Handling 2018 nr 137 Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 2 maj 2018 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Uppdraget i budget 2017 till SDN Örgryte-Härlanda att upprätta en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser förklaras fullgjort. 2. SDN Örgryte-Härlanda får i uppdrag att samordna stadens behov av äldreboenden, bereda beslutsunderlag för respektive stadsdelsnämnd samt att företräda stadsdelarna i stadens gemensamma byggprocess utifrån verksamhetsperspektivet. 3. SDN Örgryte-Härlandas begäran om ökat kommunbidrag hänskjuts till den ordinarie budgetberedningen. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från M, L och KD som yttrande en skrivelse från den 7 juni 2018. ---- Göteborg den 13 juni 2018 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Mathias Sköld 1(1)
Göteborg den 2018-06-07 Yttrande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen 2018-06-13 Ärende 2.1.11 Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Det är viktigt att det vidtas åtgärder för att långsiktigt säkerställa äldreboendeplatser. En del i detta är att SDN Örgryte-Härlanda får uppdraget att samordna och företräda stadsdelarna i byggprocessen. Vi ser positivt på denna utveckling som är en nödvändig och välkommen utveckling för att stärka arbetet i frågan. Boendeplaneringen utgår från att antalet lägenheter behöver öka med ca 100 lägenheter per år från år 2021 och med ca 150 lägenheter per år från 2030. Detta innebär att staden behöver ca 2100 nya lägenheter fram till år 2035. Ökningen motsvarar ett investeringsbehov för perioden på 4,5 miljarder kronor. Av tjänsteutlåtandet framgår att andelen äldreomsorg som drivs på entreprenad eller via ramavtal bedöms bli ungefär som idag och att fördelningen mellan egna och inhyrda lokaler i första hand kommer att bero på stadens möjlighet att avsätta kommunal mark. I denna kontext, sett till behov av investeringar och mark, vill vi understryka vikten av att få in fler aktörer. Vi menar även att fördelningen mellan offentligt och privat behöver förskjutas så att andelen privata aktörer ökar. Dessutom kommer finansieringen att vara en utmaning sett mot bakgrund av den demografiska utvecklingen där färre människor kommer att behöva försörja fler samtidigt som befolkningen blir allt äldre.
Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-05-02 Diarienummer 1947/17 Handläggare Helena Renström Telefon: 031-368 06 12 E-post: helena.renstrom@stadshuset.goteborg.se Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Uppdraget i budget 2017 till SDN Örgryte-Härlanda att upprätta en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser förklaras fullgjort. 2. SDN Örgryte-Härlanda får i uppdrag att samordna stadens behov av äldreboenden, bereda beslutsunderlag för respektive stadsdelsnämnd samt att företräda stadsdelarna i stadens gemensamma byggprocess utifrån verksamhetsperspektivet. 3. SDN Örgryte-Härlandas begäran om ökat kommunbidrag hänskjuts till den ordinarie budgetberedningen. Sammanfattning Kommunfullmäktige har i Budget 2017 gett resursnämnden Örgryte-Härlanda uppdraget att göra en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Planen inklusive remissyttranden från samtliga stadsdelsnämnder och berörda facknämnder bifogas. Den långsiktiga boendeplaneringen utgår från att en oförändrad andel av befolkningen har behov av äldreomsorg. Befolkningen över 65 förväntas öka från 86 800 (år 2017) till 120 700 (år 2035) Antalet äldreboendelägenheter behöver som en följd av det öka med ca 100 per år från år 2021 och ca 150 per år från 2030. Det innebär ca 2100 nya lägenheter till år 2035. Utfallet följs upp i de årliga kortsiktiga äldreboendeplanerna. Resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda föreslås få ett utökat ansvar att upprätta beslutsunderlag gällande nya äldreboendeplatser för beslut till respektive stadsdelsnämnd. Resursnämnden ska agera som sakkunnig ur ett verksamhetsperspektiv under hela lokalförsörjningsprocessen. Resursnämnden föreslås bli stadens ingång i alla kontakter med externa aktörer, samt ansvar för planering och genomförande av upphandlingar av äldreomsorgsverksamhet från externa aktörer på uppdrag från stadsdelsnämnderna. Andelen äldreomsorg som drivs på entreprenad eller via ramavtal bedöms bli ungefär som idag. Fördelningen mellan egna och inhyrda lokaler beror i första hand på stadens möjlighet att avsätta kommunal mark. Ekonomiska konsekvenser Utbyggnad av antalet platser i äldreomsorgen kommer att innebära ett omfattande investeringsbehov. Investeringarna hanteras i de ordinarie budgetberedningarna och Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (6)
beskrivs även i stadens lokalförsörjningsplan. Den långsiktiga planen för äldreboende visar på ett prognostiserat behov av ytterligare ca 2100 platser vilket innebär fastighetsinvesteringar i storleksordningen ca 4,5 miljarder för perioden 2020-2035, i dagens penningvärde. Förslaget att resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda utöver samordning av behov också upprättar beslutsunderlag för alla stadsdelsnämnder och tar rollen som sakkunnig ur ett verksamhetsperspektiv vad gäller äldreomsorg bedöms öka effektiviteten. Motsvarande arbetsuppgifter fördelade på 10 nämnder skulle vara mer resurskrävande. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Tillgång till äldreomsorg anpassad efter individens behov underlättas genom en långsiktig planering och ett effektivt genomförande kan ge utrymme för en god verksamhet. Jämställdhetsperspektivet En utbyggd äldreomsorg kan leda till ett minskat tryck på insatser från anhöriga vilket har störst betydelse för kvinnor eftersom de oftare än män påverkas negativt av att utföra anhöriginsatser. Eftersom kvinnor generellt sett lever längre än män så är det fler kvinnor än män som får insatser inom äldreomsorgen. Miljöperspektivet Utökandet av antal platser genom byggande av nya hus kommer att innebära påverkan på miljön. Hur mycket är inte möjligt säga förrän i samband med att husen projekteras. Staden har höga ambitioner när det gäller miljöriktigt byggande, som kommer att tillämpas när husen projekteras och byggs. Omvärldsperspektivet Göteborg Stad liksom resten av Sverige, står inför en utmaning i och med den åldrande befolkningen. Stockholm som har en liknande befolkningsstruktur med ökande andel äldre efter 2020 räknar år 2040 med ett något minskande behov av äldreboende, i förhållande till åldersgruppernas storlek. Utvecklingen med många äldre innebär att det tas fram nya produkter och tjänster riktade till äldre. De nya äldreboenden som byggs idag har tillgång till bredband och utrustas med tekniska lösningar för att underlätta omsorgen och öka de boendes självständighet. Till exempel elektroniska lås och kameraövervakning nattetid. Nya produkter och tekniska lösningar kommer att påverka planeringen under kommande år. Samverkan Resursnämnden Örgryte-Härlanda har informerat pensionärsrådet 29 november 2017 och samverkat facken inom förvaltningen 12 december 2017. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (6)
Bilagor 1. Protokollsutdrag SDN Örgryte Härlanda 2017-12-19 273 2. SDN Örgryte Härlandas Tjänsteutlåtande över Äldreboendeutbyggnad plan 2021 2035 3. Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021 2035 4. Sammanställning av remissvar samt äldreboendesamordningens kommentarer Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (6)
Ärendet Kommunfullmäktige gav i Budget 2017 SDN Örgryte-Härlanda uppdraget att göra en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Stadsdelsnämnden har nu inom ramen för sitt resursnämndsuppdrag Äldreboendesamordningen utarbetat ett förslag till långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Beskrivning av ärendet SDN Örgryte-Härlandas överväganden och förslag Resursnämnden bedömer att den långsiktiga planeringen ska utgå från att samma andel av den äldre befolkningen som idag behöver plats i äldreboende. Det innebär en ökning med ca 100 platser per år från 2021. Behovet per år ökar omkring 2030 så att expansionen bedöms bli ca 2100 platser till år 2035. Platserna fördelas över hela staden, med en övervikt mot de centrala delarna. Det omfattande byggandet i Älvstranden ger möjlighet till minst sex äldreboenden. Inom Älvstranden önskar verksamheterna pröva möjligheterna till samlokalisering och samnyttjande. Utbyggnaden kan om den inte fullt ut behövs, ge möjlighet till ersättning och renovering av äldre inte funktionella äldreboenden. Fram till 2020 behöver antalet permanenta platser öka något och renoveringar ställer krav på viss tomställning. Detta berör inte den långsiktiga planen utan hanteras i samverkan mellan berörda förvaltningar. Resursnämnden föreslår att den långsiktiga planen följs upp och revideras vartannat år från 2020. Den kommande expansionen och renoveringarna av befintliga äldreboenden innebär omfattande investeringar som av effektivitetsskäl bör samordnas. Resursnämnden föreslår att en särskild arbetsorganisation för genomförandet etableras under ledning av stadsledningskontoret, där berörda förvaltningar och bolag inkluderas. Resursnämnden vill även få ett utökat ansvar för samordning inom staden och vara kontakt gentemot externa aktörer och för detta få ett utökat kommunbidrag. De utökade uppgifter som avses är bland annat att för hela stadens räkning beställa förstudier, vara sakkunnig och företräda verksamhetsperspektivet vid projektering av nya äldreboenden samt samordna att behovet av äldreomsorgsplatser är tillgodosett när åtgärder i det befintliga beståndet planeras och genomförs. Det utökade ansvaret föreslås också omfatta ansvar för stadens kontakter med externa aktörer, inklusive att initiera samverkansformer och erfarenhetsutbyte. Nämnden föreslås också svara för stadens kontakter och initiera förhandlingar med externa aktörer, vad avses äldreboendeverksamhet, tillsammans med nämnden för upphandling och inköp och andra berörda nämnder. Med hänsyn till den stora omfattningen ser nämnden behov av att även andra än kommunen själv äger, bygger och bedriver verksamheten i den kommande expansionen. Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag och nämnden för inköp och upphandling föreslås medverka i planering och verkställighet mer än idag. Lösningar i samverkan med privata aktörer (inklusive idéburna organisationer) kan vara ett alternativ. Nämnden söker vägledning i hur avtal ska tecknas, hur ekonomiska risker kan hanteras och fördelningen mellan egen regi och annans regi. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (6)
Stadsledningskontorets överväganden och samlade bedömning a. Godkännande av Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Dokumentets struktur, innehåll och uppdatering De stadenövergripande riktlinjerna för styrande dokument var inte fastlagda när SDN Örgryte-Härlanda tog fram den långsiktiga äldreboendeplanen. Stadsledningskontoret konstaterar att dokumentet till innehåll och struktur inte är en plan enligt dessa definitioner. Stadsledningskontoret ser inte heller att det finns skäl att göra den långsiktiga planen för fler äldreboendeplatser till ett styrande dokument. Bakgrunden är det pågående arbetet på lokalsekretariatet med att förtydliga stadens lokalförsörjningsprocesser och metoder att ta fram en lokalförsörjningsplan. I lokalförsörjningsplanen kommer behovet av äldreboendeplatser att redovisas. Det dokument som nu har tagits fram bör fungera som ett planeringsdokument från resursnämndsuppdraget vars behov omhändertas och realiseras via lokalförsörjningsplanen. Stadsledningskontoret delar resursnämndens bedömning att den långsiktiga planeringen ska utgå från att en oförändrad andel av befolkningen har behov av plats i äldreboende. Utvecklingen bör följas upp i resursnämndens årliga kortsiktiga äldreboendeplaner och kopplas till stadens lokalförsörjningsplaner. Förändringar i det långsiktiga behovet kan relativt lätt pareras genom att tidigarelägga eller senarelägga objekt. Uppförande och ägande utanför kommunen I Göteborg drivs alla äldreboenden av kommunen, det kan ske på ett av tre sätt. 1. Av kommunen i egna eller inhyrda lokaler. 2. Upphandling av extern drift i kommunens lokaler. 3. Enskilda platser via upphandlade ramavtal. Målsättningen enligt stadens gällande direktiv är att själv äga lokaler där det föreligger ett långsiktigt verksamhetsbehov. Då det framtida behovet av fler äldreboendeplatser är omfattande innebär det att stadens förmåga att bygga, äga och driva dem kan bli ansträngd. Stadsledningskontoret gör bedömningen att staden även framgent i första hand ska äga, men att inhyrning av lokaler och slutande av ramavtal behöver vara en del i strategin för behovstäckning. Fördelningen mellan egna och inhyrda lokaler beror på stadens möjligheter att avsätta kommunal mark för ändamålet. b. Etablera ny genomförandeorganisation Stadsledningskontoret gör bedömningen att beslut om en ny genomförandeorganisation som lyfts fram av stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda inte är möjligt i dagsläget. Bakgrunden är det pågående arbete som sker på lokalsekretariatet med att tydliggöra lokalförsörjningsprocessen och metoder för att ta fram stadens årliga lokalförsörjningsplan. c. Förslag till utökade arbetsuppgifter för resursnämnden I resursnämndens uppdrag ingår sammanställning och redovisning av erforderlig statistik för uppföljning, analys och planering avseende äldreboendeverksamheten. Stadsledningskontorets bedömning är att det är lämpligt att nämnden också ges uppdraget att bereda beslutsunderlag för respektive stadsdelsnämnd vad gäller ny-, till eller Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (6)
ombyggnad för äldreomsorg samt att initiera upphandling av äldreomsorgsplatser. Resursnämndsuppdraget medger däremot inte att de tar över rollen som beställare. Stadsledningskontoret gör också bedömningen att det att det finns ett behov av en centralt placerad sakkunnig ur ett verksamhetsperspektiv som deltar i alla projekt och genom det kommer att förenkla och kvalitetssäkra vid ny-, till och ombyggnationer. Detta måste kombineras med ett uttalat ansvar för samordning, avstämning och information till de ansvariga stadsdelsnämnderna. d. Förklara uppdraget fullgjort Uppdraget i budget 2017 att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser är fullgjort. e. Tillföra resursnämnd SDN Örgryte-Härlanda utökat kommunbidrag Beslut om förändring i budget hänskjuts till den ordinarie budgetberedningen. Helena Renström Jörgen Samuelsson Planeringsledare Chef för lokalsekretariatet Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (6)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-12-19 Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 273 N133-0384/17 Ett förslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021 2035 har utarbetats inom SDN Örgryte-Härlandas resursnämndsorganisation Äldreboendesamordningen. Samverkan har till delar skett med berörda enheter inom stadsledningskontoret samt representanter för fastighetskontoret, inköp och upphandling och lokalförvaltningen. Förslaget har varit föremål för remiss. En sammanfattning av remissvaren inklusive Äldreboendesamordningens kommentarer samt inskickade remissvar finns i bilagor till tjänsteutlåtandet. Tjänsteutlåtande, daterat 2017-11-27, föreligger. Pär Gustafsson (L) framför det yttrande från (L) och (M) som framgår av bilaga 2 till protokollet. Beslut Resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda översänder Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021 2035 (bilaga 1 till tjänsteutlåtandet) till kommunstyrelsen som svar på kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2017 om att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda föreslår kommunstyrelsen (och kommunfullmäktige i tillämpliga delar) besluta att: a. Godkänna förslag till Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 som underlag för stadens fortsatta planering av äldreboendeverksamheten. b. Uppdra till stadsledningskontoret att snarast etablera och leda särskild arbetsorganisation med representanter från berörda förvaltningar och kommunala bolag för övergripande samordning av genomförandet av långsiktig äldreboendeplan. c. Uppdra till resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda att, utöver befintliga uppdrag, svara för uppgifter enligt avsnitt Utökade uppgifter för resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda nedan. d. Förklara uppdraget i budget 2017 till SDN Örgryte-Härlanda om att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser fullgjort. e. Tillföra resursnämnd SDN Örgryte-Härlanda utökat kommunbidrag för tillkommande uppgifter enligt punkt c. ovan. 1(2)
f. Översända Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 till stadsdelsnämnderna, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, nämnden för inköp och upphandling samt Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling AB med uppdrag att i tillämpliga delar medverka utifrån de uppdrag som lämnats ovan. Resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda beslutar att bilägga yttrandet från (L) och (M) till protokollet, yttrandet framgår av bilaga 2 till protokollet. Vid protokollet Protokollet justerades 2017-12-21 Nämndsekreterare Matilda Johansson Ordförande Kerstin Brunnström Justerare Pär Gustafsson Protokollsutdragets riktighet intygas av Matilda Johansson Nämndsekreterare Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, utdrag ur protokoll 2(2)
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2017-11-27 Diarienummer: N133-0384/17 Äldreboendesamordningen Pia Johansson Söderkvist Telefon: 365 51 40 E-post: pia.johansson.soderkvist@orgryteharlanda.goteborg.se Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 Ärendet Ärendet innehåller förslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035. Förslaget (bilaga 1) har utarbetats inom SDN Örgryte-Härlandas resursnämndsorganisation Äldreboendesamordningen. Samverkan har därvid till delar skett med berörda enheter inom stadsledningskontoret samt representanter för fastighetskontoret, inköp och upphandling och lokalförvaltningen. Förslaget har varit föremål för remiss. En sammanfattning av remissvaren inklusive Äldreboendesamordningens kommentarer finns i bilaga 2. Inskickade remissvar finns i bilaga 3. Förslag till beslut Resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda översänder Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 (bilaga 1) till kommunstyrelsen som svar på kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2017 om att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda föreslår kommunstyrelsen (och kommunfullmäktige i tillämpliga delar) besluta att: a. Godkänna förslag till Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 som underlag för stadens fortsatta planering av äldreboendeverksamheten. b. Uppdra till stadsledningskontoret att snarast etablera och leda särskild arbetsorganisation med representanter från berörda förvaltningar och kommunala bolag för övergripande samordning av genomförandet av långsiktig äldreboendeplan. c. Uppdra till resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda att, utöver befintliga uppdrag, svara för uppgifter enligt avsnitt Utökade uppgifter för resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda nedan. d. Förklara uppdraget i budget 2017 till SDN Örgryte-Härlanda om att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser fullgjort. e. Tillföra resursnämnd SDN Örgryte-Härlanda utökat kommunbidrag för tillkommande uppgifter enligt punkt c. ovan. Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, tjänsteutlåtande 1(6)
f. Översända Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 till stadsdelsnämnderna, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, nämnden för inköp och upphandling samt Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling AB med uppdrag att i tillämpliga delar medverka utifrån de uppdrag som lämnats ovan. Bakgrund Kommunfullmäktige uppdrog i budget 2017 till SDN Örgryte-Härlanda som resursnämnd för äldreboendeplanering att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Uppdraget ska genomföras under 2017. Till grund för uppdraget ligger ett ökat behov av äldreomsorg till följd av att gruppen äldre väntas öka kraftigt. Remissyttranden Ett utredningsförslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter remitterades 2017-05-23 till stadsdelsnämnderna, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, nämnden för inköp och upphandling samt till Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling AB. Samtliga nämnder har besvarat remissen. Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling AB har yttrat sig men det har inte skett styrelsebehandling. Generellt sett är alla remissinstanser positiva men lämnar synpunkter om enskildheter och förslag om kompletteringar. 12 nämnder tillstyrker i sina beslut. Nästan alla tar som en viktig fråga upp behovet av förtydligande om ansvar för planering och genomförandet. Förvaltnings AB Framtiden har i ett och samma yttrande lämnat synpunkter på såväl äldreboendeplanen som två planer avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning. Älvstranden Utveckling AB deltar i planeringen av framtida äldreboenden utifrån Färdplanen för Vision Älvstaden. Remissinstansernas synpunkter sammanfattas och kommenteras i bilaga 2. Synpunkterna har till del föranlett kompletteringar till utredningsrapporten från i våras. Remissinstansernas inskickade handlingar bilägges som bilaga 3. Sammanfattning av förslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Genomförd utredning pekar på ett ökat behov av äldreboendelägenheter som en följd av att antalet äldre ökar kraftigt under 2020- och 2030-talen. Samtidigt är det angeläget att peka på att samhällsutvecklingen och den medicinska utvecklingen kan innebära både förändringar i behovet och framväxten av alternativa sätt att till del tillgodose behovet. En successiv uppföljning och revidering är därför centralt i planen. Förslag till plan sammanfattas i nedanstående fyra punkter: 1. Långsiktigt behov av äldreboendeutbyggnad Från och med 2021 föreslås ett äldreboende tas i bruk per år, med cirka 100 lägenheter i vardera. Omkring 2030 ökas utbyggnadstakten till cirka 200 lägenheter per år. Detta innebär 21 äldreboenden med cirka 2 100 lägenheter under 15 år fördelade över hela kommunen, dock med viss övervikt för de centrala delarna. I området för Vision Älvstaden ingår minst 6 äldreboenden utifrån gällande färdplan. Vid tät bebyggelse behöver planeras för samnyttjande av fastigheter och även samnyttjande av andra funktioner. Befintliga äldreboenden behöver förnyas och till del ersättas. Om ovanstående utbyggnad inte fullt ut skulle behövas för ökat behov av lägenheter så kan den användas för att ersätta gamla eller icke funktionella äldreboenden. Pågående arbete inom lokalnämnden med att ta fram en fastighetsplan förutsättes ge underlag för att Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, tjänsteutlåtande 2(6)
bedöma omfattning och takt vad avser ombyggnad/ersättning samt behov av evakueringslägenheter. Beredskap föreslås skapas för ett ytterligare större behov, utöver de 21 äldreboendena. Denna bör inledningsvis ta sikte på 4-6 byggklara tomter. Till och med 2020 behöver tillskapas uppskattningsvis 200 lägenheter för utökat behov och för att ersätta/evakuera vid upprustning. Detta hanteras för närvarande i samverkan mellan berörda förvaltningar och ligger utanför denna plan. 2. Uppföljning och revidering Planen föreslås följas upp vartannat år och vid behov revideras fr o m 2020. Antal äldreboenden som bör ersättas kan bättre bedömas när ovan nämnda fastighetsplan finns framme. 3. Uppförande och ägande även utanför kommunen Lösningar för uppförande och ägande samt drift av äldreboenden behöver med hänsyn till omfattningen sökas även utanför kommunens organisation. Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag och nämnden för inköp och upphandling föreslås därför mer än idag medverka i planering och verkställighet. Lösningar i samverkan med privata aktörer (inklusive idéburna organisationer) bör vara ett alternativ i den konkreta planeringen. För att bredda utbytet med externa utförare bör tillskapas ett gemensamt branschråd där kunskapsförmedling och utbyte av erfarenheter sker. Det finns också behov av att privata aktörer får en första ingång i kommunen, så att den samlade bilden ur ett kommunperspektiv lämnas och erhålles. Eftersom äldreboendena och dess utbyggnad i många avseenden är en gemensam fråga finns behov av att se över dels vilken nämnd som ska teckna kommunens avtal med privata aktörer, både i ett planeringsskede och inför drift, samt dels hur risktagandet ska hanteras om tecknade avtal för med sig icke planerade ekonomiska konsekvenser för kommunen. Vägledande beslut om fördelning mellan egen regi och annans regi, för uppförande respektive drift, skulle underlätta verkställigheten av planen och bör därför övervägas. 4. Samordning av verkställandet och förtydligande av ansvar för vissa delar Staden som koncern föreslås på en övergripande nivå samordna arbetet med verkställandet i särskild arbetsorganisation med representanter för berörda förvaltningar och bolag, som också utarbetar enhetliga lösningar och strategier där detta är relevant. Detta för hela processen, från detaljplanefrågor, tomtanskaffning, medverkan i stadsutvecklingsprojekt och förstudier till underlag för beslut och avtal om uppförande. En samordning bör, med hänsyn till kommunstyrelsens uppgifter ledas av stadsledningskontoret. För ett antal enskilda delar finns behov av att förtydliga ansvar och samordning. SDN Örgryte-Härlanda som resursnämnd för äldreboendeplanering föreslås därför få ett antal tillkommande uppgifter, se nedan. Stadsledningskontorets lokalsekretariat ansvar för lokalförsörjning ligger kvar men samordning gentemot stadsdelarnas äldreboendeverksamheter och mot privata aktörer samt ansvaret för att bevaka verksamheten i ett hela-staden-perspektiv förtydligas genom uppdrag till SDN Örgryte-Härlanda. Förvaltnings AB Framtiden lyfter frågan om att man kan avlasta lokalnämnden vissa uppgifter som istället skulle kunna samordnas med dess motsvarande uppgifter för de allmännyttiga bostadsbolagens fastigheter, bl a avseende upphandlingar och Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, tjänsteutlåtande 3(6)
samnyttjande i stadsutvecklingsprojekt. Frågan bedöms inte ligga inom ramen för uppdraget till SDN Örgryte-Härlanda men det bör övervägas att närmare utreda frågan. Utökade uppgifter för resursnämnden SDN Örgryte-Härlanda Från många remissinstanser har tagits upp behovet av ansvar och samordning för viktiga delar av verkställandet av en långsiktig äldreboendeplan. Detta beskrivs och kommenteras i bilagda (bilaga 2) sammanställning av remissvaren. Som tagits upp ovan föreslås att SDN Örgryte-Härlanda som resursnämnd ges ett antal tillkommande uppgifter. Därmed koncentreras och tydliggörs hemvisten för vissa frågor som nu ligger på varje stadsdelsnämnd eller saknar hemvist. SDN Örgryte-Härlanda som resursnämnd föreslås få uppgifterna att: lämna uppdrag till lokalsekretariatet om genomförande av förstudier avseende enskilda äldreboendeprojekt genom medverkan i förstudier och detaljprojektering svara för ett kommunövergripande verksamhetsperspektiv vid nybyggnation av äldreboenden och utföra detta i samverkan med respektive stadsdelsnämnd och byggherre, lokalnämnden eller extern aktör svara för stadens kontakter och initiera förhandlingar, vad avser äldreboendeverksamhet, med externa aktörer och detta tillsammans med nämnden för inköp och upphandling samt i tillämpliga delar lokalsekretariatet och berörda nämnder initiera och förvalta samverkansformer mellan kommunen och externa utförare av äldreboendeverksamhet i syfte att diskutera gemensamma frågor och utbyta erfarenheter utifrån ett helhetsperspektiv på behovet av äldreboendelägenheter svara för samordning mellan å ena sidan behovet av större ombyggnader/ersättning av befintliga äldreboenden utifrån framtagen fastighetsplan och å andra sidan stadsdelsnämndernas äldreboendeverksamheter vartannat år från och med 2020 i tid för kommunstyrelsens budgetarbete året därpå följa upp och föreslå erforderliga revideringar av äldreboendeplanen. ge stadsledningskontoret underlag avseende aktuella äldreboendeprojekt samt det samlade behovet av äldreboendelägenheter i de delar och när stadsledningskontoret efterfrågar För tillkommande uppgifter för SDN Örgryte-Härlanda som resursnämnd för äldreboendeplanering behövs utökning av personal. Eftersom resursnämnder har ett specificerat kommunbidrag förutsätter förslaget att nämnden tillförs kommunbidrag för dessa uppgifter. En uppskattning är att det rör sig om 1,5 årsarbetare till en kostnad på 1,4 miljoner kronor, utöver budget 2018. Barn- och ungdomsperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv En god tillgång på äldreboendelägenheter fördelat över stadens samtliga stadsdelar är viktigt ur ett mångfaldsperspektiv. Samtidigt är det angeläget att den äldre ges frihet att välja var i staden hen vill bo. För att möjliggöra jämställda och jämlika äldreboendelägenheter som är till för alla är det viktigt att ett normmedvetet perspektiv Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, tjänsteutlåtande 4(6)
utifrån samtliga diskrimineringsgrunder finns med i planeringen. Äldreboendeplanen hänger också ihop med handlingsplanerna för nationella minoritetsfrågor respektive finskt förvaltningsområde samt stadens plan för att förbättra hbtq-personernas livsvillkor. Dessa frågor har lyfts av flertalet remissinstanser och är viktiga och bör närmare lyftas fram i den fysiska planeringen samt beaktas i den fortsatta verksamhetsplaneringen. Utmaningen för äldreomsorgen är att arbeta så att alla äldreboenden blir attraktiva oavsett lokalisering. Socialt perspektiv Att som äldre få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande är den nationella värdegrunden, 5 kap. 4 socialtjänstlagen (SOL). I socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) finns en beskrivning av hur värdegrunden kan konkretiseras via sju värdeord där självbestämmande och trygghet är två av dessa. Självbestämmande och trygghet innebär ofta för den enskilde att kunna erbjudas rätt insatser utifrån behov. Det förutsätter att äldreomsorgen har de resurser som krävs, där tillgång till äldreboende är en viktig del. Den långsiktiga planen för fler äldreboendelägenheter visar att staden behöver bygga fler äldreboenden för att möta den äldre befolkningens behov av boende kombinerat med vård- och omsorgsinsatser. Miljöperspektiv Ramprogrammet, med dess inriktning att nya byggnader ska utformas till stöd för stadens klimatstrategi och miljöcertifieras, utgör en viktig utgångspunkt för den långsiktiga äldreboendeplaneringen. Ekonomiskt perspektiv När det gäller ekonomiska konsekvenser av fler äldre och därmed behov av fler äldreboenden så är dessa omfattande. Detta belyses på en övergripande nivå i planförslaget. Förslaget innebär utökade uppgifter för SDN Örgryte-Härlanda som resursnämnd för äldreboendeplaneringen. Samråd Information till pensionärsrådet ges den 29 november 2017. Samverkan/Information Samverkan sker i FSG den 12 december 2017. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning Katarina Othelius Stadsdelsdirektör Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, tjänsteutlåtande 5(6)
Bilaga 1: Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 Bilaga 2: Sammanställning av remissvar inklusive äldreboendesamordningens kommentarer Bilaga 3: Remissvar/yttranden från nämnder och bolag a/ SDN Majorna-Linné k/ Byggnadsnämnden b/ SDN Centrum l/ Nämnden för inköp och upphandling c/ SDN Örgryte-Härlanda m/ Lokalnämnden d/ SDN Västra Göteborg n/ Fastighetsnämnden e/ SDN Askim-Frölunda-Högsbo o/ Förvaltnings AB Framtiden f/ SDN Lundby g/ SDN Västra Hisingen h/ SDN Norra Hisingen i/ SDN Östra Göteborg j/ SDN Angered Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, tjänsteutlåtande 6(6)
Bilaga 1 Förslag till Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 Datum: 2017-11-27 Författare: Sven-Olof Fredrikson Äldreboendesamordning Göteborg
Innehåll Innehåll... i 1 Inledning... 1 2 Förslag till plan sammanfattas kort i följande fyra rubriker... 1 2.1 Långsiktigt behov av äldreboendeutbyggnad... 1 2.2 Uppföljning och revidering... 1 2.3 Uppförande och ägande även utanför kommunen... 1 2.4 Samordning av verkställandet... 2 3 Vissa avgränsningar och strategiska förutsättningar för förslag till plan... 2 4 Utredningsarbetet... 3 5 Utgångspunkter befolkning och behov av antal lägenheter i äldreboende... 3 5.1 Befolkningen och dess utveckling för åldersgruppen 65 år och äldre i Göteborg... 3 5.2 Antal lägenheter i äldreboende idag samt väntetider... 4 5.3 Korttidsplatser... 5 5.4 Faktorer som påverkar behovet av antalet äldreboendelägenheter... 6 5.5 Beräkning av behovet av antal lägenheter i äldreboende i Göteborg... 6 6 Storlek på äldreboende och anpassning till ramprogram mm... 7 7 Behov av nya anläggningar som ersättning för gamla eller ej funktionella äldreboenden... 8 8 Nuläget vad avser investeringar och påbörjade projekt... 8 9 Alternativa lösningar vad avser organisation av äldreboenden... 9 10 Överväganden och förslag till långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter för Göteborg... 10 10.1 Behov på kort sikt... 10 10.2 Utbyggnadsbehov från och med 2021... 10 10.3 Beredskap för ytterligare utbyggnad... 10 10.4 Uppföljning och revidering... 11 10.5 Nuvarande 4-åriga äldreboendeplan... 11 10.6 Investeringsbehov... 11 10.7 Samnyttjande och ny teknik... 11 10.8 Uppförande och ägande även utanför kommunen... 11 10.9 Samordning av verkställandet... 12 11 Geografisk fördelning av nya äldreboenden... 12 i
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 1 Inledning I Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2017 ingår uppdrag till SDN Örgryte-Härlanda, i sin roll som resursnämnd för Äldreboendeplanering, att ta fram en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser. Uppdraget ska genomföras under 2017. Planen behandlar behovet av antalet äldreboendelägenheter för permanent boende för göteborgare till 2035 som en följd av främst befolkningsutvecklingen. Planen berör också frågan om ersättning av gamla byggnader och redovisar vissa uppskattningar eftersom frågan har betydelse för behovet av nya anläggningar. 2 Förslag till plan sammanfattas kort i följande fyra rubriker 2.1 Långsiktigt behov av äldreboendeutbyggnad Från och med 2021 föreslås ett äldreboende tas i bruk per år, med cirka 100 lägenheter i vardera. Omkring 2030 ökas utbyggnadstakten till cirka 200 lägenheter per år. Detta innebär 21 äldreboenden med cirka 2 100 lägenheter under 15 år fördelade över hela kommunen, dock med övervikt för de centrala delarna. Till den del lösningar åstadkommes med annan storlek på enskilt äldreboende gäller antalet lägenheter per år. I området för Vision Älvstaden ingår minst 6 äldreboenden fram till 2035. Vid tät bebyggelse behöver planeras för samnyttjande av fastigheter och det är också angeläget att pröva samnyttjande av vissa funktioner. Befintliga äldreboenden behöver förnyas och då till del ersättas. Om ovanstående utbyggnad inte fullt ut skulle behövas för ökat behov av lägenheter så kan den användas för att ersätta gamla eller icke funktionella äldreboenden. Beredskap föreslås skapas för ett ytterligare större behov, utöver de 21 äldreboendena. Denna bör inledningsvis ta sikte på 4-6 byggklara tomter. Till och med 2020 behöver tillskapas uppskattningsvis 200 lägenheter för utökat behov och för att ersätta/evakuera vid upprustning. Detta hanteras för närvarande i samverkan mellan berörda förvaltningar och ligger utanför denna plan. 2.2 Uppföljning och revidering Planen föreslås följas upp vartannat år och vid behov revideras fr o m 2020. Antal äldreboenden som bör ersättas kan bättre bedömas när en samlad fastighetsplan finns för nuvarande anläggningar. 2.3 Uppförande och ägande även utanför kommunen Lösningar för uppförande och ägande av äldreboenden behöver med hänsyn till omfattningen sökas även utanför kommunens organisation. Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag och Inköp och Upphandlingsnämnden bör därför mer än idag medverka i planering och verkställighet. Lösningar i samverkan med privata aktörer bör vara ett alternativ i den konkreta planeringen. Det finns behov av att kommunen har en första 1
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 gemensam ingång för privata aktörer samt också tillskapas en gemensam arena/branschråd där kunskapsförmedling och utbyte av erfarenheter kan ske mellan privata aktörer och kommunen. Uppdrag om dessa två uppgifter föreslås ges till resursnämnden för äldreboendeplanering. Vidare bör förtydligas vissa frågor kring avtal med privata aktörer. Vägledande beslut om fördelning mellan egen regi och annans regi, för uppförande respektive drift, skulle underlätta verkställigheten av planen och bör därför övervägas. 2.4 Samordning av verkställandet Staden som koncern föreslås på en övergripande nivå samordna arbetet med verkställandet i särskild arbetsorganisation med representanter för berörda förvaltningar och bolag. En sådan samordning föreslås ledas av stadsledningskontoret. En viktig uppgift är att bidra till tidig planering, bland annat i planfrågor och i stadsutvecklingsprojekt. För ett antal delfrågor behöver förtydligas ansvar och samordning utifrån en helhetssyn på kommunens äldreboendeverksamhet. Resursnämnden för äldreboendeplanering föreslås därför få ett antal tillkommande uppgifter avseende kontakter med privata aktörer och samordning inom kommunen mellan äldreboendeverksamhetens samlade behov och den fysiska planeringen. Stadsledningskontorets lokalsekretariat ansvar för lokalförsörjning ligger kvar men ansvaret i planeringen för att bevaka äldreboendeverksamheten i ett helastaden-perspektiv koncentreras och förtydligas därmed. 3 Vissa avgränsningar och strategiska förutsättningar för förslag till plan Med äldreboende avses verksamhet som framgår av SOL 5 kap 5. För att få möjlighet att bo i äldreboende krävs beviljat bistånd (SOL 4 kap 1 ) i form av boende i särskild boendeform. Uppdraget handlar om erforderlig tillgång till lägenheter i äldreboende som den enskilde hyr för sitt permanenta boende och där man har tillgång till vård och omsorg dygnet runt. Uppdraget omfattar primärt inte platser som behövs för korttidsvistelse eller avlösning, men eftersom de lokalmässigt ofta samordnas med äldreboende har de tagits med i planen. Planen omfattar inte trygghetsbostäder och andra mellanboendeformer för äldre som tillhör den ordinarie bostadsmarknaden, men berörs kortfattat. Innehåll i och kostnader för verksamhet som lämnas de boende i äldreboendet (hemtjänst, hälso- och sjukvård samt viss övrig service) ingår inte i uppdraget. Däremot utgör det en av flera förutsättningar för planen. Vid ställningstaganden med hänsyn till kommunens driftskostnader för fastigheter/lokaler och verksamhet måste också hänsyn tas till de alternativa kostnader som finns för aktuell målgrupp, om dessa istället får sin vård och omsorg inom hemtjänst/hemsjukvård i ordinärt boende, korttidsvistelse eller i större utsträckning inom sjukhus. Beräkning av driftskostnader är en del av den konkreta planeringen för respektive äldreboende. Uppdraget anger en långsiktig plan. En förutsättning för en plan är bl a att kunna göra en bedömning av befolkningsutvecklingen. Planen har därför fått ett perspektiv fram till 2035. Befolkningsutvecklingen har tagits fram inom stadsledningskontoret. Det kortsiktiga behovet redovisas årligen samlat i stadsdelsnämndernas gemensamma fyraåriga 2
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 äldreboendeplan. Föreliggande plan fokuserar på uppdraget om fler äldreboenden därefter. Ansvar för att bedöma och genomföra förändringar för att tillgodose de närmaste årens behov ligger, som en del av det reguljära uppdraget, på stadens organisation för lokalförvaltning och lokalförsörjning i samverkan med stadsdelsnämnderna. Planen ska ange behovet av äldreboende oavsett organisation och upplåtelseformer. För att kunna konkretisera behovet av investeringsmedel måste successivt under genomförandet göras antaganden och tas beslut om vad som faller på kommunen respektive andra finansiärer vad avser nyproduktion. Det samlade investeringsbehovet för kommunen finns därför inte kvantifierat i planförslaget. Investeringsutgiften för ett äldreboende med cirka 100 lägenheter beräknas till i storleksordningen 200 Mkr i 2016 års nivå. Det framtida behovet av lägenheter beror på ett stort antal faktorer som t ex antalet äldre, konsekvenser av ökad medellivslängd, alternativa boende- och omsorgsformer, livsstilsförändringar, nya behandlingsmetoder och förändrade boendetider. Påverkan från var och en av dessa faktorer har inte kvantifierats eftersom osäkerheten är stor. Istället redovisas några alternativa beräkningar utifrån befolkningsutvecklingen. Det är således angeläget att peka på att samhällsutvecklingen och den medicinska utvecklingen kan innebära både förändringar i behovet och framväxten av alternativa sätt att till del tillgodose behovet. 4 Utredningsarbetet En utredningsrapport togs under våren 2017 fram av resursnämndsenheten för äldreboendesamordning inom stadsdelsförvaltning Örgryte-Härlanda. SDN Örgryte- Härlanda remitterade i maj 2017 rapporten till stadsdelsnämnderna, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden och nämnden för inköp och upphandling samt till Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling AB. Föreliggande planförslag har färdigställts under hösten 2017. Samverkan har under arbetet med utredningsrapporten skett med representanter för stadsdelsförvaltningarna samt med berörda avdelningar inom stadsledningskontoret inklusive dess lokalsekretariat som inom kommunen har ett strategiskt uppdrag för stadens lokalförsörjning. Samverkan har också skett med bl a representanter för lokalförvaltningen, fastighetskontoret samt inköp och upphandling. Avrapporteringar har skett till stadsdelsdirektörerna. 5 Utgångspunkter befolkning och behov av antal lägenheter i äldreboende 5.1 Befolkningen och dess utveckling för åldersgruppen 65 år och äldre i Göteborg Behovet av äldreboende i förhållande till ålder ökar kraftigt ju äldre man blir. Andel personer per åldersgrupp som bodde i äldreboende per april 2016 fördelade sig enligt följande (procent av befolkningen i respektive åldersgrupp): Ålder 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90+ år 65+ år 3
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 0,8 3,1 6,2 13,5 31,8 4,8 I utredningen har alla beräkningar skett utifrån ovanstående 5 åldersgrupper. Befolkningsutveckling (PR2017) framgår av tabell nedan (antalet invånare avrundat till jämna hundratal). Uppgifterna avser prognos till 2025 och därefter en trendframskrivning. År 2015 2020 2025 2030 2035 Ålder 65-74 47 700 50 100 51 700 56 300 60 500 75-79 14 200 18 600 21 400 21 400 23 200 80-84 10 300 11 400 15 100 17 600 17 800 85-89 7 300 6 900 7 800 10 600 12 400 90 år o äldre 4 700 4 500 4 400 5 000 6 800 S:a 65+ 84 200 91 500 100 400 110 900 120 700 5.2 Antal lägenheter i äldreboende idag samt väntetider Antalet tillgängliga lägenheter för permanent boende uppgick den 15 augusti 2016 till 4 000, belägna i 64 äldreboenden. I det närmaste alla dessa lägenheter var belagda. 80 procent drivs av kommunen genom stadsdelsnämnderna. Lägenheterna fördelades per organisation enligt följande: Antal Anm De boende hyr av kommunen --Drift av kommunen 3 178 Genom SDN --Drift av Tre Stiftelser 335 Kommunal stiftelse, särskilt avtal --Drift av privata utförare 88 Entreprenadavtal (2 enheter) De boende hyr av privat org --Drift skild från hyresvärd 59 Entreprenadavtal (1 enhet) --Drift av privat utförare 331 Ramavtal (5 enheter) Köpt boende utanför Göteborg 9 Enskilda permanenta boenden Summa permanenta lägenheter 4 000 Utöver ovanstående 4 000 lägenheter finns inom Social Resursnämnd cirka 200 för personer över 50 år som har en missbruksproblematik och i behov av permanent boende med tillgång till dygnet-runt-omsorg (Bergsjöhöjd och Kallebäck). Av dessa är för närvarande cirka är 130 personer 65 år eller äldre. Antalet nyttjade lägenheter för äldreboende har under den senaste 10-årsperioden minskat. En del av dessa friställda lägenheter används nu för annan verksamhet. Bara en mindre del av dessa kan lätt återtas till äldreomsorgen. Den geografiska fördelningen oavsett hyresvärd eller utförare per region av lägenheterna (exklusive de inom Social Resursnämnd och de 9 köpta utanför Göteborg) samt 4
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 befolkningen 80 år och äldre 2016-12-31 och 2020-12-31 (prognos), i relation till totala antalet 80 år och äldre i Göteborg är följande. Nordost Centrala Väster Hisingen Summa Lägenheter aug 2016 518 1 545 1 007 921 3 991 Andel lägenheter 13% 39% 25% 23% 100% Bef 80+ 2016-12-31 12% 32% 29% 27% 100% Bef 80+ 2020-12-31 12% 31% 29% 28% 100% Den geografiska fördelningen av invånare efter 2021 är inte prognostiserad eftersom flyttmönster och bostadsutbyggnadens lokalisering på längre sikt är osäker. Centrala stadens överskott relativt sett förklaras till del av att där finns lokaliserat enheter som har en inriktning med hela staden som upptagningsområde. Faktorer som kan påverka efterfrågan för geografiskt område är också olikheter i ålderssammansättningen i gruppen 80 år och äldre, attraktivitet utifrån hur det upplevs och lokala satsningar finansierade med extra medel t ex i form av statliga bidrag. Boendetiden i permanent äldreboende för de som avslutade boendet under respektive år 2014 2016, samt dessas ålder då, var följande (en decimal). 2014 2015 2016 Boendetid, medeltal 2,5 år 2,6 år 2,6 år Boendetid, median 1,6 år 1,9 år 1,9 år Ålder, medeltal 85,7 år 85,9 år 85,9 år Ålder, median 86,5 år 86,8 år 86,8 år Genomsnittstiden från beslut till dess att lägenhet beviljats ökade från 80 dagar i mars 2015 till närmare 90 dagar i mars 2017. Antalet väntande på lägenhet efter beslut om bistånd i form av äldreboende har successivt ökat från årsskiftet 2012/2013 då antalet var under 150 personer. Vid månadsskiftet mars/april 2017 uppgick antalet till 384 personer. Flertalet som väntat länge har erbjudits lägenhet men tackat nej och kvarstår som väntande. 5.3 Korttidsplatser Tillgången till korttidsplatser inklusive platser för avlösning ingår, som tagits upp under avsnitt 3, inte primärt i uppdraget. De har dock betydelse för planeringen eftersom de till del lokalmässigt ingår i äldreboenden. Antalet nyttjade platser för korttidsvistelse var 2016 i genomsnitt 357 stycken. Detta är ungefär samma som gällde för 2015 men 30 fler än 2014. Stadsdelsförvaltningarna bedömer i sin äldreboendeplan till 2020 att behovet kan minska till under 300 i genomsnitt. Utifrån ett antagande om ungefär oförändrad andel korttidsplatser i förhållande till antalet äldreboendelägenheter bör planeras för ytterligare cirka 100 platser. Det är viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen av behov av korttidsplatser. Osäkerheten är stor, inte minst med hänsyn till förändringar inom sjukvården. 5
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 5.4 Faktorer som påverkar behovet av antalet äldreboendelägenheter Utöver den demografiska utvecklingen kommer behovet av äldreboende i framtiden vara beroende av ett flertal faktorer. Det handlar om möjligheten att kunna bo kvar i ordinärt boende, olika typer av mellanboendeformer, välfärdsteknik, folkhälsa, livsstil, utveckling av läkemedel mm. Eventuella förändringar inom hälso- och sjukvården avseende t ex medelvårdtider och gränssnitt kan påverka behovet. Konsekvenser av en ökad medellivslängd beror på i vilken utsträckning omsorgsbehovet förskjuts framåt i tiden till högre ålder eller detta inte sker. Behovet av äldreboendelägenheter påverkas också av eventuella politiska beslut som ändrar förutsättningarna för att beviljas äldreboende samt av förändringar i den genomsnittliga boendetiden. Gruppen äldre är heller ingen homogen grupp och framtidens behov av särskilt boende kommer alltid att vara i förhållande till de möjliga boendeformer som erbjuds äldre i den kontext som är kopplad till samhällsutvecklingen. Även i kommunens årliga fyraåriga äldreboendeplaner, har konstaterats att behovet av äldreboende och korttidsplatser påverkas av många olika faktorer såsom; hur det normala bostadsbeståndet ser ut och hur äldre kan få tillträde till det bostädernas och omgivningens utformning omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig, bl a i ordinärt boende hur välinformerad den enskilde och dennes anhöriga är i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt förutsättningar för att kunna använda välfärdsteknik Inom den ordinarie bostadsmarknaden finns även flera olika former av mellanboendeformer såsom trygghetsboende, seniorboende mm. Dessa kräver inget särskilt beslut enligt socialtjänstlagen utan förmedlas via öppna bostadsmarknaden. För närvarande finns det cirka 550 beslutade trygghetsbostäder och en fortsatt ökning planeras. I vad mån tillgången till trygghetsbostäder påverkar behovet av äldreboende är viktigt att noga följa. Sambandet dem emellan beror bl a på i hur stor utsträckning trygghetsbostäderna är anpassade för att kunna tillgodose de krav som ställs på äldreboende och tillgång till personalresurser. 5.5 Beräkning av behovet av antal lägenheter i äldreboende i Göteborg Nedanstående tabell visar en beräkning av behovet av lägenheter i äldreboende exklusive korttidsplatser utifrån två scenarier med utgångspunkterna; i. oförändrad andel invånare inom respektive åldersgrupp i behov av äldreboende under perioden 2015 till 2035 ii. minskat behov med 3 procent per åldersgrupp 80 år och äldre per 5-årsperiod 6
Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035 Befolkningsutvecklingen pekar på att utbyggnadsbehovets storlek är större senare under planperioden. År 2015 2020 2025 2030 2035 Oförändrat behov/åldersgrupp 4 000 4 100 4 500 5 200 6 200 Minskat behov/åldersgrupp 80+ år med 3% per 5- årsperiod 4 000 4 000 4 300 4 900 5 600 I befolkningsprognosen till grund för ovanstående beräkning ligger antaganden om ökad medellivslängd. Om behovet av äldreboende senareläggs motsvarande den ökade medellivslängden för åldersgruppen 80 år och äldre så motsvarar detta ungefär ovanstående beräknade lägre alternativet. Alternativen illustreras även i nedanstående diagram. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2015 2020 2025 2030 2035 Of behov/åldersgrupp Minskat behov per åldersgrupp 6 Storlek på äldreboende och anpassning till ramprogram mm I gällande ramprogram (beslut KS 2016-06-01, 392) anges att 100 lägenheter är en önskvärd storlek på nya anläggningar. Det innebär inte att all nybyggnad blir i den storleken. När ramprogrammet togs fram utgick det från den värdegrund som ska genomsyra verksamheten. Det som byggs nytt ska utifrån upplevas som bostäder och inte som institutioner. Äldreboendet ska ge möjlighet till ett fortsatt liv efter den enskildes egna val. Det ska finnas möjligheter till aktiviteter och möten, gärna både i huset och i närområdet. Närhet till kommunikationer och service är viktigt. Möjligheterna till samnyttjande med såväl annan omsorg som sådant som stimulerar de boende eller effektiviserar verksamheten är angeläget där detta är möjligt. I stadsutvecklingsområden som omfattas av ny bebyggelse med sikte på den täta staden är det både önskvärt och sannolikt nödvändigt att planera för samnyttjande av fastigheter. Särskilt vid tät bebyggelse 7