Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport 4 212 Öppenvård
45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län 21-212 Linjen indikerar det nationella målvärdet 21 211 212 Recept / 1 invånare 3 25 2 15 1 5 212 sågs en liten minskning (- 1,7 %) av uthämtade recept i Stockholms län jämfört med 211. På nationell nivå minskade uthämtade antibiotikarecept med 3% Stockholms län har fortsatt högst förbrukning i landet (41 uthämtade recept per 1 invånare och år). För att nå det nationella målet behöver antibiotikaförskrivningen minska kraftigt. *J1 exkl metenamin
6 5 Uthämtade antibiotikarecept* per kommun i SLL 21-212 Linjen indikerar det nationella målvärdet 21 211 212 Recept / 1 invånare 4 3 2 1 *J1 exkl metenamin Antalet antibiotikarecept har minskat i många kommuner inom SLL sedan föregående år, vilket är positivt. I flera kommuner syns dock en ökning under 212. Det finns inga säkra medicinska förklaringar till de i vissa fall stora skillnaderna mellan kommunerna.
Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 212 Tandvård 7% Övriga 7% Närakuter 11% Vårdcentraler 49% Privatläkare 1% Akutsjukhus 16% *J1 exkl metenamin I SLL skriver vårdcentralerna ut knappt hälften av alla uthämtade antibiotikarecept. I många andra län är denna andel betydligt större. I övriga ingår framförallt vissa mindre sjukhus, geriatrik och företagshälsovård.
9 8 7 Uthämtade antibiotikarecept* till barn -6 år i respektive kommun 21 211 212 6 Recept / 1 barn 5 4 3 2 1 Antibiotikaförsäljningen till barn -6 år har minskat ganska kraftigt i nästan alla kommuner sedan 21. Mellan 211 och 212 ökade dock antalet antibiotikarecept till barn med 1,6 % i länet som helhet. De stora skillnaderna inom länet är sannolikt inte medicinskt motiverade. *J1 exkl metenamin
9 8 Uthämtade antibiotikarecept per ålderskategori i SLL 212 jämfört med 211-8 % 7 Recept / 1 invånare 6 5 4 3 2 *J1 exkl metenamin 211 212 1 Ålder Mellan 211 och 212 har antalet uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och åldersgrupp inte förändrat sig nämnvärt förutom hos de allra äldsta (9 +), där en minskning på 8 % ses.
8 Uthämtade antibiotikarecept per åldersgrupp i SLL 212 7 6 Hud- och mjukdelsantibiotika Urinvägsantibiotika Luftvägsantibiotika Recept / 1 invånare 5 4 3 2 1 Ålder De yngsta och de äldsta medborgarna hämtar ut flest antibiotikarecept per 1 invånare i respektive åldersgrupp. Luftvägsantibiotika dominerar bland barn medan nästan 5% av alla antibiotikarecept till de äldsta utgörs av urinvägsantibiotika.
8 7 6 Uthämtade antibiotika per åldersgrupp i SLL 212 Hud- och mjukdelsantibiotika Urinvägsantibiotika Luftvägsantibiotika 5 Antal recept 4 3 2 1 Sett till totala antalet recept dominerar luftvägsantibiotika kraftigt, framförallt till barn. Att förhindra utskrivning av onödiga recept med luftvägsantibiotika är därför en viktig kvalitets- och patientsäkerhetsfråga Ålder
Luftvägsantibiotika i Stockholms län 28-212 16 14 Fenoximetylpenicillin (J1CE2) Amoxicillin (J1CA4) Amoxicillin och klavulansyra (J1CR2) Doxycyklin (J1AA2) Cefalosporiner (J1DB-E) Erytromycin (J1FA1) 12 1 8 6 4 2 jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 sep-1 nov-1 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 Recept / 1 invånare jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 Konsumtionen av luftvägsantibiotika minskade under sista kvartalet 212 med nästan 12 % jämfört med samma kvartal 211. Doxycyklin minskade med 23 % mellan samma kvartal. Erytromycin, cefalosporiner och amoxicillin/klavulansyra visar alla en långsamt minskande trend över tid.
1% 9% Andel PcV av uthämtade luftvägsantibiotika* till barn -6 år per kommun 21-212 Linjen indikerar det nationella målvärdet 21 211 212 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % *Som luftvägsantibiotika räknas PcV, amoxicillin, amoxicillin med klavulansyra, cefalosporiner och erytromycin Andelen Penicillin V av luftvägsantibiotika till barn har ökat ganska kraftigt i många kommuner, vilket är positivt. Snittet för hela länet 212 var 68 % PcV av luftvägsantibiotika till barn -6 år. År 211 var snittet 64 %. Det återstår en bra bit till det nationella målet trots ökningen.
8 7 Urinvägsantibiotika till kvinnor 18-79 år i SLL 28-212 Pivmecillinam (J1CA8) Ciprofloxacin + norfloxacin (J1MA2 + 6) Nitrofurantoin (J1XE1) Trimetoprim (J1EA1) 6 Recept / 1 invånare 5 4 3 2 1 jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 sep-1 nov-1 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 Förskrivningen av pivmecillinam och nitrofurantoin, som är likvärdiga förstahandspreparat har ökat, medan förskrivningen av övriga urinvägspreparat fortsätter att minska i enlighet med rekommendationerna.
1% 9% 8% 7% Andel kinoloner av uthämtade urinvägsantibiotika till kvinnor 18-79 år per kommun 21-212 21 211 212 6% 5% 4% Linjen indikerar det nationella målvärdet 3% 2% 1% % *Som urinvägsantibiotika räknas pivmecillinam, nitrofurantoin, trimetoprim samt kinolonerna ciprofloxacin och norfloxacin I de flesta kommuner har andelen kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor fortsatt att minska. Snittet för länet 212 var 13,7% kinoloner och 211 14,4%. Flera kommuner ligger nära det nationella målvärdet.
4,5 Antibiotika som ofta används mot hud- och mjukdelsvägsinfektioner i SLL 28-212 4 3,5 Recept / 1 invånare 3 2,5 2 1,5 flukloxacillin (J1CF5) 1,5 jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 sep-1 nov-1 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 klindamycin (J1FF1) Förskrivningen av hud- och mjukdelsantibiotika ligger ganska konstant över tid, dock med säsongsvariationer.
Antibiotika på sjukhus
12 DDD för vissa antibiotikagrupper på akutsjukhusen i SLL 21-212 1 DDD / år 8 6 4 Cefalosporiner PcV + PcG Kinoloner Karbapenemer Piperacillin/tazobaktam 2 21 211 212 Försäljningen av cefalosporiner har minskat sedan 28. (Byte från cefuroxim till cefotaxim med annan DDD påverkar.) Försäljningen av kinoloner har minskat något senaste året, vilket är positivt. Karbapenemer och piperacillin-tazobaktam ökar stadigt, sannolikt för att de delvis ersätter cefalosporiner, ett observandum. Penicillin V och G, där en ökning är önskvärd, visar ganska stabil försäljning över tid. Det är angeläget att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner, som har större benägenhet att selektera för bakterier som bildar ESBL.
1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel kinoloner och cefalosporiner av totala antibiotika per sjukhus 21-212 24% 23% 22% 22% 21% 2% 13% 21 211 212 Andelen cefalosporiner och kinoloner av totala antibiotika fortsätter att minska på nästan alla sjukhus inom SLL. Ersta och Södersjukhuset utmärker sig med den lägsta andelen. När det gäller cefalosporin- och kinolonanvändning ligger SLL något högre än riksgenomsnittet för slutenvård. Det är angeläget att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner, som har större benägenhet att selektera för bakterier som bildar ESBL, men något målvärde är inte definierat.
1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel Penicillin V och G av totala antibiotika (J1 exkl metenamin) per sjukhus i Stockholms län 29-211 17% 13% 13% 1% 1% 1% 8% 21 211 212 Andelen penicilliner med smalt spektrum visar blandad utveckling på sjukhusen inom SLL. När det gäller användningen av Penicillin V och G ligger SLL lägre än riksgenomsnittet för slutenvård och en ökad användning av penicillin, när så är möjligt, rekommenderas.
1% Andel piperacillin-tazobaktam och karbapenemer av totala antibiotika i DDD per sjukhus 9% 8% 7% Piperacillin/tazobaktam Karbapenemer 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 21 211 212 21 211 212 21 211 212 21 211 212 21 211 212 21 211 212 21 211 212 Karolinska Univ.sj. Södersjukhuset Danderyd St Göran Södertälje Norrtälje Ersta Andelen bredspektrumantibiotika som piperacillin/tazobaktam och karbapenemer har de senaste åren ökat på alla sjukhus utom Ersta i SLL. Karolinska Universitetssjukhuset har ökat användningen av dessa preparat ganska kraftigt de senaste åren. Om vi får en ökad resistens mot bredspektrumantibiotika finns i många fall få behandlingsalternativ kvar.