Region Skåne Årsredovisning 2015



Relevanta dokument
kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Datum Budget 2015 och verksamhetsplan för åren 2016 till Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet.

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

REGION SKÅNE 2014 DELÅRSRAPPORT. SKÅNE Livskvalitet i världsklass

Ordförandens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna.

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Bokslutskommuniké 2012

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

Politisk plattform för Allians för Kinda

Preliminär budget 2015

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

2013 REGION SKÅNE BUDGET VERKSAMHETSPLAN MED PLAN FÖR 2014 OCH SKÅNE Livskvalitet i världsklass

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Mål och budget 2014 och planunderlag

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Guide till HELSINGBORG

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Beredningarna för medborgardialog

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

Internationell strategi

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

RK Revisionskontoret (5) Sammanfattning

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Innehållsförteckning. Bilagor

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Jomala kommun Mål och riktlinjer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Budgetförslag Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

REGLEMENTE FÖR REGIONSTYRELSE, NÄMNDER OCH REVISORERNA I REGION SKÅNE

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Barn- och ungdomspsykiatri

Visionsstyrningsmodellen

Verksamhetsstrategi 2015

YTTRANDE. Datum Dnr

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

GAMLA UPPSALA BUSS AB

Återhållsam budget i ekonomiskt kärva tider

Socialdemokraterna i Mora

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

[1] 12UAN42 Dokumentnr Målindikator Indikator 1 Utfall 2011 Målindikator Målindikator ,2. år 2012.

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Verksamhetsplan

Nyheter i korthet: Bättre tillgänglighet till dyslexi-utredningar Framgångsrikt cancerrehabiliteringsprojekt blir permanent Region Skåne

Forskning och utveckling inom landstinget

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

Datum Dnr Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

socialdemokraterna.se WORKSHOP

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

RMS (Roll, Mål & Sammanhang)

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Verksamhetsplan

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl

Personal- och arbetsgivarutskottet

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Transkript:

Region Skåne Årsredovisning 2015

Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Årsredovisningens struktur 3 Förord 4 Detta är Region Skåne 6 Ögonblick från året som gått 7 Det öppna Skåne 2030 7 Styrsystem och principer 8 God ekonomisk hushållning 9 Uppföljning av strategikarta översikt och per måltal 15 Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål 15 Tillgänglighet och dialog bygger på förtroende 18 God hälsa är grunden för ett bra liv 22 Investeringar för framtiden 23 Forskning nödvändig för Skånes fortsatta utveckling 24 Ett Skåne med kultur för alla 24 Ökad sysselsättning och säkrad kompetensförsörjning 25 Klimatsmart Skåne med god och giftfri miljö 25 God infrastruktur, Sverigeförhandlingen och Skånebilden 26 Skåne ska bli Europas mest innovativa region 26 Kollektivtrafik skapar utveckling i Skåne 27 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 29 Verksamhet och resultat i fokus 35 Långsiktigt stark ekonomi 35 Finansiella mål 35 Omvärldsanalys 36 Finansiell analys 41 Koncernen - sammanställd redovisning 42 Resultaträkning 43 Kassaflödesanalys 44 Balansräkning 45 Redovisnings- och värderingsprinciper 47 Noter 52 Investeringar 53 Leasingredovisning/Jämförelser med andra 54 Driftsredovisning/Fem år i sammandrag 55 Koncerninterna mellanhavanden 55 Vårdproduktion/konsumtion 56 Utdrag ur revisionsberättelsen 57 Ordlista 58 miljöredovisning VERKSAMHETSBERÄTTELSER 62 Regionstyrelsen/Koncernkontoret 62 Demokratiberedningen 63 Beredningen för framtidens sjukvård 63 Folkhälsoberedningen 64 Handikappberedningen/Personalnämnden 65 Hälso- och sjukvårdsnämnden 65 Habilitering och hjälpmedel 66 Sjukvårdsnämnd Sus 67 Sjukvårdsnämnd Kryh 68 Sjukvårdsnämnd Sund 69 Medicinsk service/projekt Hälsostaden 70 Kollektivtrafiknämnden 71 Regionala utvecklingsnämnden/kulturnämnden 72 Servicenämnden/Patientnämnden 73 Region Skåne Holding/Folktandvården Skåne 73 Innovation Skåne/Skåne Care/SkåNet 73 Malmö Opera och Musikteater 74 Skånes Dansteater/Business Region Skåne 74 Event in Skåne/Film i Skåne/Invest in Skåne 75 Tourism in Skåne/ Skåne European Office 75 Region Skåne Depå Hässleholm struktur Målgrupper Region Skånes årsredovisning avlämnas av regionstyrelsen till regionfullmäktige. Rapporten är avsedd för medborgare, kunder, patienter, medarbetare, revisorer, kreditgivare, leverantörer, samarbets partners och övriga intressenter. Årsredovisningen produceras av Koncernkontoret i Region Skåne. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen redovisas året som gått, i enlighet med kapitel 4 i lagen om kommunal redovisning. I den inledande delen sammanfattas året. Region Skånes övergripande mål följs upp i strategikartan, först i en översiktsbild, därefter i en mer detaljerad redovisning av måluppfyllelsen. I förvaltningsberättelsen finns uppföljning av de uppdrag som gavs i budget 2015 kopplat till mål och prioriterade områden. Den ekonomiska redogörelsen kommer sist. Miljöredovisning Miljöredovisningen är förvaltningsövergripande (inklusive Folktandvården) och utgår från Miljö program för Region Skåne 2010-2020 samt Miljöstrategiskt program för Region Skåne. Verksamhetsberättelser Region Skånes verksamheter beskrivs mer utförligt. Regionstyrelse, nämnder och de största förvaltningarna beskriver sitt generella uppdrag, kommenterar viktiga händelser under perioden, redo visar måluppfyllelse samt ekonomi. Även de bolag som ägs av Region Skåne kommenterar perioden. Digital version Årsredovisningen finns endast i digital version. Den är anpassad till surfplattor och andra digitala plattformar, och det finns möjlighet att följa länkar för dem som vill fördjupa sig. Region Skånes årsredovisning 2015 Grafisk form: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Foto omslag: Stor bild, Colourbox.com Mindre bilder, Lise Österlind, Schmidt Hammer Lassen Architects K/S, Christiaan Dirksen

Stora framsteg men utmaningar kvarstår foto: jens olhsson Region Skåne ska leverera högkvalitativ sjukvård och kollektivtrafik, leda den regionala utvecklingen och bidra till att det finns god tillgång till kultur- och naturupplevelser i Skåne. Allt ska göras med omsorg om skattebetalarnas pengar. Inom flera områden är den skånska sjukvården i absolut världsklass. Med de satsningar som genomfördes under 2015 har den blivit ännu bättre. Beslut togs om att skapa ett endometriosteam, standardiserade vårdförlopp för fem cancerdiagnoser infördes, psykiatrin fick mer resurser, hemsjukvården utvecklades och bättringar inte stora omorganisationer är det som för vår organisation framåt. Vi har ett stort gemensamt ansvar att skapa en tillgänglig verksamhet med hög kvalitet och en bra livsmiljö för den växande skaran invånare i Skåne. Det kräver att vi ständigt kan rekrytera medarbetare med hög kompetens på olika områden. Vi ska bidra till vård, kollektivtrafik, kultur och utveckling av högsta kvalitet. Det ställer också krav på våra byggnader och tekniska system, som måste förnyas och utvecklas för att matcha patienternas, resenärernas och kundernas behov. Det är så vi kan bidra till att det öppna Skåne blir ännu bättre att bo och arbeta i. Hur gör vi då för att få denna stora och mångsidiga verksamhet att fungera och kunna leverera det invånarna med rätta förväntar sig? För mig är nyckelordet värderingar. Alla medarbetare ska känna sig trygga i de gemensamma värkommelse om prioriteringar inom infrastrukturområdet, den så kallade Skånebilden. Samtidigt återstår många utmaningar. Det ekonomiska resultatet är positivt, men når inte upp till de uppsatta målen. Den, jämfört med övriga landet, låga skattesatsen ger snäva ekonomiska förutsättningar. Samtidigt ökar behoven. Låg tillgänglighet inom delar av sjukvården är det största problemet i våra verksamheter. Det är även skälet till den stora tillgänglighetssatsning som beslutades i slutet av förra året. Arbetet för ökad tillgänglighet pågår nu och kommer att vara i fokus under 2016. Henrik Fritzon (S) Regionstyrelsens ordförande Värderingar och förbättringar ger resultat Region Skåne står inför en rad utmaningar de kommande åren. Det mest akuta för oss att lösa är tillgängligheten i vården och bristen på vårdplatser. Det ekonomiska resultatet under det gångna året ligger visserligen på plus, men vi når ändå inte de mål som var satta i budgeten för 2015. Att arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning, att söka nya arbetssätt och använda oss av digitalisering och ny teknik är avgörande också för vår framtida ekonomi. Den stora och mångsidiga kompetens som finns i alla delar av vår organisation är en ovärderlig tillgång. Jag träffar varje vecka medarbetare på olika arbetsplatser, och ständigt möts jag av engagemang, kreativitet och kunskap. I denna kompetens bor också förmågan att utveckla och ytterligare förbättra vår verksamhet. Jag ser många exempel på medarbetare som hittat lösningar på problem som de möts av i vardagen. Ett systematiskt arbete med ständiga försatsningar gjordes på fler ST-läkare i akut sjukvården. Förberedelserna för ett nytt sjukhus i Malmö påbörjades och en ny vårdbyggnad i Helsingborg började byggas. Antalet anställda i Region Skåne ökade med drygt tusen. Kollektivtrafiken utvecklades med nya busslinjer på landsbygden och Pågatåg till Trelleborg och Halmstad. Genom nya lösningar som använder den senaste smarta tekniken har servicen till resenärerna förbättrats. Region Skåne tog det ledande ansvaret för flera stora frågor inom det regionala utvecklingsområdet. Region Skåne tog initiativet till ombildandet av Öresundskomiteen till Greater Copenhagen and Skåne Committee. Vi medverkade vidare till att bilda föreningen Regionsamverkan Sydsverige. Syftet är att stärka samarbetet mellan de sydsvenska regionerna. Tillsammans med sju av Skånes större kommuner antogs en överens- deringar som vi tillsammans tagit fram för Region Skåne: Välkomnande, Drivande, Omtanke och Respekt. Med dessa ord som ledstjärna i sitt bemötande, gentemot både patienter, resenärer, medborgare och arbetskamrater, kommer var och en av oss att bidra till en fungerande och framgångsrik organisation som kan möta utmaningarna på alla områden även ekonomi. Alf Jönsson Regiondirektör foto: bengt flemark 3

Detta är Region Skåne Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården i Skåne och har dessutom ett ansvar för utvecklingen av näringsliv, kommunikationer, kultur och samarbete med andra regioner i och utanför Sverige. Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. Samarbete med kommunerna och andra landsting samt med andra regioner i och utanför Sverige är en viktig dimension i arbetet. Region Skånes roll är att verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft för Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och högskolor samt organisationer och individer. En vanlig dag i Skåne foto: malin lauterbach föds 43 barn. besöker 10 044 skåningar en läkare. besöker 14 758 skåningar en annan vårdgivare än läkare. skrivs 485 skåningar in i sluten vård. flyttar 114 personer till och 85 från Skåne. blir vi 40 skåningar fler. är 190 nationaliteter representerade bland skåningarna. görs 32 000 tågresor över Öresund med Skånetrafiken. görs 309 000 resor med buss. Skåningarnas vårdkonsumtion Skåningarna gjorde cirka 3,6 miljoner läkarbesök under 2015. Detta innebär att skåningarna i genomsnitt besökte läkare cirka 4 gånger under året. Läkarbesök totalt 3 666 064 Läkarbesök per invånare 4 Övriga besök totalt 5 386 811 Övriga besök per invånare 7 Vårdtillfälle totalt 176 857 Vårdtillfälle per 1000 invånare 217 foto: jenny brandt Skåningarnas kollektivresor 158,8 miljoner resor gjordes med Skånetrafiken under 2015. Drygt hälften av dessa var med stadsbuss, medan resor med regional busstrafik uppgick till 32,6 miljoner och resor med regional tågtrafik landade på 44,8 miljoner. Antalet resande ökade med 5 procent jämfört med 2014. foto: malin lauterbach Regional busstrafik 21 % Öresundståg 14 % Pågatåg 14 % Stadsbusstrafik 50 % Serviceresor 1% 4 förvaltningsberättelse

Region Skånes ekonomi 2015 Resultatet 2015 blev ett överskott på 32 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader uppgår till 41 miljarder kronor. Den största kostnaden är personal som utgör nästan hälften. Så här finansierades Region Skåne Skatteintäkter och statsbidrag 80,6 % Patientavgifter inom hälso- och sjukvård 1,1% Biljettintäkter från kollektivtrafiken 6,5 % Försäljning av sjukvård 2,6 % Övriga intäkter 9,2 % Miljarder kronor Region Skånes kostnader 18 16 18,6 45% 14 12 10 8 6 4 2 0 Personalkostnader 9,5% Läkemedel 4,9 3,9 3,8 12% Köpt vård 9% Köpt trafik 10,0 24,5 % Övriga kostnader Så här använde Region Skåne pengarna Somatisk vård 51 % Primärvård 16 % Skånetrafiken 7 % Regional utveckling 2 % Tandvård 2 % Läkemedel inom läkemedelsförmånen 8 % Övrig hälso- och sjukvård 5 % Psykiatrisk vård 8 % Övriga kostnader 1 % Anställda inom Region Skåne Sjuksköterskor 31 % Region Skåne är en av Sveriges största arbetsgivare med 33 435 anställda. De allra flesta är anställda inom hälsooch sjukvården. Ungefär hälften av alla anställda är sjuksköterskor, undersköterskor eller motsvarande. foto: christiaan dirksen Administrativ personal 14 % Tandvårdspersonal 4 % Läkare 13 % Undersköterskor skötare 18 % Medicinska sekreterare 6 % Övrig vårdpersonal 9 % Övrig personal 5 % Största arbetsplats är Skånes universitetssjukvård med verksamheter i Lund och Malmö där mer än var tredje anställd jobbar. Under 2015 ökade antalet anställda med 1 062. Region Skånes politiska organisation Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutande församling. Fullmäktige har 149 ledamöter som väljs direkt av Skånes invånare vart fjärde år. Regionfullmäktige beslutar i de stora övergripande frågorna för Region Skåne, bland annat budget, skattesats och patientavgifter. Regionfullmäktige väljer samtliga ledamöter i styrelse, revision och nämnder. Patientnämnd Arvodesberedning Folkhälsoberedning Regionfullmäktige Arbetsutskott Revision Valberedning Sedan 2015 styrs Region Skåne av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Tillsammans har de 62 av de 149 platserna i regionfullmäktige. Den politiska oppositionen består av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Krist demokraterna och av Vänster partiet och Sverigedemokraterna. Demokratiberedning Handikappberedning Habiliterings- och hjälpmedelsnämnd Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnd Upphandlingsstrategiutskott Beredning för framtidens sjukvård Kollektivtrafiknämnd Regionstyrelsen är Region Skånes regering. Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region Skånes intressen och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Regionstyrelsen utses av regionfullmäktige. Regional utvecklingsnämnd Kulturnämnd Sjukvårdsnämnd Sus Sjukvårdsnämnd Sund Sjukvårdsnämnd Kryh Beredningen/ utskottet för psykiatri, primärvård och tandvård Servicenämnd Personalnämnd förvaltningsberättelse 5

Ögonblick från året som gått foto: jenny brandt Januari Metabolt centrum, som ska ge diabetesvård och forsk - ning i världsklass, bildas. Centret knyter samman världs - ledande forskning, utbildning, näringsliv och hälso- och sjukvård och ska utveckla världens bästa diabetesvård. Region Skåne får revisionsbyråns PWC:s pris för bästa årsredovisning 2013. Mars Nya riktlinjer för offentligt finansierad assisterad befruktning införs vid Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC) på Sus. För majoriteten av patienterna vid RMC innebär det fler chanser att bli gravid. Maj Skåneleden får nytt koncept för ökad attraktion. Ett nytt regionalt skyltkoncept rullas ut på Skåneleden. Region Skåne och Google har gjort det enklare för skåningar och turister att upptäcka Skåneleden i Google Street View. Minneskliniken i Lund vinner utmärkelsen Guld skalpellen, som årets förnyare i sjukvården. Hälsostaden Ängelholms mobila akutteam vinner Diabasen, en ut märkelse för goda resultat inom sjukvården. Under året vinner även Vårdcentralen Tåbelund Glasäpplet, en utmärkelse som belönar kreativitet, kvalitet och förbättringar inom primärvården. foto: moa skimutis Februari Skånes universitetssjukhus (Sus) installerar Xi-robotar i Lund och Malmö. Robotarna innebär ett skonsammare och ofta kortare postoperativt förlopp för patienten. Under året fick även Helsingborgs lasarett en ny operationsrobot. Sus pacemakeroperationer flyttas till Centralsjukhuset i Kristianstad, vilket har gett resultatet att det idag inte är någon kö till dessa operationer i Region Skåne. De mest komplicerade pacemakeroperationerna utförs fortfarande på Sus. April Under våren 2015 börjar förberedelserna för ett nytt sjukhus i Malmö. I slutet av året tas även för sta spadtaget för ny vårdbyggnad på sjukhusområdet i Helsingborg. Jätteroboten Wasplab, världens just nu största installation i sitt slag, kommer på plats på Klinisk mikrobiologis laboratorium i Lund. Högre patientsäkerhet och förbättrade provflöden är några av vinsterna. foto: roger lundholm Juni Öresundsregionen blir europeiskt centrum för forskning kring reproduktion. EU investerar drygt 70 miljoner kronor i det dansksvenska hälsoprojektet ReproUnion. Målet är att med hjälp av ledande forskning och sjukvård förebygga och behandla barnlöshet. Juli Patienter inom Skånes vuxenpsykiatri får tillgång till sina journaler på nätet. Skåne blir därmed först i landet med denna e-tjänst för psykiatripatienter. Oktober Det blir ett nytt rekordår för besöksnäringen i Skåne. Drygt 94 000 fler utländska gästnätter i Skåne jämfört med samma period året före. Besökare från Danmark, Tyskland och Indien är de grupper som ökar mest. Ortopedin i Hässleholm-Kristianstad-Ystad och Barnnefrologiverksamheten, Skånes universitetssjukhus tilldelas Skåne Centre of Excellence in Health för sina framgångar att kombinera kliniskt arbete av hög klass med patientnära forskning på internationell nivå. December Region Skåne satsar 468 miljoner kronor på ökad tillgänglighet. Syftet är att kapa köerna och frigöra vårdplatser. Den 13 december invigs Hallandsåstunneln, vilket knyter ihop kollektivtrafiken mellan Skåne och Halland. Samma dag öppnar pågatågstrafiken till Trelleborg, Västra Ingelstad och Östra Grevie. Se filmen. Augusti En genomlysning av vuxenpsykiatrin startas efter att en rad tecken på att missförhållanden framkommit. September Region Skåne förvärvar sex nya vindkraftverk i Hultsfreds kommun. Vindkraften kommer att täcka cirka 40 procent (54 GWh/år) av Region Skånes elbehov under de närmaste 20 åren. foto: kennet ruona November Clownronden får Region Skånes kultur - palett 2015 för sitt arbete på barnklinikerna. Region Skånes kulturpris går till konstnärerna Elin Lundgren och Petter Pettersson. Förslaget om en incheckningsapp till nytta för både patient och verksamhet blir årets vinnande koncept i Förenklingskommissionens idétävling för medarbetare i Region Skåne. Skånes befolkning passerar 1,3 miljoner människor. Malmö kommun ökade mest med 3 474 personer. foto: daniel larsson 6 förvaltningsberättelse

Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi utgår från målbilden om Det öppna Skåne och siktar mot 2030. Den innehåller fem prioriterade ställningstaganden med ett antal delstrategier, samt några mätbara mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt foto: peter birch Regionfullmäktige tog ett enhälligt beslut om att anta utvecklingsstrategin i juni 2014. Under 2015 har arbetet handlat om att förverkliga utvecklingsstrategin. Region Skånes uppdrag är att realisera sin del av genomförandet via befintlig verksamhet, så som till exempel planering av infrastruktur, utveckling av näringslivet, dialog om fysisk planering och ökat bostadsbyggande, stärkt matchning på arbetsmarknaden, stärkt miljö- och klimatarbete m m, men också att ansvara för uppföljning och utvärdering. Region Skåne har också ansvar för att driva processen med ökad samhandling framåt och ta initiativ till olika mötesarenor, samarbeten och gemensamma projekt. Utvecklingsarbetet sker öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog med Skånes utvecklingsaktörer: de skånska kommunerna, statliga myndigheter, högskolor och uni - ver sitet, näringslivs- och branschorganisationer samt idéburna organisationer. Styrsystem och principer Strategikartan skapar ramverket Nöjda medborgare är det primära målet för Region Skåne. Hög legitimitet och stort förtroende för den skattefinansierade verksamheten kräver god kvalitet och kundnytta i de tjänster som Region Skåne erbjuder. Strategikartan beskriver vision, verksamhetsidé, kännetecken och mål. Den skapar ramverket för prioriteringar och utgör en röd tråd genom hela budget- och uppföljningsprocessen. Strategikartan är indelad i fyra olika perspektiv, vilket skapar helhetssyn och möjliggör tydlig styrning och ökad delaktighet från politiskt beslut till praktiskt genomförande. Till varje perspektiv sätts mål. Inom ramen för de olika perspektiven beskrivs vad som ska göras för att uppnå målen. Medborgarperspektivet speglar de förväntningar och behov som olika intressenter har. Verksamhetsperspektivet beskriver hur resurserna ska användas för att nå målen. Medarbetarperspektivet beskriver hur medarbetarnas kompetens ska tillvaratas. Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Skåne ska hushålla med tillgängliga resurser. Region Skånes sex övergripande mål (Nöjda medborgare, En effektiv verksamhet med hög kvalitet, En drivande utvecklingsaktör, Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare, Verksamhet och resul - tat i fokus samt Långsiktigt stark ekonomi) bryts ned i delmål och mätbara måltal för verksamheten. Med mål avses vad som särskilt sätts i fokus under budgetåret och planperioden. Mål tal anger ambitionsnivån för det vi mäter och följer upp. Det kan handla om en ökning från ett nuläge eller uppfyllelse av en procentuell nivå. Regionstyrelsens uppsiktsplikt och intern kontroll Regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av Region Skånes angelägenheter och övervaka övriga nämn- förvaltningsberättelse 7

ders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i Region Skånes bolag och därvid uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på Region Skånes utveckling och ekonomiska ställning. Uppsiktsplikten fullgörs bland annat genom att begära in uppföljningar och prognoser från olika nämnder, styrelser och bolag. I uppsiktsplikten ingår också att säkerställa att Region Skåne har en väl fungerande intern kontroll. Löpande uppföljning Nämnder, förvaltningar och bolag har ansvar för att löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt att vidta åtgärder för att korrigera befarade avvikelser. Månads- och delårsrapporter Nämndernas och förvaltningarnas uppföljningar sammanfattas i månads- och delårsrapporter som delges regionstyrelsen. Prestationer, resultat och effekter av verksamheten samt prognoser, analyser och kommentarer ska framgå. Vid behov ska åtgärdsplaner för att rätta till eventuella avvikelser redovisas. Delårsrapporten för januari-augusti är en fördjupad uppföljning av årsredovisningskaraktär. Bokslut och årsredovisning Efter årets slut upprättas ett bokslut med resultat- och balansräkning med bilagor och specifikationer. I årsredovisningen görs en sammanfattande uppföljning av årets verksamhet som redovisas för region fullmäktige. Intern kontroll Intern kontroll ingår som en del i region - styrelsens uppsiktsplikt och ska säkerställa: ändamålsenlig och effektiv verksamhet tillförlitlig ekonomisk rapportering efterlevnad av gällande lagar och förordningar Intern kontroll påverkar alla delar av organisationen. Den är inte begränsad till uppföljning av ekonomi utan ingår som en del av systemet för styrning och ledning. Nämnder, förvaltningar och bolag har genomfört kontroller i enlighet med de av regionstyrelsen beslutade interna kontrollplanerna för 2015. Rapporterna visar att arbetet med intern kontroll vävts in i den övriga styrningen och utgått från respektive verksamhets uppdrag. Utfallet av rapporterna under 2015 har inte föranlett korrigerande eller andra åtgärder från regionstyrelsens sida annat än vad som görs inom det löpande styr- och ledningssystemet. Risk- och sårbarhetsarbete Region Skåne ska enligt lag utse en krisledningsnämnd och för varje mandatperiod besluta om en plan för hantering av extraordinära händelser utifrån en regional risk- och sårbarhetsanalys. Region Skånes risk- och sårbarhetsanalysrapport 2015 redovisades i oktober till Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen Skåne. Läs mer. I november beslutade regionfullmäktige om mandatperiodens Krishanteringsplan för Region Skåne 2015-2018. Läs mer. Krisledningsnämnden aktiverades inte under året men genomförde en övning i enlighet med den nya krishanteringsplanen i december 2015. God ekonomisk hushållning Region Skåne har i budget 2015 med plan för 2016-2017 beslutat om sex övergripande mål, som ska leda till god ekonomisk hushållning. Målen, som kan bestå av olika delmål, följs upp genom måltal. En samlad analys görs över måluppfyllelsen utifrån skalan grön (3 poäng), gul (2 poäng) och röd (1 poäng) samt pilar som anger utvecklingsriktningen. Måluppfyllelsen visas med färger och förändringen med pilar i strategikartan med tillhörande tabeller, vilket är en vidareutveckling jämfört med tidigare år. Grön färg anger att målet är uppfyllt, gul färg att det delvis är uppfyllt och röd färg att det inte är uppfyllt. Pilarna visar förändringar mellan de olika färgintervallen jämfört med föregående år, där pil uppåt anger förbättring, pil neråt anger försämring och pil åt sidan anger oförändrat läge. Bedömningen görs utifrån genomsnittsberäkningar, där delmålen utgör grund för bedömning av målen, och målen sedan utgör grund för bedömning av de övergripande målen. Slutligen beräknas ett sammantaget värde som genomsnitt av de bedömningar som har gjorts av de övergripande målen. För målen Nöjda medborgare blir bedömningen delvis uppfyllt/oförändrat och för Effektiv verksamhet med hög kvalitet blir bedömningen delvis uppfyllt/försämrat. Avseende målet att Region Skåne ska vara En drivande utvecklingsaktör blir bedömningen uppfyllt/ oförändrat. Målet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare bedöms som delvis uppfyllt/oförändrat, och detsamma gäller för målet Verksamhet och resultat i fokus. För att Region Skåne ska fullgöra sitt uppdrag behövs det en Långsiktigt stark ekonomi. För detta mål blir bedömningen ej uppfyllt/försämrat, och inget av delmålen för resultat och finansiering uppnås. Den samlade bedömningen är att det behövs ytterligare förbättringar för att Region Skåne ska anses ha en god ekonomisk hushållning. Grunden för detta uttalande är att genomsnittet av bedömningarna för de övergripande målen blir delvis uppfyllt/oförändrat (1,9 poäng). Läs mer om god ekonomisk hushållning i avsnittet Ekonomi. 8 förvaltningsberättelse

Strategikarta 2015-2017 från vision till mål Människor ska bemötas med respekt. Kunskapsstyrningen ska öka. Patienternas makt ska öka. Produktiviteten ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Förtroendet ska öka. * Tillgängligheten ska öka. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Patientsäkerheten ska vara hög. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Nöjda medborgare Europas mest innovativa region 2020. Den kliniska forskningen ska öka. Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. MEDBORGARPERSPEKTIVET SKÅNE livskvalitet i världsklass VERKSAMHETSPERSPEKTIVET T En drivande utvecklingsaktör Fritt från fossila bränslen 2020. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska årligen utgöra minst en procent av de samlade intäkterna. EKONOMIPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka. Långsiktigt stark ekonomi Verksamhet och resultat i fokus Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. *Måluppfyllelse 2014 var målet delvis uppnått och skulle ha gul markering, men fick av misstag grön. Därför ska pilen 2015 peka åt sidan och visa oförändrat läge. Vision Skåne livskvalitet i världsklass. Långsiktiga mål Skåne ska vara Europas mest innovativa och attraktiva region 2020. Skåne ska vara fossilbränslefritt 2020. Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Kännetecken Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna. Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet, öppenhet och empati. Måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är ej uppnått Redovisning ej möjlig Utvecklingsriktning Förbättring jämfört med tidigare år Oförändrat läge jämfört med tidigare år Försämring jämfört med tidigare år förvaltningsberättelse 9

Strategikarta 2015 2017 uppföljning av mål Uppföljning av mål MEDBORGARPERSPEKTIVET Mål: Nöjda medborgare Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etablering i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och sam arbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på våra tjänster är god. Mål Uppföljning Befolkningens förtroende för vården: 64 %. Medborgarnas förtroende för den skånska vården är stabilt men är något lägre än i riket. Ensamstående med barn samt kvinnor är exempel på grupper som rapporterar ett lägre förtroende än genomsnittet. Förtroendet ska öka. Saknas frågor om förtroende. Har ersatts av andra frågor som fångar upp förtroendedimensionen. Nöjd kundindex för Skånetrafiken: 62 %. Ny leverantör av Nationell patientenkät (NPE) har upphandlats. Metod, frågor och svarsskalor har ändrats jämfört med tidigare. Årets mätning utgör en nollmätning och jämförelser bakåt är ej möjliga. Målet om nöjdare kunder uppnås inte. Cirka 61 % av kunderna är nöjda. Samarbetsparterns helhetsbetyg på Region Skåne. Befolkningens upplevelse av tillgänglighet till vården: 76 %. Regional utveckling: Totalbetyg 69 i Nöjd samarbetsindex (NSI) är en förbättring med 4 betygsenheter från 2014. Kultur: Nöjdhet 100 % enligt enkät. Andelen som anser sig ha tillgång till rätt vård har sjunkit något mer i Skåne än i riket i övrigt. Ensamstående med barn och personer med utomnordisk bakgrund är mindre nöjda än genomsnittet. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Resultat 2015: 82 % av patienterna i primärvården i Skåne är positiva vad gäller tillgänglighet. Samarbetspartners nöjdhet med tillgänglighet. Öka medborgarnas tillgänglighet till arbete: tio dagliga resmöjligheter till regionalt centrum inom 60 minuter: 91,5 % Ny leverantör av NPE har upphandlats. Metod, frågor och svarsskalor har ändrats jämfört med tidigare. Årets mätning utgör ett utgångsläge och jämförelser bakåt är ej möjliga, därför visas resultat 2015. Regional utveckling: Betyget 76 avseende tillgänglighet i NSI 2015 är en förbättring med 3 betygsenheter från 2014. Kultur: Nöjdhet 100 % enligt enkät. Ökning från 89,7 % till 90,2 % jämfört med 2014. Ökningen beror till 70 % på migration och urbanisering. Resandeökning inom kollektivtrafik: 3 6 %. Resandet med Skånetrafiken ökar med 4,6 %. Stark tillväxt i stadstrafiken i Lund och Malmö samt med Pågatågen. Tillgängligheten till Region Skånes verksamhet och lokaler. 100 % av så kallade enkelt avhjälpta hinder ska avlägsnas i publika lokaler/platser. Här avses pågående arbete med skyltning av Region Skånes lokaler. Målet 40 % efter 2015 är uppnått. 10 förvaltningsberättelse

Strategikarta 2015 2017 uppföljning av mål MEDBORGARPERSPEKTIVET Mål Uppföljning Andelen personer med låg fysisk aktivitet ska minska. 13,2 % kvinnor och 15,6 % män har låg fysisk aktivitet. Förbättring totalt från 2000 2012, framförallt i åldern 18-44 år. Högre andel med låg fysisk aktivitet bland utlandsfödda. Andel med låg fysisk aktivitet högre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. Andelen dagligrökare ska minska. 15,4 % kvinnor och 14 % män röker. Förbättring från 2000 2012 oavsett kön. Högst andel dagligrökare bland män utanför arbetsmarknaden samt bland män födda utomlands. Andelen dagligrökare i Skåne är i nivå med riket. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Andelen personer med psykisk ohälsa ska minska. 20,4 % kvinnor, 15,7 % män har psykisk ohälsa. Andel av personer med låg tillit till andra människor ska minska. 38,2 % kvinnor, 36,1 % män har låg tillit. Försämring sedan 2008. Uppvisar en åldersgradient bland vuxna med mer besvär ju lägre ålder. Störst ökning bland män 18-34 år och medelålders kvinnor. Andelen i Skåne är högre än riksgenomsnittet Oförändrad sedan 2008, men förbättring sedan 2004. Bland män ses negativ utveckling i åldern 18-44 år mellan 2008 2012. Fortfarande sämst situation bland de utanför arbetsmarknaden. Andel av personer med lågt socialt deltagande ska minska. 40 % kvinnor, 42,4 % män har lågt socialt deltagande. Försämring sedan 2008. Andelen ökar med stigande ålder. Stora socioekonomiska skillnader. Lägst bland långtidssjukskrivna och arbetslösa. Andelen är lägre i Skåne än riksgenomsnittet Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka. Kunskap om Region Skånes ansvarsområden. Genom dialog få fördjupad förståelse för resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. Kännedomen om Region Skånes ansvar för hälso- och sjukvården är stabilt stor men når inte målet 90 %. Kännedom om ansvaret för Skånetrafiken är ökande och når målet 65 %, om styre når inte målet 50 %. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Andel av befolkningen som minst en gång per kvartal har besökt kulturaktivitet enligt Riks-SOM. Enligt Kulturvaneunderssökning 2014 är skåningarna mer kulturellt aktiva. Ny undersökning görs under 2016 VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål: En effektiv verksamhet med hög kvalitet Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är våra uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas så att vi får bästa möjliga resursanvändning. Mål Människor ska bemötas med respekt. Kunskapen ska öka bland våra anställda om lika rättigheter och möjligheter. Uppföljning Kunskap om lika rättigheter ingår bland annat i ledarskaps- och introduktionsutbildningar, som når allt fler medarbetare. Uppföljningsmodeller utarbetas, i nuläget ej möjligt att mäta utvecklingen. Pågående arbete ger ingen grund för att konstatera en förändrad måluppfyllelse forts förvaltningsberättelse 11

Strategikarta 2015 2017 uppföljning av mål forts VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål: En effektiv verksamhet med hög kvalitet Mål Uppföljning All information ska vara lättillgänglig. Patienter ska kunna kommunicera med vården med hjälp e-tjänster mot - svarande det de kan göra på telefon. Alla invånare i Skåne har möjligheter att nå delar av sin journalinformation digitalt, gäller dock ej barn 13-18 år. Patienternas makt ska öka. Utveckla ehälsa. Tidbok online: 9 pilotkliniker, införandestart primärvården hösten 2015. Journalen: Mer tillgänglig information för patienten. Fler mottagningar erbjuder e-tjänster. Antalet e-tjänster ökar. Utveckla mobil vård. Den mobila ungdomsmottagningen har fortsatt som planerat och i samma omfattning. Detta är säkrat genom politiskt beslut i frågan. Systematiskt arbete med nya riktlinjer och metoder inom hälso- och sjukvården, inkluderat uppföljning och utvärdering. Arbetet pågår för att utveckla metodik för mottagande, framtagande, uppdateringar och uppföljning av riktlinjer och vårdprogram. Nya vårdprogram har tagits fram och två implementeringsprojekt pågår. Kunskapsstyrningen ska öka. Kunskap om medborgarnas behov som underlag för ett långsiktigt prioriteringsarbete i öppen dialog. Systematiskt arbete för att verksamheterna ska genomsyras av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet. Arbetet med att identifiera förändringar i behovsbilden har utvecklats 2015. Stort engagemanget från sakkunniggrupper, epidemiologi och Registercentrum Syd samt sjukvårdsförvaltningarna. Utbildningar i motiverande samtal och levnadsvanors betydelse vid vissa hälsotillstånd. Målen för utbildning om levnadsvanor har ej uppnåtts. Stöd till patienter att förändra levnadsvanor har minskat. Utveckla nya metoder och verktyg för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet. Indikatorer kopplade till utvecklingsstrategin framtagna, finns i Hur har det gått i Skåne?. Utvecklar metod att mäta regional utveckling. Kulturdatabasen utbyggd för redovisning av folkbildning. Regionala och nationella krav inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. Endast 2 av 6 tillgänglighetsmål uppnådda. Barn- och ungdoms psykiatri: Första besök inom 30 dagar. Specialistvården: Första besök inom 60 dagar. Tillgängligheten ska öka. * Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till 2025. Kollektivtrafikens punktlighet ska öka. Kollektivtrafiken tar marknadsandelar från bilen. Skånetrafiken ökar marknadsandel till 28 % (motorburna resor). Uppgång med 2 % jämfört med 2014 positiv trend som saknas i övriga landet. Bättre punktlighet i ett av fyra trafikslag. Trots bristerna i infrastrukturen ökar punktligheten för Pågatågen. Öresundstågen positiv utveckling, stadstrafiken oförändrat och Regionbusstrafiken ökar något, men inget av trafikslagen når mål. Insatserna för ökad tillgänglighet till kulturen ska förstärkas. Information och workshop under 2015 om ökade krav på tillgänglighet för organisationer med verksamhetsbidrag. Kartläggning följer Kulturrådets krav på tillgänglighet med bäring på 2016. Patientsäker heten ska vara hög. Nollvision ska gälla avseende vårdskador. Regionala och nationella krav ska uppnås. Regionövergripande patientsäkerhetsrelaterade mått ungefär som 2014. Når inte uppsatta mål avseende patientsäkerhet, exempelvis trycksår. Ytterligare information i regionens patientsäkerhetsberättelse. Produktiviteten ska öka. Nyckeltal ska tas fram under året. Aktiviteter påbörjade för att se över hur det nya begreppet arbetad tid kan användas i nyckeltal. *Måluppfyllelse 2014 var målet delvis uppnått och skulle ha gul markering, men fick av misstag grön. Därför ska pilen 2015 peka åt sidan och visa oförändrat läge. 12 förvaltningsberättelse

Strategikarta 2015 2017 uppföljning av mål VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål: En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag. Mål Uppföljning Systematiskt ledningsarbete för innovation på alla nivåer. Det interna ledningsarbetet för innovation behöver fortsatt utvecklas, även om allt fler förstår betydelsen av innovation. Europas mest innovativa region 2020. Samtliga verksamheter inom Region Skåne ska känna till den internationella innovationsstrategin för Skåne. Under begreppet Green Valley ska Region Skåne etablera fler, samt fördjupa etablerade samarbeten med näringsliv och forskning för utveckling av produkter, tjänster och lösningar som bidrar till Region Skånes miljöoch energieffektiviseringsmål. Innovationsstrategin är väl känd. Finns i utvecklingsstrategin. De tre innovationsområdena börjar bli välförankrade. Antalet samarbeten utvecklas kontinuerligt, dels inom ramen för Sustainable Business Hub, dels inom ramen för de innovationsplattformar som Vinnova medfinansierat i Malmö och Lund. Påbörja arbetet för att kunna mäta forskningstid som är schemalagd samt registrering av akademisk utbildning. Arbetet påbörjat med Sus som pilot. Möjligt att registrera akademisk examen samt att följa kostnader per projekt, som forskningstid. Övriga förvaltningar samverkar, systemen likställs under 2016. Den kliniska forskningen ska öka. Påbörja arbetet för att kunna mäta antal publikationer. Varje förvaltning inom hälso- och sjukvård har en forskningskompetens (minst disputerad) i förvaltningsledningen med ansvar för forskningsfrågor. Region Skåne inväntar ett nationellt arbete inom ramen för utvärdering av universitetssjukvården, som förväntas bli klart under våren 2016. Efter detta kan egen databas byggas. Alla sjukvårdsförvaltningar har en utsedd forskningschef eller forskningsansvarig. I alla förvaltningar utom en är denna med i förvaltningsledningen. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Uppväxlingseffekt av varje insatt krona. Åtgärd: Formerna för dialog med kommunerna ska utvecklas. Regional utvecklings uppväxlingsmått, 1,7 gånger (2014: 1,3 gånger), är jämförelsevis lågt. Beror på att räkenskapsåret sammanfaller med början av en ny strukturfondsperiod. Kulturs uppväxlingsmått 3,85 (2014: 3,3 gånger). Kultur: Samverkansavtal med Lunds universitet, Ung kraft: Seminarium och forskningsavtal med sociologiska institutionen. Regional utveckling: Skånesamtalen, alla kommuner träffades vid 9 tillfällen. Hälso- och sjukvård: Förhandlingar om avtal pågår. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Indikator ska tas fram under året. Indikator klar Konstsamlingens synlighet: Andel av Region Skånes lokaler som har regionägd konst. forts förvaltningsberättelse 13

Strategikarta 2015 2017 uppföljning av mål forts VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål: En drivande utvecklingsaktör Mål Fritt från fossila bränslen 2020. 2015 ska minst 75 % av värmeenergin vara fossilbränslefri. 2015 ska minst 70 % av alla transporter ske med fossilfria drivmedel. Uppföljning Andelen fossilfritt innehåll i levererad fjärrvärme har ökat sedan 2014, nu 87 %. Totalt 69 % fossilfri energi i transporter baserat på 70 % för allmän kollektivtrafik, 44 %* för särskild kollektivtrafik samt 52 % för drivmedel i egna transporter inklusive ambulanser. MEDARBETARPERSPEKTIVET *Denna siffra baseras på energiförbrukning och bränslemix för maj månad 2015 och är sedan extrapolerad på helåret. Mål: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, spännande och utvecklande arbeten. Kunskapsutveckling och innovation ska premieras. Mål Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka. Uppföljning Arbetet pågår utifrån resultatet av 2014 års medarbetarundersökning. Pågående arbete ger ingen grund för att konstatera förändrad måluppfyllelse. Nästa regionövergripande undersökning görs hösten 2016. Mål: Verksamhet och resultat i fokus Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna, och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka. Arbetet pågår utifrån resultatet av 2014 års medarbetarundersökning. Pågående arbete ger ingen grund för att konstatera förändrad måluppfyllelse. Nästa regionövergripande undersökning görs hösten 2016. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Antalet vakanser inom definierade större brist - om råden ska minska med 20 % under 2015. Fyra större bristområden med obalans: grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor. Läkare: allmänmedicin, psykiatri. Specialistsjuksköterskor: I stort samma brist som 2014. För grundutbildade sjuksköterskor är bristen större än 2014. Läkare: I allmänmedicin minskad brist med 16 %, för psykiatriker ökad brist, 3 %. EKONOMIPERSPEKTIVET Mål: Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva. Mål Resultatmål Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst 2 % av de samlade intäkterna från skatt, kommunal ekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska årligen utgöra minst 1 % av de samlade intäkterna. Uppföljning Resultatet motsvarar 0,1 % av de samlade intäkterna. För att det långsiktiga resultatmålet ska nås krävs ett resultat på drygt 2 000 Mkr för åren 2016 2017, vilket är högst osannolikt. Finansieringsmål Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 %, fastigheter till minst 50 % och tåg och bussar till minst 40 %. Självfinansieringsgraden i förhållande till målen för investeringarna uppgår till 95 %. 14 förvaltningsberättelse

Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgar- & Verksamhetsperspektivet Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål foto: mickael tannus Tillgänglighet och dialog bygger förtroende Region Skåne för löpande dialog med befolkningen kring alla sina ansvarsområden. Målet är en god integrering av medborgardialogen i den politiska beslutsprocessen. Det är viktigt för människor att uppleva att de både kan och får vara delaktiga i samhällsutvecklingen, och därför kan dialogen bidra till både ökad framtidstro och ökad livskvalitet. Medborgarna både kan och vill bidra till Det Öppna Skåne 2030. Dialogen med invånarna i Skåne har skett i en rad olika sammanhang. I form av åtta dialoggrupper samtalade medborgare med representanter från Region Skåne om dels klimatfrågan, dels Region Skånes nya kulturplan. Vid Malmöfestivalen i augusti hade Region Skåne ett välbesökt tält, där förtroendevalda talade med festivalbesökare om en lång rad politiska frågor. Omkring 5 000 personer deltar i Skåne panelen, som är en webbaserad enkätfunktion där Region Skåne kan samla in synpunkter från skåningarna. Under året har tre olika enkäter, både om hälso- och sjukvårdsfrågor och om utvecklingen av Skåne, skickats ut till deltagarna i Skånepanelen. Andelen skåningar som upplever att de har tillgång till den vård de anser sig behöva har sjunkit något mer än vad den har gjort för riket i övrigt enligt Vårdbarometerns mätningar för 2015. Ensamstående med barn, personer med utomnordisk bakgrund och de med uni - versitets-/högskoleutbildning är mindre nöjda med tillgängligheten än genomsnittet. För att ändra denna bild i rätt riktning måste den faktiska tillgängligheten bli bättre. Trots detta är medborgarnas förtroende för den skånska vården stabilt och följer utvecklingen i riket, men liksom tidigare på en något lägre nivå. Ensamstående med barn samt kvinnor är två exempel på grupper som har ett lägre för- troende än genomsnittet. Dessa grupper upplever också i lägre grad att vården ges på lika villkor, det vill säga utifrån behovet av vård. Förutom det professionella omhändertagandet och bemötandet är det av fortsatt stor betydelse för skåningarnas förtroende för hälso- och sjukvården att man upplever att man har tillgång till den vård man behöver och att den ges på lika villkor utifrån behov. Både frågor och svarsskalor har genomgått en omfattande revidering i samband med att det blev en ny leverantör vid den senaste upphandlingen av Tillgång till sjukvård Förtroende för vården Kännedom om Region Skåne % 2013 2014 2015 84% 82% 80% 78% 76% 74% 72% Riket Källa: Vårdbarometern 68% 66% 64% 62% 60% 58% 56% Källa: Vårdbarometern Riket Region Skåne ansvarar för: Hälso- och sjukvård 94 87 87 Kollektivtrafik 66 64 69 Region Skånes politiska majoritet 40 48 42 Skåne Skåne Källa: Skånedialogsenkäten/Skåneenkäten 70% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 54% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 förvaltningsberättelse 15

Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgar- & Verksamhetsperspektivet Resultat från Nationell patientenkät (NPE) Andel positiva i: Dimensioner Region Skåne Riket Differens Primärvården Helhetsintryck 80 % 80 % 0 Information och Kunskap 74 % 74 % 0 Emotionellt stöd 74 % 74 % 0 Respekt och Bemötande 85 % 85 % 0 Tillgänglighet 82 % 83 % 1 Kontinuitet och Koordinering 70 % 70 % 0 Delaktighet och Involvering 74 % 74 % 0 Andel positiva i: Fem deltag. Dimensioner Region Skåne landsting Differens Akutmottagningar Helhetsintryck 83 % 81 % 2 Information och Kunskap 63 % 62 % 1 Emotionellt stöd 72 % 71 % 1 Respekt och Bemötande 81 % 80 % 1 Tillgänglighet 66 % 66 % 0 Kontinuitet och Koordinering 80 % 79 % 1 Delaktighet och Involvering 73 % 72 % 1 Medelkötid 1177 (minuter) 25 20 15 10 5 0 2015 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelkötiden har ökat något jämfört med 2014. Toppen i februari mars orsakades av ett stort antal inringande dessa månader. Nationell patientenkät (NPE). Detta omöjliggör jämförelser bakåt. Under 2015 genomfördes två större mätningar, dels av akutmottagningar, dels av primärvården. Läs mer. I den senaste primärvårdsmätningen hösten 2015 svarade strax över 20 000 patienter som besökt den skånska primärvården. Svarsfrekvensen var omkring 40 procent, vilket var en nedgång med cirka 10 procentenheter. Resultaten redovisas i Dimensioner, som är en sammanvägning av 2-5 frågor som är relaterade till respektive dimension. Region Skånes resultat följer övriga rikets, men har ett något lägre sammanlagt resultat vad gäller tillgängligheten. I Skåne var 82 procent positiva, jämfört med rikets 83 procent. Region Skånes resultat för tillgänglighet ligger mellan Stockholms läns 84 procent och Västra Götalands 80 procent positiva. Svarsfrekvensen för akutmottagningsmätningen var strax över 38 procent. Detta är minskning med nästan 10 procentenheter jämfört med tidigare mätning. Fem landsting deltog, med ett sam - manlagt ansvar för omkring 46 procent av rikets befolkning. Region Skånes resultat var genomgående bättre än snittet för de deltagande landstingen. Särskilt bra resultat blev det i dimensionen Helhetsintryck med 83 procent positiva, att jämföra med genomsnittet för de deltagande landstingen på 81 procent. NPE är frågor riktade till patienter. Vårdbarometern, där ett representativt urval av befolkningen svarar på frågor om vården, visar att Region Skåne har ett genomgående sämre resultat än genomsnittet i Sverige. NPE, där frågorna ställs enbart till patienter, motsäger detta och anger i stället att Region Skåne ligger på samma nivå som eller aningen högre än riket i övrigt. Antal besvarade samtal 1177 40000 38000 36000 34000 32000 2014 2015 30000 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1177 Vårdguiden på telefon Antalet inringande samtal minskade under året med ca sex procent, en tendens som ses i hela landet. 439 700 samtal besvarades, en minskning med 6 procent jämfört med 2014. Varje dag be - svaras i genomsnitt cirka 1 200 samtal. Det finns flera orsaker till minskningen. Samtalen är mer komplicerade eftersom allt fler av de inringande är multisjuka. Många behöver guidning i hur vården fungerar och vart man vänder sig. Under våren var det tekniska problem med inloggning i telefonisystemet för sjuksköterskorna. Dessa problem var i slutet av året betydligt färre. Andelen besvarade samtal är 75 procent, vilket är detsamma som 2014. Antalet inringande samtal är inte lika med antal personer som ringer; om det är kö väljer många att lägga på och ringa igen, eller att bli uppringd. Nationell patientöversikt (NPÖ) infördes under året. Jämfört med andra landsting och regioner är bemanningen lägre. Trepartssamtal för sjukvårdsrådgivning med tolk på arabiska och somaliska infördes 2013. Under året genomfördes 2 570 samtal, en ökning med 18 pro - cent jämfört med 2014. Antal tolksamtal 2013 2015 2013 2014 2015 300 250 200 150 100 50 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 16 förvaltningsberättelse

Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgar- & Verksamhetsperspektivet 1177.se Under 2015 gjordes 10,1 miljoner besök på webbplatsen 1177.se/skane, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med året före. Det är tydligt att kännedomen om 1177.se ständigt ökar, och allt fler användare söker kontaktuppgifter till vården via 1177.se. Innehållet utvecklades under 2015 med bland annat temat Våga berätta, riktat till barn och ungdomar, och information om den nya patientlagen. 1177 Vårdguidens e-tjänster E-hälsa och olika e-tjänster är ett viktigt utvecklingsområde när det gäller patienternas tillgänglighet, delaktighet och information. Vid utgången av 2015 hade 27 procent av Skånes invånare ett konto på Vårdguidens e-tjänster. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan året före. Antalet inloggningar var närmare 1,3 miljoner, vilket är en ökning med 77 procent. Den mest använda tjänsten var förnya recept 104 000 recept beställdes under 2015 via e-tjänsterna. Antalet ärenden ökade med 41 procent från året före, vilket främst beror på att 80 nya mottagningar har anslutit sig till e- tjänsterna, och att utbudet av tjänster har ökat. Journalen, tjänsten där patienten kan läsa sin egen vårdjournal, fick 52 000 nya användare under 2015. Det totala antalen inloggningar var här 480 500. På vardagarna gjordes drygt 1 500 inloggningar per dygn, på helgerna ungefär hälften så många. På ett fåtal mottagningar infördes tjänsten Tidbok online, där patienten själv kan boka tid i vårdens system. Tjänsten användes cirka 30 000 gånger, främst för att se redan bokade tider. 1 222 tidsbokningar och 4 415 ombokningar gjordes. Breddinförande sker. Tjänsten kommer att minska antalet bokningar per telefon, vilket ökar tillgängligheten och ger personalen mer tid för andra uppgifter. Beställningarna av hemtest av klamy - dia och gonorré ökade under året med 4 000, vilket innebär att drygt 18 000 kit för hemtest skickades ut 2015. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vårdcentralernas uppnådda/ ej uppnådda mål angående svarstid Antal som klarade målet för excellentnivå 90 % besvarade telefonsamtal inom 15 minuter Antal som inte klarade målet 90% besvarade telefonsamtal inom 2 timmar Kvartal 1 2 3 4 1 2 3 4 Utveckling vårdcentraler som klarat att besvara samtal inom 15 minuter respektive de som inte klarat att besvara samtal inom 2 timmar under 2015. Vårdcentralernas uppnådda/ ej uppnådda mål angående svarstid Antal som klarade målet för excellentnivå 90 % Telefontillgänglighet besvarade telefonsamtal inom 15 minuter på vårdcentraler Antal som inte klarade målet 90% besvarade En telefonsamtal mätning av inom vårdcentralernas 2 timmar tillgänglighet på telefon visar generellt en 40 35 tydlig förbättring av telefontillgängligheten för de flesta vårdcentralsenheter 30 25 under hela 2015. 20 Mätningen gjordes genom slumpmässiga kontrollsamtal under vårdcen- 15 10 tralernas öppettid. De enheter som i 5 genomsnitt svarade inom 15 minuter 0 fick en extra ekonomisk ersättning, medan Kvartal de 1som Kvartal dröjde 2 Kvartal mer 3än Kvartal två timmar fått ett 4 avdrag. Fler reser med Skånetrafiken Under 2015 ökade antalet resor med Skånetrafiken med drygt 7 miljoner. Det var en ökning med 4,6 procent och det totala antalet resor nådde 159 miljoner. Därmed uppfylldes Region Skånes mål, en ökning på 3-6 procent per år. Trenden med årliga ökningar har bestått sedan Region Skåne bildades 1999. Tillväxten var stark i stadstrafiken, som ökade med 6 procent. I både Lund, Malmö, Kristianstad och Hässleholm ökade stadsbusstrafiken kraftigt. Regionbusstrafiken ökade i stråken till och mellan de största städerna, ett bra exempel är Pendeln Osby-Broby- Kristianstad. Totalt gjordes 2,4 procent fler resor i regionbusstrafiken under 2015. Utbyggnaden av Pågatågen gav resultat, och resandet ökade med 9 procent. Bra men något mindre var ökningen av tågresandet till Danmark, som var Resandeutveckling Skånetrafiken miljoner resor 250 200 150 100 50 0 200 150 100 50 0 Totalt Regionbuss Totalt Stadsbuss Tåg Serviceresor 2000 2005 2010 2015 2020 miljoner resor Summa Regionbuss Mål 2020 Resandeutveckling Skånetrafiken Stadsbuss Tåg Serviceresor foto: Karl-Johan Hjertström förvaltningsberättelse 17

Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgar- & Verksamhetsperspektivet Skånetrafikens marknadsandelar 40% 35% 30% 25% 20% Gäller motorburna resor, källa: Kolbar Mål 2030 15% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4 procent. Resandet med Öre sundståg i Skåne visade en svag uppgång. Region Skånes långsiktiga mål om fördubblat resande till totalt 224 miljoner resor 2020, blir svårt att nå utan särskilda insatser. Det kräver en årlig ökning med 7 procent. Marknadsandelarna ökar Kollektivtrafiken i Skåne tar marknadsandelar från bilen. Skånetrafiken ökade 2015 marknadsandelarna till 28 procent, en uppgång med 2 procent jämfört med 2014. Det är en positiv trend som saknar motsvarighet i övriga landet. Region Skånes långsiktiga fördubblingsmål är att kollektivresandet ska stå för 40 procent av alla resor 2030. Kundernas syn på Skånetrafiken oförändrad Målet om nöjdare kunder infriades inte. 61 procent av kunderna var nöjda, vilket var sämre än 2014 då siffran var 62 procent. Framförallt kunderna i tågtrafiken, i synnerhet resande med Öresunds tåg, var mindre nöjda. Skånetrafiken fick sitt hittills bästa kundomdöme 2005 (79 procent). Verksamheten har därefter inte lyckats återskapa ett motsvarande läge. Skånetrafikens Nöjd-kund-index 85 80 75 Skåne 70 65 60 Riket 55 2000 2005 2010 2015 Analysen pekar ut trafikens bristande kvalitet och tillförlitlighet som de främsta skälen till den lägre kundnöjdheten. Region Skåne fokuserar på sina egna insatser och förutsätter att staten och kommunerna ska ta sin del av ansvaret. Kunderna var mer nöjda när de tillfrågades om hur man upplevt den senaste resan (79 procent positiva). I serviceresor som färdtjänst och sjukresa var 85 procent nöjda, vilket är oförändrat från 2014. Trafikens kvalitet i form av bättre punktlighet Bekväma och snabba resor ökar Skånetrafikens attraktivitet. Ett av målen handlar om att förbättra punktlighet, och 2015 infriades detta i ett av fyra trafikslag. Trots bristerna i järnvägsinfrastrukturen ökade punktligheten i Pågatågstrafiken till 89 procent. Öresunds - tågen visar en positiv utveckling jämfört med 2014 (82 procent) men når inte målet. Stadstrafiken ligger kvar på oförändrad punktlighet (85 procent) och även om regionbusstrafiken ökar något (83 procent) når man inte målet. Ett tåg räknas som försenat 4 minuter och en buss 3 minuter efter utsatt tid. Åtgärder för ökad framkomlighet i framför allt de större städerna krävs för att vända utvecklingen. Målet är att busstrafiken i så hög utsträckning som möjligt i framtiden ska ha egna körbanor. MalmöExpressen och utbyggnaden av Kristianstadlänken är bra exempel. God hälsa är grunden för ett bra liv Satsningar för jämlik och jämställd hälsa Regionstyrelsen beslutade om handlings - plan Ett socialt hållbart Skåne 2030, som är grunden för ett koncerngemensamt folkhälsoarbete. Under året bedrevs samverkan med externa aktörer, och Folkhälsoberedningen beviljade medel till kommunal samverkan. Ett nytt webbverktyg skapades för att öka tillgängligheten till Region Skånes folkhälsorapportering. Satsningen Skåne lyfter för Det öppna Skåne genomfördes i fyra kommuner för att synliggöra såväl lokala och regionala satsningar som samverkan med idéburen sektor. Idéburna organisationer med regionövergripande verksamhet som vill bidra till hälsosamma levnadsvanor och ett mer jämlikt och socialt hållbart Skåne fick stöd. Medel beviljades bland annat för att stimulera ett hälsosamt åldrande, främja goda uppväxtvillkor bland barn och unga, samt för hälso- och samhällskommunikation till nyanlända flyktingar. Öppna jämförelser Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser publicerar inte längre den stora rapport som i nästan 10 år kommit i slutet av året. Jämförelser kommer i stället att göras i Vården i siffror, en webb applikation som håller på att utvecklas. Av tillgängliga jämförelser för 2015 framgick att Region Skåne, liksom tidigare år, låg väl till vad gäller många medicinska resultat. Inom områdena hälsoinriktad hälso- och sjukvård, förtroende och patienterfarenheter samt tillgänglighet låg Region Skåne däremot sämre till jämfört med övriga landet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete I december antog hälso- och sjukvårdsnämnden Strategi för jämlik vård 2016-2018. Målet med strategin är att hälsooch sjukvården ska bidra till minskade skillnader i hälsa genom att erbjuda alla en vård på lika villkor, anpassat efter individuella behov och förutsättningar. Kunskapsstyrningen ska öka Region Skånes prioriteringsråd startade sin verksamhet under 2015 och hade fyra ordinarie arbetsmöten. Rådet består av tio ledamöter som nominerats av förvaltningarna samt två ledamöter ordförande och vice ordförande som rekryterats externt. Ordförande är Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen och ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. Under året yttrade prioriteringsrådet sig beträffande ny metod för fosterdiagnostisk (NIPT) samt ny metod för behandling av stroke (trombektomi). 18 förvaltningsberättelse

Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgar- & Verksamhetsperspektivet foto: roger lundholm, jenny brandt God tandvård förbättrar livskvaliteten Det finns ett tydligt samband mellan infektioner och inflammationer i munnen och olika allmänsjukdomar. Region Skånes mål är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv tandvård av god kvalitet. En utmaning inom tandvården är att minska ojämlikheterna. Det handlar till exempel om omotiverade skillnader mellan socioekonomiska grupper, geografiska områden samt mellan kvinnor och män respektive flickor och pojkar. Förebyggande arbete inom barn och ungdomstandvård När det gäller barn och ungdomar ligger Region Skåne strax under riket vad gäller kariesfria 3-åringar, men över vad avser andelen undersökta. För kariesfria 12- och 19-åringar syns samma mönster, men med en mindre skillnad vid 19 år. Hälsosamtal på vårdcentral Antalet åtgärder på vårdcentraler för att förbättra levnadsvanorna hos patienterna sjönk under 2015 med 35 procent. Av alla åtgärder i hälso- och sjukvården gjordes cirka 80 procent i primärvården. En orsak till nedgången kan vara att den målrelaterade ersättning som var knuten till rekommenderade åtgärder togs bort. Ersättningsmodellen var inte optimerad och behövdes utvecklas. Planen var att detta skulle göras inom ramen för handlingsplanen för det hälso - inriktade arbetet, men det fick stå till sidan för andra prioriteringar. Samordnade individuella planer inom psykiatri, inklusive missbruksoch beroendevården Totalt upprättade psykiatrin samt missbruks- och beroendevården 3 859 samordnade individuella planer under 2015, vilket var en ökning med 119 jämfört med 2014. Vårdkonsumtion Skåningarna gjorde drygt 9 miljoner sjukvårdsbesök under 2015, och vid 177 000 tillfällen fick de sjukhusvård. Totalt ökade vårdkonsumtionen (sluten - vård, läkarbesök, övriga besök, privat och offentlig vård) med 1,6 procent Samtal tobak Stöd sluta med tobak Stöd kring alkohol jämfört med 2014. Besöken i primärvården ökade med 2 procent, medan den somatiska vården minskade med 0,6 procent. Besöken hos övriga vårdgivare ökade mest, medan antalet läkarbesök hade en marginell ökning. Antalet besök i öppenvården ökade med 1,7 procent, medan slutenvården minskade med 3,4 procent. Det innebär att ett slutenvårdstillfälle ofta ersatts med flera öppenvårdsbesök. Andelen privat vård ökade något liksom tidigare år. Privat psykiatri ökade mest, med 12 procent jämfört med 2014. Den stora ökningen skedde bland annat på grund av vårdvalet för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO). Köpt vård i andra lansting ökade med 5 procent, från 57 000 vårdkontakter till 59 000. Samtal och stöd om levnadsvanor med patienter på vårdcentral 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Samtal alkohol Samtal om fysisk akt Stöd ökad fysisk akt Samtal om mat Stöd förändra mat 2014 2015 Fysisk akt på recept förvaltningsberättelse 19

Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgar- & Verksamhetsperspektivet I så gott som alla typer av vårdkontakter, vårdområden och vårdgivare var de flesta vårdtagarna kvinnor. Störst andel kvinnor hade privat primärvård med 62 procent. Privat psykiatri hade den lägsta andelen kvinnor bland sina vårdtagare, 48 procent. Kommuner med hög medelålder hade mest slutenvård i förhållande till antalet invånare. Lund, som hade lägst slutenvård per invånare, hade också den lägsta medelåldern. Sambanden mellan medelålder och antal vårdkontakter var inte lika tydlig i öppenvården. Där hade Simrishamn högst med 7,7 besök per invånare, medan Sjöbo hade lägst med 6,2. Åldersgruppen 65-89 år hade störst andel besök i slutenvården, medan åldern 0-4 år var störst i öppenvården. Patientsäkerheten fortsatt prioriterad Det förebyggande arbetet med att göra riskbedömningar och ta fram vårdplan avseende fall och trycksår ökade 2015 jämfört med 2014. I båda fallen nåddes den första målnivån. Även riskbedömningar avseende undernäring ökade och var i paritet med första målnivån. Här fanns dock en variation mellan förvaltningarna. Andelen patienter som har trycksår visade en liten förbättring jämfört med 2014, men är fortfarande alltför hög. 15 procent av de skånska patienterna hade ett eller flera trycksår, att jämföra med riksgenomsnittet 14 procent. Arbetet med att minska förekomsten av trycksår är prioriterat under 2016. Vårdrelaterade infektioner är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Region Skåne har bedrivit ett systematiskt förebyggande arbete, men totalt sett har det inte skett någon minskning under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade 2008, men har de senaste åren legat på 9 till 10 procent, vilket följer riksgenomsnittet. Under 2015 skrevs 349 recept ut per 1 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 2014. Minskningen var tydligast när det gäller recept till barn, och minskningen i Skåne är större än den i riket. Skåne ligger fortfarande näst högst i antibiotikaförbrukning i landet, och den procentuella minskningen hamnade 2015 strax under rikets. Dessa data pekar på en fortsatt omotiverat hög antibiotikaanvändning. Region Skåne fortsätter arbetet för en ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna. I ett längre perspektiv har antalet recept på antibiotika i Skåne minskat med 24 procent de senaste åtta åren. 34 procent av patienterna i slutenvård fick läkemedelsgenomgång. Det var i nivå med 2014 (35 procent), men lägre än 2013 (45 procent). Hälsostaden är den enda förvaltning som når målet för 2015 (50 procent). I primärvården genomfördes under året 5 267 läkemedelsgenomgångar, varav 3 859 (73 procent) i offentlig primär - vård. Detta motsvarade uppskattningsvis 21 procent av målpopulationen. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar* 100% 80% 60% 40% 20% Sus Sund Kryh Hälsostaden Målnivå 2015 0% jan mar maj jul sep nov * Patienter 75 år, 5 läkemedel, inlagd på avdelning enligt Skånemodellen. Läkemedelsgenomgångar 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Sus Sund Kryh Hälsostaden Privata vårdcentraler 2013 2014 2015 I jämförelse med förgående år ökade antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvården. Den låga andelen läkemedelsgenomgångar i slutenvården kan bero på att dessa sedan 2014 inte är en indikator för målrelaterad ersättning. Vårdpersonal som tidigare genomförde läkemedelsgenomgångarna har nu ett bredare upp- Andel patienter med trycksår 25% Region Skåne Riket 20% 15% 10% 5% 0% Vt11 Ht11 Vt12 Ht12 Vt13 Ht13 Vt14 Vt15 Andel patienter med vårdrelaterade infektioner 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Region Skåne Riket Vt 08 08 Ht 09 Vt 09 Ht 10 Vt 10 Ht 11 Vt 11 Ht 12 Vt Ht Vt 12 13 14 Vt 15 Vt Antibiotikaförskrivning i Skåne Antal recept per 1000 invånare 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 20 förvaltningsberättelse