan huvudman. Tillsyn över fristående förskoleverksamhet med annan huvudman. Lämna bidrag i form av grundbelopp, i förekommande fall tilläggsbelopp och socioekonomisk peng, till fristående förskoleverksamhet samt förskoleverksamhet där andra kommuner är huvudmän Uppdrag utifrån kommunfullmäktiges beslut I budget 2012 med plan 2013-2014 beslutade kommunfullmäktige den 21 november 2011 följande. Vår utgångspunkt för familjepolitiken är att föräldrar själva vet bäst vilken barnomsorgsform som passar just deras barn. Staden ska därför se till att det finns olika former av barnomsorg som möter föräldrarnas önskemål. Det kan vara 2

förskola eller annan typ av pedagogisk omsorg. Staden ser positivt på föräldrars initiativ och att utveckla valfriheten. Våra främsta mål för förskoleverksamheten är fler behöriga pedagoger (förskollärare) och en utvecklad barnomsorg på obekväm arbetstid (nattis). Idag är det en förskola som kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid och formerna för detta ska ses över. Det ska finnas förskolor i alla stadens delar med små barngrupper och hög pedagogtäthet. Antalet personal per barn ska öka i vår verksamhet från dagens snitt på en personal per 5,5 barn. För att öka likvärdigheten i förskolan vill vi införa en socioekonomisk peng till förskoleverksamheten i Sundbyberg så att resurserna i högre grad fördelas efter behov. All verksamhet ska utgå från barnperspektivet, så som angivet i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn i behov av särskilt stöd ska ges särskilda, individanpassade resurser. Alla våra förskolor ska också präglas av ett normkritiskt tänkande kring könsroller och ge barnen möjlighet att utvecklas förutsättningslöst utan att tvingas in i speciella könsroller. I våra förskolor ska den pedagogiska verksamheten vara fortsatt inriktad på att uppmuntra barn att få utveckla och stärka sitt modersmål. Viktigt nu när Sundbyberg ingår i förvaltningsområdet för finska är att vi kan erbjuda service på finska inom förskolan. Arbetet med certifieringen av Grön Flagg ska fortsätta och fler förskolor ska certifieras enligt denna modell. Grön Flagg är ett verktyg för pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling i såväl undervisning som daglig drift. Vi ska under mandatperioden uppfylla det nationella målet om minst 25 procent ekologiska råvaror på våra förskolor. Nämndmål Mål för förskolenämnden Öka antalet pedagoger inom förskolan. Startvärde: 45 % förskollärare (SCB 15 oktober 2010) Alla kommunalt drivna förskolor, med undantag av en förskola, har minst en förskollärare per avdelning. Målvärde: 50 % förskollärare 2012. Minst en förskollärare per avdelning. Barnomsorg på obekväm arbetstid ska erbjudas när så önskas. - Startvärde: Idag erbjuder en förskola barnomsorg mellan kl. 05.30 och 22.15 - Målvärde: Heldygnsförskola (Nattis) beräknas starta till februari 2013. Införa en socioekonomisk peng till förskoleverksamheten i Sundbyberg. - Startvärde: Förskolan har ingen socioekonomisk peng under år 2011. 3

- Målvärde: Förskolor med flera barn inskrivna som erhåller socioekonomisk peng får ökade resurser att höja verksamhetens kvalité. Detta kommer ske genom höjd personaltäthet för att möjliggör att arbeta med barnen i mindre grupper. Flera av de barn som kommer vara berättigade till socioekonomisk peng har föräldrar som har invandrarbakgrund. För att stödja dessa barns språkliga utveckling kommer vi starta ett större utvecklingsarbete för att utveckla såväl deras svenska som deras modersmål. Plats inom förskolan ska om möjligt erbjudas inom tre månader. - Startvärde: I dag erbjuds barnomsorg inom tre månader. - Målvärde: Att erbjuda plats inom förskolan inom tre månader för de som önskar. Andelen föräldrar som är nöjda med förskolan ska öka. - Startvärde: I kundenkäten Pilen, genomförd februari 2011, svarade 88 % av föräldrarna att de instämmer helt eller ganska mycket i påståendet Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns förskola. År 2010 var motsvarande värde 87 % och år 2009 86 %. - Målvärde: Vår målsättning är att detta värde ska fortsätta att öka. Arbetet med genusfrågor ska implementeras på alla förskolor till 2014. Startvärde: Alla kommunala förskolor kommer under läsåret 2011/2012 arbeta för att vidareutveckla sitt arbete med jämställdhet mellan könen samt aktivt arbeta med ett normkritiskt tänkande kring könsroller för att ge barnen möjlighet att utvecklas förutsättningslöst utan att tvingas in i speciella könsroller. Pojkar och flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla i sina förmågor och intressen, dvs. alla ska kunna leka, lära och utvecklas i förskolan utan att begränsas av kön. - Målvärde: Medarbetarna kommer under läsåret öka sin kompetens inom området genom flera olika utbildningssatsningar där bl.a. personals förhållningssätt och bemötande av pojkar och flickor står i fokus. Under höstterminen 2012 kommer en handlingsplan arbetas fram hur vi ytterligare ska vidareutveckla arbetet kring genusfrågor. Särskilda satsningar Socioekonomisk fördelning Till förskolenämnden är avsatt 5 mnkr till socioekonomiskt bidrag under år 2012. Det socioekonomiska bidraget syftar till att höja resurserna för de barn som kommer från områden där utbildningsbakgrunden är låg. Förskola på obekväm arbetstid Nämnden har fått i uppdrag att införa nattis senast år 2013 och kostnaden ligger med i plan för budget år 2013. Förskoleverksamhet helt eller delvis på finska Sundbybergs stad ingår i förvaltningsområde för finska språket vilket innebär att staden skall erbjuda service på finska inom förskolan. Under år 2011 har staden fram för allt inventerat vilka av personalen som talar finska samt vilken service som kan erbjudas och önskas av medborgarna. From februari 2012 kommer Milots förskola erbjuda en förskoleverksamhet helt eller delvis på finska. 4

Matematiksatsning Alla förskolor har sedan 2010 ett matematikombud per förskola. Dessa ombud träffas 5 gång/läsår för gemensam kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte. Under hösten 2011 har 10 av dessa matematikombud genomgått en cirkelledarutbildning som anordnades av Nationellt centrum för matematik (NCM) i Göteborg. From vårterminen 2012 kommer ombuden hålla matematikcirklar för medarbetare på förskolorna i syfte att stärka förskolornas undervisning i matematik. Medvetet språkligt arbetssätt Alla förskolor ska utveckla och förbättra sitt arbetssätt så att barns förutsättningar och möjligheter att utveckla språket förstärks. Forskning visar ett tydligt samband mellan barn/elevers språkliga förmåga och deras skolresultat. Sundbyberg stad har många barn med föräldrar av invandrarbakgrund. Det är för förskolan ett prioriterat område att ge rika möjligheter till alla barn att utveckla såväl det svenska språket som sitt eventuella modersmål. Den socioekonomiska pengen ger oss förutsättningar att särskilt rikta stöd till de barn som lever i familjer vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund och vår språksatsning kan därför ses i ljuset av det förvaltningsövergripande projektet fokus barn och unga. Prioriterade mål för alla nämnder Demokrati och folkhälsa Vi ska konkretisera och förbättra kommunikationen med medborgarna i syfte att synliggöra kommunens verksamhet och ge medborgarna större insyn i beslutsprocesser och säkra det politiska inflytandet och ansvaret. Kommunikationen internt och externt fortsätter att utvecklas med ständiga förbättringar, bland annat genom nyrekrytering av en kommunikatör, som får till uppgift att ansvara för kommunikationen internt till förvaltningens drygt 800 medarbetare, men också gentemot medborgarna De olika e-tjänsterna som finns till förfogande är betydelsefulla för att ge medborgarna möjlighet till olika val av förskola och skola. Dessutom finns där stadens synpunktshantering som förenklar dialogen mellan medborgare och våra olika verksamheter. Det är ett centralt verktyg för kommunikation och förbättring. Under läsåret 2011/2012 planerar förvaltningen utbildningsinsatser för förskolecheferna för att säkerställa användandet av detta verktyg. I och med att den nya skollagen i sin roll som styrdokument formulerar särskilda krav i kapitel fyra på verksamheterna, avseende inflytande och samråd, säkerställer det förutsättningar för barn, elever och vårdnadshavare. 5

Vi ska sträva efter att förbättra folkhälsan genom möjlighet till ett aktivt och hälsosamt liv. Särskilt fokus ska läggas på barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor. Ett viktigt folkhälsoarbete sker genom samarbetet med landstinget i projektet Ett lättare liv i Sundbyberg, där förskola och skola deltar med avsikt att förbättra barn och elevers vanor avseende kost och fysiska aktiviteter. Alla våra förskolor arbetar för att vidareutvecklar sitt arbete med barn och rörelse och ett flertal medarbetare har fått kompetenshöjande utbildning inom ämnet. Det har också genomförts kompetenshöjande utbildning för såväl personal som föräldrar inom området goda matvanor. Dessutom pågår ett kommunövergripande arbete med att ta fram en ny drogpolicy i staden. Klimat och miljö Verksamheternas miljöpåverkan ska minska Förvaltningen arbetar i vardagen med att skapa förutsättningar för bland annat hållbar energianvändning. Det sker t ex genom att successivt byta ut alla lampor till lågenergilampor samt använda uppladdningsbara batterier. Dessa insatser framgår i den handlingsplan som alla förvaltningar ska revidera årligen. Våra nya förskolor byggs för att vara energismarta och är/blir miljöcertificerade. Ett exempel är Kullens förskola, som är vår nyaste byggda förskola, som är ett "lågenergihus" där bl.a. alla matrester mals ner och används som biogas och på taket finns det solfångare som värmer upp vattnet. Skapa förutsättningar för att människor enkelt ska kunna välja att vara klimat- och miljöanpassade. Målet är att 100 % av våra förskolor ska vara miljöcertificerade i GrönFlagg år 2014. För närvarande är Lilla Ursviks, Hagabergsgårdens, Bävern, Dimslöjans, Karusellens och Ekbackens förskolor certifierade. Arbetet med GrönFlagg ökar barnens kunskaper i hur man på bästa sätt i sin vardag kan ta vara på naturen och dess resurser. Ställa tydliga och relevanta miljökrav vid upphandling av varor och tjänster I de upphandlingar som sker finns ett arbetssätt som säkrar tydliga och relevanta miljökrav genom att både upphandlingsavdelningen och stadens miljösamordnare är delaktiga. Barn och unga Varje år ska vi redovisa vilka åtgärder som genomförts utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s barnkonvention om barnets rättigheter ligger som grund för all vår förskoleverksamhet tillsammans med rådande styrdokument. I syfte att minska 6

segregeringen mellan olika stadsdelar i Sundbyberg kommer alla förskolor få en vänförskola som är belägen i en annan stadsdel. Vänförskolorna kommer genomföra gemensamma aktiviteter med barnen i syfte att barn från olika stadsdelar möts. Ökad delaktighet och inflytande för barn och unga i Sundbybergs stad ska tillförsäkras. Förskolorna arbetar kontinuerligt för att öka barns inflytande. Barns intresse och nyfikenhet utgör grunden i vår verksamhet. Barns tankar och funderingar skapar tillsammans med pedagogerna olika teman, projekt och aktiviteter. Pedagogernas roll är att inspirera, utmana och säkerställa att verksamheten är trygg, lärorik och lustfylld för alla barn. Föräldrar och andra intresserade ska kunna ta del av detta arbete genom den dokumentation vi gör av verksamheten. De styrdokument som reglerar nämndens uppdrag kräver barnens bästa i fokus. I den nya skollagen framgår särskilt av kap.1 10 att särskild hänsyn ska tas till barnets bästa. Detta verkställs genom att i de ärenden som nämnden fattar beslut om ska det framgå att konventionen om barnens rättigheter tillämpats. Personal Medarbetarna ska vara nöjda med arbetsgivaren Sundbyberg stad Alla förskolechefer upprättar åtgärdsplaner för förbättringar av resultaten från medarbetarundersökningen. I enkäten genomförd september 2010 fick barn och utbildningsförvaltningen medarbetarindex på 74, vilket var samma värde som stadens resultat. Målet är att vi och staden i nästa medarbetarenkät, som genomförs 2012, får ett index på 79. För att lyckas arbetar vi aktivt med att vidareutveckla vårt varumärke av den kommunala förskoleverksamheten. Vår vision Sundbybergs kommunala förskolor - mötesplatser för lärande och gemenskap gäller såväl för barn som för medarbetare. Vi erbjuder våra medarbetare goda möjligheter till kompetensutveckling för att skapa ett bra och professionellt chefs- och medarbetarskap. Cheferna inom Sundbybergs stad ska uppfattas som professionella, utvecklande och drivande ledare av medarbetarna Undersökningen 2010 visar ett index på 70 vad gäller att medarbetarna anser att barnoch utbildningsförvaltningens chefer uppfattas som professionella, utvecklande och drivande ledare. Motsvarande resultat för staden var 70. Målet för staden är att uppnå index 75 vid nästa medarbetarenkät som genomförs 2012. För att lyckas arbetar samtliga förskolechefer med att såväl kartlägga som förbättra de indexvärden som är aktuella för varje förskola. Arbetet följs kontinuerligt upp av förskolechefer och verksamhetschef. För att ännu mera utveckla stadens chefer anordnas CUP, chefsutvecklingsprogram i Sundbyberg. I juli 2011hade 5 chefer från förskoleverksamheten genomfört CUPutbildning. Ytterligare tre deltar i årets CUP. 7

För att hitta potentiella chefer i staden anordnas utbildningen Framtida chefer i sikte. 14 deltagare har gått vidare i programmet varav tre är från förskoleverksamheten och med dem totalt sju från barn - och utbildningsförvaltningen. Medarbetarna ska känna sig stolta över att arbeta i Sundbyberg I medarbetarenkäten genomförd september 2010 fick barn och utbildningsförvaltningen i likhet med staden ett index på 70 när det gäller stolthet över att arbeta i staden. Målet är att vi och staden i nästa medarbetarenkät som genomförs 2012 får ett index på 75. För att lyckas arbetar vi aktivt med att vidareutveckla vårt varumärke av den kommunala förskoleverksamheten. Detta görs bl.a. genom fokusgrupper. I olika former av samtal med våra medarbetare lyfts förskoleverksamhetens styrkor och utvecklingsområden. Dessa ligger till grund för våra utvecklingsmål. Andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska minska. Vi arbetar aktivt med att rekrytera tillsvidareanställda medarbetare. Sjukfrånvaron bland stadens anställda ska minska. Förskolecheferna följer kontinuerligt medarbetarnas sjukfrånvaro och vi har väl fungerande och kända rehabiliteringsrutiner. Vid behov av chefsstöd kontaktas personalkonsult och företagshälsovård anlitas vid behov. Alla våra medarbetare erbjuds via Falck Healthcare fria konsulterande samtal inom psykosociala, privatjuridiska och ekonomiska frågeställningar. From den 1 januari 2011 erbjuds alla medarbetare i staden ett friskvårdbidrag genom WellNet. Genomsnittliga sjukfrånvaron i % av arbetad tid var 6,37 % år 2010 inom förskoleverksamheten och i staden 5,29 %. År 2009 var motsvarande värden i förskoleverksamheten 8,45 % och i staden 6,19 %. År 2008 9,73 % och i staden 7,08 %. Trenden vi ser är att sjukfrånvaron minskar, vilket kan vara ett resultat av ett idogt arbetsmiljöarbete enligt stadens gemensamma ledningssystem för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Vi fortsätter att arbeta mot ytterligare minskad sjukfrånvaro. Kvalitet och ekonomi Resurserna ska användas effektivt med hög kvalité Vår förskoleverksamhet och dess lokaler ska präglas av flexibilitet och anpassas utifrån de val som föräldrar gör. Analysen, gjorda val i kombination med de befolkningsprognoser som görs årligen, utgör basen för vår verksamhet och lokalplaneringen. Barngruppernas storlek och sammansättning varierar under läsåret utifrån barngruppernas utveckling och mognad. Kvalitetssystem Lean eller ISO 9001 ska finnas inom hela organisationen 8

Den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 ställer krav på kommunen som huvudman att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska även genomföras på enhetsnivå. Inriktningen ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls 1. Ökad omvärldsanalys Genom att bland annat använda oss av de uppgifter som Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetat fram i öppna jämförelser får vi möjlighet att analysera vår verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. 1 Skollagen 4 kap. 5 9

Förskolenämndens organisation Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen gemensam förvaltning med grundskola- och gymnasienämnd Förvaltningschef Verksamhetschef Förskola Kullen, Stamgårdsparken Pedagogisk omsorg Lilla Ursvik förskola, Granatäpplet Capella, Ekbacken, Orion Opalen, vitsippan, Pedagogisk omsorg, Öppen förskola Karusellen, Lekplatsvägen Saturnus, Neptunus, Pluto Milot Hagabergsgården, Skogsbacken, Viggen Bävern, Dimslöjan Ekorren, Klippan, Kringlan Förskolan i Ör, Förskolan Brotorp Polaris, Eddagård,Sleipner Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar både för förskolenämnden och grundskole- och gymnasienämnden. Dessa nämnder är huvudman för den kommunala förskolans respektive grund- och gymnasieskolan. Det innebär att det är nämnderna som äger ansvaret att förverkliga de statliga målen för förskola och skola samt att finansiera verksamheterna. Nämnderna formulerar också egna mål för sina respektive ansvarsområden. Förvaltningen leds av förvaltningschefen, som med hjälp av ett kansli styr och leder verksamheten mot gällande mål. Kansliet har också till uppgift att förse ovan beskrivna nämnder med de underlag som behövs för den politiska styrningen av verksamheten. 10

Resultatbudget 2012 Tabell 1: Förskolenämndens resultatbudget 2012 (mnkr) Prognos Budget Förskolenämnden 2011 2012 - varav försäljningmedel 0,0 0,0 - varav taxor och avgifter 20,5 24,1 - varav hyror och arrenden 0,2 0,2 - varav bidrag 5,2 6,1 - varav försäljning av verksamhet och entrepr 0,1 0,1 - Interna Intäkter 1,8 2,5 Verksamhetens intäkter 27,8 33,1 - varav Personalkostnader -148,5-170,3 - varav Konsulttjänst och inhyrd pers. 0,0-0,1 - varav Köp av verksamhet -78,9-93,3 - varav Bidrag och transfereringar 0,0 0,0 - varav Lokalhyror -55,7-55,0 - varav Kapitaltjänstkostnader -2,3-2,0 - varav Övriga driftskostnader -9,5-13,0 Verksamhetens kostnader -294,9-333,8 Verk samhetens nettok ostnader -267,1-300,7 Kommunbidrag 271,3 300,7 Resultat 4,2 0,0 Nämnden har i fullmäktiges budget tilldelats kommunbidrag om 300,7 mnkr. Nämndens totala nettokostnad uppgår till 300,7 mnkr och fördelas mellan intäkter 33,1 mnkr och kostnader 333,8 mnkr. Intäktsposten består till största del av barnomsorgsavgifter med 24,1 mnkr och momsbidrag inklusive stadsbidrag på 6,1 mnkr. Kostnadssidan fördelas i dels kostnaden för egen verksamhet om totalt 240,5 mnkr och dels kostnad för köp av verksamhet 93,3 mnkr. Kostnaden för köp av verksamhet som i huvudsak består av ersättning till annan regi är beräknad utifrån att 25 procent av antalet barn går i annan regi. Den enskilt största posten inom den egna verksamheten utgörs av personalkostnader som uppgår till 170,3 mnkr. Lokalhyror är 55 mnkr och övriga driftkostnader 13 mnkr. Inom kostnadsslaget övriga driftkostnader är de största 11

posterna, elkostnader, pedagogiskt material, IT-kostnader och övrigt förbrukningsmaterial så som blöjor och städmaterial samt underhållskostnader. Tabell 2. Budget per verksamhet Budget per verksamhet (mnkr) Budget Budget 2012 2011 Egen regi -204,2-192,7 Annan regi -84,4-67,3 Central förvaltning -12,1-11,3 Verksamhetens nettokostnader -300,7-271,3 Nettokostnaden för den egna verksamheten budgeteras till 204,2 mnkr. Nettokostnaden för köp verksamhet i annan regi uppgår till 84,4 mnkr. Kostnader för centrala förvaltning består av kostnader för förskolnämnden och nämndens centrala förvaltningsadministration tillsammans totalt 12,1 mnkr Resultatbudget per enhet 2012 Tabell 3. Förskoleenheters budget 2012 - varav personalkostnader - varav övriga kostnader Resultat Budget 2012 Verksamhet Intäkter Kostnader Kullen, Stamgårdsparken 15 695-15 695-14 420-1 275 0 Ekorren, Klippan, Kringlan 12 828-12 828-11 784-1 044 0 Hagabergsgården, Viggen, Hejaren 14 383-14 936-13 586-1 350-553 Bävern, Dimslöjan 15 774-15 774-14 484-1 290 0 Karusellen, Lekplatsvägen, Lammet 12 256-12 383-11 465-918 -128 Capella, Ekbacken, Orion, Lilla Alby 14 280-14 258-13 106-1 153 22 Eddagård, Polaris, Sleipner 13 823-13 823-12 727-1 096 0 Neptunus, Pluto, Saturnus 13 759-13 759-12 820-939 0 Opalen, Vitsippan, Junibacken, pedagogisk omsorg *) 17 503-17 503-16 739-764 0 Ör, Västra Brotorp 12 947-12 947-8 705-4 242 0 Lilla Ursvik, Granatäpplet 14 005-14 005-12 609-1 396 0 Milot 14 837-14 837-13 845-992 0 Resultat 172 089-172 748-156 289-16 459-659 *)Pedagogisk omsorg och öppen förskola ingår i enhetens budget. Enheternas totala intäkter uppgår till 172,1 mnkr. Kostnaderna fördelas mellan personalkostnader som uppgår till 156,3 mnkr och övriga kostnader uppgår till 16,5 mnkr. De övriga kostnaderna består av konsulttjänst och inhyrd personal, köp av verksamhet, kapitaltjänstkostnader samt övriga driftkostnader. 12

Nämndbudget 2012 med plan 2013-2014 Resultatbudget plan 2013 Inför år 2013 prognostiserar nämnden att nettokostnaden ökar med 39,7 mnkr. År 2014 ökar nettokostnaden med ytterligare 40,2. Kostnadsökningen är hänförlig till ökade barnvolymer samt utökning av lokaler när staden växer. Tabell 4. Plan för resultatbudget budget (mnkr) Prognos Budget Plan Plan 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 27,8 33,1 36,7 39,4 Verksamhetens kostnader -294,9-333,8-377,1-420,0 Nettokostnad -267,1-300,7-340,4-380,6 Kommunbidrag 271,3 300,7 340,4 380,6 Resultat 4,2 0,0 0,0 0,0 Förvaltningens strukturella arbete Nedan följer kortfattade beskrivningar på förvaltningens långsiktiga och strukturella arbete, som under budgetåret 2012 kommer att utvecklas ytterligare. Denna utveckling av strukturerna är en förutsättning för det lagstadgade systematiska kvalitetsarbete som kommunen åläggs att utföra. Det övergripande målet är ökad måluppfyllelse. QlikView QlikView är ett uppföljningsverktyg, där man kan sammanställa data från olika ITsystem till relevant information bland annat om ekonomi och personal. Med hjälp av tabeller, diagram och interaktiv grafik får man aktuella helhetsbilder av verksamheten. Informationen kan enkelt filtreras, vridas och brytas ned från helhet till detaljnivå där olika perspektiv kan belysas. Detta ger underlag till att följa hur verksamheten utvecklas över tid och följa relevanta nyckeltal. Procapita Procapita är hela förvaltningens verksamhetssystem, som utgår ifrån kommunens folkbokföring. Den säkerställer förvaltningens alla utbetalningar av peng, inhämtningen av avgifter, konteringar och statistik. Procapita är också den bottenplatta från vilken många av förvaltningens övriga system, t ex QvikView, hämtar sin information. 13

Lärarbehörighet Den nya skollagen, som trädde i kraft första juli 2011, formulerar nya krav gällande lärarbehörighet. Dessa krav träder i kraft dem 1 juli 2012 och fastslår att legitimerade förskollärare skall bedriva och ansvara för undervisningen i förskolan. Det innebär i praktiken att varje förskoleavdelning minst behöver en utbildad förskollärare. Barn och utbildningsförvaltningen har inlett en kartläggning av hur läget är i Sundbybergs stad i förhållande till de nya behörighetskraven. Resultatet av detta omfattande arbete kommer att sammanställas i en rapport till förskolenämnden i slutet av våren. Samverkan med andra nämnder Utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv sker samverkan med andra nämnder och förvaltningar inom Sundbybergs stad. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar bland annat för folkhälsa och kultur. Med Stadsbyggnads- och miljönämnden sker ett nära samarbete genom kommunlokaler som ansvarar för fastighetsförvaltning och skötsel av förskolor och skolor. Inom ramen för Fokus barn och unga ingår samtliga förvaltningar som arbetar med unga. Syftet är att genom samsyn, dialog, samlade insatser och kompetenser möjliggöra att alla Sundbybergs unga får en trygg och god uppväxt. Sundbybergs stads översiktsplan Utifrån stadens översiktsplan skall social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet prioriteras samt genomsyra all verksamhet och kopplas till nämndens budget. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Det innebär bland annat att arbeta för jämlikhet och jämställdhet. Samarbetet med andra förvaltningar, t ex Projektet Fokus barn och unga, för ett mera integrerat Sundbyberg pågår. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens, och ekosystemens produktionsförmåga och minska påverkan på naturens och människans hälsa till vad de klarar av. Ett par förskolor är redan certifierade för Grön Flagg och under de närmaste åren ska flera förskolor certifieras. Ekonomisk hållbarhet God ekonomisk hushållning innebär att skapa långsiktigt förhållningssätt för ekonomin. I översiktsplanen betonas utöver att förvalta och trygga ekonomiska värden i form av mark, byggnader, infrastruktur även vikten av god folkhälsa och att skapa förutsättningar för arbetsmarknad och sysselsättning. 14

Under de närmaste åren planeras ett antal nya förskolebyggnader. Dessa bör byggas på ett kostnadseffektivt sätt och planeras för ett flexibelt användande för att kunna möta förändringar i val och åldersstruktur. Arbetet med att utarbeta tydliga och medvetna processer och rutiner ska fortsätta i alla verksamheterna. Ledarskapet är avgörande för goda resultat och förskolechefernas kompetens ska vara hög. 15

Volym och prestationsersättning Antalet Sundbybergs barn beräknas för 2012 i medeltal under året att till 2 644. Utfallet för föregående år i medeltal var antalet barn i förskolan 2 354. Antalet barn i budgeten för 2012 fördelas i åldersgrupperna 1-2 år med 1 013 barn och 3-5 år med 1 631 barn. Antalet barn som förväntas välja annan regi än den kommunala förskoleverksamheten uppgår till 21 procent inom åldersgruppen 1-2 år och 29 procent i ålder 3-5 år. Tabell 5. Volymer Åldersindelning Budget 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Egen regi: 1-2 år 800 747 694 3-5 år 1 158 992 933 Summa egen regi 1 958 1 739 1 627 Annan regi: 1-2 år 213 214 208 3-5 år 473 401 374 Summa annan regi 686 615 582 Totalt antal barn: 1-2 år 1 013 961 902 3-5 år 1 631 1 393 1 307 Summa antal barn 2 644 2 354 2 209 Bidragsbelopp inom förskolan Ersättningen för barn inom förskolan följer reglerna om bidrag på lika villkor. Detta innebär att de resurser som tillförs den egna verksamheten även betalas ut till annan regi. Ersättningen består av grundbelopp, socioekonomiskt bidrag och tilläggsbelopp. Grundbeloppet är fördelat enligt kostnadsslagen: Undervisning som främst består av löner till pedagogisk personal. Läromedel och utrustning avser pedagogiskt material samt lek- och lärprodukter. Elevvård och hälsovård är en kostnadspost som endast avser grundskoleverksamhet eftersom barn i åldern 1-5 får hälsovård via landstinget. Måltider avser alla måltider som serveras inom förskolan. Lokaler är hyreskostnaden i genomsnitt per barn. Administrationskostnader är en schablon på 3 procent av hela grundbeloppet. Grundbeloppet till förskolan för barn 1-2 år uppgår till 130 670 kr per barn och år och för barn 3-5 år med 106 328 kr per barn och år. Utöver nämnde belopp utbetalas ett socioekonomiskt bidrag beroende på barnets folkbokföringsadress. För annan regi som inte är kommun tillkommer även ett bidrag för mervärdesskatt om 6 procent. 16

Tabell 6. Bidragsbelopp förskola Förskolepeng 1-2 år 3-5 år Undervisning 93 009 kr 69 376 kr Läromedel och utrustning 2 040 kr 2 040 kr Elevvård och hälsovård * * Måltider 8 987 kr 8 987 kr Lokaler 22 828 kr 22 828 kr Administration (3%) 3 806 kr 3 097 kr Utbetalas till annan regi (kommun) 130 670 kr 106 328 kr Bidrag för mervärdesskatt (6%) 7 840 kr 6 380 kr Utbetalas till annan regi (ej kommun) 138 510 kr 112 708 kr *) För barn i åldern 1-5 år ligger hälsovården inom landstinget. Pedagogisk omsorg Ersättningen inom pedagogisk omsorg består av grundbelopp, socioekonomiskt bidrag och tilläggsbelopp. Ersättningen fördelas mellan heltidsersättning och halvtidsersättning 2. För ersättning till pedagogisk omsorg i annan kommun utgår ett extra tillägg för kultur och administration. För annan regi som inte är kommun tillkommer även bidrag för mervärdesskatt om 6 procent. Tabell 7. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Heltidsersättning Halvtidsersättning 1-2 år 3-5 år 1-2 år 3-5 år Undervisning 93 029 kr 69 397 kr 93 029 kr 69 397 kr Läromedel och utrustning 2 020 kr 2 020 kr 2 020 kr 2 020 kr Elevvård och hälsovård * * * * Omkostnadsersättning 9 680 kr 9 680 kr 5 280 kr 5 280 kr Avdrag kulturersättning -100 kr -100 kr -100 kr -100 kr Utbetalas till egen regi 104 629 kr 80 997 kr 100 329 kr 76 597 kr Kulturersättning 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr Administration 3 % 3 142 kr 2 433 kr 3 010 kr 2 301 kr Annan regi 107 870 kr 83 529 kr 103 439 kr 78 998 kr Bidrag för medrvärdesskatt (6%) 6 472 kr 5 012 kr 6 206 kr 4 740 kr Utbetalas till annan regi (ej kommun) 114 343 kr 88 541 kr 109 645 kr 83 737 kr *) För barn i åldern 1-5 år ligger hälsovården inom landstinget. 2 Halvtidsersättning - 5 timmar eller mindre per dag 17

Investeringsbudget med plan 2013-2014 Investeringsbudget 2012 med plan 2013-2014 Beskriv de investeringar som planeras för perioden 2012-2014. Sammanställning av investeringar sker per år, total investeringsutgift samt planerad driftstart. Framgår av mall. Tabell 9. Planerade investeringar 2012 med plan 2013-2014 Projektnamn Planerad driftstart Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015* Totalt Förstudie/program anpassning förskola Rissne 0,5 0,3 0,8 Förskola Ursvik etapp 3 ht-2016 0,5 0,5 Förstudie/program paviljong i Ör vt-2012 0,5 0,5 Inventarier paviljong i Ör ht-2012 1,0 1,0 Inventarier förskola Ör ht-2013 1,0 1,0 Inventarier förskola 2D ht-2014 1,0 1,0 Inventarier Vargen vt-2013 1,5 1,5 Inventarier övrigt 1,2 1,2 Summa 4,5 1,5 1,0 0,0 7,5 De investeringskostnader på 7,5 mnkr som avser investeringsbudget för år 2012 och plan år 2012-2013 är enligt följande. Förstudie avseende lokalanpassningar i Rissne påbörjas under 2011, beräknas bli slutförd under år 2012. Förskola Ursvik 6 avdelningar detaljplan 3 startas 2013. En förstudie och programarbete startas under hösten 2011 för nybyggnation av Ör förskola. Redan från vårterminen 2012 behövs paviljonglösningar, fördelade på fem avdelningar för Ör förskola och tre avdelningar till Lilla Ursvik. Kapitaltjänstkostnader Tabell 10. Kapitaltjänstkostnader Kapitaltjänstkostnad Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 (mnkr) Avskrivning 2,0 1,8 1,5 1,4 Internränta (4,3%) 0,3 0,2 0,3 0,5 Summa 2,3 2,0 1,8 1,9 Kapitaltjänstkostnaden avser värdeminskning och internränta på inventarier. Kapitaltjänst för investeringar i lokaler belastar nämndens resultat som internhyra och ingår därmed inte i tabellen. Ökad kostnad för kapitaltjänst kompenseras inte i budgetramen. Finansiering sker genom att tidigare investeringar blir slutavskrivna, vilket innebär att en konstant eller minskad kostnadsnivå bör eftersträvas. 18

Lokalkostnader Tabell 11. Lokalkostnader Lokalkostnader Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Hyra 55,7 55,0 61,3 65,8 Lokalomkostnader 6,5 8,0 8,8 9,5 Summa 62,2 63,0 70,1 75,3 Hyreskostnaden baseras på kommunlokalers beräkning från september samt inkluderar hyror för de tillfälliga lokalerna Lammet och Hejaren. Enligt stadens policy för budget och uppföljning kompenseras nämnden för kostnadsökning för lokaler. Detta innebär att budgetram bör justeras enligt kommunlokalers hyresberäkning. Förskolenämndens upphandlingsplan 2011-2012 Tabell 12. Upphandlingsplan Typ av upphandling År som upphandlingen ska genomföras Tidpunkt när avtalet beräknas träda i kraft Period som avtalet beräknas omfatta Kommentarer Brukarundersökning i förskola och skola 2012 2013 2+1 år Samordnas med grundskole- och gymnasienämnden Läromedel 2012 2013-01-01 3+1 år Samordnas med grundskole- och gymnasienämnden Blöjor 2012 2013-05-15 4 år 19