Flyktingsituationen och mottagande av nyanlända BHU 2015-12-01 Talieh Ashjari & Åke Jacobsson
Projekt Flykting Västra Götaland
Projekt Flykting Västra Götaland
Projekt Flykting Västra Götaland
Projekt Flykting Västra Götaland
Förstärkningsresurser till kommunerna Stor mängd önskemål, håller på att beredas ex transport av ensamkommande barn Frivilla försvarsorganisationer 130 biståndshandläggare, pensionärer och studenter, Västra Götaland, fördelas via SKL direkt till kommunerna
Scenarioplanering Migrationsverket Försvarsmakten Västra Götalands Regionen, hälso- och sjukvård Polis Räddningstjänsten Östra Skaraborg Räddningstjänsten Storgöteborg Länsstyrelsen Tullverket Kommunala företrädare förhinder på första mötet
Omfallsplaneringens syfte och mål: Gemensam fördjupad planering av olika alternativa händelseutvecklingar, för att ligga på förhand och ha en ide hur vi regionalt hanterar några eventuella situationer Planerna förankrade och väl kända av oss olika aktörer Levande dokument som ständigt uppdateras och förändras efter behov Projekt Flykting Västra Götaland
Fortsatt arbete Konflikt på ett boende Reaktion på avvisningsbeslut Ökad flyktingström och illegala invandrare Hälso- och sjukvård Undanträngningseffekter som leder till social oro Brand med många omkomna i ett asylboende Svårt att verkställa utvisningsbeslut, systemkollaps Smitta på stora boenden Inträffade terrorhandlingar Nya former för organiserad brottslighet
Statistik (20 26 november) 7114 asylsökande inkl. ensamkommande barn
Statistik (20 26 november) 1493 ensamkommande asylsökande barn
Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommun Asylsökande Prognos 4 ggr/år Statlig ersättning till kommuner Etablering Beslut om etableringsersättning Beslut om länstal Anvisning till kommun Lokala överenskommelser Ensamkommande barn Skola för barnen under asyltiden Bostadsförsörjning SFI och vux Samhällsorientering Skola och barnomsorg Länsstyrelsen Verka för beredskap och kapacitet Teckna överenskommelser om mottagande med kommunerna Verka för förbättrad regional samverkan Fördela utvecklingsmedel till kommuner
Bosättningsprocess för nyanlända med uppehållstillstånd och ensamkommande barn ABO Anläggnings -boende Ensamkommande barn
Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Stockholms län 6689 5544 12233 Uppsala län 1082 926 2008 Södermanlands län 354 2022 2376 Östergötlands län 829 1946 2775 Jönköpings län 653 2010 2662 Kronobergs län 249 1538 1787 Kalmar län 377 1481 1858 Gotlands län 192 41 233 Blekinge län 132 1192 1324 Skåne län 2766 5340 8106 Hallands län 763 1251 2014 Västra Götalands län 3577 7027 10603 Värmlands län 509 1216 1725 Örebro län 452 1747 2199 Västmanlands län 380 1568 1948 Dalarnas län 616 1502 2118 Gävleborgs län 236 2155 2390 Västernorrlands län 302 1189 1491 Jämtlands län 237 485 722 Västerbottens län 635 629 1264 Norrbottens län 672 493 1166 Riket 21700 41300 63000
Fördelningstal av asylplatser per län för ensamkommande barn 2016 Län antal Stockholms län 7355 Uppsala län 1373 Södermanlands län 1174 Östergötlands län 1822 Jönköpings län 1538 Kronobergs län 824 Kalmar län 1117 Gotlands län 211 Blekinge län 633 Skåne län 5150 Hallands län 1115 Län antal Västra Götalands län 6811 Värmlands län 1461 Örebro län 1261 Västmanlands län 1125 Dalarnas län 1469 Gävleborgs län 1183 Västernorrlands län 968 Jämtlands län 698 Västerbottens län 1365 Norrbottens län 1346 Riket 40 000
Mottagande 2014 2015 (tom sept) 2016 (prognos fr AF) Nyanlända anvisade från anläggningsboende (ink kvotflyktingar) 6 500 4 500 21 700 Nyanlända som har ordnat boende på egen hand 36 500 29 000 34 800 Ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd 3 500 3 000 6 500 Nyanlända med uppehållstillstånd kvar i anläggningsboende vid årets slut 10 000 10 000 2 400
Proposition 2015/16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande Ikraftträdande 1 mars 2016 Regering bedömer att egenbosättning minskar Typ av boende kommer inte regleras, möjlighet för temporära lösningar Ansvar för bosättning föreslås att inte inträda vid samma tidpunkt som anvisning. Datum för detta fastställs i anvisningsbeslutet. Tidsperioden fastställs i förordning. När en nyanländ tackar nej till anvisning, får personen i normalfallet ordna ett eget boende Kommunen kan inte överklaga en anvisning Inga sanktioner beskrivna i lagen för de kommuner som inte tar anvisningar. Regeringen dock inte främmande för sanktioner. Hänsyn skall tas till asylsökande vid fördelning av anvisningar
Översyn av mottagande av asylsökande och bosättning av nyanlända Syftet är att ge förslag på åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och att nyanlända ska få en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. Områden för översynen Bosättning av asylsökande och nyanlända samt anvisning av ensamkommande barn Överenskommelser med kommuner Ansvarsfördelning mellan myndigheter Organiserad sysselsättning Statliga ersättningar Delrapport: jan 2017 Slutrapport: oktober 2017
Västra Götalandsregionen avseende flyktingströmmarna 1 december 2015
Nuläget från hälso- och sjukvården VGR Sjukhusen hanterar inom ordinarie strukturer Stort tryck på vårdcentralerna, MVC och UMM extremt ojämnt Kraftig ökning av hälsoundersökningar Stor psykisk ohälsa nu även mer somatik Omfördelning av resurser inom VC. Kvällsmottagningar Tolkbrist 1 DECEMBER 2015 20
Informationsbrist på boenden fel vårdnivåer Ökad belastning på akut tandvård - ojämnt FTV hanterar situationen inom givna resurser Belastningen byggs upp alltmer Resursbrist framförallt på allmänläkare och psykologer i glesbygd Vårt läge inom VGR klassas som ansträngt KoK och VÖK 2016 Närområdesplanen 1 DECEMBER 2015 21
Extra stöd till asyl och flyktingmottagande 9,8 miljarder kronor varav 1,47 miljarder till landsting 230,9 miljoner till Västra Götalandsregionen, tas i RS Extra ändringsbudget 2015, men medlen kan användas även 2016 Fördelning utifrån flyktingåtagande 2015 På HSS 18 november precisera ytterligare insatser inom hälso- och sjukvården bland annat med bakgrund av de tillkommande statsbidragen, dvs komma med förslag på fördelning av de återstående 204,9 miljonerna 1 DECEMBER 2015 22
Beslutade insatser som ska underlätta flyktingmottagande och nyanländas etablering Insats Nämnd Belopp Status Kulturaktiviteter för och tillsammans med asylsökande KUN RUN 1 mnkr 1 mnkr Pågår t o m 2015-12-31 Seminarium om flyktingsituationen som arrangeras inom ramen för Överenskommelsen med sociala ekonomin KUN - Genomförs 9 dec Kompetensförsörjning och förstärkning av frivilligorganisationers arbete med nyanlända flyktingar RUN rambeslut 4 mnkr 450 tkr har fördelats till förstudier, bl a modell för matchning av VAingenjörer och en väglednings-app, VAPP BUP/SÄS ska arbeta tillsammans med ensamkommande flyktingbarn RUN Social investering sfond Beslut tas i december
Ytterligare insatser som behövs för att underlätta nyanländas etablering Insats Snabbspår till bristyrken, bl a Ingenjörer/tekniker Socionomer Lärare Legitimationsyrken Praktikplatser hos Offentliga arbetsgivare Små och medelstora företag som får företagsstöd eller omfattas av handlingsprogrammet för SMF Stärka upp nyföretagarrådgivningen över hela regionen Effektivisera SFI och koppla språkutbildningen till olika yrken och praktik Status 3 dec har vi en diskussion om ESF-projekt Workshop med Länsstyrelsen 7 dec för att se vad vi kan göra tillsammans när det gäller matchning En praktikplats hos RU/Näringsliv är klar Förfrågan har gått ut till IDC m fl. Positivt gensvar! Teknikföretag tillfrågas Behovet är stort. Almi har fått extra resurser via moderbolaget, men kommer behöva mer förstärkning Problemet identifierat inom den regionala arbetsgruppen för integration
Strukturfondsprogrammens stöd i flyktingmottagandet BHU 2015-12-01 Cecilia Nilsson, samordare regionala EU-program
Alla EU-regioner gynnas INVESTERINGSNIVÅN 182 md EUR till mindre utvecklade regioner BNP < 75% av genomsnittet i EU-27 27 % av EU:s befolkning ANPASSAD TILL UTVECKLINGSNIVÅN 35 md EUR till övergångsregioner BNP 75-90% av genomsnittet i EU-27 12 % av EU:s befolkning 54 md EUR till mer utvecklade regioner BNP > 90% av genomsnittet i EU-27 61 % av EU:s befolkning
ERUF kan stödja: första boende, mobil sjukvård, vattentillgång, social infrastruktur, bostad, utbildning, barnomsorg
Uppdrag från regeringen till alla tre förvaltande myndigheter 1. Tillväxtverket (Regionalfondsprogrammet) 2. ESF-rådet (Socialfondsprogrammet) 3. Jordbruksverket (Landsbygds- & fiskeprogrammen) senast mitten av december återkomma med översyn av vad som är möjligt att göra inom befintligt regelverk
Västsvenska regionalfondsprogrammet Övergripande målet är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling 3-åriga projekt, 40 % EU-finansiering Budget: 450 Mkr från EU år 2014-2020 Indikatormål: 1299 företag som får stöd 1900 nya sysselsatta i företag som får stöd 380 företag som samarbetar med forskare
Vad kan göras inom befintligt Regionalfondsprogram? kunskapsstöd till handläggarna kring integration ta fram goda exempel överväg större viktning åt horisontella kriterier involvera integrationskrav på leverantören i upphandlingar specifika utlysningar riktar näringslivsfrämjande insatser mot viss geografi eller socialt företagande uppmuntra till ansökningar som främjar företagande bland nyanlända överväg enbart integrationsinriktning inom vissa insatsområden
Vad kräver förändring av Regionalfondsprogrammet? Lätta upp näringslivskopplingen i integrationsprojekt Skapa undantag i regelverk för att nyttja asylsökandes kompetens i ESF/ERUF-projekt och som inte nyttjas på andra delar av arbetsmarknaden Överväg ett stopp i systemet - ett år framåt satsas bara på integrationen Förstärk hållbar stadsutveckling Öka möjligheten till rena investeringar i samarbete med ESF
Socialfondsprogrammet i Västsverige Budget: 1 mrd kr 47% från EU 12% från staten 3-åriga projekt 1 Kompetensförsörjning Stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden Förstärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande Indikator: 31 066 deltagare, 828 arbetslösa deltagare 2 Ökade övergångar till arbete Kvinnor och män (15-64 år) som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden Indikator: 13 559 arbetslösa deltagare
Mycket kan göras inom ESF Feb-marsutlysningen om ca 75 mkr inriktas på nyanlända På gång: koordinering med Asyl-, Migrations- och integrationsfonden (AMIF) som förvaltas av Migrationsverket Det som skulle kräva förändrade regelverk För att jobba med asylsökande utöver de med permanent uppehållstillstånd För att jobba med de som i framtiden får tillfälliga uppehållstillstånd Andra typer av insats än kompetensutveckling
Sammanfattning Vinterutlysningen ERUF 50 miljoner kronor: prioriteras ett aktivt arbete för integration och mångfald. Mer behovs- och analysunderlag behövs, innan ställningstagande för radikal omläggning av ERUF. Vinterutlysningen ESF ca 75 miljoner kronor: nyanlända. Troligen behöver programmet ändras för inkludera TUT Mer behovs- och analysunderlag behövs, innan ställningstagande om inkludering av asylsökande.
Trafikförsörjningsprogrammet Strategisk inriktning För revidering
Från trafikförsörjningsprogram till tjänster för resenären den röda tråden Regionala målbilder/ strategier och uppdrag Trafikplan
Inriktningen i två steg 1 Förslag till inriktning utifrån workshops i kollektivtrafikråden Presenterades i BHU 23 juni Sammanfattas i 11 punkter se bifogad handling 2 Synpunkter på förslag till inriktning
Några exempel i förslaget: Ny målstruktur med nytt mål om Geografisk tillgänglighet Alla strategier vi tagit fram förra mandatperioden ska in Målbild tåg 2035 får två tillägg: - Stråket Borås Göteborg utreds utifrån nya förutsättningar med Sverigeförhandlingen - Utredning om potentiella nya tågstopp Utvecklingsområden som kollektivtrafikråden ska fokusera på till nästa revidering
Samhällsplanering Biljettsystem Boråsregionen Skaraborg Göteborgsregionen Fyrbodal Hur samverka för kollektivtrafik i nya områden Förenkla resandet över Steg 2 zonsystem Zonsystem och mer regiongräns rättvisa. Tåg Justera Målbild tåg 2035 med Götalandsbanan. Korta restider mellan stora orter. Upprustning av Kinnekullebanan Justera Målbild tåg 2035 med Götalandsbanan. Plan för Bohusbanan. Regiontågstrafik Halden- Trollhättan med fler stopp. Bohusbanan. Oslo-Göteborg. Utveckla nätverk och noder Mål Social hållbarhet Tågstationer i orter längs järnväg Koppling mellan orter Personkilometer HELA regionen Diskussion om karta Systemstruktur. Lokalbuss till noder. Specifika för stråk, kärnor, landsbygd Tillgänglighet för alla. Integration. Olika resenärsgrupper. Orter utmed stråk ska dra nytta av trafiken. Personkilometer HELA regionen Landsbygd Hela resan Korta resor med gång, cykel. Cykelparkering. Cykel ombord på kollektivtrafik. Lånecykelsystem. Pendelparkeringar Inte bara grundläggande service Cykelparkering vid hpl. Utvecklade pendelparkeringar. Övrigt Samordna skolskjuts med allmän kollektivtrafik Utveckla strategier för kollektivtrafik i fler tätorter än kärnorterna Kollektivtrafik Landvetter Airport
Arbetsgruppen föreslår följande till BHU Justera målformuleringar - hela Västra Götaland förs in i övergripande mål och delmål 1. Tydliggör att grundläggande service på landsbygd är lägsta nivå det kan vara motiverat med mer trafik. Personkilometer förs in som en ny indikator i programmet. Och styr mot rundare region genom höga måltal för utveckling av resandet i stråk. Nämn Landvetter flygplats som en regional målpunkt. Gå tillbaka till schematisk karta över stråken. Tydligare/ renare målstruktur
Utsänt förslag v
Nytt förslag mer schematisk karta fokus funktion inte utbud och trafikslag Prioriterade stråk Stomme med tågtrafiken som prioriterad ryggrad Långsiktighet Under bearbetning Arbets- studiependling Stärka i hela regionen anpassat efter potential Andra förbindelser/linjer ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas
Utsänt förslag Vision Det goda livet i Västra Götaland Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Delmål och strategier Förbättra invånarnas tillgänglighet med kollektivtrafik Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet Förbättra kollektivtrafiken utifrån olika resenärsgruppers behov Minska kollektivtrafikens miljöpåverkan Genomför beslutade målbilder och strategier, t ex Målbild Tåg 2035, Landsbygdsstrategin Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik i en gemensam process. Underlätta hela resan. Utveckla nätverk/plattform för mobilitetssamverkan som bidrar till fler resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Förbättra kollektivtrafikens infrastruktur och framkomlighet. Utveckla attraktiva knutpunkter och bytespunkter. Utveckla attraktiv trafik: restid, turtäthet, punktlighet, komfort, tillförlitlighet, kapacitet, trafiksäkerhet, mm. Utveckla ny teknik och tjänster t ex betaltjänster informationssystem biljettsystem. Öka kunskap om social hållbarhet. Anpassa trafiken utifrån de nationella diskrimineringsgrunderna. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Utveckla kollektivtrafiken så att den svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov. Utveckla kollektivtrafiken så att den främjar integration. Öka trygghet och säkerhet i kollektivtrafiksystemet. Genomför miljö- och klimatstrategin, dvs minska utsläpp av klimatpåverkande gaser minska utsläpp av luftföroreningar minska energianvändning minska buller Stärk kollektivtrafikens varumärke
Nytt förslag Det Goda Livet Andelen hållbart resande ökar i hela Västra Götaland och kollektivresandet fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region Tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Attraktiv kollektivtrafik Alla resenärsgrupper beaktas Minskad miljöpåverkan Prioriterade utvecklingsområden Fokus 2020 Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process Smartare samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar Utveckla hållbara resor underlätta för fler resor utan egen bil Fortsätta utveckla pris-och betalsystem och information enkelt att resa Utveckla strategier, principer för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav Social hållbarhet, strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna
Processen framåt 1 december BHU strategisk inriktning (uppfyller beslutade samverkansformer!) 29 januari - VGR utskick av remiss till kommuner och andra aktörer/intressenter Kommunernas svar samordnas genom kollektivtrafikråden och BHU våren 2016 Därefter VGRs interna beslutsprocess beslut senast höst 2016
Flygplatsens betydelse för regional utveckling Studie om Trollhättan Vänersborg flygplats KORT-VERSION Version 2015-11-26 inför BHU
Trollhättans-Vänersborgs flygplats - verksamhet Dagens resande: Ca 45 000 passagerare årligen 80 % reser från eller till Fyrstadskommunerna 80 % är affärsresenärer 4 avgångar dagligen till Bromma Av flygplatsens 6000-9000 rörelser årligen är ca 2000 linjetrafik 3000-4000 start/landningsövningar Övriga rörelser är samhällsnyttig verksamhet Prognoser för framtida resande: Trafikverkets prognos uppskattar resandet år 2030 till ca 60 000 passagerare Exempel på samhällsnyttig verksamhet är polis, ambulans, helikopter och militär. Exempelvis har flygplatsen 1-2 ambulansflyg per vecka till sjukhuset NÄL. Flygplatsen sysselsätter i nuläget ca 100 personer, varav 17 är direkt anställda av flygplatsen och övriga arbetstillfällen är kopplade till andra verksamheter så som Braathens Regional och flygklubbar
Finansiering av Trollhättan-Vänersborgs flygplats Fyrstads Flygplats AB, FFAB, ägs av kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Bolaget driver Trollhättan-Vänersborgs flygplats. Trollhättan-Vänersborgs flygplats är den enda flygplats i Västra Götalandsregionen som är berättigad till driftsbidrag för icke-statliga flygplatser. Driftbidrag från regional infrastrukturplan 2015: 3 400 mnkr 2016: 3 400 mnkr 2017: 3 500 mnkr Investeringsbidrag från regional infrastrukturplan 2016: drygt 13 mnkr
Vad händer om regionen inte ger driftbidrag? En stor del av flygplatsens intäkter har kommit från det statliga/regionala driftbidraget. Ägarna menar att driftbidraget sedan 1995 varit en nödvändig del av flygplatsens grundfinansiering och att utan driftbidrag kan flygplatsdriften inte genomföras på ett flygsäkert och ekonomiskt hållbart sätt. Möjliga alternativ om regionen inte ger bidrag skulle vara att Öka verksamhetsanslagen från ägarkommunerna Se över alternativa intäktskällor, dock väldigt begränsad möjlighet för små flygplatser Nedläggning
Långsiktiga tillväxteffekter vid nedläggning Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla påverkas mest i absoluta tal För Trollhättans del innebär en nedläggning av flygplatsen ett bortfall på över 400 företag och närmare 1400 sysselsättningstillfällen Lysekil förväntas tappa 190 sysselsättningstillfällen i 60 företag För ägarkommunerna reduceras antalet sysselsättningstillfällen motsvarande 5 % av dagens nivå Även t.ex. Lidköping och Munkedal påverkas relativt mycket i avseende sysselsättningseffekter
Övriga effekter av en nedläggning Utöver effekter på näringsliv och sysselsättning ger en nedläggning av flygplatsen effekter på samhällsnyttigt flyg. Inte minst i ljuset av Säves situation. I utredningen rekommenderas en översikt av behovet av samhällsnyttigt flyg i dialog med t.ex. polisväsendet, sjukhus och andra intressenter. Ambulansflygets betydelse: Främst organtransporter från flygplatsen Flyget är mer pålitligt än helikopter vid svåra väderförhållande Alternativet är Säve eller Landvetter. Problemet med att köra till annan flygplats är att man binder upp en ambulans för längre tid Man vill gärna minska ambulanssträckan för att det inte är samma vårdmöjligheter i en ambulans som på ett flygplan. I den intervjustudie som genomförts framkom även andra värden med flygplatsen som är svår att kvantifiera. Dessa sammanfattas nedan; Flygplatsen har ett symbolvärde. En nedläggning kan signalera kris och brist på framtidstro. Näringslivet tycker att det är av stor betydelse med en regional flygplats för förbindelser med Stockholm Flygplatsen bör ses som ett komplement snarare än konkurrerent med andra transportsätt Det finns en potential för ökat privatresande från/till flygplatsen vilket skulle öka regionens attraktivitet, både för turism men kanske framförallt som boenderegion
Sammanställning av analys - hittills 80 % av de som reser till/från Trollhättan/Vänersborgs kommer från eller ska till Fyrstadsregionen. Utredningen visar att det på sikt egentligen inte finns något bra alternativ till regionalt driftbidrag. Om driftbidrag inte skulle betalas ut är den sannolika utvecklingen på sikt en nedläggning Denna utredning visar att en nedläggning av flygplatsen sannolikt ger betydande effekter på sysselsättningstillfällen i regionen. Utöver effekter på näringsliv och sysselsättning skulle en nedläggning av flygplatsen få effekter på samhällsnyttigt flyg. Övriga nyttor som är svårare att kvantifiera är flygplatsens betydelse som symbolvärde. En nedläggning kan signalera kris och brist på framtidstro. Det är även svårt att kvantifiera vilken betydelse flygplatsen har för regionens attraktivitet som boenderegion. I det kommande arbetet med regionens strategiska inriktning bör man beakta den pågående nationella utredningen som underlag för arbetet med en nationell flygstrategi.
Förslag till ställningstagande BHU delegerar ställningstagande om statligt driftbidrag till Trollhättans Vänersborgs flygplats för åren 2016 och 2017 till BHUs presidium BHU delegerar ställningstagande om investeringsbidrag för 2016 till Trollhättans Vänersborgs flygplats till BHUs presidium Beslut tas sedan av Regionstyrelsen den 12 januari 2016.
Fossiloberoende Västra Götaland 2030 En region som tar globalt ansvar
Vi som undertecknat Klimatstrategin för Västra Götaland Ale kommun Alingsås kommun Astra Zeneca Sverige Bengtsfors kommun Bollebygds kommun Borås Stad Chalmers Tekniska Högskola Dals Ed kommun Dalslandskommunernas kommunalförbund DB Schenker Sverige Ecoera AB Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Försvarsmedicincentrum, Göteborgs Garnison Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborg Energi Göteborgs Hamn Göteborgs Stad Göteborgs Stift Göteborgs Universitet Götene kommun Herrljunga kommun Härryda kommun Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan Väst Karlsborgs kommun Karlstad Stift Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun LRF Väst Lysekils kommun Länsstyrelsen Maersk Line Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Mölndal NCC Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skara Stift Skövde kommun Sotenäs kommun SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stenungssunds kommun Strömstad Svenljunga kommun Sveriges Åkeriföretag Tanums kommun Tibro kommun Tidaholm kommun Tranemo kommun Trollhättans Stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Västra Götalandsregionen Västsvenska Handelskammaren Västtrafik AB Åmåls kommun Öckerö kommun
Nytt faktamaterial publicerat i september 2015. Samarbete mellan Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Forskare via GMV 15 utmaningar
Dialog med aktörer Workshops i fem teman med ca 125 personer, 2-3 tillfällen: Bioinnovationer hur ser framtidens drivmedel och material ut? Förnybara energisystem hur får vi trygg och säker energi? Bo, jobba och resa hur får vi ett hälsosamt vardagsliv? Varor och tjänster för ett klimatsmart liv hur får det störst attraktionskraft? Infrastrukturplanering hur bidrar det till en fossiloberoende region? Öppen dialog Möjlighet att komma in med förslag via sociala medier (webb)
Deltagare 40 % näringsliv inkl energibolag 40 % offentliga aktörer inkl Science Parks 15 % akademin 5 % NGO, unga vuxna
Dialog kommunalförbunden/vgr Stort engagemang för frågorna i kommunerna. Mycket pågår. Tydligt budskap att koppla processen till industriell omställning och affärsdriven miljöutveckling Förslag på regionalt samarbete kring specifika frågor; elektrifiering, laddstationer, kluster mm Delregionala klimatstrategier? Möjlighet att som offentlig aktör vara föregångare, tex kollektivtrafik. Grön upphandling
Goda förutsättningar Resurser att agera, exempel RUN (ca 130 miljoner) och MN (ca 25 miljoner) satsningar på omställning i prioriterade branscher (Handlingsprogram revidering) Nationella satsningar på gång kompetenscentra o strategiska forskningsområden. Klimatklivet (600 miljoner 2016-2018) Strukturfonder Sektorsprogram, Horisont 2020
Preliminär tidsplan Revidering klimatstrategin Analysarbete. Dec-mars 2 mars seminarium och workshop tillfälle till dialog. Förslag BHU april Remiss. april - juni Förslag BHU juni Interna processer VGR, RS och Regionfullmäktige hösten 2016
www.fossiloberoendevg.se #mitt2030 sociala medier