FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ

FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ Kristin Olofsson Marijana Zec EXAMENSARBETE 2009 INDUSTRIELL ORGANSATION OCH EKONOMI Logistik och Ledning

FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ THIRD-PARTY LOGISTICS WITH FOCUS ON ROUTE PLANNING, FILLRATE AND ENVIROMENT Kristin Olofsson Marijana Zec Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet logistik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Eva Johansson Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå) Datum: 2009-06-11 Arkiveringsnummer:

Abstract Abstract The globalization has increased the trade between different places and countries. Products are now available from all over the world, but this requires transports that have consequences in the environment as well as the economy. New professions are creates that do formality, organize, administrate and implement other businesses transports. Their operations are between the business and customer and they are called logistics companies. The purpose of this report was to study third-party logistics and why more and more companies use this logistics services. A literature study was done to research This. The study is based on a literature work in the field of logistics by using books, articles and the Internet. The report also studied whether there are differences between terms within third-party logistics from 1980-90s and today. In third-party logistics it is emphasize to there is focus on using a logistics company as a good alternative for the companies who aren t able to have a high quantity in their own vehicle. The purpose with route planning is to use the availability in the vehicle and try to have as high filling degree as possible. The filling degree is usually calculated on how much of the total area, volume or weight that is used. Since the origin of the term third-party logistics in the 80-90s, the positive and negative aspects have been the same. But during the years more positive aspects have appeared. There are more positive aspects about third-party logistics than negative. Companies use and dependence of what third-party logistics can offer, have provided the companies with mostly positive aspects. The logistics concept is more complex today that it was at its origin and it includes more activities. In the 90s, the concept forwarder was used to describe a person who coordinated the transports while the transporter was the one who executed the transports. By looking at outdated literature, we can presume that the future will bring more changes and that the role of respective parties will become even more unclear than they are today. From the theory a deeper analysis was done in form of interviews with four thirdlogistics companies, to find out how transports work out in real life. The questions were classified in three groups; routes, filling degree and environment. The four companies worked constantly to improve the filling degree by different types of coordination and better loading, but also to by having goods in the return transport. Three of four companies thought that the transports were too cheap. A large number of goods are transported long distances back and forth. The logistics companies tried to offer their customers good customers service with cheap, fast and close transports in order to be competitive. We think that the logistics companies must take more responsibility and shouldn t drive empty trucks, no matter the price they get. By a high filling rate the environments can be saved, because it will take fewer transports and it improves the company s economy. The logistics companies of tomorrow have big challenges to overcome if they should continue a sustainable development that benefits their economic situation and the environment.

Sammanfattning Sammanfattning Den ökade globaliseringen har gjort att handel mellan olika platser och länder ökar. Detta i sin tur har lett till att vi kan få produkter från världens alla hörn, men dessa transporter ger konsekvenser på både miljö och ekonomi. Det kommer nya företag inom transportområdet som ordnar, arrangerar, administrerar och genomför andras transporter. Deras verksamhet ligger mellan företaget och kunden och kallas därför logistikföretag. Syftet med rapporten var att studera flerpartslogistik, varför fler och fler företag väljer att använda sig av dessa tjänster och vilka för- och nackdelar som finns. En litteraturstudie har gjorts för att undersöka detta. Arbetet baseras på en litteraturgenomgång inom ämnet logistik via böcker, artiklar och Internet. I rapporten har det även undersökts om det finns skillnader mellan benämningar och termer inom flerpartslogistik på 1980-talet och idag. Inom flerpartslogistik betonas att samlastning är ett bra alternativ för de företag som inte själva kan komma upp i de kvantiteter där en transport är ekonomisk försvarbar. Syftet med ruttplanering är att utnyttja den tillgängliga kapaciteten på fordonen och försöka köra med så hög fyllnadsgrad som möjligt. Fyllnadsgrad, eller hur stor del av lastbilarnas kapacitet som används beräknas oftast genom att titta på hur stor del av den totala ytan, volymen eller vikten som används i fordonet. Miljön är en annan faktor som väger tungt inom flerpartslogistik. Sedan uppkomsten av termen flerpartslogistik på 80 90-talet har de positiva och negativa aspekterna varit liknande, men under åren som gått har fler positiva aspekter tillkommit. Det finns fler fördelar än nackdelar med flerpartslogistik. Företagens användning och beroende av de tjänster som flerpartslogistiken erbjuder har gett positiva effekter för företagen och fördelarna har övervägt nackdelarna. Sedan 80-90-talet tills idag har logistiktermer fått ett vidare begrepp. Det finns inte en lika klar gräns mellan vilka aktörer som gör vad. Detta beror främst på att allt fler logistikföretag erbjuder många logistiktjänster. Idag finns det inte någon logistikaktivitet som logistikföretag inte kan erbjuda. Begrepp som transportör och samlastare kan idag beskriva en och samma funktion. Att begrepp har ändrats på så pass kort tid visar att begreppen inom flerpartslogistik fortsätter att förändras. Utifrån teorin gjordes en fördjupad analys där fyra logistikföretag intervjuades för att ta reda på hur transporter fungerade i verkligheten. Frågorna var indelade i tre kategorier; rutter, fyllnadsgrad och miljö. De fyra företagen arbetar ständigt med att försöka förbättra fyllnadsgraden genom olika typer av samordning, bättre lastning men även försöka få med sig gods i returtransporterna. Av de fyra företagen så ansåg tre av dem att transporterna är i dagsläget för billiga och att det fraktas mycket onödigt i dagens samhälle. Mycket gods färdas långa sträckor. Logistikföretagen eftersträvar att erbjuda logistikköparna en god leveransservice med billiga, snabba och täta transporter för att vara konkurrenskraftiga. Men logistikföretagen måste ta mer ansvar, oavsett priset så bör de inte köra tomma lastbilar. Miljön sparas om fyllnadsgraden är hög, då blir det dels färre transporter med hög fyllnadsgrad och dels förbättras transportföretagens ekonomi. Det finns tydliga utmaningar för morgondagens logistik- och transportföretag för att få en hållbar utveckling i framtiden, både miljömässigt och kostnadsmässigt.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMOMRÅDE... 2 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 3 1.5 DISPOSITION... 3 2 Definitioner... 2 2.1.1 Kund... 2 2.1.2 Företag... 2 2.1.3 Logistikköpare eller Logistikkund... 2 2.1.4 Logistikföretag... 2 2.1.5 Transportföretag... 3 3 Metod... 4 3.1 LITTERATURGENOMGÅNG... 4 3.2 ANALYS AV LITTERATUR... 5 3.2.1 Analys av flerpartlogistikens för- och nackdelar... 5 3.2.2 Analys av begrepp... 5 3.3 EMPIRI... 5 3.3.1 Intervjuerna... 6 3.3.2 Frågor till intervjuerna... 6 Rutter... 6 Fyllnadsgrad... 6 Miljö... 7 3.3.3 Sammanställning av empiri... 7 3.4 METODKRITIK... 8 4 Teori... 9 4.1 LOGISTIK... 9 4.1.1 Flödet mellan företag och kund... 10 4.1.2 Kundrelationer och servicekomplexitet... 11 4.1.3 Grad av materialflöde... 14 4.2 LOGISTIKENS MÅLVARIABLER... 15 4.2.1 Kundservice... 16 4.2.2 Kostnader... 16 4.2.3 Miljö... 17 4.3 DISTRIBUTION... 18 4.3.1 Grad av centralisering... 18 4.3.2 Logistikföretagets kostnader... 19 4.3.3 Planering av rutter och fyllnadsgrad... 19 4.4 FLERPARTSLOGISTIK... 21 4.4.1 Aspekter att ta hänsyn till vid beslut av att anlita logistikföretag... 23 4.4.2 Hur flerpartslogistik fungerar... 24 4.5 VARFÖR LÄGGER ALLT FLER FÖRETAG UT SINA TRANSPORTER PÅ ETT LOGISTIKFÖRETAG?... 25 4.5.1 Fördelar med flerpartslogistik... 25 4.5.2 Nackdelar med flerpartslogistik... 28 4.6 BEGREPP... 29 4.6.1 Flerpartslogistik (trepartssamarbeten)... 29 4.6.2 Logistikföretag... 30 5 Analys av teori... 32

Innehållsförteckning 5.1 ANALYS AV FÖR- OCH NACKDELAR FÖR FÖRETAGET VID ANVÄNDNING AV FLERPARTSLOGISTIK 32 5.2 ANALYS AV BEGREPP... 34 6 Empiri... 36 6.1 FÖRETAG A... 36 6.1.1 Rutter... 36 6.1.2 Fyllnadsgrad... 37 6.1.3 Miljö... 37 6.2 FÖRETAG B... 38 6.2.1 Rutter... 38 6.2.2 Fyllnadsgrad... 38 6.2.3 Miljö... 39 6.3 FÖRETAG C... 40 6.3.1 Rutter... 40 6.3.2 Fyllnadsgrad... 40 6.3.3 Miljö... 41 6.4 FÖRETAG D... 41 6.4.1 Rutter... 41 6.4.2 Fyllnadsgrad... 41 6.4.3 Miljö... 42 7 Analys av empiri... 43 7.1 JÄMFÖRELSE MELLAN DE OLIKA FÖRETAGEN... 43 8 Diskussion och Slutsats... 46 9 Referenser... 49 6

Innehållsförteckning Figurförteckning FIGUR 1: MATERIALFLÖDET MELLAN FÖRETAG OCH KUND.... 3 FIGUR 2: OLIKA TYPER AV FLÖDEN SOM FINNS MELLAN FÖRETAGET/AVSÄNDAREN OCH KUND/MOTTAGAREN AV VAROR. 11 FIGUR 3: ATT ERBJUDA OLIKA TYPER AV TJÄNSTER INOM EN MÅTTLIG KUNDRELATION... 12 FIGUR 4: SERVICEMATRIS SOM VISAR OLIKA FORMER AV SERVICERELATIONER.... 13 FIGUR 5: EFFEKTIVITETSVARIABLERNA SOM ÄR EN DEL AV LOGISTIKSYSTEMET OCH RELATIONERNA MELLAN DESSA... 15 FIGUR 6: EFFEKTIVITETSVARIABLERNA SOM ÄR EN DEL AV LOGISTIKSYSTEMET FRÄMST INOM LOGISTIKFÖRETAGET OCH RELATIONERNA MELLAN DESSA... 15 FIGUR 7: HÄR ÄR FYLLNADSGRADEN 50 % UNDER TRANSPORT. DETTA PÅ GRUND AV ATT RETURTRANSPORTEN ÄR TOM.. 20 FIGUR 8: HÄR ÄR FYLLNADSGRADEN 100 % UNDER TRANSPORT. DETTA FÖR ATT DET ÄR 100 % GODS BÅDE TILL OCH FRÅN KUND... 20 FIGUR 9: OLIKA RELATIONER MELLAN FÖRETAG OCH KUND... 22 Tabellförteckning TABELL 1: FAKTORER SOM TALAR FÖR DIREKTLEVERANS RESPEKTIVE ANVÄNDNING AV MELLANHÄNDER... 14 TABELL 2: FÖRDELAR MED FLERPARTSLOGISTIK... 32 TABELL 3: NACKDELAR MED FLERPARTSLOGISTIK... 32 TABELL 4: NÅGRA EXEMPEL PÅ BESKRIVNINGEN AV BEGREPPET FLERPARTSLOGISTIK I LITTERATUREN.... 34 TABELL 5: NÅGRA EXEMPEL PÅ BESKRIVNINGEN AV BEGREPPET LOGISTIKFÖRETAG I LITTERATUREN.... 34 TABELL 6: JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRETAG A, FÖRETAG B, FÖRETAG C OCH FÖRETAG D.... 43 7

Inledning 1 Inledning Denna rapport bygger på att fler och fler företag väljer att lägga ut sina transporter på logistikföretag. Företagen kan därmed fokusera på sin kärnverksamhet. Författarna har inom detta ämnesområde valt att göra en djupare analys av hur den ökade användningen av logistikföretag påverkar fyllnadsgraden hos deras fordon. 1.1 Bakgrund Den ökade globaliseringen har gjort att handel mellan olika platser och länder ökar. Det har lett till att transporterna har blivit fler både nationellt och internationellt. Detta i sin tur har lett till att konsumenter kan få produkter från världens alla hörn, men dessa transporter ger konsekvenser både vad gäller miljö och ekonomi. För att företagen ska minska sina fraktkostnader är det vanligt att låta ett logistikföretag sköta sina transporter (Persson och Virum, 1996). Användningen av logistikföretag har ökat allt mer (Lieb och Randall, 1999a). Detta gör att företagen själva inte behöver äga transportfordon eller anställa egna chaufförer utan kan ägna sig åt sin kärnverksamhet. De logistiska önskemålen på marknaden efterfrågas allt mer. Logistikföretagen får därmed ökat ansvar och tillväxt. Det finns dock inget klart eller förutbestämt sätt för hur samarbetet mellan företag, logistikföretag och kund ska vara. Det finns många tjänster som logistikföretagen kan erbjuda logistikkunderna. Det kan till exempel vara transportering, lagerhållning, logistisk samordning och returflöden (Persson och Virum, 1996). För att förbättra företagens lönsamhet krävs det en samordning mellan försörjning, produktion och distribution. Inom distributionsområdet måste företag ta en rad olika beslut, som till exempel att avgöra leveransfrekvenser för olika varugrupper. Det krävs dock kännedom om vilka kunder som ska försörjas från vilka lagerpunkter, samt antalet fordon som behövs för att täcka alla leveranser. En ruttplanering görs när frekvens och ordning av transportföretagets rutter fastställts (Persson och Virum, 1996). Planeringshorisonten kan variera mellan timmar och flera år. Distribution är ett begrepp som täcker samtliga fysiska och administrativa aktiviteter från råvaruproducent till slutförbrukare. I detta begrepp ingår även planering, genomförande och kontroll. Dessa aktiviteter är knutna till andra aktiviteter i företag, som marknadsföring, produktion och ekonomi (Persson och Virum, 1996). För att göra en så liten påvekan som möjligt på miljön samtidigt som användningen av transportföretag ökar, finns det vissa åtgärder som logistikföretagen kan göra. En hel del förbättringar kan utföras på fordon för att minimera den negativa påverkan på miljön (Jonsson och Mattsson, 2005). Med allt nyare teknik som växer fram, kan investeringar göras i motorer och andra komponenter till lastbilar, såsom hjul, däck och avgasfilter som renar avgaser bättre. Förbättringar i förarnas körsätt och användning av alternativa bränslekällor kan också få positiva, långsiktiga effekter på miljön. Logistikföretagen kan som sagt inte bara fokusera på att tjäna pengar. Ett gott miljöarbete stärker företagets status på marknaden (Jonsson och Mattsson, 2005). När det gäller planering av rutter krävs det olika typer av information för att få en så hög utnyttjandegrad som möjligt. För att veta vilka lastnings- och lossningsstopp som ska utföras behövs information om var de olika kundernas geografiska placering ligger och hur många kunder som ska besökas i varje rutt (Jonsson och Mattsson, 2005). Det krävs även kännedom om andra faktorer som till exempel hur stora 1

Inledning mängder gods som ska in och ut från varje ort, som sedan avgör vilka fordon som behövs. Mängden gods (volymen), som ska hämtas eller lämnas avgör hur stort fordonet ska vara, antingen räcker det med en lastbil eller så kan det i vissa fall behövas lastbil med släp. Det är även viktigt att avgöra i vilken turordning godset/varorna ska avlämnas i varje rutt för att undvika omlastning. Det finns en hel del problem med att planera upp rutter, med tanke på att det är olika avstånd till och från olika kunder. Det krävs noga planering för att sätta ihop rutter och utnyttja hela arbetsdagar (Jonsson och Mattsson, 2005). 1.2 Problemområde När företag lägger ut sin logistikverksamhet på en tredje part ger det konsekvenser både på gott och ont. Fokus i denna rapport ligger på hur ett samarbete påverkar företag, tredjepart och kund. Då flerpartslogistik blivit ett allt mer känt och användbart begrepp har det även inneburit mer kännedom om området. Det är inte säkert att begrepp från 80 90-talets definition av logistikföretag är detsamma som dagens begrepp, varför detta område skall analyseras noggrannare. Det finns begränsad litteratur inom ämnet fyllnadsgrad vilket gör det svårt att finna lämpliga fakta. Få studier har gjorts om olika logistikföretags syn på fyllnadsgrad och i litteraturen är det ofta den optimala bilden av fyllnadsgraden som framhävs. Detta ger en bild av att alla logistikföretag arbetar för att uppnå en 100 % fyllnadsgrad och att sätta miljön i fokus. För att ta reda på hur rutterna fungerar i verkligheten kommer fyra logistikföretag att intervjuas. Syftet är att ta reda på logistikföretagens egna uppfattning om rutter, fyllnadsgrad och miljö på sina transporter. 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med rapporten är att analysera flerpartslogistik utifrån följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar finns det med flerpartslogistik och har dessa ändrats mellan åren 1980-2007? Hur har beskrivningen av flerpartslogistik och logistikföretag förändrats från 80 90-talet fram till 2000-talet? Beräknar logistikföretagen fyllnadsgraden på sina fordon och i så fall, vad är den verkliga fyllnadsgraden på fordonen? Hur anpassar logistikföretagen sin samordning av transporter med tanke på miljö och ekonomi? 2

1.4 Avgränsningar Inledning Arbetet är i huvudsak en litteraturstudie med fokus på flerpartslogistik. Logistiktjänster i form av olika transportmedel och internationella transporter kommer inte att belysas i denna rapport, då arbetet skulle bli alltför omfattande. Litteraturen som studerats omfattar transporter och logistikaktiviteter. Med tanke på arbetets storlek var ytterligare avgränsningar i litteraturstudien tvungna att göras. Endast ett fåtal begrepp har jämförts och analyserats. Dessa begrepp är de som huvudsak beskriver logistik och dess olika aktörer. Rapporten kommer även att omfatta en undersökning av fyra logistikföretag. Dessa företags verksamhet och struktur i allmänhet kommer inte att tas upp, utan fokuset ligger på deras transporter. Intervjun kommer endast att innehålla företagens uppfattningar om rutter, fyllnadsgrad och miljö. Inga beräkningar kommer att genomföras. 1.5 Disposition I kapitel 1 beskrivs bakgrund, problemområde, syfte och avgränsning. Inom ämnesområdet logistik finns många benämningar för de olika parterna. För att läsaren lättare skall förstå rapporten har författarna definierat vilka benämningar som kommer att finnas i denna rapport (se kapitel 2). Kapitel 3 visar vilka metoder som har använts i rapporten och hur information har samlats in. I kapitlet beskrivs hur insamling av litteratur och intervjuerna på logistikföretagen har gjorts. Rapporten bygger till största delen på ett litterärt arbete där faktainsamling av flerpartslogistik har gjorts. Kapitel 4 inleds med en grundläggande förklaring av logistik och logistiska aktiviteter som ingår inom flerpartslogistik (se avsnitt 4.1). I avsnitt 4.4 beskrivs flerpartslogistik. Därefter visar avsnitt 4.5 vilka för och nackdelar som användandet av flerpartslogistik innebär. Slutligen avslutats teoridelen med avsnitt 4.6 som visar vilka definitioner flerpartslogistik och logistikföretag har fått utifrån olika författare mellan åren 1980 till 2007. I kapitel 5 kommer analysen av det litterära arbetet att göras. Med hjälp av teoridelen kommer rapportens litterära frågeställningar (se avsnitt 1.3 som beskriver arbetets frågeställning) att besvaras i detta kapitel. Kapitlet består både av en analys av föroch nackdelar för företaget vid användning av flerpartslogistik (se avsnitt 5.1) samt en analys av beskrivningen av två litterära begrepp inom flerpartslogistik (se avsnitt 5.2). Utifrån teorin gjordes en fördjupad studie (se kapitel 6) för att undersöka hur transporter fungerade i verkligheten. Analysen av empirin (se kapitel 7) visar logistikföretagens syn på transporter och hur de lägger upp sina rutter. Analysen innehåller även svar på frågor om företagens syn på returtransporter och returtransporternas fyllnadsgrad och hur de planerade sina rutter. Rapporten avslutas med en diskussion med författarnas egna åsikter och tankar utifrån rapporten och dess tre analyser. 3

2 Definitioner Definitioner När litteraturstudien utfördes upptäcktes flera olika benämningar för de företag som ingår i materialflödet (se figur 1). För att läsaren lättare ska förstå texten har endast vissa benämningar använts. Nedan redovisas vilka benämningar som använts och vad det står för i rapporten. 2.1.1 Kund Kund är definierad som den part som produkten eller tjänsten ska till. Det är denna part som köper en produkt eller tjänst. 2.1.2 Företag Det är denna part som äger produkter eller tjänster och säljer dessa till kunder. Företaget kan här både tillverka produkter eller fungera som mellanhand. 2.1.3 Logistikköpare eller Logistikkund Benämns det företag som köper en logistiktjänst. De har kontakt med logistikföretaget eller transportföretaget. Kontakten och samarbetet sker genom avtal med logistikeller transportföretaget. Denna benämning kommer främst att användas i kapitel 6 där intervjuerna redovisas. Logistikköpare eller logistikkund kan vara antingen företaget eller kunden i den relation som avser tillverkning och försäljning av produkten. 2.1.4 Logistikföretag De företag som säljer logistiktjänster kallas för logistikföretag som samordnar och planerar rutter. Dessa företag kan äga egna fordon eller anställda chaufförer. Logistikföretagen är de som har kontakt med logistikköparen och samordnar transporterna. I vissa avsnitt kommer även benämningen samlastare för logistikföretagen att användas. 2

Definitioner 2.1.5 Transportföretag Transportföretag ingår inom benämningen logistik. Denna benämning har valts för de olika transportörer som tar hand om den fysiska transporteringen, de äger bland annat fordonen och har anställda chaufförer. Detta begrepp används även för åkerier, då det betyder samma sak och det förenklar då att använda endast en av dessa benämningar. I vissa fall kan även transportföretagen ta hand om logistiktjänster, men det är främst de större transportföretagen. Transportföretag kan i vissa fall även samordna och planera rutter. Den generella benämningen transportföretag kommer här att vara de företag som utför fysisk transportering och hantering av gods. Företag Logistiktjänst Kund Figur 1: Materialflödet mellan företag och kund. 3

3 Metod Metod Detta kapitel visar vilka metoder som har använts i studien och hur information har samlats in. I kapitlet beskrivs hur insamling av litteratur och intervjuerna på logistikföretagen har gjorts. 3.1 Litteraturgenomgång Arbetet baseras på litteraturgenomgång inom ämnet logistik via böcker, artiklar och Internet. All fakta samlades in från Jönköpings högskolas bibliotek och dess databas (Bibliotekets databas, 2009) för artikelsökningar. Valda sökord var tredjepartslogistik, 3PL (tredjepartslogistik), TPL (third-party-logistics), logistik och third-party-logistics. Dessa sökord beskriver på olika sätt flerpartslogistik. Artiklarna som valdes var dem som hade rangordnas högst efter sökordet. I teoridelen användes främst fakta från böckerna till att beskriva ämnesområdet grundläggande och artiklarna till fördjupande beskrivningar om logistik och flerpartslogistik. Efter genomgång av relevant fakta kunde en frågeställning för en djupare analys formuleras och frågeställningen bestämdes med fokus på logistikföretagen. Anledningen till att ämnesområdet ruttplanering och fyllnadsgrad valdes som ett fördjupande ämne i den empiriska studien var att det finns väldigt lite skrivet om detta i litteraturen. Det är svårt att finna lämplig fakta som är enkel att förstå utan en massa beräkningar. Få studier har gjorts rörande olika logistikföretags syn på fyllnadsgrad. I litteraturen är det ofta endast den optimala bilden av fyllnadsgraden som framhävs. När fakta om fyllnadsgraden söktes användes samma litteratur som för flerpartslogistik. Under faktainsamlingen påträffades det flera olika benämningar på bland annat logistik och flerpartslogistik. Det gjordes därför en studie för att analysera om betydelsen av olika logistiktermer har förändrats från 80-90-talet till 2000-talet. Detta skulle ge en insyn till hur litteraturen benämnde olika begrepp inom logistiken. Lämplig litteratur valdes ut i Jönköpings högskolas bibliotek. Den litteratur som användes var inom ämnet logistik och transporter. 4

Metod 3.2 Analys av litteratur Utifrån teorin och rapportens frågeställningar gjordes två fördjupade analyser; analys av vilka för- och nackdelar som flerpartslogistiken kan ge, samt en analys av hur beskrivningen av flerpartslogistik och logistikföretag har förändrats sedan 80-90-talet till 2000-talet. 3.2.1 Analys av flerpartlogistikens för- och nackdelar För att undersöka om flerpartslogistikens för- och nackdelar har ändrats från 80-90- talet till 2000-talet listades först upp ca 20 författares åsikter mellan dessa årtal. Därefter listades fördelarna efter hur viktiga de bedömdes vara för att arbetets omfattning inte skulle bli alltför stort. De tio punkter som valdes ut var de författarna ansåg direkt påverka företagets resultat. Därefter undersöktes om punkterna var nämnda både i litteraturen från 80-90-talet och 2000-talet. Samma analys gjordes för nackdelarna. Då det finns färre nackdelar än fördelar inom området valdes endast fyra nackdelar ut till analysen. De 14 för- och nackdelarna som valdes ut var de punkterna som författarna ansåg direkt påverka företagets vinst, service, kundrelationer och företagets resultat. 3.2.2 Analys av begrepp Utifrån de elva författare som valdes, studerades och definierades begreppen flerpartslogistik och logistikföretag. För att kunna göra en analys av olika begrepp valdes lämplig litteratur inom logistik och transporter. Genom att analysera litteratur från år 1980 till 2007, kunde vissa likheter och skillnader urskiljas. Det fanns flera olika parter och benämningar beskrivna i litteraturen från olika år. Vad respektive part gjorde och hur olika roller beskrevs varierade från den äldre till den nyare litteraturen. Det fanns begrepp som speditörer, transportörer, samlastningsföretag, logistikföretag och tredjepartslogistiker. När analysen utfördes så undersöktes hur de olika parternas roller har förändrats och vilka arbetsuppgifter som försvunnit respektive tillkommit från 1980 till 2007. Beskrivningen av begreppen varierade i omfattning och de som valdes att studeras och jämföras var flerpartslogistik och logistikföretag eftersom dessa benämningar innehöll de viktigaste aspekterna inom ämnesområdet flerpartslogistik. 3.3 Empiri För att få en bättre bild av fyllnadsgraden hos etablerade företag kontaktades olika logistikföretag i Jönköpings region. Målet var att få deras syn på fyllnadsgrad, hur de planerar sina rutter samt hur de arbetar med miljöaspekter. Rutterna är kärnan för logistikföretagen vilket gjorde valet av detta område ganska självklart. Fokuset var att undersöka om logistikföretagen planerar och utför sina rutter enligt litteraturen. Försöker logistikföretagen uppnå 100 % fyllnadsgrad på transporterna? Vilken syn har logistikföretagen på de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna för deras verksamhet? Innan intervjuerna listades lämpliga frågor och de handlade om rutter, fyllnadsgrad och miljö (se intervjufrågorna i avsnitt 3.3.3). Enligt Backman (2000) kan Internet användas som sökmetod för att finna lämpliga företag till empiristudien. Sökordet transportföretag användes på hemsidan www.hitta.se för att hitta lämpliga företag, detta ledde till 56 träffar (Hitta.se, 2009). 5

Metod Därefter kontaktades flera av dessa transportföretag som i sin tur hänvisade oss till lämpliga parter för att svara på våra frågor. Över 20 företag ringdes upp, men endast fyra företag ställde upp på intervju. Detta berodde på att de stora logistikföretagen ägde egna transporter i stor omfattning, men även köpte in tjänster från fler mindre transportföretag. Det fanns därigenom en stor part som skötte logistikarbetet för många av de mindre företagen och lika många logistikföretag behövde därför inte kontaktas för att få svar på frågorna. 3.3.1 Intervjuerna Det finns olika sätt att göra intervjuer (Backman, 2000). De muntliga intervjuerna skedde genom en strukturerad intervju. Det innebär att frågorna är bestämda i förväg och är utformade för att tolkas på samma sätt av alla som intervjuas. Intervjun är även utformad så att de svar som avges följer en mall oberoende av respondenten (Merriam, 1994). I detta fall skedde intervjuerna med logistikföretagen både muntligt och via e-mail. Företag A, B och D blev intervjuade muntlig och företag C skriftligt via e-mail. Under examensarbetets gång användes en hel del telefonkontakt för att komplettera den insamlade informationen från intervjuerna. Det blev två olika sätt att samla in informationen på eftersom det passade de utvalda transporföretagen bäst. Logistikföretagen fick välja att vara anonyma och alla de fyra tillfrågade valde denna möjlighet. De fyra företagen fick benämningarna företag A, företag B, företag C och företag D. 3.3.2 Frågor till intervjuerna Rutter 1. Hur lägger ni upp era rutter så att det ska vara så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt? Fyllnadsgrad 2. Beräknar ni fyllnadsgraden på lastbilarna? 3. Anser ni att fyllnadsgraden förändrats under senare år? Vilka åtgärder skulle ni kunna vidta för att få högre fyllnadsgrad? Försöker ni arbeta med att förbättra fyllnadsgraden? 4. Anser ni att företagets vinst styr hur bra fyllnadsgrad man ska ha eller inte? 5. Hur gör ni med returtransporter? 6. Hur ofta lyckas ni fylla fordonen på returtransporterna, uttryckt i procent både när det gäller i första hand inrikestransporter? Försöker ni fylla ut tomrummet på vägen tillbaka? (För är det 100 % åt ett håll och tomt åt andra hållet, då är det endast 50 % fyllnadsgrad totalt) 7. Hur arbetar ni med att få ihop fyllnadsgraden på returtransporterna? 8. Hur ofta vill en och samma kund ha leveranser? Var ligger genomsnittet? Hur har det förändrats de senaste 10 åren? Har det blivit större behov av frekventare transporter mot tidigare och i så fall var ligger det största behovet? Hos vilka kunder? 9. Är det viktigare för er att få ut produkterna eller godset till kunderna, eller kan de vänta någon dag extra för att få en högre fyllnadsgrad på fordonen? 6

Metod Miljö 10. På vilket sätt arbetar ni med miljöfrågor? 11. Vad kan ni göra för att minska transporternas påverkan och effekter på miljön och omgivningen? Använder sig era förare av eco-driving (att köra så ekonomiskt och sparsamt på miljön som möjligt) eller liknade för att köra på ett miljövänligt och bränslesnålt sätt? 12. Har ni planer på att använda er av ny och förbättrad teknik för att minimera påverkan på miljön, exempelvis fordon som kan köras med alternativa bränslen? 13. Ökad centralisering (färre lager och fler transporter) har ökat transporterna. Hur tror ni att det kommer påverka er som transportföretag och vilka konsekvenser kommer det få på fyllnadsgraden? 14. Anser ni att transporter är billiga eller dyra? Tror ni att priset på transporterna skulle få företag att se över sina nuvarande transportbehov idag? 3.3.3 Sammanställning av empiri Efter intervjuerna sammanställdes all information som samlats in och som en röd tråd genom beskrivningen användes områdena rutter, fyllnadsgrad och miljö för vart och ett av de fyra företagen. För att på ett enkelt sätt kunna jämföra de olika företagen sammanställdes vissa nyckelord i en tabell (se tabell 6 i kapitel 6) så att läsarna lätt skulle kunna jämföra företagen på ett bra och enkelt sätt. En sammanfattande analys av tabellen bidrog även med att få ut det viktigaste av empirin. 7

3.4 Metodkritik Metod Nationalencyklopedin (2009) definierar validitet och reliabilitet som: den utsträckning i vilken ett mätinstrument mäter det som man avser att mäta. Validitet kan betecknas som frånvaro av systematiska mätfel, medan reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga sådana. Williamson (2002) anser att analyser bör ha en hög validitet för att dem ska vara korrekt utförda. Författarna anser att de två litterära analyserna har en hög validitet. Det som skulle mätas och jämföras blev utfört på ett korrekt sätt. En nackdel som kan observeras är att mängden litteratur som undersöktes kanske inte var tillräcklig. En annan nackdel som kan påpekas är att om annan litteratur använts (från andra bibliotek och databaser) för att jämföra och utföra analysen så hade resultatet eventuellt gett ett annat resultat och slutsats. Tiden har varit en avgörande faktor och den mängd information som fåtts fram har varit i balans med tiden som fanns att utföra examensarbetet. Hade mer tid funnit tillgänglig hade en ännu djupare analys kunnat genomföras. Eftersom analyserna är relativt små har de en lägre reliabilitet. När små analyser görs kan slumpmässiga fel uppstå och är svåra att upptäcka (Trost, 2007). Även i den empiriska analysen är validiteten hög då mätningarna innehöll relevanta mätverktyg, samtidigt är reliabiliteten relativt låg, då endast fyra företag intervjuades. Detta är en liten del av antalet logistikföretag som finns på marknaden. Då ambitionen var att få en övergripande uppfattning om hur logistikföretagen arbetade ansåg författarna att fyra företag var tillräckligt för att få en bild av logistikarbetet. Detta berodde främst på att det är stora parter som sköter logistikarbetet för många av de mindre transportföretagen (se avsnitt 3.3). Mängden tid som funnits tillgänglig för att utföra examensarbetet har haft en betydande roll och med mer tid hade fler företag kunnat intervjuvas och mer fakta fåtts fram. Resultatet i jämförelsen av de olika företagen hade eventuellt fått ett annat utfall om mer tid fanns tillgänglig. 8

4 Teori Teori Rapporten bygger till största delen på ett litterärt arbete där faktainsamling av flerpartslogistik har gjorts. För att teoridelen ska vara enkel att förstå inleds den med en grundläggande förklaring av logistik och logistiska aktiviteter som ingår inom flerpartslogistik (se avsnitt 4.1). Där kommer även olika relationer, flöden och samarbeten mellan företag, logistikföretag och kund som används inom flerpartslogistik. Avsnitt 4.2 kommer att belysa de målvariabler som måste tas hänsyn till inom logistikarbetet. I avsnitt 4.3 beskrivs distribution med fokus på transportering. Slutligen kommer flerpartslogistik att beskrivas (se avsnitt 4.4). Därefter fortsätter avsnitt 3.5 med att visa på vilka för och nackdelar som användandet av flerpartslogistik innebär. Slutligen avslutats teoridelen med avsnitt 4.6 som visar vilka definitioner flerpartslogistik och logistikföretag har fått utifrån olika författare mellan åren 1980 till 2007. 4.1 Logistik Logistik är ett viktigt område i ett företags strategiska utveckling (Persson och Virum, 1996, s.23). Logistiken bör inte endast vara en konsekvens av olika strategier, den bör även vara en del av underlaget för strategin (Persson och Virum, 1996). Definition av logistik enligt Mattsson (2004, s.101): Begreppet logistik är ett samlingsnamn för alla de aktiviteter som tillser att material och produkter finns på rätt plats, i rätt tid och i rätt kvantitet. Det kan definieras som planering, organisering och kontroll av materialflöden, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion, som syftar till att ge en god leveransservice under beaktande av de kostnader och andra uppoffringar som är förknippade med att skapa tids- och platsnytta för varor. Definition på logistik enligt Nilsson (2000, s.67): Ett företags strävan att leverera rätt vara, i rätt kvantitet, på rätt plats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. För att förstå logistikens strategiska innebörd måste företaget betrakta sin logistikverksamhet utifrån dess betydelse som konkurrensinstrument. När detta har uppnåtts kan logistiken få den roll och inriktning som den bör ha. Det räcker inte med att konstatera att logistik är betydelsefullt. Det krävs även förståelse för vilka konsekvenser och möjligheter det kan medföra (Persson och Virum, 1996). Tidigare var logistiken endast en omfattning av det fysiska varuflödet mellan företag och kund. Idag omfattar logistiken mycket mer och innehåller fler områden som till exempel informationsflödeshantering, lagerhantering och emballering. Logistik innefattar även att tillgodose kundernas behov och se till att hålla rätt standard. Logistiken och dess aktiviteter ska ses ur ett helhetsperspektiv för att se till att alla delar gynnar alla parter (företag och kund) inom logistikverksamheten (Nilsson, 2000). 9

Teori Exempel på logistiska aktiviteter (Persson och Virum, 1996): 1. Transport, här ingår olika moment vilka rör logistiska beslut som planering, genomförande och uppföljning av transporterna. Denna punkt är den mest typiska logistikaktiviteten. Definition av transport enligt nationalencyklopedin (2009): Förflyttning av gods eller personer; för gods även tillhörande hantering såsom av- och pålastning. 2. Lagring och lagerstyrning, lagring omfattar lagerlokalisering, lagerdimensionering, lagerindelning osv. Lagerstyrningsområdet omfattar val av servicenivåer, framtagning av servicestrategier, orderkvantiteter, styrning av de totala lagerinvesteringarna och modeller och metoder för att bestämma olika säkerhetslager. 3. Materialhantering och förpackningar, denna aktivitet har betydande konsekvenser för transport och lagring. Det omfattar fysiska aktiviteter i lagerdriften som utformning av hanteringsutrustning, emballage och val av utrustning för bland annat interna transporter. 4. Orderbehandling och kundservice, handlar om hur varje order behandlas från beställning till leverans och omfattar även olika logistiska aktiviteter gentemot kund. Dessa aktiviteter kan innehålla information om kundens order och produkters lagerstatus. Leveranstid och tillgänglighet i lager för produkten är viktiga faktorer i konkurrensen om kunderna och även viktigt för utformningen av logistiksystemet. 5. Prognoser, är en central del inom logistiken där prognoserna bygger på försäljningsprognoser och försäljningsplaner. Styrningen av själva materialflödet bör ske på en mer detaljerad nivå. 6. Produktionsplanering, är viktig för företag för att kunna planera tillverkningen av produkter och kapaciteten som krävs i produktionen. Företagens hantering av partistorlekar, prioriteringsregler och olika produktionsbehov är därmed mycket viktiga för logistiksystemets effektivitet. 7. Inköp och materialförsörjning, här ingår typiska logistikaktiviteter som rör inköp och försörjning av råvaror, komponenter och färdigvaror. Även val av underleverantörer, beställning och varumottagning och försörjningsstrategier. Kvaliteten på leverantörens logistikprocess är med andra ord avgörande för kvaliteten på den egna (Persson och Virum 1996, s.16). 8. Andra aktiviteter, detta område kan inräkna till exempel reservdelar, reservdelsstyrning, service- och underhållverksamhet, returgods med mera. Ett annat viktigt område inom logistikverksamheten är produktutvecklingen och konstruktionen av en produkt. En produkts logistikkostnader fastställs redan i designstadiet så det är väldigt viktigt att så tidigt som möjligt se över eventuella kostnader som kan dyka upp. 4.1.1 Flödet mellan företag och kund Det finns flera flöden som måste fungera mellan företaget och kunden vid leveranser av produkter (se figur 2). Det ekonomiska flödet kan vara varor som binder kapital men det kan även vara olika typer av tillgångar som förflyttar sig mellan olika parter inom processen. Det är viktigt att kartlägga var varorna befinner sig i den totala processen. Kapitalflödet är en viktig process inom det ekonomiska flödet. Informationen kan ha olika funktioner och betyda olika saker för respektive parter. Kravet på informationsflödet är stort för att få ett fungerande samarbete mellan olika 10

Företag Kund Teori parter (Tarkowski et al., 1995). Denna information kan innefatta när leveranser ska ske, när produkter ska skickas och vad det kommer att kosta (Jonsson och Mattsson, 2005). Materialflödet är själva processen där råmaterial, produkter eller andra varor överförs från företag till kund av logistikföretaget. Ibland benämns kundservice som graden av materialflöde, det vill säga hur snabbt och effektivt som kunden får sin vara. Genom att effektivisera detta arbete kan kundservicen öka (La Londe och Maltz, 1992). Informationsflödet innebär att information överförs mellan olika processer, system eller olika parter. I detta fall flödar information mellan avsändaren, logistikföretag och mottagare. I olika processer finns det olika typer av resurser som brukas för olika syften. Det finns lagerlokaler, olika typer av fordon, personal, kunskap hos de anställda och så vidare, detta benämns här som resursflöde (Tarkowski et al., 1995). Logistikföretag Ekonomisktflöde Informationsflöde Materialflöde Vertikal statusinformation Resursflöde Figur 2: Olika typer av flöden som finns mellan företaget/avsändaren och kund/mottagaren av varor (Tarkowski et al., 1995). 4.1.2 Kundrelationer och servicekomplexitet Det finns även olika relationer mellan logistikföretag och logistikkund som visar både kundrelation och de varierade servicegraderna som logistikföretaget kan erbjuda. Med generell service menas att olika typer av service erbjuds genom en gemensam servicekanal. Det kan även betyda att service och kundrelationer inom logistiken ligger vanligtvis på en utspridd nivå. Då är relationen och servicekomplexiteten inte utnyttjat på de mest fördelaktiga sätten (se figur 3 på nästa sida) (Makelin och Vepsalainen, 1990). I figuren visas olika typer av logistikservice (LS) som logistikföretaget har att erbjuda logistikköparna/kunderna. Det vanligaste är att relationerna är på det sättet som Generell Service visar i figuren. Men det finns även nackdelar med denna typ av service. Genom att erbjuda alla typer av logistikservice till logistikköparna kan detta leda till ökade kostnader och även förvirrade och missnöjda kunder (Muller, 1993). 11

Teori Företagen bör undvika två platser i denna figur: Som figuren visar så ger nära kundrelationer och en enkel servicekomplexitet en hög grad av samarbete för enkla tjänster. Detta leder till att det satsas mycket pengar på ett samarbete på en nära relation när det inte behövs (Makelin och Vepsalainen, 1990). Svaga kundrelationer och en hög servicekomplexitet leder till höga transaktionskostnader då logistikföretaget exempelvis inte har fasta kontrakt med logistikköparen, inga fasta kunder eller inte har ett gemensamt informationsflöde. Detta leder då till att arbetet med till exempel upprättandet av kontrakt upprepas där det istället är lämpligt att stärka relationen och använda standardkontrakt (Makelin och Vepsalainen, 1990). Servicekomplexitet Hög Medium Låg Nära Höga produktionskostnader med marginellt värde addering Kundrelationer Medium LS Generell Service LS LS LS LS LS Svag Höga transaktionskostnader och kvalitetsproblem Figur 3: Att erbjuda olika typer av tjänster inom en måttlig kundrelation (Makelin och Vepsalainen, 1990). 12

Teori Servicematrisen nedan (se figur 4) visar att det finns tre olika typer av servicerelationer: service på rutin, standardservice och service som är skräddarsydd för kunden (Makelin och Vepsalainen, 1990; Apte och Vepsalainen, 1993). Servicekomplexitet Komplext Medium Okomplicerat Nära Skräddarsydd logistikservice Höga produktionskostnader med marginellt värde adderande Kundrelationer Medium Standardlogistikservice Svag Höga transaktionskostnader och kvalitetsproblem Rutinlogistikservice Figur 4: Servicematris som visar olika former av servicerelationer (Makelin och Vepsalainen, 1990). Rutinlogistikservice: Rutinmässig flerpartslogistik innebär att enkel service inte kräver något djupare arrangemang. Den största anledningen till att företaget använder rutinmässig logistik är ekonomiska faktorer, det vill säga att servicen är volymbaserad. Denna aktivitet inkluderar alla typer av enkla transporter och lagerhållning. Här är ofta de viktigaste delarna i beslutsfattning konkurrenskraftigt pris, lättillgänglighet för logistikköparna/kunderna, tillförlitlighet och begärd transporttid (Bask, 2001). Standardlogistikservice: Rymmer vissa enkla specialbeställda aktiviteter för logistikköpare (Gummerson, 1987; Gummerson et al., 1997). Ett exempel på standard logistikservice kan vara transport och terminalservice som sortering efter logistikköparnas/kundens behov. Detta kräver ett närmare samarbete och bättre koordination mellan flerpartslogistiksförsörjaren än vad som krävs inom rutinlogistikservice. Det introducerar även en standardservice, till exempel speciella transporter där produkterna behöver hållas kalla, varma eller flytande i tankbilar (Bask, 2001). Skräddarsydd logistikservice: Det är inom skräddarsydd logistikservice som relationen är som starkast mellan parterna (Ford, 1980). Det krävs oftast slutna relationer med tillgängliga informationsvägar (Johnston och Bonoma, 1981). En växande nivå av kundanpassning ökar sannolikheten för att logistikköparna/kunderna 13

Teori har ett inflytande på servicens output och dess flexibilitet (Möller och Wilson, 1995). Det är oftast endast bara ett fåtal serviceförsörjare som samarbetar med logistikföretag och logistikköpare. Partnerskapet är format så att de ska uppnå högre effektivitet och bättre samarbetsstruktur (Olsen och Ellram, 1997). Det är ett effektivt sätt att lösa nätverksproblem. Skräddarsydd logistikservice är ofta baserat på långsiktiga kontrakt och det krävs en ökad kunskap, till exempel en specialiserad säljavdelning (Coyle et al., 1992; Sheth och Sharma, 1997). 4.1.3 Grad av materialflöde De olika formerna av kundrelationer och nivå av service bestämmer graden av materialflödet. Den enklaste vägen för materialflödet mellan företag och kund är en länk mellan endast dessa två parter. Men vanligtvis är detta varken möjligt eller ekonomiskt försvarbart (Mattsson, 2002). Istället måste företaget och kunden i många fall använda sig av mer komplicerade distributionskanaler som inkluderar mellanhänder för att överbrygga gapen. Därför kan direktleverans snarast betraktas som ett av flera alternativ för att distribuera produkter till kunder. Hur distributionskanalen ska se ut beror på verksamhetens inriktning och målsättning (se tabell 1). Det finns därför ingen bestämd distributionskanal som är gemensam för alla företag (Mattsson, 2002). För direktleverans Få förbrukare Produktion mot order Anbudsförfarande Återköp aktuella Branschgrossist saknas För mellanhänder Många småförbrukare Frekventa order Krav på snabba leveranser Spridd kundkrets Etablerad standardprodukt Tabell 1: Faktorer som talar för direktleverans respektive användning av mellanhänder (Mattsson, 2002). Då en distributionskanal syftar till att knyta samman informationsflödet med fler eller färre inslag av mellanhänder, brukar det talas om att distributionskanalen har två beståndsdelar, en transaktionskanal och en materialflödeskanal (Mattsson, 2002). Transaktionskanalen är en kanal av affärer mellan företaget och kund. Kanalen omfattar flödet av de administrativa delarna som har med en order att göra. Det är alltså i huvudsak att ta emot order, orderbekräfta och fakturera. I materialflödeskanalen omfattas det fysiska materialet (Mattsson, 2002). 14

Teori Företag som fokuserar på god logistikservice är till deras kunder fördelaktigt då kunderna får det som de vill ha, genom att till exempel sköta transporter, aktiviteter på distributionslager och lagerhållning (Bask, 2001). De fördelaktiga nyttorna är bland annat (Tarkowski et al., 1995): Formnytta, innebär att en vara får ett högre värde genom en process t.ex. att råmaterial som trä omvandlas till en färdig möbel. Tid- och platsnytta, innebär att varor görs tillgängliga för kunder och att de får möjlighet att köpa dem. 4.2 Logistikens målvariabler Det finns flera olika faktorer som samspelar inom logistiken och dess system och dessa brukar benämnas effektivitetsvariabler. Dessa variabler är kundservice, kostnader, kapitalbindning, flexibilitet samt miljö. Variablerna är beroende av varandra och det finns olika relationer mellan dessa som kan förändras och de får olika konsekvenser beroende på olika situationer. Dessa olika faktorer brukar illustreras som i följande figur (se figur 5). Där miljö är en faktor som brukar hamna utanför i relationer mellan de olika systemen i logistikens aktiviteter (Jonsson och Mattsson, 2005): Kundservice Kostnader Kapitalbindning Miljö Flexibilitet Tid Figur 5: Effektivitetsvariablerna som är en del av logistiksystemet och relationerna mellan dessa (Jonsson och Mattsson, 2005). Denna rapport kommer endast att innehålla vissa av dessa effektivitetsvariabler. Anledningen till detta är att målvariablerna här är anpassade till logistik och transportering. De variabler som kommer belysas här är kundservice, kostnader samt miljö (se figur 6). Trots att miljö är en faktor som brukar hamna utanför i dessa relationer är det en viktig punkt att ha med och kommer vara en viktig del i rapporten. Kundservice Kostnader Miljö Flexibilitet Tid Figur 6: Effektivitetsvariablerna som är en del av logistiksystemet främst inom logistikföretaget och relationerna mellan dessa (Baserad på Jonsson och Mattsson, 2007). 15

Teori 4.2.1 Kundservice Kundservice är kundens uppfattning om kvaliteten på företagets logistikaktiviteter. Inom logistikföretagen finns begreppet logistikkvalitet, vilket inom logistiken innebär att företag anstränger sig för att göra rätt första gången. Företaget måste då förstå kundens krav och förväntningar på kundservice för att kunna göra rätt från början (Persson och Virum, 1996). Företagen fokuserar mer på att skapa ett ökat värde än vad själva produkten ger. Med hjälp av kundservice, marknadsföring eller kvalitet kan företaget öka värdet på produkten eller tjänsten. Företaget vill inte bara ge kunden en produkt med de rätta egenskaperna, utan de vill även skapa en bättre kundservice så att kunden ska känna att produkten får ett ökat värde genom att köpa produkten från just dem. För att verkligen veta vad kunderna vill ha är den bästa och enklaste metoden, att just fråga kunderna. I annat fall kan företaget samla in information från säljare, ordermottagare och via reklamationer. Ett annat viktigt sätt att undersöka om företag har god kundservice är att jämföra sig med konkurrenternas position gentemot kunderna (Persson och Virum, 1996). Om ett företag ska kunna ha en god kundservice, måste kundens behov och önskemål bestämma servicestrategin. Det är ledningens ansvar att strategin genomförs. Kundservice är ett komplicerat område som är sammansatt av många faktorer och kravet på detta varierar beroende på kundens krav (Persson och Virum, 1996). Kundservicen har stor betydelse för företagets lönsamhet, men det är ännu oklart hur det direkt påverkar både lönsamheten och efterfrågan. Företag som har många kunder på ett utspritt geografiskt område använde sig tidigare av flera distriktslager för att kunna erbjuda kunden en god kundservice. Idag har transportsystemet blivit bättre och därför kan de nu uppfylla samma goda kundservice med färre lagringspunkter. Vart lagret ska ligga och hur många lager företaget ska använda sig av har blivit viktiga strategiska beslut att ta hänsyn till (Persson och Virum, 1996). 4.2.2 Kostnader Vanliga logistiska kostnader är kostnader för intern och extern transport även kallad transport och hanteringskostnader, lagringskostnader, brist- och föreningskostnader, administrativa kostnader, kapacitetskostnader, kostnader för ändring av produktionstakt och även omställningskostnader i produktionen (Persson och Virum, 1996). Dessa kostnader är kopplade till antingen materialflödet eller produktionen (Matsson, 2002). Transport och hanteringskostnader, skapas när produkter och material förflyttas och hanteras mellan olika destinationer. Det finns både interna och externa kostnader. De interna kostnaderna omfattar kostnader för interna förflyttningar i samband med transporter, hantering av varor och material mellan olika platser i lager. Det uppstår även kostnader i gränssnitten mellan lager och vidare transporter på grund av att det krävs extra hantering vid in och utlastningsterminalerna. I de interna kostnaderna ingår kapitalkostnader i form av räntor, avskrivningar för utrustning och så vidare (Matsson, 2002). Det finns skillnader i vilka kostnader som logistikköparen respektive logistikföretaget omfattas av. För logistikföretagen omfattar kostnaderna förflyttning och hantering av köparens varor (Matsson, 2002). 16