Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2016 2017 2018 2018 2018/ 2017 19/ 18 Världen Export Totalt 1 925 2 046 2 196 1 068 1 177 7,3 10,3 100 Varor 1 302 1 411 1 548 765 833 9,7 8,8 100 Tjänster 623 636 648 302 344 1,9 13,9 100 Import Totalt 1 731 1 915 2 106 1 024 1 079 10,0 5,4 100 Varor 1 202 1 316 1 473 725 744 11,9 2,6 100 Tjänster 529 598 633 299 335 5,7 12,1 100 Inre marknaden Export Totalt 1 352 1 436 1 558 759 826 8,5 8,9 70,2 1 Varor 942 1 016 1 127 556 596 10,9 7,2 71,6 Tjänster 410 420 431 203 230 2,7 13,6 66,9 Import Totalt 1 361 1 498 1 644 810 843 9,7 4,1 78,2 Varor 976 1 062 1 189 590 600 12,0 1,7 80,7 Tjänster 386 436 454 220 243 4,1 10,5 72,5 EU (28) Export Totalt 1 120 1 193 1 295 632 689 8,5 8,9 58,5 Varor 800 864 956 473 508 10,7 7,3 60,9 Tjänster 319 329 339 159 181 3,0 13,9 52,6 Import Totalt 1 222 1 352 1 474 731 756 9,0 3,4 70,1 Varor 875 956 1 061 531 535 11,0 0,7 71,9 Tjänster 347 396 413 199 221 4,3 10,6 65,9 Norden Export Totalt 505 538 580 280 304 7,9 8,6 25,8 Varor 327 356 397 192 205 11,7 7,1 24,7 Tjänster 177 182 183 88 98 0,6 11,7 28,5 Import Totalt 362 385 432 207 222 12,2 7,5 20,6 Varor 250 264 306 145 154 15,8 5,7 20,7 Östersjöländerna 2 Tjänster 112 121 126 61 69 4,4 11,9 20,5 Export Totalt 800 864 943 456 491 9,1 7,7 41,7 Varor 563 619 692 340 362 11,8 6,4 43,4 Tjänster 238 245 251 116 130 2,3 11,5 37,6 Import Totalt 781 850 945 464 484 11,2 4,4 44,9 Varor 599 646 731 362 367 13,2 1,4 49,3 Tjänster 182 204 214 102 118 4,8 15,0 35,1 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Utrikeshandel 1 2016 2017 2018 2018 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 301,6 1 410,6 1 548,0 765,3 832,8 Import 1 202,4 1 316,4 1 473,3 725,4 744,1 Nettohandel 99,2 94,2 74,7 39,9 88,8 Export till EU(28) 800,2 863,9 955,9 473,2 507,6 Import från EU(28) 875,4 955,7 1 060,9 531,3 535,3 Nettohandel (EU(28) -75,2-91,8-105,0-58,1-27,7 Förändring (%) Export 1,3 8,4 9,7 8,6 8,8 Import 2,9 9,5 11,9 11,7 2,6 Export till EU(28) 1,9 8,0 10,7 9,0 7,3 Import från EU(28) 6,0 9,2 11,0 12,5 0,7 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 623,3 635,7 647,8 302,3 344,4 Import 528,9 598,3 632,6 298,5 334,7 Nettohandel 94,4 37,4 15,2 3,8 9,6 Förändring (%) Export 1,7 2,0 1,9-2,3 13,9 Import 1,7 13,1 5,7 2,9 12,1 Direktinvesteringar 2016 2017 2018 2018 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 38,7 200,4 219,6 96,6 149,4 Utländska DI i Sverige 150,8 108,5 123,5 61,1 107,0 2015 2016 2017 2018 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 3 032 3 247 3 192 3 360 3 612 Utländska DI i Sverige 2 660 2 810 2 909 2 899 2 983 1 Observerar att all statistik i denna tabell, inklusive handeln med varor, är från Betalningsbalansen.
Enheten för internationell -09-17 Dnr: /00652 handelsutveckling Sammanfattning första halvåret Bytesbalansen visade första halvåret ett överskott på 96 miljarder kronor, motsvarade 3,9 procent av BNP. Detta var en ökning av överskottet med 414 procent jämfört med första halvåret 2018. Handelsutvecklingen första halvåret Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 10 procent jämfört med motsvarande period 2018. Importen av varor och tjänster ökade med 5,4 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 2,8 procent i volym och 8,1 procent i värde. Varuimporten minskade med 1,4 procent i volym, men ökade med 2,3 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 771 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 747 miljarder kronor. Handelsnettot var positivt och uppgick till 24 miljarder, vilket kan jämföras med ett negativt handelsnetto på -17 miljarder första halvåret 2018. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar. Störst var exportökningen till Amerika (25 procent), följt av Afrika (15 procent) och EU (7,0 procent). import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 71 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Afrika. Störst var ökningen från Asien (12 procent), följt av Amerika (3,0 procent) och Övriga Europa (2,8 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden utom Energivaror. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Kemivaror (16 procent) och Mineralvaror (12 procent). Volymutvecklingen har en liknande profil, men generellt lägre tillväxttal. Det faktum att volymutvecklingen är betydligt svagare värdeutvecklingen tyder på prisuppgångar. Den försvagade kronan kan också ge sådana effekter. import efter varugrupp importen minskade med 1,4 procent i volym, samtidigt som den ökade med 2,3 procent i värde jämfört med motsvarande period 2018. Nedgångarna i Verkstadsvaror och Energivaror gav störst bidrag till volymminskningen, medan värdeökningen huvudsakligen drevs av Övriga varor och Kemivaror. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 14 procent medan tjänsteimporten ökade med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 344 miljarder och tjänsteimporten till 335 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 9,6 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Tele- dataoch informationstjänster samt Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 66 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna.
Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 97 till 150 miljarder kronor. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 61 till 107 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av första halvåret uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till drygt 3 600 miljarder, en ökning med 7,5 procent jämfört med årsskiftet. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca 2 980 miljarder, vilket är en ökning med 2,9 procent.
Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Dämpad utveckling för varuhandeln... 1 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet... 1 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 6 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 8 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 11 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 15 4.2.1 Export... 15 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5. Tjänstehandel... 29 6. Direktinvesteringar... 37 6.1 Direktinvesteringsflöden... 37 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 38 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 39 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 41 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 42 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 43 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 47 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2018, i löpande och fasta priser (SCB)
1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. Notera att vi i rapporten redovisar både den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) och statistik för varuhandel som hämtas från betalningsbalansen. Denna statistik är inte helt jämförbar eftersom den bygger på olika definitioner av varuhandel. 2 Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen används i denna rapport i huvudsak för att räkna samman total svensk handel av varor och tjänster. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Dämpad utveckling för varuhandeln 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik 3 ökade Sveriges varuexport med 5,8 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2018. Samtidigt minskade varuimport med 0,5 procent. I volym (dvs rensat för prisförändringar) ökade varuexporten med 1,7 procent och minskade importen med 3,1 procent. Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet till 389 miljarder och för varuimporten 378 miljarder. Varuhandelsnettot blev därmed positivt och uppgick till 10 miljarder. 2 Läs mer i BPM6-manualen som finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efteramne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 3 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1
Diagram 2.1 25 Förändring i svensk varuexport (januari 2016 - juli ) Förändring över motsvarande peirod föregående år (%) 20 15 10 5 0-5 -10 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2016 2017 2018 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 25 Förändring i svensk varuimport (januari 2016 - juli ) Förändring över motsvarande peirod föregående år (%) 20 15 10 5 0-5 -10 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2016 2017 2018 Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en stark ökning i juli för både exporten och importen jämfört med motsvarande månad 2018 se diagram 2.1 och 2.2. Samtidigt pekar framåtblickande indikatorer på en minskad optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick tredje kvartalet till 50,6, vilket är en minsk- 4 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att index är 50 betyder att det är lika många exportföretag som tror på en förstärkning som på en försvagning av exportutvecklingen. 2
ning med 3,3 enheter jämfört med det andra kvartalet. Det är den lägsta nivån sedan 2012. Index tangerar nu 50-strecket som är skiljelinjen mellan optimism och pessimism. Det indikerar att stämningsläget bland exportföretagen är normalt. Sveriges varuexportutveckling under andra kvartalet var i stort i linje med EUs varuexportutveckling denna ökade med 5,3 procent jämfört med det andra kvartalet 2018. Finlands exportutveckling ökade däremot med enbart 0,8 procent och Tysklands minskade med 1,3 procent. Även USA:s varuexport minskade (med 3,1 procent) jämfört med motsvarande kvartal 2018. Diagram 2.3 25 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (2016-2 kv ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 15 10 5 0-5 -10 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 2016 2017 2018 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Sveriges varuexport till EU-länder ökade andra kvartalet med 4,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bland EU-länderna ökade exporten till Storbritannien med 6,0 procent och till Tyskland med 5,3 procent. Varuexporten till länder utanför EU ökade med 7,9 procent. Här var det exporten till USA som särskilt stack ut med en ökning på 28 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det var huvudsakligen exporten av personbilar och läkemedel som drev utvecklingen. 5 Även det första kvartalet i år ökade exporten till USA med lika mycket i procent och USA seglar därmed upp från en femte till en tredje plats som Sveriges största exportmarknad. Sveriges varuimport från EU-länder minskade med 1,2 procent jämfört med andra kvartalet 2018. Bland annat var det importen från Storbritannien som minskade (med 18 procent). Varuimporten från länder utanför EU ökade däremot svagt med 1,0 procent. Bland de länder som hade en starkare utveckling kan nämnas Kina. Importen från Kina ökade med 36 procent under första kvartalet och under andra kvartalet med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Därmed går Kina 5 För mer information om Sveriges handel med USA, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad, www.kommers.se/statistikblad. 3
från åttonde till femte plats som avsändningsland för svensk import. Utanför EU är Kina den nästa största leverantören (efter Norge). En liknande utveckling ser man även i statistiken för import efter ursprungsland (det land där den ekonomiskt sett viktigaste delen av tillverkningen har skett). Generellt är importen från Kina betydligt större om man ser till statistik efter ursprungsland än statistiken som går efter avsändningsland (det land varan skickats ifrån). 6 Till skillnad från varuhandeln har tjänstehandeln fortsatt att öka starkt under andra kvartalet, både tjänsteexporten och tjänsteimporten ökade med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal 2018. Tjänstehandeln har ökat starkt både i förhållande till EU-länder och icke-eu-länder. Det är positiva värden från nästan alla länder som SCB redovisar statistik för undantag är Luxemburg och Spanien vad gäller export och Schweiz, Belgien och Thailand vad gäller import. Varuhandeln har under de senaste två åren ökat snabbare än tjänstehandeln, men sett under en längre tidshorisont är relationen den omvända. Sedan 2011 har tjänsteexporten i genomsnitt ökat med 7,2 procent per kvartal medan varuexporten ökat med 3,8 procent per kvartal. Diagram 2.4 Miljarder kronor 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Svensk export av varor och tjänster Statistik från betalningsbalansen kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Varor Tjänster Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 4,2 procent i löpande priser och med 0,9 procent i volym (dvs rensat för prisförändringar) under det andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten var positiv, den bidrog med 2,2 procentenheter i löpande priser och med 1,9 procentenheter i volym. 6 Och den är sannolikt ännu större än vad statistik efter ursprungsland visar eftersom information om ursprungsland förloras i de fall en vara skickas från Kina till Sverige via ett annat EU-land. 4
3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 96 miljarder första halvåret, motsvarade 3,9 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period 2018 har överskottet i bytesbalansen ökat med 414 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 7,0 Sveriges bytesbalans 2009-6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 1hå 3.2 Handelsbalans 7 Första halvåret uppgick Sveriges handelsbalans till 89 miljarder, vilket var 49 miljarder mer än motsvarande period 2018. Handelsbalansen uppgick till 3,6 procent av BNP, tjänstebalansen 0,4 procent och kapitalavkastningen 1,3 procent. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 5
Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2009 - Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 5,0 4,5 4,0 Andel av BNP (%) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 1hå 4. Varuhandel 8 4.1 Sveriges export och import av varor Första halvåret ökade Sveriges varuexport med 2,8 procent mätt i volym, och med 8,1 procent mätt i värde jämfört med motsvarande period 2018. Varuimporten minskade med 1,4 procent i volym, men ökade med 2,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna reflekterar pris- och växelkursförändringar. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick första halvåret till 771 miljarder kronor och varuimporten till 747 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 24 miljarder, vilket kan jämföras med ett negativt handelsnetto på 17 miljarder första halvåret 2018. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2016-2018 samt första halvåret 2018 respektive. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9, EU samt Övriga Europa. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 6
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2016 2017 2018 2018 (%) Export 1 192,6 1 304,8 1 441,5 713,0 771,1 8,1 intra-eu(28) 705,1 771,2 857,7 423,6 453,5 7,0 extra-eu(28) 487,4 533,6 583,8 289,4 317,6 9,8 Import 1 207,6 1 315,6 1 478,5 730,1 746,9 2,3 intra-eu(28) 865,3 940,9 1 037,8 521,3 527,9 1,3 extra-eu(28) 342,3 374,7 440,7 208,8 219,0 4,9 Anm: Import enligt avsändningsland. Första halvåret gick 73 procent av den svenska varuexporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 12 respektive 11 procent av Sveriges export. Exporten var högre till samtliga världsdelar under första halvåret jämfört med motsvarande period 2018. Störst var exportökningen till Amerika (25 procent), följt av Afrika (15 procent) och EU (7,0 procent). Exporten till övriga Europa ökade med 4,8 procent och den till Asien med 2,1 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (84 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (71 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar förutom från Afrika. Störst var ökningen från Asien (12 procent), följt av Amerika (3,0 procent), Övriga Europa (2,8 procent) och EU (1,3 procent). Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2018 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 7
Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2018 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket exempelvis är vanligt för energi- och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 8
Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2018 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2018 1 kv 2 kv 2018 1 kv 2 kv 10,0 Skogsvaror -3,9 0,2 2,2 1,2 9,4 10,1 4,8 7,4 10,2 Mineralvaror 0,1 6,3 3,9 5,1 8,2 14,7 9,7 12,2 12,8 Kemivaror 5,5 12,2 8,4 10,3 8,3 18,6 13,6 16,1 8,0 Energivaror -1,3-10,1-2,6-6,4 26,6 0,4-4,5-2,2 45,7 Verkstadsvaror 8,5 4,1 0,8 2,5 10,6 9,0 5,6 7,2 13,3 Övriga varor 2,0 4,9-1,1 1,8 6,4 10,6 2,6 6,5 100 Totalt 4,4 4,0 1,7 2,8 10,5 10,6 5,8 8,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första halvåret ökade Sveriges varuexport med 2,8 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 8,1 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period 2018. Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden utom Energivaror. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Kemivaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen har en liknande profil, men generellt lägre tillväxttal. Det faktum att volymutvecklingen är betydligt svagare värdeutvecklingen tyder på prisuppgångar. Den försvagade kronan kan också ge sådana effekter. 10 10 Se rapporten Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal 1-3 2018 för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling. 9
Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2018 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2018 1 kv 2 kv 1-2 kv 2018 1 kv 2 kv 1-2 kv 2,9 Skogsvaror 2,7-1,3-3,7-2,5 16,6 7,0-0,1 3,3 8,0 Mineralvaror 4,3-1,8-5,5-3,7 14,7 3,1-4,2-0,7 11,9 Kemivaror 6,0 7,3-1,4 2,8 10,9 10,1 1,0 5,4 11,9 Energivaror 2,5-6,6-7,0-6,8 32,7 1,5-4,9-1,9 43,4 Verkstadsvaror 6,7-0,9-3,6-2,2 10,0 3,4-1,0 1,1 21,9 Övriga varor 4,2 3,9 0,4 2,1 7,5 9,3 3,4 6,3 100 Totalt 5,3 0,4-3,1-1,4 12,4 5,4-0,5 2,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första halvåret minskade varuimporten med 1,4 procent i volym, samtidigt som den ökade med 2,3 procent i värde jämfört med motsvarande period 2018. Nedgångarna i Verkstadsvaror och Energivaror gav störst bidrag till volymminskningen, medan värdeökningen huvudsakligen drevs av Övriga varor och Kemivaror. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 10
4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2009 till första halvåret. Första halvåret uppvisade Sverige ett exportöverskott i varuhandeln på 24 miljarder. Motsvarande period föregående år hade vi istället ett exportunderskott på 17 miljarder. I förhållande till andra EU-länder Sverige har Sverige emellertid ett exportunderskott. Första halvåret i år var det 74 miljarder, vilket är ett 23 miljarder mindre underskott jämfört med motsvarande period 2018. I varuhandeln med länder utanför EU hade Sverige däremot nettoexportintäkter på 99 miljarder. 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första halvåren 2018 respektive. Nettoexporten var negativ för varugrupperna Energi och Övrigt, i likhet med motsvarande period 2018. För övriga varugrupper var däremot handelsnettot positivt. Skogsvaror gav det största exportöverskottet, följt av Verkstadsvaror och Mineral. Störst ökning av nettoöverskottet skedde bland Verkstadsvaror (inkl. personbilar), från 5,3 miljarder första halvåret 2018 till 25 miljarder motsvarande period. 11 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 11
Diagram 4.6 80 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2018 60 40 Mdr kr 20 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2014 2015 2016 2017 2018 2018 Skogsvaror 92,6 94,5 91,1 95,1 101,3 51,1 55,7 Mineralvaror 35,5 28,5 27,8 33,2 29,1 13,2 22,6 Järn och stål 16,0 16,7 14,0 12,8 9,7 4,6 11,9 Kemivaror -0,4 12,0 10,8 12,3 9,2 6,5 16,9 Läkemedel 28,5 37,2 31,7 36,0 40,8 22,4 30,7 Energivaror -52,1-35,9-35,6-41,9-61,0-29,4-29,0 Verkstadsvaror 29,3 21,7 7,7 11,4 16,3 5,3 25,4 Maskiner 62,5 64,0 59,4 61,0 64,2 30,1 35,6 Elektrovaror och -36,6-47,8-55,0-59,2-74,6-35,1-35,6 telekom Vägfordon 2,9 7,9 6,0 21,3 45,5 17,7 30,4 Övriga varor -89,0-107,3-116,8-120,9-132,0-63,7-67,5 Livsmedel -49,6-55,3-59,0-61,0-66,3-32,5-35,2 Total 16,0 13,4-15,0-10,8-37,0-17,0 24,2 4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första halvåret till 56 miljarder, medan importen uppgick till drygt 38 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 18 miljarder, vilket kan jämföras med ett överskott på 7,2 miljarder motsvarande period 2018. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 32 miljarder, drygt hälften av den totala personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU- 12
länder uppgick till 34 miljarder första halvåret, motsvarande 90 procent av den totala personbilsimporten. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 64,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 2017 77,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33,1 2018 101,6 75,3 26,4 57,1 67,6-10,5 2018 49,6 42,4 7,2 28,1 38,5-10,5 56,2 38,2 17,9 31,9 34,3-2,5 Diagram 4.7 120 100 80 60 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto Mdr kr 40 20 0-20 -40 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Första halvåret gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 31 miljarder, en ökning av överskottet med 8,3 miljarder jämfört med motsvarande period 2018. Handeln med andra EU-länder svarade för 35 procent av läkemedelsexporten och 80 procent av läkemedelsimporten. 13
Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 2016 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 2017 74,1 38,1 36,0 28,7 31,6-2,8 2018 82,2 41,4 40,8 31,5 33,5-2,0 2018 42,5 20,1 22,4 15,7 16,6-0,8 53,7 23,0 30,7 18,5 18,5 0,0 Diagram 4.8 90 80 70 60 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Första halvåret gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 35 miljarder kronor. Jämfört med första halvåret 2018 ökade exporten av livsmedelsvaror med 3,4 procent och importen med 5,5 procent. Merparten av handeln med livsmedel sker med andra EU-länder. Exporten till andra EU-länder uppgick till 35 miljarder och importen från EU till 48 miljarder, vilket gav ett nettounderskott gentemot övriga EU-länder på 13 miljarder första halvåret. 14
Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 2016 82,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 2017 83,6 144,6-61,0 61,7 84,9-23,2 2018 91,8 158,0-66,3 68,9 91,7-22,8 2018 44,8 77,3-32,5 33,9 44,9-11,0 46,3 81,5-35,2 34,5 47,5-13,0 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 12 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första halvåren 2018 respektive. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Första halvåret uppgick exporten till EU till 453 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 771 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Nederländerna var de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt värde på 231 miljarder, motsvarande 51 12 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 15
procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2018 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 90 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2018 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16
Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden första halvåret samt värdeförändring från motsvarande period 2018. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2018 Tyskland 84,1 10,9 6,3 Finland 52,4 6,8 8,1 Danmark 51,3 6,6 7,1 Nederländerna 43,7 5,7 10,6 Storbritannien 42,8 5,5 6,6 Frankrike 32,8 4,2 6,2 Belgien 32,4 4,2 8,5 Polen 25,9 3,4 5,7 Italien 22,2 2,9 6,4 Spanien 15,7 2,0 5,8 Österrike 7,8 1,0 22,8 Tjeckien 6,6 0,9 8,0 Estland 6,5 0,8 3,8 Litauen 5,1 0,7 6,0 Portugal 3,6 0,5-3,2 Ungern 3,3 0,4 5,9 Irland 3,1 0,4-11,1 Lettland 2,4 0,3 11,4 Slovakien 2,3 0,3 6,1 Rumänien 1,9 0,2 0,1 Grekland 1,9 0,2 10,7 Slovenien 1,0 0,1 22,7 Bulgarien 0,9 0,1 8,1 Kroatien 0,6 0,1 15,5 Luxemburg 0,6 0,1 12,8 Malta 0,2 0,0-5,5 Cypern 0,2 0,0-58,9 Ospec i EU 2,3 0,3-6,6 EU Totalt 453,5 58,8 7,0 Norge 79,2 10,3 7,3 Island 1,8 0,2-5,3 Norden 184,6 23,9 7,3 Liechtenstein 0,0 0,0-8,8 Inre marknaden 534,5 69,3 7,0 Övriga länder 236,6 30,7 10,7 Export Totalt 771,1 100,0 8,1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtenstein 17
4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Första halvåret uppgick den svenska importen från EU till 528 miljarder, vilket motsvarade 71 procent av den totala importen på 747 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Finland är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 55 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick första halvåret 2018 till 592 miljarder och utgjorde 79 procent av Sveriges totala import. 18
Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2018 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 160 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2018 140 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 19
Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2018 Tyskland 134,5 18,0-1,8 Nederländerna 67,9 9,1 1,7 Danmark 50,4 6,7-3,1 Finland 37,0 5,0 10,4 Storbritannien 34,6 4,6-6,2 Belgien 33,8 4,5-0,9 Polen 31,0 4,2 6,7 Frankrike 29,2 3,9 4,0 Italien 25,3 3,4 3,8 Tjeckien 12,6 1,7 13,3 Spanien 10,8 1,4-4,6 Österrike 9,2 1,2 4,9 Ungern 8,0 1,1 4,3 Estland 7,3 1,0-5,4 Irland 7,3 1,0 5,9 Litauen 6,9 0,9 6,9 Lettland 4,8 0,6 10,6 Slovakien 4,7 0,6 2,2 Portugal 3,6 0,5 29,8 Luxemburg 2,5 0,3 56,2 Rumänien 2,0 0,3-1,6 Slovenien 1,6 0,2 5,7 Bulgarien 1,2 0,2 13,5 Grekland 0,8 0,1-2,3 Kroatien 0,5 0,1 7,4 Cypern 0,3 0,0 20,2 Malta 0,2 0,0-25,5 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU Totalt 527,9 70,7 1,3 Norge 64,1 8,6 10,4 Island 0,2 0,0 36,4 Norden 151,8 20,3 5,6 Liechtenstein 0,0 0,0 17,0 Inre marknaden 592,2 79,3 2,2 Övriga länder 154,7 20,7 2,7 Import Totalt 746,9 100,0 2,3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtenstein 20
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för handeln med tredje land, svarade första halvåret för 41 procent av det totala exportvärdet och 29 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (14 procent), följt av Asien (12 procent) och Amerika (11 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 58,8% Oceanien m fl 1,9% Asien 12,2% Amerika 10,8% Afrika 2,0% Övriga Europa 14,3% Varuexporten till Övriga Europa uppgick första halvåret till 110 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige exporterar i särklass mest till, 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2009 illustreras i Diagram 4.15. 21
Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Övriga Europa 105,0 110,1 14,7 14,3 4,8 varav: Island 1,9 1,8 0,3 0,2-21,8 Norge 73,8 79,2 10,4 10,3 7,3 Ryssland 10,2 10,1 1,4 1,3-0,7 Schweiz 7,8 9,0 1,1 1,2 15,4 Turkiet 7,2 6,4 1,0 0,8-10,8 Ukraina 1,4 1,8 0,2 0,2 29,2 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2009 - Export Import (ursprungsland) 160 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick första halvåret till 15 miljarder, en ökning med 15 procent jämfört med motsvarande period 2018. Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 2,0 procent första halvåret, vilket är 0,1 procentenheter mer än motsvarande period 2018. 22
Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordafrika 6,7 7,6 0,9 1,0 13,9 varav: Algeriet 1,5 1,0 0,2 0,1-33,2 Egypten 2,7 3,7 0,4 0,5 36,6 Marocko 1,9 2,3 0,3 0,3 25,7 Västafrika 1,4 1,8 0,2 0,2 31,1 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 5,4 6,0 0,8 0,8 11,3 Sydafrika 3,7 4,7 0,5 0,6 28,1 Totalt 13,5 15,4 1,9 2,0 14,6 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 83 miljarder kronor första halvåret, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är det land i Amerika som tar emot den största andelen (7,8 procent) av svensk export och värdet av exporten till USA ökade med 28 procent mellan första halvåren 2018 och. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2009. Kanada är den näst största amerikanska exportmarknaden. Exporten till Kanada ökade med 8,9 procent första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2018. Exporten till Kanada utgjorde 0,8 procent av total svensk export, en något större andel jämfört med motsvarande period 2018. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordamerika 53,0 66,6 7,4 8,6 25,6 varav: Kanada 5,3 5,8 0,7 0,8 8,9 USA 47,3 60,4 6,6 7,8 27,7 Central- och Sydamerika 13,3 16,3 1,9 2,1 23,2 varav: Brasilien 4,0 4,6 0,6 0,6 14,6 Chile 1,7 2,1 0,2 0,3 20,8 Mexiko 3,1 4,0 0,4 0,5 30,5 Peru 0,9 1,0 0,1 0,1 2,0 Totalt 66,3 83,0 9,3 10,8 25,1 23
Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2009 - Export Import (ursprungsland) 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 2,1 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2009. Kina tog första halvåret emot svensk export till ett värde av 35 miljarder, motsvarande 4,6 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2009 - Export Import (ursprungsland) 90 80 70 60 Mdr kr 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 24
Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 14,6 13,1 2,0 1,7-10,2 varav: Förenade Arabemiraten 2,7 3,1 0,4 0,4 14,5 Iran 2,5 0,4 0,3 0,1-84,1 Israel 1,6 1,6 0,2 0,2 0,3 Oman 1,0 0,6 0,1 0,1-37,7 Saudiarabien 3,9 4,0 0,5 0,5 1,7 Övriga Asien 77,6 81,1 10,9 10,5 4,5 varav: Hongkong 1,6 1,7 0,2 0,2 5,2 Indien 6,4 6,5 0,9 0,8 2,0 Indonesien 2,1 1,7 0,3 0,2-18,9 Japan 10,6 12,7 1,5 1,6 19,5 Kina 34,8 35,1 4,9 4,6 0,8 Malaysia 1,5 1,6 0,2 0,2 8,4 Pakistan 2,1 2,4 0,3 0,3 11,1 Singapore 4,2 4,5 0,6 0,6 6,2 Sydkorea 6,8 7,1 1,0 0,9 3,8 Taiwan 2,4 2,5 0,3 0,3 5,9 Thailand 2,0 2,4 0,3 0,3 16,1 Totalt 92,2 94,2 12,9 12,2 2,1 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Precis som i fallet med exporten var Övriga Europa, dvs. europiska länder som inte är medlemmar i EU, den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 13 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien och Amerika utgjorde 11 respektive 3,7 procent av total import. 25
Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 70,7% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,8% Amerika 3,7% Övriga Europa 13,2% Afrika 1,4% Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 2,8 procent första halvåret jämfört med motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 64 miljarder, motsvarande 8,6 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 10 procent jämfört med första halvåret 2018. Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, föll med 14 procent och uppgick till 21 miljarder. Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (19 procent) och framför allt Ryssland (56 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 56 procent samtidigt som det minskade med 22 procent från Ryssland jämfört med första halvåret 2018. Mätt i ton ökade kvantiteten importerad råolja från Norge med 51 procent, medan den minskade med 26 procent från Ryssland. 13 13 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 55 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret 2018. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 26
Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Övriga Europa 95,7 98,5 13,1 13,2 2,8 93,1 95,3 varav Norge 58,1 64,1 8,0 8,6 10,4 55,7 60,9 Ryssland 24,2 21,0 3,3 2,8-13,5 24,4 21,5 Schweiz 5,4 5,1 0,7 0,7-4,7 4,8 4,6 Turkiet 5,9 5,8 0,8 0,8-1,7 6,0 5,9 Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med första halvåret 2018 minskade importen från Afrika med 21 procent och uppgick första halvåret till 11 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 62 procent av importen från Afrika. Exporten från Nigeria föll dock med 19 procent jämfört med första halvåret 2018. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Nordafrika 3,9 1,7 0,5 0,2-56,6 3,3 1,7 varav Libyen 2,4 0,8 0,3 0,1-66,9 2,4 0,8 Västafrika 8,3 6,8 1,1 0,9-17,9 8,3 6,8 varav Nigeria 8,3 6,7 1,1 0,9-19,1 8,3 6,7 Centr.- Öst- och Södra Afrika 1,5 2,3 0,2 0,3 50,9 1,5 2,3 Totalt 13,7 10,8 1,9 1,4-21,1 13,1 10,8 Första halvåret var ökade Sveriges import från Amerika med 3,0 procent jämfört med motsvarande period 2018. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,4 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, föll med 26 procent. 27
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2018 Avsändningsland Andel 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2018 Nordamerika 19,3 20,0 2,6 2,7 3,9 20,0 21,2 varav Kanada 2,0 1,9 0,3 0,2-6,7 2,1 2,3 USA 17,2 18,1 2,4 2,4 5,1 18,0 18,9 Central- och Sydamerika varav 7,4 7,5 1,0 1,0 0,9 7,5 7,1 Brasilien 2,8 2,1 0,4 0,3-26,4 2,9 1,7 Venezuela 1,6 1,8 0,2 0,2 8,6 1,6 1,8 Totalt 26,7 27,5 3,7 3,7 3,0 27,5 28,3 Första halvåret ökade importvärdet från Asien med 12 procent. Samtidigt minskade importen från När- och Mellanöstern med 11 procent. Ökningen från Övriga Asien beror främst på Kina, som står för en stor del av importen från Asien och vars export dessutom ökade snabbt. Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2018 När- och Mellanöstern 3,8 3,4 0,5 0,5-10,6 4,5 3,4 varav Qatar 1,2 1,5 0,2 0,2 24,2 1,4 1,5 Övriga Asien 67,6 76,9 9,3 10,3 13,8 72,8 82,0 varav Bangladesh 2,2 2,8 0,3 0,4 27,5 2,2 2,8 Hongkong 4,3 4,1 0,6 0,5-5,8 1,6 1,5 Indien 3,3 3,6 0,5 0,5 7,2 3,4 3,7 Japan 7,3 7,7 1,0 1,0 5,8 9,0 8,3 Kina 29,8 37,2 4,1 5,0 25,0 35,4 43,5 Malaysia 1,6 1,5 0,2 0,2-9,9 1,9 1,8 Singapore 1,1 0,8 0,1 0,1-28,8 0,9 0,5 Sydkorea 4,4 5,8 0,6 0,8 30,5 4,5 5,2 Taiwan 3,1 3,5 0,4 0,5 11,7 3,2 3,6 Thailand 2,2 2,2 0,3 0,3-0,5 2,1 2,3 Vietnam 5,7 4,9 0,8 0,7-14,3 5,8 5,3 Totalt 71,4 80,3 9,8 10,8 12,4 77,3 85,4 28
5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2009 och första halvåret. Värdet på tjänsteexporten uppgick första halvåret till 344 miljarder och tjänsteimporten till 335 miljarder. Jämfört med motsvarande period 2018 ökade Sveriges tjänsteexport med 14 procent och tjänsteimporten med 12 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 9,6 miljarder, vilket är ca 5,8 miljarder mer än första halvåret 2018. Tjänsteexport utgjorde 29 procent av Sveriges totala export och tjänsteimport 31 procent av den totala importen första halvåret. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr Export Import Netto 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,2 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 2015 613,1 520,0 93,1 2016 623,3 528,9 94,4 2017 635,7 598,3 37,4 2018 647,8 632,6 15,2 2018 302,3 298,5 3,8 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största handelspartnerna. Tjänsteexporten till EU 344,4 334,7 9,6 ökade första halvåret med 14 procent och utgjorde 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 36 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport RoW 17,2% USA 10,5% Schweiz 5,5% Danmark 6,8% Övriga EU 14,2% Finland 7,4% Nederländerna 3,4% Frankrike 3,3% Norge 14,2% Tyskland 6,1% Storbritannien 11,5% 29
EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 66 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 34 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport RoW 12,7% USA 12,9% Schweiz 1,9% Danmark 7,9% Övriga EU 22,9% Finland 6,0% Nederländerna 4,4% Frankrike 3,6% Norge 6,5% Storbritannien 11,2% Tyskland 9,9% 30
Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import 2018 Förändring (%) 2018 Förändring (%) EU28 158 872 180 962 13,9 199 447 220 592 10,6 Belgien 3 509 4 717 34,4 6 628 6 758 2,0 Danmark 21 478 23 410 9,0 24 928 26 400 5,9 Finland 22 616 25 442 12,5 16 322 20 244 24,0 Frankrike 9 981 11 223 12,4 11 637 12 103 4,0 Irland 6 097 8 004 31,3 12 734 14 055 10,4 Italien 3 972 4 432 11,6 5 172 5 553 7,4 Luxemburg 3 852 3 145-18,4 4 960 4 749-4,3 Nederländerna 10 805 11 631 7,6 13 089 14 734 12,6 Polen 3 266 3 694 13,1 7 238 8 826 21,9 Spanien 4 003 4 431 10,7 8 517 8 688 2,0 Storbritannien 32 900 39 467 20,0 35 659 37 525 5,2 Tyskland 17 740 21 036 18,6 26 243 33 041 25,9 Österrike 5 709 6 175 8,2 2 358 2 793 18,4 Extra-EU 143 442 163 388 13,9 99 098 114 134 15,2 Hongkong 1 637 1 459-10,9 4 742 4 193-11,6 Indien 1 836 1 875 2,1 4 045 5 718 41,4 Japan 2 549 3 112 22,1 1 727 1 916 10,9 Kanada 2 416 3 030 25,4 3 450 3 284-4,8 Kina 7 247 7 837 8,1 5 349 6 815 27,4 Norge 43 592 49 015 12,4 19 954 21 875 9,6 Ryssland 3 270 3 500 7,0 1 272 1 418 11,5 Schweiz 16 462 18 771 14,0 6 282 6 332 0,8 Sydkorea 2 248 3 101 37,9 658 1 264 92,1 Thailand 984 1 067 8,4 2 697 2 632-2,4 USA 30 399 36 283 19,4 36 476 43 285 18,7 Totalt 302 314 344 350 13,9 298 545 334 726 12,1 De dominerande tjänstesektorerna inom tjänsteexporten är Övriga affärstjänster, Resor, Tele- data och informationstjänster samt Transporter. Tillsammans utgjorde de 76 procent av tjänsteexporten första halvåret. Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 83 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet Övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (25 procent) som import (33 procent). Branschen omfattar kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. 31
Tabell 5.3 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto 2018 Förändring (%) 2018 Förändring (%) 2018 Bearbetning av varor 5,3 6,2 16,8 3,3 5,5 66,6 2,0 0,7 Underhåll och rep.tj. av varor 1,6 2,1 31,7 1,7 1,9 7,4-0,2 0,2 Transporter 44,4 48,6 9,4 48,4 53,2 9,9-4,0-4,6 Sjötransporttj. 13,7 14,2 3,6 11,2 11,4 2,5 2,5 2,8 Flygtransporttj. 15,4 16,8 9,2 13,5 17,7 31,2 1,9-0,9 Järnvägstransporttj. 0,9 0,9-2,8 1,5 1,9 21,6-0,6-1,0 Vägtransporttj. 11,9 12,9 8,9 20,5 19,9-2,9-8,6-6,9 Post och kurir 1,5 1,9 20,5 1,2 1,4 9,8 0,3 0,5 Övriga transporttj. 1,0 1,9 95,7 0,5 1,0 79,8 0,4 0,9 Resor 60,9 66,7 9,6 75,1 76,3 1,6-14,3-9,6 Byggtj. 2,7 2,7 0,5 6,8 8,4 22,4-4,2-5,7 Försäkringar 3,2 3,9 20,9 2,8 3,8 34,0 0,4 0,1 Finansiella tj. 16,2 15,9-1,4 11,1 8,0-27,4 5,1 7,9 Finansiella tj. exkl. FISIM* 11,7 11,8 0,8 9,6 6,5-32,0 2,2 5,3 FISIM* 4,4 4,1-7,4 1,5 1,5 1,7 2,9 2,6 Nyttj. av immateriella rättigheter 31,4 40,5 29,2 20,4 25,8 26,7 11,0 14,7 Tele-, data och informationstj. 59,4 60,5 1,8 34,5 38,1 10,4 24,9 22,4 Tele 8,4 6,8-18,9 7,8 8,5 9,0 0,6-1,6 Datatj. 50,0 51,9 3,7 24,4 27,1 11,3 25,6 24,8 Informationstj. 1,0 1,8 81,6 2,3 2,4 5,0-1,4-0,7 Övriga affärstj. 69,6 86,4 24,2 90,5 109,2 20,7-20,9-22,8 FOU-tj. 16,7 17,5 4,8 22,4 25,0 11,3-5,7-7,4 Juridiska tj. 1,2 1,4 12,0 1,3 1,3 6,7 0,0 0,0 Bokföring och adm. tj. 2,6 3,3 28,6 2,3 2,6 11,3 0,2 0,7 Management och PR 11,2 17,9 59,8 18,4 18,3-0,3-7,2-0,4 Marknadsföringstj. 6,7 8,6 28,9 11,9 16,1 34,7-5,3-7,5 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 7,0 9,3 32,3 4,1 5,1 27,1 3,0 4,1 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0,5 0,6 30,3 0,8 1,1 33,0-0,4-0,5 Övriga tj. 23,7 27,8 17,4 29,3 39,6 35,4-5,6-11,8 Personliga tj., kultur m.m 6,0 8,9 49,6 3,0 3,4 12,1 3,0 5,5 Övr. offentliga tj. 1,7 1,9 10,4 0,8 1,2 38,8 0,8 0,7 Totalt 302,3 344,4 13,9 298,5 334,7 12,1 3,8 9,6 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad 32