Rapport 2019-02-15 för budgetåren 2019 2022 Dnr 123-2019
Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 15 februari 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2
Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...14 1:19 SSC - del till Försäkringskassan...14 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...16 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...16 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård...20 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...22 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...26 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...32 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...39 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....39 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....63 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning...75 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....84 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...87 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...91 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...104 2:1 Förvaltningsmedel...107 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...110 1:1 Barnbidrag...110 1:2 Föräldraförsäkring...118 1:3 Underhållsstöd...137 1:4 Adoptionsbidrag...144 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag...146 1:8 Bostadsbidrag...149 3
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2019 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4
Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag inklusive förvaltningsmedel blev 219 miljarder kronor 2018. Under 2019 beräknas utgifterna öka till 220 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 226 miljarder kronor 2022, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de som lämnades i januari 2019. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har sänkts, vilket på kort sikt förklaras av en lägre prognostiserad utbetalningsgrad, det vill säga andelen beslutade timmar som faktiskt betalas ut. På längre sikt är prognossänkningen främst en följd av att antalet mottagare beräknas minska svagt kommande år. Prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning samt sjukpenning har sänkts något på grund av ett lägre prognostiserat inflöde till ersättningarna. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallet. 5
Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter ingår i fyra utgiftsområden: 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar de sammanlagda utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna på grund av minskade utgifter inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas däremot öka under hela prognosperioden. Inom utgiftsområde 2 har Försäkringskassan ansvar för en anslagspost under Statens servicecenter under perioden januari maj 2019. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 25,3 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 26 miljarder kronor 2022. De ökande utgifterna drivs främst av att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad beräknas fortsätta öka, dock i något långsammare takt än det gjort historiskt. Antalet mottagare prognostiseras däremot att 6
minska svagt under prognosperioden, vilket beror på att antalet nya assistansmottagare beräknas vara något färre än de som lämnar ersättningen. Utflödet består mestadels av individer som avlider och kan därför inte förväntas bli mycket lägre, samtidigt har inflödet stabiliserats på en nivå som är något lägre än utflödet. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 6,4 miljarder kronor år 2018 och beräknas öka till 7,5 miljarder kronor år 2022. Ökningen beror dels på att det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den 15 april 2018, dels på att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,5 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 40,4 miljarder 2022. Antalet startade sjukskrivningar beräknas öka med en årlig ökningstakt om drygt 3 procent 2018 och 2019, för att därefter öka i takt med arbetskraften (cirka 1 procent årligen). Även sjukfallens förväntade varaktighet beräknas öka, om än svagt under 2019, för att därefter vara konstant. Detta medför att även utgifterna beräknas öka något årligen under prognosperioden. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är dock prognosen väldigt osäker, framförallt på längre sikt. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med 7
sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet påbörjade sjukersättningar under hela prognosperioden. Det minskande antalet personer som får sjukersättning medför att ohälsotalet 1, som i dagsläget befinner sig på en historiskt låg nivå om 24,7 nettodagar, beräknas minska ytterligare till 20,8 nettodagar 2022. Sjukpenningtalet 2 beräknas utvecklas stabilt framöver, från dagens 9,7 nettodagar till 9,4 nettodagar 2022, se diagram nedan. Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Som framgår i diagrammet ovan har sjukfrånvaron i Sverige varierat betydligt över tid. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Historiskt har det funnits ett centralt samband mellan antalet startade sjukskrivningar och sjukfallens varaktighet varaktigheten tenderar att öka under perioder av ökat inflöde och på motsvarande sätt minska under perioder av minskat inflöde. I en fördjupning i sjukpenningavsnittet i denna rapport visas att detta samband har försvagats på grund av senare års tydliga förkortning av varaktigheten som inträffat utan motsvarande minskning av inflödet. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8
Den 1 januari 2019 infördes merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget merkostnadsersättning och handikappersättning prognostiseras att öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,5 miljarder kronor 2022. Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas merkostnadsersättning. Beslutad handikappersättning enligt nuvarande regelverk är ofta beviljad tillsvidare och omprövas först när den försäkrade går i ålderspension. Utgifterna för handikappersättning förväntas därför att minska i långsam takt samtidigt som utgifterna för merkostnadsersättning ökar. Försäkringskassans förvaltningskostnader var 8,5 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 9,3 miljarder kronor 2022. Utfallet för 2018 som uppgår till 8,5 miljarder kronor innebär att tilldelade medel underskrids med 362 miljoner kronor 2018. Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 är 262 miljoner kronor. Med de anslagsnivåer som Försäkringskassan tilldelas för åren 2019 och framåt kan de reformer och tillkommande verksamheter som anges i budgetpropositionen för 2018 finansieras. Myndigheten ser dock ett antal verksamhetskostnader som myndigheten inte har finansiering för. Dessa ofinansierade verksamhetskostnader, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning av medel enligt budgetpropositionen för 2019, skulle innebära att anslagskrediten överskrids för åren 2020 2022 om inte ytterligare medel tilldelas. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet 9
successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 32 miljarder kronor under 2018. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick till 55,1 miljoner för 2018, vilket är en svag minskning med ungefär 60 000 dagar. Föräldrapenningdagarna har historiskt sett aldrig minskat under 2000-talet. En förklaring till minskningen kan vara att antalet uttagna dagar per barn av kvinnor under 2018 har minskat med ungefär 1 procent. Trots detta beräknas antalet föräldrapenningdagar att fortsätta öka framöver, detta eftersom antalet födda barn prognostiseras att öka. Det högre antalet nettodagar, i kombination med en ökande medelersättning, innebär att utgifterna för anslagsposten successivt ökar till 36,1 miljarder kronor 2022. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 7,4 miljarder kronor 2018 till 9,0 miljarder kronor 2022. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 31,7 miljarder kronor år 2018 och beräknas öka till 34,0 miljarder kronor år 2022. I mars 2018 höjdes barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen inom anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Förmånen vårdbidrag avskaffades den 1 januari 2019 och ersattes med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag beräknas öka från 4,1 miljarder kronor år 2018 till 4,9 miljarder kronor 2022. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Efter att den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År 2022 beräknas hela anslaget gälla omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag är väldigt osäker. 10
Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med december 2018 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med november 2018. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2019 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2018 2019 2020 2021 1 2022 1 Föregående prognosbelopp 219 442 220 655 222 924 224 956 227 785 Överföring till/från andra anslagsposter 0 0 0 0 0 Ändrade makroekonomiska antaganden 0 3-2 -9-16 Volym- och strukturförändringar -531-701 -1 191-1 625-2 104 Regelförändringar 0 0 68 0 6 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter 0 0 0-56 -101 Övrigt -62 0 0 0 0 Ny prognos 218 850 219 958 221 793 223 260 225 563 Differens i miljoner kronor -592-697 -1 131-1 696-2 222 Differens i procent -0,27-0,32-0,51-0,75-0,98 1 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift och förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts något, jämfört med de prognoser som lämnades i januari 2019. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för statligt tandvårdsstöd har uppdaterats med en ny version av FASIT-modellen, vilket har höjt prognosen för 2019 och sänkt den för åren därefter. Volym- och strukturförändringar Prognosen för assistansersättningen har sänkts till följd av en lägre utbetalningsgrad samt färre mottagare av ersättningen. Prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning samt sjukpenning har sänkts något på grund av ett lägre prognostiserat inflöde till ersättningarna. Regelförändringar Prognosen för förvaltningsmedel har justerats i denna prognos för år 2020 och 2022 för att anpassa kostnadsnivån för införandet av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning till de uppdaterade beräkningar som myndigheten har gjort. Övrigt Det slutliga utfallet för förvaltningsmedel blev 62 miljoner kronor lägre än den senaste prognosen. 11
Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Tabellen nedan redovisar fem anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 3 för 2019. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 4 för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2019 Tusental kronor Anslagspost 9.1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 9.1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 10.1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 10.1:3.1 Handikappersättningar Ingående överföring från 2018 Anslag år 2019 Prognos 2019 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit -158 840 6 763 252 6 950 569-346 157 7 995-28 324 476 068 500 378-52 634 28 831-3 553 147 192 153 058-9 419 2 060 0 1 141 000 1 311 000-170 000 112 950 12.1:8.2 Bostadsbidrag -47 755 4 546 658 4 738 758-239 855 12 523 Totalt -818 065 164 359 3 Tillgängliga medel är summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta tillåtna anslagskredit. 4 Tilldelade medel är summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 12
Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till december 2018 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2018 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2018 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat löneutveckling och prisbasbelopp. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2019 2022. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2019 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2019 4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter. I inledningen till denna bilaga beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 13
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:19 SSC - del till Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 109 333 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 0 109 333 0 0 0 Utfall/Prognos 0 109 333 0 0 0 Avvikelse från anslag 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 3 279 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 0 112 612 0 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 109 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 14
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 0 109 333 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 0 109 333 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor 0 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 15
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -34 046-158 840 0 0 0 Anslag³ 6 323 939 6 763 252 7 155 003³ 7 341 711³ 7 536 508³ Tilldelade medel 6 289 893 6 604 412 7 155 003 7 341 711 7 536 508 Utfall/Prognos 6 448 733 6 950 569 7 125 839 7 302 068 7 486 010 Avvikelse från anslag -124 794-187 317 29 164 39 643 50 498 Avvikelse från tilldelade medel -158 840-346 157 29 164 39 643 50 498 Högsta anslagskredit 316 196 338 162 357 750³ 367 085³ 376 825³ Tillgängliga medel 6 606 089 6 942 574 7 512 753 7 708 796 7 913 333 Överskridande av anslagskredit 0 7 995 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 miljarder kronor, vilket är 187 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 346 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 8 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 7,1 miljarder kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 16
Tandvårdsersättning Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år. Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 24 29 år eller 65 år eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan vara sjukdomen/ funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under 2018 var 6 485 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 11,7 procent jämfört med 2017 då utgifterna var 5 773 miljoner kronor. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet 2017¹ 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Anslaget totalt, tkr 5 773 381 6 448 733 6 950 569 7 125 839 7 302 068 7 486 010 Högkostnadsskydd 4 680 886 4 526 266 4 712 170 4 866 770 5 021 746 5 183 554 Allmänt tandvårdsbidrag 1 047 650 1 871 882 2 182 495 2 200 432 2 218 104 2 236 823 Särskilt tandvårdsbidrag 48 183 52 317 55 904 58 637 62 218 65 633 Övrigt -3 338-1 732 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget blev 1 872 miljoner kronor, en ökning med 824 miljoner kronor (79 procent) jämfört med 2017. Utgiftsökningen beror främst på höjningen av tandvårdsbidraget som genomfördes den 15 april 2018, då bidraget dubblerades. Antalet personer som använt bidraget har minskat under 2018, vilket främst förklaras av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 22 år i januari 2018. Under 2019 antas utgifterna öka ytterligare till följd av det höjda bidraget, eftersom samtliga som får bidraget utbetalt under 2019 får den nya ersättningsnivån. Ökningen dämpas av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 23 år den 1 januari 2019. 17
Utgifterna för högkostnadsskyddet var 4 526 miljoner kronor 2018, vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med 2017. Det kan förklaras av höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget, eftersom det ersättningsgrundande beloppet som högkostnadsskyddet baseras på, räknas av med det allmänna tandvårdsbidraget. Utgifterna beräknas öka under hela prognosperioden, vilket dels beror på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar, dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Sedan det särskilda tandvårdsbidraget infördes har antalet personer som nyttjar bidraget ökat årligen, om än i avtagande takt. Under 2018 har utgifterna ökat med 4 miljoner (8,4 procent) procent jämfört med 2017, från 48 till 52 miljoner kronor. Sammantaget beräknas utgifterna öka med 3,8 procent i snitt under prognosperioden, från 6 449 miljoner kronor 2019 till 7 486 miljoner kronor 2022. Alternativscenario I prognosen antas att beloppsgränserna inom tandvårdsersättningen är konstanta på 3 000 respektive 15 000 kronor hela perioden. Om beloppsgränserna höjs 2020 och i större utsträckning följer förändringen av referenspriserna och ökar enligt tabellen nedan skulle det innebära att utgifterna ökar i en långsammare takt, detta då det ersättningsgrundande beloppet blir lägre. Beloppsgränser 2020 2021 2022 Nedre beloppsgräns 3400 3400 3500 Övre beloppsgräns 16800 16800 17300 Utgifterna 2020 skulle bli ungefär 319 miljoner kronor lägre och 2022 skulle det innebära att utgifterna blir 336 miljoner kronor lägre jämfört med oförändrade beloppsgränser. Prognos alternativscenario med förändrade beloppsgränser Rapportnamn 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Huvudscenario 6 448 733 6 950 569 7 125 839 7 302 068 7 486 010 Alternativscenario 6 448 733 6 950 569 6 806 390 6 974 290 7 149 586 Differens 0 0-319 449-327 778-336 424 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 18
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 6 454 005 6 970 776 7 155 003 7 341 711 7 536 508 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +3 160-2 037-8 833-15 912 Volym- och strukturförändringar -5 272-23 367-27 127-30 810-34 586 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 6 448 733 6 950 569 7 125 839 7 302 068 7 486 010 Differens i 1000-tal kronor -5 272-20 207-29 164-39 643-50 498 Differens i procent -0,1-0,3-0,4-0,5-0,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I denna prognos har en uppdaterad version av FASIT använts som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets prognos från december. Jämfört med den prognos de lämnade i september har prognosen för både antalet sysselsatta och arbetslösa höjts. Sammantaget leder det till en höjning av prognosen 2019 och en sänkning för åren 2020 2022. Volym- och strukturförändringar Utfallet i december 2018 var lägre än föregående prognos. Detta, i kombination med att TLV har höjt prognosen för referenspriserna 2019, medför en höjning av prognosen hela prognosperioden. 19
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 174 5 050 4 964 5 074 5 114 Därav 1:6.37 Smittbärarpenning 0 4 741 4 526 4 671 4 829 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 174 309 438 403 285 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.37 Smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 8 000 8 000³ 8 000³ 8 000³ Tilldelade medel 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Utfall/Prognos 0 4 741 4 526 4 671 4 829 Avvikelse från anslag 0 3 259 3 474 3 329 3 171 Avvikelse från tilldelade medel 0 3 259 3 474 3 329 3 171 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 5 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 5 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 20
Bakgrundsfakta Smittbärarpenning är en ersättning för de som inte kan arbeta på grund av att de har eller antas ha en smittsam sjukdom. Ersättningsnivån för smittbärarpenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Analys Innan 2019 ansvarade Folkhälsomyndigheten för anslagsposten smittbärarpenning och för 2019 och framåt ansvarar Försäkringskassan för anslagsposten. Under 2018 fick 280 individer en utbetalning av smittbärarpenning vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 2017. Den långsiktiga trenden är dock att antal individer med smittbärarpenning minskar och även att antal utbetalda nettodagar minskar. Antal nettodagar under 2018 ökade dock med 2 procent. Medelersättning per utbetald nettodag ökade med 7 procent mellan 2017 och 2018. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 0 4 287 4 372 4 460 4 549 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - +111 +154 +211 +280 Regelförändringar - - - - - Övrigt - +343 - - - Ny prognos 0 4 741 4 526 4 671 4 829 Differens i 1000-tal kronor 0 +454 +154 +211 +280 Differens i procent 0,0 +10,6 +3,5 +4,7 +6,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i januari underskattade utfallet för december 2018. Detta har haft en höjande effekt på prognosen. Prognosmodellen har ändrats så att prognosen för medelersättning beräknas med hjälp av Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning vilket också har en höjande effekt på prognosen. Övrigt 342 948 kr som avser utbetalningar under december 2018 bokförs på januari 2019 på grund av ansvarsbytet av anslagsposten. 21
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-28 324-52 634-77 121-101 595 Anslag³ 465 030 476 068 484 816³ 493 857³ 539 912³ Tilldelade medel 465 030 447 744 432 182 416 736 438 317 Utfall/Prognos 493 354 500 378 509 303 518 331 527 642 Avvikelse från anslag -28 324-24 310-24 487-24 474 12 270 Avvikelse från tilldelade medel -28 324-52 634-77 121-101 595-89 325 Högsta anslagskredit 33 251 23 803 24 240³ 24 692³ 26 995³ Tillgängliga medel 498 281 471 547 456 422 441 428 465 312 Överskridande av anslagskredit 0 28 831 52 881 76 903 62 330 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 500 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 53 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 29 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 509 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 77 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 53 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EESland eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 22
Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Analys Under 2018 betalades 493 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden, vilket är cirka 60 miljoner kronor (14 procent) mer än under 2017. Under 2019 förväntas utgifterna öka med drygt 1 procent för att därefter öka med knappt 2 procent per år. Utgifterna uppdelat på ersättningsområde Miljoner kronor 2016¹ 2017¹ 2018 2019² 2020² 2021² 2022² Konventionsvård 183 185 216 216 216 216 216 Pensionärsvård 217 219 224 238 246 253 261 Sjuk- och tandvårdstjänster 7 9 9 9 10 10 10 Turistvård 72 20 44 36 38 39 41 Totalt 479 433 493 500 509 518 528 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Utgifterna för anslagets två största ersättningsområden, konventionsvård och pensionärsvård, ökade under 2018, med cirka 31 respektive 5 miljoner kronor jämfört med 2017. Även utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster ökade marginellt. Mellan 2016 och 2017 minskade utbetalningarna för turistvård kraftigt, från 72 till 20 miljoner kronor (72 procent). Under 2018 ökade de åter igen, mer om detta under Turistvård nedan. Konventionsvård Utgiften för konventionsvård påverkas av antalet besökande turister som uppsöker vården i Sverige och som kommer från något av de länder som Sverige har valt att ingå olika konventioner med. En övervägande del av dessa utbetalningar avser vård av turister från de nordiska grannländerna. Under 2018 utgjorde kostnaderna för vård av turister från Norge, Finland och Danmark 90 procent av de totala utbetalningarna för konventionsvård. Den totala utgiften för konventionsvård blev 216 miljoner kronor 2018 och prognostiseras att ligga kvar på den nivån under hela prognosperioden. 23
Pensionärsvård Av de svenska pensionärer som årligen väljer att bosätta sig utomlands är en betydande andel bosatta i Spanien. Detta medför att Spanien är ett av de länder som årligen har störst krav gentemot Sverige för pensionärsvård. Utbetalningen till Spanien för sådan vård skedde under oktober 2018 och uppgick då till omkring 80 miljoner kronor. Av de länder som fakturerar kostnader för pensionärsvård på grundval av faktiska belopp, är Tyskland och Frankrike de länder som årligen har störst krav gentemot Sverige. Många medlemsländer har övergått till att fakturera för faktiska vårdkostnader istället för fasta kostnader och det är endast ett fåtal länder som fortfarande debiterar med fasta schablonbelopp. Till följd av detta minskar eftersläpningen i faktureringen, vilket förväntas stabilisera utveckling av utgifterna för pensionärsvård på sikt. Under 2018 uppgick utgifterna inom pensionärsvård till 224 miljoner kronor, en ökning med 2,5 procent jämfört med föregående år. Under 2019 beräknas utgiften för pensionärsvård att öka med 6 procent till 238 miljoner kronor, och sedan fortsätta att öka med ungefär 3 procent per år under resterande del av prognosperioden. Turistvård Kostnaden för turistvård har även den minskat kraftigt på grund av kostnadsansvarslagen. Sverige har ett särskilt avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen istället bekostas av staten. Kraven fastställs på grundval av fasta belopp. Under 2016 inkom ett krav från Storbritannien som avsåg kostnader för vård av svenska turister och som fakturerades retroaktivt för åren 2010 2013. Den stora utgiftsminskningen 2017 beror dels på att utgifterna var ovanligt höga under 2016 och dels på att en utbetalning till Storbritannien uteblev under 2017. Utgiftsökningen mellan 2017 och 2018 beror på att Storbritannien under 2018 fakturerade Sverige retroaktivt för vårdkostnader med avseende på åren 2014 2015. Från 2019 och framåt förväntas debiteringen av sådana vårdkostnader från Storbritannien ske årligen, med omkring 13 miljoner kronor. Debiteringen från Storbritannien beräknas ske årligen, med omkring 10 11 miljoner, vilket är anledningen till att prognosen är något lägre än utfallet för 2018. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas av kostnadsansvarslagen som trädde i kraft i oktober 2013. 5 Utbetalningarna för detta område har minskat betydligt sedan 2013, från 136 miljoner till cirka 9 miljoner kronor år 2018. Regeländringen förväntas inte längre ha en sänkande effekt på utgiften. Under 2019 beräknas utgiften att öka med cirka 3,5 procent och därefter öka i något lägre takt. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. De fasta beloppen för pensionärsvård fastställs med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna, vilket medför en viss oregelbundenhet i fakturahanteringen. Det är även osäkert på sikt i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Eftersläpningen i 5 Proposition 2012/13:150. Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning. 24
faktureringen, det ojämna inflödet av fakturor samt storleken på kraven gör att det saknas tydliga trender och säsongsmönster, vilket leder till att prognosen blir mycket osäker på månadsbasis. Utgifterna påverkas även av förändringar i växelkurser. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och Sverige kommer att se ut framöver. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 493 953 500 952 509 893 519 125 528 657 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -599-574 -590-794 -1 015 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 493 354 500 378 509 303 518 331 527 642 Differens i 1000-tal kronor -599-574 -590-794 -1 015 Differens i procent -0,1-0,1-0,1-0,2-0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december 2018 var något lägre än prognosen som lämnades i januari. Prognosen har utfallsjusterats för hela prognosperioden. 25
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 263 395 263 395 263 395³ 263 395³ 263 395³ Tilldelade medel 263 395 263 395 263 395 263 395 263 395 Utfall/Prognos 99 503 165 197 181 380 187 820 205 967 Avvikelse från anslag 163 892 98 198 82 015 75 575 57 428 Avvikelse från tilldelade medel 163 892 98 198 82 015 75 575 57 428 Högsta anslagskredit 26 339 13 169 13 169³ 13 169³ 13 169³ Tillgängliga medel 289 734 276 564 276 564 276 564 276 564 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 165 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 181 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. Grundbidrag Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd. Bidraget är högst 30 000 kronor. Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är 40 000 kronor och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger 121 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. 26
(B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i rullstol, göra överflyttning från rullstol till bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidrag Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Analys Utbetalningarna för bilstöd var cirka 100 miljoner kronor under 2018, en minskning med 62 miljoner kronor jämfört med 2017. Nedan redovisas olika anledningar till utgiftsminskningen. Ansökningar En orsak till utgiftsminskningen är att antalet ansökningar har minskat under 2017 och 2018. Ansökningarna har minskat både bland de som tidigare fått bilstöd och bland dem som aldrig tidigare erhållit förmånen. Att det är färre ansökningar bland dem som fått bilstöd tidigare kan delvis förklaras av att nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först nio år efter att det förra beviljades. Antalet beviljade bilstöd minskade efter 2006, vilket delvis förklarar minskningen av antalet ansökningar. Detta kan dock inte förklara hela minskningen eller förklara att det är färre som sökt bland dem som inte fått bilstöd tidigare. Det är oklart huruvida denna minskning beror på en beteendeförändring till följd av de nya reglerna som infördes den 1 januari 2017, eller om det finns andra förklaringar till att ansökningarna minskat. I prognosen antas att antalet ansökningar kommer ligga kvar på en lägre nivå, dels på grund av att det är färre av dem som tidigare beviljats som antas ansöka igen, men också att antalet nyansökningar antas vara kvar på en lägre nivå. Höjningen av inkomstgränsen för anskaffningsbidraget har medfört att en högre andel av de som ansöker om grundbidrag också ansöker om anskaffningsbidrag. Det var fler som sökte bidraget under 2017 jämfört med tidigare, men under 2018 har antalet minskat. Utbetalningar Förutom att antalet ansökningar minskat har också andelen ansökningar som genererat en utbetalning minskat. Detta beror på längre handläggningstider på grund av en förändrad process. Därutöver har även andelen beviljade ansökningar minskat. En orsak till att bifallsandelen minskat kan vara att ett avslag gällande rätten till bilstöd i regel tar kortare tid att handlägga. Detta skulle kunna innebära att det blir en högre bifallsandel bland de ansökningar där det ännu inte fattats ett beslut. 27
När det gäller anpassningsbidraget har införandet av tilläggsbidrag C, som betalas ut för särskilda originalmonterade anordningar, bidragit till att färre personer som sökt anpassningsbidrag får en utbetalning av detta då vissa enbart får tilläggsbidrag C. Det har också visat sig att en lägre andel av dem som beviljats tilläggsbidrag och som behöver en bil med särskilda mått, särskilda originalmonterade anordningar eller efteranpassning, använder bidraget, jämfört med den andel som nyttjade grundbidraget och behövde anpassa bilen innan regeländringen. En orsak till detta kan vara att kostnaden för en bil med särskilda mått i regel har ökat och tilläggsbidraget inte kompenserar för denna ökning fullt ut, vilket då innebär en större inköpskostnad för den sökande. 6 Medelbelopp Medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag (exklusive reparationer) som skedde under 2017 var högre än under 2016. Detta beror på att en stor del av utbetalningarna som skedde under 2017 var för ansökningar som kom in innan regeländringen. Av de ansökningar som kom in under 2017 och betalades ut samma år var medelbeloppet lägre jämfört med tidigare år för utbetalningar som skett samma år som ansökan inkom. Handläggning av ärenden som rör mer omfattande och kostsamma anpassningar tenderar att ta längre tid, vilket tabellen nedan visar. Medelbeloppet för anpassningsbidraget är uppdelat på utbetalningar som skett samma år, året efter och två år efter det att ansökan inkom. Medelbelopp för anpassningsbidrag exklusive reparationer Ansökningsår Utbetalningsår Medelbelopp Antal 2015 2015 91 549 436 2016 2016 98 717 466 2017 2017 59 008 191 2018 2018 43 785 142 2015 2016 170 928 779 2016 2017 186 706 455 2017 2018 110 715 305 2015 2017 390 993 43 2016 2018 385 281 38 Under 2018 har medelbeloppet minskat för de utbetalningar som inkommit efter regeländringen. I och med införandet av Tilläggsbidrag B, som ges vid köp av särskilt lämpad bil, har antalet beviljade golvsänkningar minskat. Under 2016 fick 22 procent av dem som behövde anpassa sin bil bidrag för golvsänkning, under 2017 var motsvarande siffra 7 procent. För 2017 baseras denna andel på dem som ansökte under 2017 och fick anpassningsbidrag utbetalt fram till och med december 2018. I samband med översynen av bilstödet gjordes en aktgranskning som visade att kostnaden för golvsänkningar varierade 6 Försäkringskassan. Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda. Skrivelse (dnr: 11989-2018). 28
mellan 100 000 och 560 000 kronor och färre golvsänkningar kommer således resultera i att medelbeloppet för anpassningsbidraget minskar. 7 Utbetalt medelbelopp uppdelat på bidrag. Tusental kronor, årsdata ¹ Det går inte särskilja utbetalning av anpassningsbidrag som avsåg reparation innan juni 2014. I prognosen antas att medelbeloppet för anpassningsbidraget exklusive reparationer kommer vara kvar på den lägre nivån som varit under 2018. Införandet av tilläggsbidrag har en sänkande effekt på medelbeloppet, medan fördröjningarna som råder kan ha motsatt effekt om det visar sig att många ärenden som ännu inte resulterat i en utbetalning rör mer komplicerade och därmed dyrare anpassningar. Medelbidraget för anpassningsbidrag inklusive reparationer antas öka något, detta på grund av att andelen utbetalningar som avser reparationer av anpassningar minskar i förhållande till utbetalningar som avser anpassningar. Medelbeloppet för grundbidrag antas stabiliseras strax under 30 000 kronor, vilket är maxbeloppet. Anskaffningsbidraget har legat på ungefär samma nivå som innan regeländringen och antas ligga kvar på denna nivå hela prognosperioden. 7 Socialdepartementet. Ett reformerat bilstöd. Ds 2015:9. 29
Prognos för de olika bidragen Tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Grundbidrag 10 771 24 822 29 374 31 471 36 142 Anskaffningsbidrag 2 923 4 752 5 809 6 337 7 451 Anpassningsbidrag 67 778 105 398 114 843 118 499 129 466 Tilläggsbidrag 17 985 30 225 31 354 31 513 32 908 Övrigt³ 46 0 0 0 0 Totalt 99 503 165 197 181 380 187 820 205 967 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna antas öka under hela prognosperioden till följd av att antalet utbetalningar ökar för samtliga bidrag. Att antalet utbetalningar antas öka trots att ansökningarna minskar beror på de rådande fördröjningarna i handläggningen och ett antagande om att handläggningen framöver kommer att gå snabbare. Försäkringskassan arbetar med att effektivisera handläggningsprocessen. Dels internt på myndigheten, dels tillsammans med Trafikverket som också har ett ansvar för bilstödshandläggningen. Några effektiviseringar är redan införda, andra planeras att införas under 2019. Utöver det har Försäkringskassan föreslagit ett antal regeländringar gällande bilstöd för regeringen. De föreslagna regeländringarna syftar till att stärka den enskildes möjligheter att ta del av bilstödet. 8 Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmaste tiden är mycket osäker. Det beror till stor del på hur fördröjningarna som i dagsläget råder i handläggningen hanteras och om det förenklings- och effektiviseringsarbete som Trafikverket och Försäkringskassan ska genomföra kommer gå enligt plan och vilka effekterna blir av dessa åtgärder. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är beteendet bland dem som kan få bilstöd, om det nya regelverket påverkar viljan att söka och i vilken utsträckning de som beviljas ett anpassningsbidrag faktiskt använder det. Detta eftersom de krav som ställs på bilen innebär en högre inköpskostnad. 9 8 Försäkringskassan. Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda. Skrivelse (dnr: 11989-2018). 9 Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än 6 000 mil, lämnas anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på fordonet endast om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas inte heller för kostnader för anordningar för vilka tilläggsbidrag hade kunnat lämnas eller anordningar som anses vara standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. 30
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 102 859 165 197 181 380 187 820 205 967 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 356 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 99 503 165 197 181 380 187 820 205 967 Differens i 1000-tal kronor -3 356 0 0 0 0 Differens i procent -3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet i december 2018, varpå 2018 sänks. För resterande prognosperiod lämnas prognosen oförändrad. 31
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 25 693 300 24 836 588 25 514 942³ 26 291 970³ 27 128 462³ Tilldelade medel 25 693 300 24 836 588 25 514 942 26 291 970 27 128 462 Utfall/Prognos 25 308 374 24 182 080 24 971 149 25 479 672 26 037 093 Avvikelse från anslag 384 926 654 508 543 793 812 298 1 091 369 Avvikelse från tilldelade medel 384 926 654 508 543 793 812 298 1 091 369 Högsta anslagskredit 1 284 665 1 224 329 1 275 747³ 1 314 598³ 1 356 423³ Tillgängliga medel 26 977 965 26 060 917 26 790 689 27 606 568 28 484 885 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 24,2 miljarder kronor, vilket är 655 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 25 miljarder kronor, vilket är 544 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. 32
Analys Sammantaget ökade utgifterna för statlig assistans med 8,6 procent under 2018 jämfört med 2017. Åren är dock inte helt jämförbara då Försäkringskassan i oktober 2018 övergick till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Tidigare har kommunernas inbetalningar skett i förskott. Detta ledde till lägre inbetalningar från kommunerna 2018, vilket har en höjande effekt på utgifterna för året. En annan starkt bidragande orsak till ökningen under 2018 är att utbetalningsgraden 10 var historiskt låg under 2017, detta på grund av efterdröjande effekter av införandet av efterskottsutbetalningar hösten 2016. Under 2018 har utbetalningsgraden börjat närma sig sin tidigare nivå, vilket innebär en ökning av utgifterna. Utgiftsutvecklingen för statlig assistansersättning drivs annars framförallt av tre variabler: antalet mottagare av assistansersättning, antalet assistanstimmar per individ samt nivån på timersättningen. Antalet mottagare har minskat sedan hösten 2015, samtidigt som antalet assistanstimmar har fortsatt öka men i en långsammare takt än den historiska timutvecklingen. Den genomsnittliga timersättningen fortsätter ligga något över timschablonen då vissa mottagare är beviljade ersättning med ett högre timbelopp. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet mottagare och medeltimmar per månad som ett 3-månaders glidande medelvärde. 10 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. Sedan införandet av har utbetalningsgraden varierat väldigt kraftigt månad för månad. Det råder fortsatt osäkerhet kring utbetalningsgradens framtida utveckling. 33
Antal mottagare och medeltimmar per mottagare och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Anm. Fram till slutet av våren 2018 beräknas antalet medeltimmar utifrån periodbeslut. Därefter används en ny datakälla där antalet medeltimmar istället baserar sig på grundbeslut. Antalet medeltimmar varierar säsongsmässigt fram till slutet av våren 2018. Därefter upphör denna variation då antalet medeltimmar nu beräknas utifrån grundbeslutet. Mottagare Antalet mottagare inom assistansersättningen började minska i november 2015. Minskningen är en följd av ett lägre nybeviljande av assistansersättning samt ett högre utflöde. Under våren 2018 minskade utflödet betydligt, vilket har medfört att nedgången i mottagare har minskat. Detta är sannolikt en effekt av färre indrag eftersom rätten till assistans inte längre omprövas regelbundet genom tvåårsomprövningar. Det lägre utflödet förväntas stabiliseras runt den nivå som uppmätts under de senaste månaderna. Detta då utflödet nu består av mestadels individer som avlider och kan därför inte förväntas bli mycket lägre. 34
Inflöde och utflöde Glidande 3-månadersmedelvärden Enligt en socialförsäkringsrapport om assistansersättningens in- och utflöden förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre. 11 Andelen avslag har ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen år 2015 som gällde det grundläggande hjälpbehovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper har andelen avslag ökat ytterligare. Socialförsäkringsrapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som avlider. En ytterligare faktor är att indragen ökat efter 2016. Andelen mottagare som fått ersättningen indragen ökade inom samtliga personkretsar, men ökningen var störst inom personkrets 1. Studien visar att den vanligaste orsaken till indrag var att Försäkringskassan ändrat bedömningen av den försäkrades grundläggande behov. Från och med våren 2018 har utflödet från ersättningen minskat. Detta förklaras sannolikt av att tvåårsomprövningen av rätten till assistans tagits bort vilket leder till färre indrag. Försäkringskassan ska dock fortsätta att ompröva rätten till assistansersättning i de fall denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Antalet mottagare kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. I tabellen nedan delas dessa upp mellan kvinnor och män samt till vilken personkrets mottagaren tillhör. 11 Försäkringskassan. Assistansersättning - inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis. Socialförsäkringsrapport (2017:14). 35
Den procentuella minskningen av totala antalet mottagare uppgår till 4,4 procent det senaste helåret, jämfört med helåret innan. Antal mottagare i ersättningen Medelvärde helår uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Personkrets okänd 2017 15 273 6 999 8 274 6 776 782 7 310 405 2018 14 596 6 658 7 938 6 538 730 6 875 453 Differens i procent -4,4-4,9-4,1-3,5-6,6-6,0 11,9 Assistanstimmar I nedanstående tabell visas utvecklingen av timmar per person och månad. Den genomsnittliga procentuella ökningen av timmar per individ uppgår till 0,5 procent det senaste helåret, jämfört med helåret innan. Timökningen orsakas av att antalet medeltimmar hos männen ökar medan antalet medeltimmar hos kvinnorna är oförändrad. Antal beviljade timmar Medelvärde helår uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Personkrets okänd 2017 558 548 566 574 658 536 498 2018 561 548 573 582 651 536 494 Differens i procent 0,5 0 1,2 1,4-1,1 0-0,8 Timersättning Timschablonen höjdes 2018 med 1,5 procent och antas kommande år höjas med samma procentsats i enighet med förordningen om assistansersättning. 12 Då vissa individer har ett förhöjt timbelopp blir den genomsnittliga timersättningen något högre än timschablonen. I år prognostiseras den genomsnittliga timersättningen bli 302,69 kronor medan den beslutade schablonen för 2019 är 299,80 kronor. Osäkerhetsanalys I diagrammet nedan visas de procentuella prognosfelen för prognoser avseende den årliga utgiften på 12 till 36 månaders sikt. Prognosfelen är uträknade enligt: e t+h t = y t+h ŷ t+h t y t+h där e t+h t är prognosfelet för prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader, ŷ t+h t är prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader och y t+h är det helårsvisa utfallet. 12 SFS 1993:1091. Förordning om assistansersättning. Socialdepartementet. 36
För prognoser gällande åren 2005-2015 var prognosfelen relativt små. Prognosfelen visar heller inte några tecken på systematisk över- eller underskattning för de prognoser som levererarats avseende dessa år. Procentuellt prognosfel per prognoshorisont Utgifter statlig assistans För prognoser gällande åren 2016 och 2017 är prognosfelen större för samtliga prognoshorisonter, där prognoserna genomgående varit för höga. En viktig orsak till prognosfelen för dessa år är införandet av efterskottsutbetalning av assistansersättningen, vilket i praktiken innebar att två månadsutbetalningar uteblev under övergången samt en lägre utbetalningsgrad efterföljande år. Prognosfelen blir av naturliga skäl stora då övergången till efterskottsbetalningar ännu inte var beslutad och inte heller beaktad i prognosen. Prognosfelen för 2018 har varit relativt sett små på kortare horisonter. De är dock större på längre horisonter, främst till följd av en underskattning av nedgången i antalet assistansberättigade. De historiska prognosfelen kan ses som ett mått på osäkerheten i utgiftsprognosen för assistansersättning. I normalfallet överstiger sällan prognosfelen 4 procent, även på längre sikt. Förändringar i regler och tillämpning kan dock ge prognosfel som är betydligt större, vilket prognosfelen kopplade till övergången till efterskottsutbetalningar är ett exempel på. Det har av riksdagen efterfrågats att regeringen ska återkomma med lagstiftning som tydliggör att andning och sondmatning utgör grundläggande behov inom assistansersättningen. 13 Effekten av en sådan eventuell lagändring har inte beaktats i föreliggande prognos, men kan antas ha en höjande effekt på utgifterna. 13 Bet. 2018/19:FiU1. Statens budget 2019 Rambeslutet. Finansutskottet, Sveriges Riksdag. 37
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 25 613 234 24 357 277 25 252 942 26 029 970 26 866 462 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -304 860-175 197-281 793-550 298-829 369 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 25 308 374 24 182 080 24 971 149 25 479 672 26 037 093 Differens i 1000-tal kronor -304 860-175 197-281 793-550 298-829 369 Differens i procent -1,2-0,7-1,1-2,1-3,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Helårsutfallet för 2018 blev lägre än väntat, prognosfelet kan till stor del förklaras av en lägre utbetalningsgrad, det vill säga andelen beslutade timmar som faktiskt betalas ut. En lägre utbetalningsgrad är även den främsta anledningen till att prognosen för 2019 sänks. På längre sikt är prognossänkningen främst en följd av att antalet mottagare prognostiseras minska svagt kommande år. Anledningen är att utflödet från ersättningen är något högre än inflödet till ersättningen. Utflödet består nu av mestadels individer som avlider och kan därför inte förväntas bli mycket lägre, samtidigt har inflödet stabiliserats på en nivå som är något lägre än utflödet. Nettoeffekten blir att antalet mottagare långsamt minskar. Förändring av prognosmodell Antalet mottagare prognostiseras nu genom modellering av in- och utflödet av individer till och från ersättningen. På kort sikt används tidsseriemodeller där den rådande trenden används för att prognostisera utvecklingen. På längre sikt hålls sannolikheten att flöda ur ersättningen konstant och inflödet antas följa befolkningsutvecklingen. 38
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 37 544 588 38 078 855 38 630 342 39 452 037 40 356 101 Därav 1:1.21 Sjukpenning 32 482 712 33 765 838 34 169 072 34 618 760 35 178 255 1:1.19 Rehabiliteringspennin g 781 199 724 190 732 838 742 483 754 483 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 154 566 160 100 161 100 162 100 163 100 1:1.15 Närståendepenning 173 357 180 205 184 081 187 568 191 831 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 131 285 153 058 168 612 182 407 193 519 1:1.5 Boendetillägg 165 469 191 464 199 338 208 960 219 416 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 3 542 000 2 840 000 3 001 642 3 293 502 3 580 912 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 98 000 48 000-2 890 37 708 55 093 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 16 000 16 000 16 549 18 549 19 492 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 39
1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0-1 301 838-1 128 910-837 670 Anslag³ 33 391 500 32 464 000 34 342 000³ 34 910 000³ 35 557 000³ Tilldelade medel 33 391 500 32 464 000 33 040 162 33 781 090 34 719 330 Utfall/Prognos 32 482 712 33 765 838 34 169 072 34 618 760 35 178 255 Avvikelse från anslag 908 788-1 301 838 172 928 291 240 378 745 Avvikelse från tilldelade medel 908 788-1 301 838-1 128 910-837 670-458 925 Högsta anslagskredit 1 672 525 1 623 200 1 717 100³ 1 745 500³ 1 777 850³ Tillgängliga medel 35 064 025 34 087 200 34 757 262 35 526 590 36 497 180 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,8 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 34,2 miljarder kronor, vilket är 173 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 1,1 miljarder kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning ut med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning under 2018 blev ungefär 169 miljoner kronor (0,5 procent) högre än 2017. Åren före 2017 karaktäriserades av en stigande trend i utgifterna, men 2017 blev en 40
vändpunkt med minskade utgifter. Minskningstakten förstärktes successivt under 2017 men dämpades direkt i början av 2018. Utgifterna har därefter börjat att öka jämfört med föregående år. Nettodagsutfallet för helåret 2018 blev dock 2,5 procent lägre än för 2017. Att utgifterna ökat trots att nettodagarna minskat kan till stor del förklaras av att taket för sjukpenning höjdes fr.o.m. juli 2018, från 7,5 till 8 prisbasbelopp. I prognosen beräknas utgifterna att fortsätta öka med omkring 4 procent under helåret 2019, för att därefter öka ytterligare något årligen 2020-2022. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukskrivningar Antalet startade sjukfall 14 var i stort sett oförändrat under januari juli 2018 jämfört med motsvarande period 2017, en tydligt dämpad minskningstakt i jämförelse med den för helåret 2017 då antalet startade sjukfall minskade med ungefär 5 procent. Minskningen under 2017 följde på en period då de startade sjukfallen legat på en stabil nivå, efter att tidigare ha ökat i snabb takt. Utvecklingen för gruppen sysselsatta, som utgör en överväldigande majoritet av de startade sjukfallen och därmed var drivande i den tidigare snabba ökningen, har utvecklats relativt stabilt sedan 2016. Under januari juli 2018 har antalet startade sjukfall bland sysselsatta ökat något i gruppen med övriga 15 diagnoser jämfört med samma period föregående år, medan det fortfarande minskar för sysselsatta med psykiatriska diagnoser. Vidare har den relativt lilla gruppen arbetslösa minskat kraftigt under en längre period, vilket var en bidragande faktor till 2017 års minskning av antalet startade sjukfall. Under första halvåret av 2018 har minskningen upphört och antalet startade sjukfall bland gruppen arbetslösa har istället ökat jämfört med föregående år. I diagrammet nedan visas utvecklingen för olika sjukskrivningsgrupper, exklusive återvändarsjukfall 16. 14 Med startade sjukfall, eller inflöde, avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. 15 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 16 Med återvändare menas en person som återvände i sjukskrivning inom 15 månader efter att hen uppnått maxtid enligt det gamla regelverket med en bortre tidsgräns. Tidsgränsen togs bort 1 februari 2016. 41
Startade sjukskrivningar Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser samt sysselsättningsstatus. Rullande 12- månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (FT) (höger). Månadsdata från januari 2007 till juli 2018. Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under åren före 2010, se diagram ovan. Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Under 2017 minskade antalet ersatta nettodagar i kortare fallängder (15 28 dagar) med strax under 7 procent jämfört med 2016. Denna utveckling vände under första halvåret 2018 då antalet ersatta nettodagar ökade med knappt 2 procent jämfört med 2017. Därefter har ökningstakten trappats upp under andra halvan av 2018 för att på helåret stiga med 3 procent i jämförelse med 2017. Detta är en stark indikation på att antalet startade sjukfall ökar i dagsläget. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan drygt 2 år tillbaka. Detta då fler sjukfall nu avslutas både vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Denna utveckling står i kontrast till åren 2010 2014 då varaktigheterna ökade, med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 17 Försäkringskassan inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka handläggningen i sjukförsäkringen och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med nämnda 17 Inspektionen för Socialförsäkringen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport (2015:5). Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1, år 2015. Socialförsäkringsrapport (2015:6). 42
bedömningspunkter. 18 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan. Minskningen har dock dämpats och hittills under 2018 ligger varaktigheten ungefär på 2017 års nivå. Varaktighet för sjukfall upp till 210 dagars fallängd Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under första kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Diagnossammansättningen för de sjukfall som startar har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Pågående sjukfall Effekterna av ett tidigare minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier upp till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i september 2018 cirka 11 procent färre än vid motsvarande tidpunkt 2017. Däremot ökar antalet sjukfall som är längre än 2,5 år tydligt, vilket medför att det totala antalet pågående sjukfall endast minskat med omkring 4 procent (cirka 7 600 sjukfall) jämfört med september 2017, se diagram nedan. 18 Försäkringskassan. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018. Svar på regeringsuppdrag (dnr 002671-2018) 43
Pågående sjukfall i september respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 47 procent i september 2018. I september 2017 var motsvarande andel 46,5 procent och jämfört med 2016 har andelen vuxit med ca 1,6 procentenheter. Fallängdskategorin 1 2,5 år har den högsta andelen sjukfall med psykiatriska diagnoser (53,8 procent). Andelen psykiatriska diagnoser har varit förhållandevis konstant från föregående år för fallängder upp till 2,5 år. Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar avskaffades 1 februari 2016. Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 19 Prognos över sjukfallsbeståndet Antalet startade sjukfall stabiliserades under första halvåret av 2018, efter att ha minskat under 2017. De senaste månadernas utveckling i antalet ersatta nettodagar indikerar starkt att antalet startade sjukfall börjat öka under det andra halvåret 2018. Det beräknas därför att öka med strax över 3 procent under 2018 jämfört med 2017, därefter ytterligare omkring 3 procent 2019, och sedan i takt med arbetskraften (cirka 1 procents ökning per år) fram till och med 2022. Varaktigheten för sjukfall i fallängder upp till 1 år har minskat under de senaste åren, med en särskilt tydlig effekt i anslutning till rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Dock indikerar utfallen under 2018 att varaktigheten i fallängder upp till 1 år inte längre minskar på 19 Försäkringskassan. Fler individer fast i långa sjukskrivningar. Korta analyser (2017:2). 44
ett signifikant sätt. Under 2018 och 2019 prognostiseras varaktigheten för pågående sjukfall i upp till 1 års fallängd att öka svagt för att därefter stabiliseras och vara konstant under resterande del av prognosperioden. För sjukfall i fallängder över 1 år förväntas varaktigheten fortsatt vara stabil på rådande nivå. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall i fallängder upp till 1 år börjar öka svagt årligen från 2019. För sjukfall i fallängder 1 2 år minskar de pågående sjukfallen under 2018 och 2019, för att därefter börja öka svagt. Sjukfall i fallängder längre än 2 år har ökat kraftigt sedan den bortre tidsgränsen togs bort, men beräknas nu börja minska. Minskningen i de långa sjukfallen beror på att inflödet tidigare minskade, samt att fler sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret, vilket begränsar antalet sjukfall som potentiellt kan bli långa. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månaders medelvärden, tusental På kort sikt ökar det totala antalet pågående sjukfall, men på längre sikt motverkas detta av minskningen i de långa sjukfallen, vilket gör att det totala antalet pågående sjukfall beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Detta innebär att även Sjukpenningtalet prognostiseras att utvecklas stabilt framöver, från dagens 9,7 nettodagar till 9,4 nettodagar år 2022. Osäkerhetsanalys Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid, vilket framgår av diagrammet i föregående avsnitt. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Inflödet och varaktigheten har tenderat att samvariera positivt när inflödet ökat så har även varaktigheten ökat, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i inflöde och varaktighet; olika faktorer har varit drivande i 45
olika faser av upp- och nedgång. 20 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 21 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Nedan visas en genomgång av den historiska träffsäkerheten i Försäkringskassans prognoser. Storleken på sjukfallsbeståndet beror på hur många sjukfall som startas, samt hur långa sjukfallen blir. Därför utgår Försäkringskassans prognosmetod från att prognostisera antalet startade sjukfall och deras varaktighet, i syfte att simulera det framtida beståndet av pågående sjukfall. Därefter omvandlas de pågående sjukfallen till nettodagar och produkten av de aggregerade nettodagarna och medelersättningen blir själva utgiftsprognosen. Utfallsmåttet som används i analysen nedan är de sammanlagda antalet ersatta nettodagar för sjuk- och rehabiliteringspenning. Själva utgiftsprognosen för respektive förmån är utöver detta beroende av prognosen för medelersättningen samt den förväntade andelen av samtliga sjukfall som får rehabiliteringspenning, men analysen avgränsas till de sammanlagda nettodagarna. Prognosfelen är uträknade enligt: e t+h t = y t+h ŷ t+h t y t+h där e t+h t är prognosfelet för prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader, ŷ t+h t är prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader och y t+h är det helårsvisa utfallet. I diagrammet nedan visas absolutvärdena av prognosfelet för de tre senaste årens utfall, uppdelat efter prognosernas respektive horisont. Detta innebär att 36-månadersstapeln för 2018 visar prognosfelet för prognosen som levererades i början av 2016 med avseende på 2018. Motsvarande stapel för 2017 är prognosfelet för prognosen som levererades vid samma tidpunkt 2015 och så vidare. 12-månadersstapeln är helårsprognosen som levererades i början på det aktuella året. I diagrammet redovisas även medelvärdet av de absoluta prognosfelen (MAPE) för respektive prognoshorisont för utfallsåren 2005-2018. 20 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 21 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 46
Absolut procentuellt prognosfel per utfallsår och prognoshorisont Anm: På x-axeln visas prognoshorisont som antalet månader före det att helårsutfallet publicerades. Prognosfelen har de senaste åren generellt varit lägre än det historiska medelfelet, med undantag för prognoser avseende 2017. Under 2017 började sjukfrånvaron att minska efter flera år av en tydligt ökande trend de förhållandevis höga prognosfelen för 2017 visar därmed svårigheten att prognostisera vändpunkter i sjukfrånvaron. Detta visar sig även på de långa prognoshorisonterna för 2018 (30-36 månader). Dessa prognoser lämnades under första halvåret 2016, då sjukfrånvaron fortfarande ökade tydligt. Prognosen sänktes sedan kraftigt i oktober 2016 och prognoserna som lämnades därefter har haft god träffsäkerhet med avseende på 2018. Ovanstående diagram visar tydligt att prognoser på längre sikt är betydligt osäkrare än på kortare sikt. Det framgår även i nedanstående diagram, där prognosfelens spridning är klart större på långa prognoshorisonter. 47
Procentuellt prognosfel per prognoshorisont Diagrammet ovan visar inte några tydliga tecken på systematisk över- eller underskattning av prognoserna levererade under tidsperioden. Prognosfelens medelvärde är inte signifikant skilt från 0 för någon av prognoshorisonterna. Däremot har prognoserna överlag över- eller underskattat styrkan eller uthålligheten i den rådande trenden, vilket blir tydligt i diagrammet. Under nedgångsfasen 2005-2010 överskattade prognoserna generellt utvecklingen, vilket visas ovan med i princip genomgående negativa prognosfel. Det omvända gällde initialt under 2011-2016 års uppgångsfas. Under 2016 trappades ökningstakten av och sjukfrånvaron började minska i början av 2017, varför 2017 redovisas tillsammans med åren 2005-2010 i diagrammet. Prognoserna som avser 2018 följde inledningsvis den starka uppåtgående trenden i sjukfrånvaron som rådde fram till 2016, vilket förklarar överskattningen av prognoserna på de längre tidshorisonterna (prognosen för tidshorisonten 36 månader lämnades i början av 2016). Därefter har prognoserna som lämnats för de kortare tidshorisonterna slagit ut väl med relativt små prognosfel. Fördjupning av samvariationen mellan inflöde och varaktighet Ett centralt historiskt samband mellan antalet startade sjukskrivningar och sjukfallens varaktighet är, som tidigare nämnts, att varaktigheten tenderar att öka under perioder av ökat inflöde och på motsvarande sätt minska under perioder av minskat inflöde. I diagrammet nedan illustreras detta samband genom att antalet startade sjukfall per år plottas mot den genomsnittliga kvarståendesannolikheten 22. Kurvorna är uppdelade på perioden före (1996-2008) och efter (2009-2018) rehabiliteringskedjans införande. 22 Kvarståendesannolikheten, eller varaktigheten, för respektive år är i avsnittet beräknad som ett genomsnitt av de betingade månadsvisa kvarståendesannolikheterna under det första sjukskrivningsåret, viktat med antalet pågående sjukfall i respektive fallängdskategori. Alla mått är exklusive återvändarsjukfall. 48
Inflöde och varaktighet 1996-2018 1 Antal startade sjukfall per helår i tusental (x-axeln) och genomsnittlig kvarståendesannolikhet (y-axeln) 1 Värdena för 2018 är prognoser då helårsutfallet ännu inte finns tillgängligt. I diagrammet ovan blir det tydligt att det fanns en väldigt stark samvariation mellan inflöde och varaktighet under perioden före rehabiliteringskedjan. Under åren 1997-2002 ökade sjukfrånvaron kraftigt, vilket syns i diagrammet genom årsvisa ökningar av både inflöde och varaktighet. Under nedgången 2002-2008 minskade både inflöde och varaktighet enligt ungefär samma mönster. Införandet av rehabiliteringskedjan visade sig sedan spela stor roll för sjukskrivningarnas varaktighet, vilket syns i diagrammet då kvarståendesannolikheterna generellt har skiftat till en lägre nivå efter 2008. Fram till 2015 kvarstår dock sambandet med att varaktigheten ökar när inflödet ökar. Under hösten 2015 inledde Försäkringskassan ett arbete med att stärka handläggningen under rehabiliteringskedjan och sedan dess har varaktigheten successivt minskat, vilket diagrammet ovan tydligt visar. Utvecklingen av startade sjukfall har dock inte uppvisat samma snabba minskning och sambandet mellan inflöde och varaktighet har därmed försvagats. I denna prognos förväntas inflödet öka under 2018 samtidigt som varaktigheten i princip ligger kvar på 2017 års nivå. Därefter beräknas inflödet öka ytterligare under 2019 för att resterande prognosperiod öka i takt med arbetskraften. Varaktigheten förväntas dock vara mer eller mindre konstant framöver. Arbetet med att stärka handläggningen har haft påverkan på sjukskrivningslängden och har således bidragit till att försvaga samvariationen mellan inflöde och varaktighet. Den nu rådande situationen med ett relativt högt inflöde och låg varaktighet prognostiseras därmed att fortsätta under prognosperioden. 49
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 32 526 426 33 810 946 34 297 790 34 796 073 35 386 862 Överföring till/från andra anslagsposter +1 946 - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -45 660-45 108-128 718-177 313-208 607 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 32 482 712 33 765 838 34 169 072 34 618 760 35 178 255 Differens i 1000-tal kronor -43 714-45 108-128 718-177 313-208 607 Differens i procent -0,1-0,1-0,4-0,5-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet i december med 44 miljoner kronor (1,6 procent). Under hösten har det funnits tydliga indikationer på att inflödet ökar, men decemberutfallet blev däremot ovanligt lågt. Därmed sänks inflödesprognosen något för 2018 jämfört med föregående prognos. Även varaktighetsprognosen sänks marginellt. Varaktigheten beräknas dock fortfarande öka svagt under 2019 för att därefter vara konstant. Tillsammans med utfallsjusteringen innebär detta att prognosen sänks marginellt för hela prognosperioden. 50
1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 124 000 903 000 738 000³ 750 000³ 761 000³ Tilldelade medel 1 124 000 903 000 738 000 750 000 761 000 Utfall/Prognos 781 199 724 190 732 838 742 483 754 483 Avvikelse från anslag 342 801 178 810 5 162 7 517 6 517 Avvikelse från tilldelade medel 342 801 178 810 5 162 7 517 6 517 Högsta anslagskredit 56 200 45 150 36 900³ 37 500³ 38 050³ Tillgängliga medel 1 180 200 948 150 774 900 787 500 799 050 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 724 miljoner kronor, vilket är 179 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 733 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys Utgifterna för rehabiliteringspenning minskade under 2018 med 178 miljoner kronor (18,6 procent) jämfört med 2017. Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt utvecklingen av sjukpenningutgifterna. Detta samband bröts dock under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. 2017 minskade utgifterna för rehabiliteringspenning med drygt 23 procent jämfört med 2016 och under 2018 har utgifterna fortsatt att minska. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under hela 2018. Detta är en utveckling som har pågått under en längre tid och som förstärktes under 2016 och 2017. 51
Sannolikt har förändringen av tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till att förstärka utvecklingen. 23 Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat under 2018 jämfört med 2017. För 2018 var den genomsnittliga andelen 2,8 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 2,4 procent (jämfört med 2,9 procent 2017). Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Månadsdata. Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning. De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras fortsätta att minska under 2019 följt av en stabilisering och en svag ökning under åren som följer. Rehabiliteringspenningens andel av den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och rehabiliteringspenning) beräknas minska ytterligare under 2019 till cirka 2,1 procent för att därefter vara konstant. 23 En förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. 52
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 786 657 725 158 735 599 746 286 758 957 Överföring till/från andra anslagsposter -1 946 - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 512-968 -2 761-3 803-4 474 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 781 199 724 190 732 838 742 483 754 483 Differens i 1000-tal kronor -5 458-968 -2 761-3 803-4 474 Differens i procent -0,7-0,1-0,4-0,5-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Se sjukpenningavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet. 53
1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0-3 205-2 286-1 854 Anslag³ 176 000 177 000 185 000³ 188 000³ 191 000³ Tilldelade medel 176 000 177 000 181 795 185 714 189 146 Utfall/Prognos 173 357 180 205 184 081 187 568 191 831 Avvikelse från anslag 2 643-3 205 919 432-831 Avvikelse från tilldelade medel 2 643-3 205-2 286-1 854-2 685 Högsta anslagskredit 8 800 8 850 9 250³ 9 400³ 9 550³ Tillgängliga medel 184 800 185 850 191 045 195 114 198 696 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 180 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 184 miljoner kronor, vilket är 900 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och 2 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är, i de flesta fall, högst 100 dagar för varje person som vårdas. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp den 1 juli 2018. Analys Under 2018 var antal sjuka personer som vårdades med närståendepenning 1,5 procent lägre än under 2017. Antal nettodagar var 6 procent lägre än under 2017. Sammantaget betyder detta att antal dagar per vårdad person minskade från 12,7 dagar 2017 till 12,1 dagar 2018. Medelersättning ökade med 6 procent under 2018. Höjningen av taket i ersättningen har haft en höjande effekt på medelersättningen. Under hela prognosperioden beräknas medelersättning motsvara ungefär 93 procent av taket. 54
Utgifterna för närståendepenning beräknas öka under prognosperioden, från 173 miljoner kronor 2018 till 192 miljoner kronor år 2022. Det råder dock osäkerhet kring hur användandet av närståendepenning utvecklas samt hur stor kännedom som finns om förmånen. Exempelvis utökades år 2010 det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar. Mellan och 2011 ökade utgifterna med drygt 60 procent. Utgiftsökningen drevs av att fler sjuka personer vårdades medan antal dagar per person i stort sett var oförändrad. Ökningen förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen är fortsatt förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av antal nettodagar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 173 530 181 357 185 257 188 767 193 057 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -173-1 152-1 176-1 199-1 226 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 173 357 180 205 184 081 187 568 191 831 Differens i 1000-tal kronor -173-1 152-1 176-1 199-1 226 Differens i procent -0,1-0,6-0,6-0,6-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i januari överskattade medelersättningen något. Kvoten mellan taket i ersättningen och medelersättningen har därför justerats ned något för hela prognosperioden. 55
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 168 200 164 100 161 100³ 162 100³ 163 100³ Tilldelade medel 168 200 164 100 161 100 162 100 163 100 Utfall/Prognos 154 566 160 100 161 100 162 100 163 100 Avvikelse från anslag 13 634 4 000 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 13 634 4 000 0 0 0 Högsta anslagskredit 8 410 8 205 8 055³ 8 105³ 8 155³ Tillgängliga medel 176 610 172 305 169 155 170 205 171 255 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 160 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 161 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Merkostnader för arbetsresor kan beviljas när en försäkrad som är sjuk kan arbeta, men inte ta sig till och från arbetet på vanligt sätt. Försäkringskassan kan då istället för sjukpenning betala ut ersättning för de merutgifter som uppkommer på grund av den försäkrade måste använda sig av ett dyrare färdsätt. Analys Utfallet för 2018 blev ungefär 155 miljoner kronor. Det är ungefär 14 miljoner kronor lägre än anslaget och 11 miljoner kronor lägre än anslagsbelastningen för 2017. Under 2018 fortsatte utgifterna för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) att minska. Försäkringsmedicinska utredningar är från och med 2014 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Utgifterna minskade under 2015 uppgå till endast 49 000 kronor. Under 2016 ökade utgifterna, se tabellen nedan. 56
Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvensen för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari 2017. Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari 2017. Men den 31 oktober 2016 fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebar att de hjälpmedel det rör sig om fick användas till 31 december 2017. Effekten av besluten var att utgifterna för delposten Bidrag till arbetshjälpmedel ökade under 2017. Utgifterna har fortsatt att öka under 2018. Posten Övrigt som inkluderar arbetsresor (när merkostnader för resor till arbetet beviljas istället för sjukpenning) utgör den största andelen av utgifterna för åren 2015 2016 men för 2017 är andelen något mindre jämfört med den för Bidrag till arbetshjälpmedel. För 2018 är andelen klart mindre. Sedan 2014 har utgifterna för delposten minskat vilket kan förklaras av att kostnaderna som rör avstämningsmöten har fortsatt att minska, men också att kostnader som rör resor också har minskat. En orsak till att de har minskat kan vara att hanteringen av arbetsresor förändrades i november 2014 då Försäkringskassan inte längre kunde ersätta taxibolagen direkt. Det kan ha påverkat i vilken omfattning de försäkrade tagit initiativ till arbetsresor och vilka som kunnat ligga ute med kostnader. 24 Fördelning av utgifter 2015 2018 Tusen kronor 2015 2016 2017 2018 FMU/SLU 49 161 42 26 Bidrag till arbetshjälpmedel 60 365 73 371 83 312 88 529 Övrigt (inkl. resor) 97 019 92 789 82 492 66 010 Totalt 157 433 166 320 165 846 154 566 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen för åren 2016 och 2018. 24 Försäkringskassan. Svar på ISF-rapport Arbetsresor i stället för sjukpenning. En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden (2017:17). Skrivelse (Dnr 039801-2017). 57
Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen 2018. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2019 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 96 miljoner kronor och sedan fortsätter öka till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att man använder mer avancerade hjälpmedel.utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta minska under prognosperioden. Sammantaget bedöms utgifterna öka från 160 miljoner kronor 2019 till 163 miljoner kronor 2022. Fördelning av utgifter 2019 2022 Tusen kronor 2019 2020 2021 2022 FMU 100 100 100 100 Bidrag till arbetshjälpmedel Övrigt (inkl. arbetsresor) 96 000 99 000 102 000 105 000 64 000 62 000 60 000 58 000 Totalt 160 100 161 100 162 100 163 100 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 159 100 160 100 161 100 162 100 163 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -4 534 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 154 566 160 100 161 100 162 100 163 100 Differens i 1000-tal kronor -4 534 0 0 0 0 Differens i procent -2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev lägre än prognosen som lämnades i januari 2019. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 58
1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -473 0-4 502-4 526-4 538 Anslag³ 166 695 186 962 199 314³ 208 948³ 219 417³ Tilldelade medel 166 222 186 962 194 812 204 422 214 879 Utfall/Prognos 165 469 191 464 199 338 208 960 219 416 Avvikelse från anslag 1 226-4 502-24 -12 1 Avvikelse från tilldelade medel 753-4 502-4 526-4 538-4 537 Högsta anslagskredit 6 184 9 348 9 965³ 10 447³ 10 970³ Tillgängliga medel 172 406 196 310 204 777 214 869 225 849 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 191 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 199 miljoner kronor, vilket är 24 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ensamstående försäkrad och till högst 42 000 kronor per år till en försäkrad som är gift eller sambo. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Utgifterna 2018 blev 165 miljoner kronor, vilket innebär en 30 procentig ökning jämfört med 2017. Under 2019 beräknas utgifterna öka ytterligare till 191 miljoner kronor. Utgifterna förväntas att fortsätta öka under prognosperioden till 219 miljoner kronor år 2022. Utgiftsökningen drivs både av att antalet mottagare och medelersättningen ökar. 59
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 165 456 191 427 199 314 208 948 219 417 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +13 +37 +24 +12-1 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 165 469 191 464 199 338 208 960 219 416 Differens i 1000-tal kronor +13 +37 +24 +12-1 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i januari underskattade utgifterna för december 2018 något, vilket innebär att prognosen justeras upp marginellt för perioden 2019 2021 och lämnas oförändrad 2022. 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -302-3 553 0 0 0 Anslag³ 128 034 147 192 169 105³ 183 098³ 194 355³ Tilldelade medel 127 732 143 639 169 105 183 098 194 355 Utfall/Prognos 131 285 153 058 168 612 182 407 193 519 Avvikelse från anslag -3 251-5 866 493 691 836 Avvikelse från tilldelade medel -3 553-9 419 493 691 836 Högsta anslagskredit 5 601 7 359 8 455³ 9 154³ 9 717³ Tillgängliga medel 133 333 150 998 177 560 192 252 204 072 Överskridande av anslagskredit 0 2 060 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. 60
Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 153 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 169 miljoner kronor, vilket är 500 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan en försäkrad få som blivit av med sin aktivitetsersättning på grund av att hen fyllt 30 år eller fått tidsbegränsad sjukersättning maximal tid. Ett villkor är att hen inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än 80 300 kronor per år. Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall uppgår till högst 160 kr per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blev 131 miljoner kronor 2018, vilket innebär att de ökat med drygt 30 procent jämfört med 2017. Den främsta förklaringen till utgiftsökningen är att inflödet till förmånen ökat. En möjlig orsak till inflödesökningen är att personer med aktivitetsersättning, vars ersättning upphör då de fyller 30, i lägre grad blivit beviljade sjukersättning och istället fått sjukpenning i särskilda fall. Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numer enbart av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Utgifterna för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas öka under hela prognosperioden, dels beroende på att fler personer prognostiseras att få ersättningen och dels på grund av att medelersättningen förväntas öka något. 61
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 131 055 153 289 169 105 183 098 194 355 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +230-231 -493-691 -836 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 131 285 153 058 168 612 182 407 193 519 Differens i 1000-tal kronor +230-231 -493-691 -836 Differens i procent +0,2-0,2-0,3-0,4-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen lämnas i princip oförändrad. Utgifterna i december 2018 blev något högre än prognostiserat. För perioden 2019 2022 sänks prognosen marginellt på grund av att inflödet beräknas bli något lägre jämfört med föregående prognos. 62
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 45 805 666 43 509 107 41 531 208 39 398 215 37 579 133 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 34 467 496 33 000 743 31 610 573 30 117 818 28 770 824 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 5 129 667 4 914 937 4 756 142 4 605 277 4 460 028 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 32 503 32 427 31 804 29 877 28 248 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 6 176 000 5 561 000 5 132 689 4 645 243 4 320 033 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 35 467 000 33 368 000 31 987 000³ 30 913 000³ 38 052 041³ Tilldelade medel 35 467 000 33 368 000 31 987 000 30 913 000 38 052 041 Utfall/Prognos 34 467 496 33 000 743 31 610 573 30 117 818 28 770 824 Avvikelse från anslag 999 504 367 257 376 427 795 182 9 281 217 Avvikelse från tilldelade medel 999 504 367 257 376 427 795 182 9 281 217 Högsta anslagskredit 1 773 350 1 668 400 1 599 350³ 1 545 650³ 1 902 602³ Tillgängliga medel 37 240 350 35 036 400 33 586 350 32 458 650 39 954 643 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. 63
Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33 miljarder kronor, vilket är 367 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 31,6 miljarder kronor, vilket är 376 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kan även 19 29 åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med 1 juli 2008. De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2018 höjdes garantiersättningen ytterligare med 0,08 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2018 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka 17 000 och uppgick i december 2018 till strax över 261 000. I december 2019 förväntas de vara cirka 246 000 personer, för att sedan fortsätta minska till 203 000 i december 2022. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror 64
främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att det låga nybeviljandet av sjukersättning förväntas fortsätta. Antal personer med sjukersättning Tusental Inflödet av nya sjukersättningar har varierat kraftigt under de senaste åren. Från 2011, då cirka 12 000 personer beviljades sjukersättning, ökade antalet personer till cirka 20 000 under 2014. De senaste åren har inflödet minskat betydligt och under 2018 påbörjades omkring 8 100 sjukersättningar. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå mellan 7 000 8 000 personer om året, se diagram nedan. 65
Inflöde till sjukersättningen Rullande 12-månaderssummor, tusental Anm. Inflödet delas upp i tre kategorier. Inflöde från sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Inflöde utifrån innefattar ansökningar från personer som när de blir beviljade sjukersättning inte har sjukpenning eller aktivitetsersättning. Inflöde från aktivitetsersättning är personer som beviljas sjukersättning under pågående eller nyligen avslutad period av aktivitetsersättning. En förklaring till de tre senaste årens minskning av inflödet till sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då detta skett utan lagändringar eller förändrad rättspraxis bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. I april 2018 publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport som understryker att tillämpningen av regelverket är korrekt. 25 Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvaliteten inom sjukersättningsärenden. 26 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvaliteten skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvaliteten är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen i inflödet under 2015 kan främst hänföras till det andra 25 Riksrevisionen. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning effekter på inkomst och hälsa. Granskningsrapport (2018:9). 26 Försäkringskassan. Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden. Rättslig uppföljning (2015:4). 66
halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en rapport från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under 2014. 27 Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras av en högre kvalitet i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror på både de åtgärder som vidtagits efter granskningen och den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som sannolikt har bidragit till det lägre inflödet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den rättsliga kvaliteten i beslut om sjukersättning. 28 Den här gången granskades beslut tagna under juni september 2016. Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september 2014. Den senare granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 29 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills inte ökat i samma omfattning, vilket delvis kan förklaras av att andelen i utgångsläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta nedgången i inflödet till viss del beror av det arbete för fortsatta kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt, att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas (exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen, har en sänkande effekt på inflödet till sjukersättning. Granskningarnas resultat kan tolkas som att de rättsliga förutsättningarna för en övergång från sjukpenning till sjukersättning är begränsade. I början av 2018 publicerades en rättslig 27 Försäkringskassan. Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning. Promemoria (2017:3). 28 Försäkringskassan. Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning (2017:3). 29 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta. 67
kvalitetsuppföljning som undersökte detta närmare. 30 Kortfattat visade uppföljningen att det i majoriteten av de långa sjukfallen var osannolikt, och i hälften av fallen i princip uteslutet, att personen skulle visa sig uppfylla förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. Inga brister hittades därmed i uppföljningen när det gäller förmågan att hitta de ärenden där ett utbyte kan bli aktuellt. Utifrån resultatet rekommenderar granskarna inte några åtgärder som kan tänkas påverka inflödet. Därmed förväntas inte heller prognosen för inflödet till sjukersättning påverkas av granskningen. Aktivitetsersättning Till skillnad från utvecklingen inom sjukersättningen har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Under 2017 och 2018 skedde det dock ett trendbrott då antalet personer minskade med drygt 10 000 mellan december 2016 och december 2018. Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Det beror främst på att hel sjukersättning från och med den 1 mars 2017 kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år samt att inflödet till aktivitetsersättning minskat betydligt. Ungefär 3 000 personer med aktivitetsersättning i åldrarna 19 29 år förväntas att under en treårsperiod från och med regelförändringen beviljas sjukersättning. Hittills har cirka 1 900 överflyttningar av detta slag genomförts. Majoriteten av överflyttningarna skedde under juli månad både 2017 och 2018, då flertalet försäkringsperioder löpte ut. Även under 2019 förväntas de flesta överflyttningarna ske i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är lika stor oavsett vilken av förmånerna personen får. Dock är det fortfarande osäkert hur många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i. Den andra anledningen till det minskande antalet personer med aktivitetsersättning är att inflödet minskat. Under 2018 påbörjades cirka 5 200 aktivitetsersättningar, vilket är en minskning med 27 procent jämfört med 2017. Minskningen skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljning som presenterades i slutet av 2016. 31 I uppföljningen återfanns betydande brister i handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande inflödet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande åtgärder som hittills genomförts. Fler åtgärder planeras framöver. Bland annat kommer utvecklade metoder i utredning och bedömning av såväl medicinsk information som arbetsförmåga att implementeras, handläggare kommer att få fördjupad utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utredningsmetodik. Det kommer även ske en förstärkning av insatser för att öka deltagande på arbetsmarknaden. En detaljerad beskrivning 30 Försäkringskassan. Förutsättningar för utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning i långa sjukfall. Rättslig kvalitetsuppföljning (2018:1). 31 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Rättslig uppföljning (2016:6) 68
finns i det regeringsuppdrag som lämnades i Försäkringskassans regleringsbrev för 2017. 32 I prognosen antas därför att inflödet till nedsatt arbetsförmåga fortsätter att sjunka under 2019 för att därefter vara stabilt. Eftersom att de planerade åtgärdernas påverkan är svår att bedöma är prognosen för inflödet till nedsatt arbetsförmåga mycket osäker. I oktober 2018 publicerade Försäkringskassan ytterligare en rättslig kvalitetsuppföljning. 33 Den här gången granskades ärenden där aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljats. Granskningens resultat visar på en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning. I endast 20 procent av ärendena avseende förlängd skolgång i ordinarie skolform och i knappt hälften av ärendena avseende särskild skolform fann granskarna att tillräcklig utredning för att kunna fatta beslut genomförts. I de ärenden som bedömdes tillräckligt utredda ansågs den gjorda bedömningen vara korrekt i hälften av ärendena avseende ordinarie skolform och i drygt 40 procent av ärendena avseende särskild skolform. Den eventuella effekten av detta på inflödet till förlängd skolgång är i dagsläget svår att prognostisera. Innevarande inflödesprognos har därför inte tagit hänsyn till granskningen. Inflödet till förlängd skolgång förväntas att vara relativt stabilt under prognosperioden, omkring 3 000 personer årligen. Det sammanlagda inflödet till aktivitetsersättning prognostiseras fortsätta minska under 2019. Totalt beräknas ungefär 4 000 personer beviljas aktivitetsersättning under 2019, vilket är en minskning med 24 procent från 2018. Från 2019 förväntas det samlade inflödet utvecklas stabilt med omkring 3 700 3 900 personer årligen. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras till 28 800 i december 2019, en minskning på 5 300 personer jämfört med december 2018. På lång sikt förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen har rätt till sjukersättning ha bytt förmån. I december 2022 prognostiseras 22 300 personer få aktivitetsersättning, se diagram nedan. 32 Försäkringskassan. Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta insatser för unga med aktivitetsersättning. Rapport (013693-2017). 33 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Rättslig uppföljning (2018:3). 69
Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjuk- och aktivitetsersättning ökade något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för 2018 34 föreslog att garantiersättningen skulle höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen inträffade i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 34 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för 2018. Finansdepartementet. 70
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 34 497 335 33 329 047 32 056 406 30 646 799 29 389 821 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -29 839-328 304-445 833-528 981-618 997 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 34 467 496 33 000 743 31 610 573 30 117 818 28 770 824 Differens i 1000-tal kronor -29 839-328 304-445 833-528 981-618 997 Differens i procent -0,1-1,0-1,4-1,7-2,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Inflödet till aktivitetsersättningen blev något lägre än vad som prognostiserades i föregående prognos samtidigt som utflödet blev marginellt lägre. Inflödet till sjukersättningen förväntas bli något lägre under prognosperioden och sammantaget leder detta till att utgiftsprognosen justeras ned för hela prognosperioden. 71
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-190 0-1 570-2 788 Anslag³ 32 313 33 558 30 234³ 28 659³ 28 795³ Tilldelade medel 32 313 33 368 30 234 27 089 26 007 Utfall/Prognos 32 503 32 427 31 804 29 877 28 248 Avvikelse från anslag -190 1 131-1 570-1 218 547 Avvikelse från tilldelade medel -190 941-1 570-2 788-2 241 Högsta anslagskredit 1 615 1 677 1 511³ 1 432³ 1 439³ Tillgängliga medel 33 928 35 045 31 745 28 521 27 446 Överskridande av anslagskredit 0 0 59 1 356 802 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 1 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 900 tusen kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 59 tusen kronor. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag, varav utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. Utgifterna har uppgått till omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Under 2018 var utgifterna 32,5 miljoner kronor, vilket är cirka 1,8 miljoner högre än 2017. Dock förväntas utgifterna minska svagt under 2019 då både antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning och personer med kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar prognostiseras minska på sikt. Detta leder till att utgifterna förväntas att minska över tid. 72
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 30 828 31 956 30 165 28 454 26 792 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +1 675 +471 +1 639 +1 423 +1 456 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 32 503 32 427 31 804 29 877 28 248 Differens i 1000-tal kronor +1 675 +471 +1 639 +1 423 +1 456 Differens i procent +5,4 +1,5 +5,4 +5,0 +5,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs på grund av att den tidigare prognosen underskattade utgifterna i slutet av 2018. Detta medför en högre nivå på utgifterna för hela prognosperioden, men då prognosen följer förändringstakten i det totala beståndet för sjukersättning minskar utgifterna över tid. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 5 234 000 4 981 000 4 849 000³ 4 832 000³ 4 801 000³ Tilldelade medel 5 234 000 4 981 000 4 849 000 4 832 000 4 801 000 Utfall/Prognos 5 129 667 4 914 937 4 756 142 4 605 277 4 460 028 Avvikelse från anslag 104 333 66 063 92 858 226 723 340 972 Avvikelse från tilldelade medel 104 333 66 063 92 858 226 723 340 972 Högsta anslagskredit 261 700 249 050 242 450³ 241 600³ 240 050³ Tillgängliga medel 5 495 700 5 230 050 5 091 450 5 073 600 5 041 050 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. 73
Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 4,9 miljarder kronor, vilket är 66 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 4,8 miljarder kronor, vilket är 93 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. De reformer som introducerats har hittills resulterat i att medelbeloppet har ökat, då både ersättningsgrad och tak för boendekostnader har höjts. 35 Dock kommer detta under prognosperioden att motverkas av att prisbasbeloppet förväntas öka. Eftersom aktivitets- och sjukersättningar indexeras mot prisbasbelopp innebär det i regel lägre bostadstillägg. 36 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 5 128 927 4 969 566 4 828 571 4 687 305 4 551 049 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +740-54 629-72 429-82 028-91 021 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 129 667 4 914 937 4 756 142 4 605 277 4 460 028 Differens i 1000-tal kronor +740-54 629-72 429-82 028-91 021 Differens i procent 0,0-1,1-1,5-1,8-2,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos sammanföll i stort sätt med utfallet för 2018. Dock förväntas kostnaderna minska något framöver till följd av ett förväntat lägre bestånd för både aktivitets- och sjukersättningar. Inflödet till både aktivitets- och sjukersättningen förväntas minskas. 35 Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen från 95 till 96 procent av bostadskostnaderna för den del som inte överstiger 5 000 kronor. Samtidigt introducerades också 70 procents ersättning för bostadskostnader från 5 000 och upp till 5 600 kronor. Den 1 juli 2018 höjdes fribeloppet i inkomstprövningen för bostadstillägg i samband med den föreslagna ökningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning i motsvarande grad (0,08 prisbasbelopp). Förändringen höjde bostadstillägget för de individerna med en inkomst över fribeloppet. 36 Fribeloppet för beräkning av bostadstillägg indexeras också mot prisbasbeloppet. Det medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat bostadstillägg medan de försäkrade med inkomstrelaterad ersättning får minskat bostadstillägg. 74
1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 1 342 936 1 368 000 1 414 000 1 441 000 1 476 000 Därav 1:3:1 Handikappersättninga r 1 342 936 1 311 000 1 271 000 1 225 000 1 181 000 1:3:2 Merkostnadsersättnin g 0 57 000 143 000 216 000 295 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:3:2 Merkostnadsersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 250 000 380 000³ 518 000³ 0³ Tilldelade medel 0 250 000 380 000 518 000 0 Utfall/Prognos 0 57 000 143 000 216 000 295 000 Avvikelse från anslag 0 193 000 237 000 302 000-295 000 Avvikelse från tilldelade medel 0 193 000 237 000 302 000-295 000 Högsta anslagskredit 0 12 500 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 0 262 500 380 000 518 000 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 295 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 143 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 75
Bakgrundsfakta Från och med januari 2019 finns förmånen merkostnadsersättning. Den riktar sig till föräldrar till barn med funktionsnedsättning och vuxna med funktionsnedsättning. Endast merkostnader kan ersättas och det finns fem ersättningsnivåer: 30, 40, 50, 60 och 70 procent av prisbasbeloppet. 37 Analys Detta är en ny anslagspost under Merkostnadsersättning och handikappersättning. Anslagsbelastningen beräknas öka från 57 miljoner kronor 2019 till 295 miljoner kronor 2022. Prognosen är dock osäker. Ersättningen är ännu inte införd, vilket innebär att Försäkringskassan inte har historiska data över exempelvis antal mottagare på respektive ersättningsnivå. En ytterligare osäkerhet i prognosen är att Riksdagen beslutat om en ändring i regeringens förslag om att gravt hörselskadade och blinda alltid har rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå. Gravt hörselskadade och blinda som har och inte har handikappersättning kan ansöka om merkostnadsersättning. I avsnittet om handikappersättningar nedan visas en fördjupad analys kring detta. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 0 57 000 144 000 218 000 297 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - -1 000-2 000-2 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 0 57 000 143 000 216 000 295 000 Differens i 1000-tal kronor 0 0-1 000-2 000-2 000 Differens i procent 0,0 0,0-0,7-0,9-0,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 37 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 76
Volym- och strukturförändringar Prognosen har beräknats med samma metod som prognosen som lämnades i november 2018. 38 Jämfört med föregående prognos har den sänkts marginellt för åren 2020 2022. 1:3:1 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 384 000 1 141 000 1 274 000³ 1 228 000³ 1 184 000³ Tilldelade medel 1 384 000 1 141 000 1 274 000 1 228 000 1 184 000 Utfall/Prognos 1 342 936 1 311 000 1 271 000 1 225 000 1 181 000 Avvikelse från anslag 41 064-170 000 3 000 3 000 3 000 Avvikelse från tilldelade medel 41 064-170 000 3 000 3 000 3 000 Högsta anslagskredit 69 200 57 050 63 700³ 61 400³ 59 200³ Tillgängliga medel 1 453 200 1 198 050 1 337 700 1 289 400 1 243 200 Överskridande av anslagskredit 0 112 950 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 170 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 113 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med januari 2019 går det inte att ansöka om handikappersättning om man inte haft det tidigare. Enligt övergångsbestämmelser är det under perioden januari 2019 juni 2021 möjligt för den som tidigare haft handikappersättning att beviljas handikappersättning i högst 18 månader till. Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller hade betydande merkostnader. 38 Försäkringskassan. för budgetåren 2018-2021 (2018-11-23, dnr 268-2018). 77
Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen har fyllt 19 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Riksdagen beslutade om att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska på sikt upphöra och ersättas av två nya förmåner merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Författningsförändringarna har trätt i kraft den 1 januari 2019. Försäkringskassan tar hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till 2003. Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före 2003. Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017 minskade antalet mottagare något. Minskningen har fortsatt under 2018. Samtidigt har antalet nybeviljade handikappersättningar minskat under året, vilket redovisas nedan. Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning I tabellen nedan redovisas antalet mottagare av handikappersättning fördelat på nivå, kön och åldersgrupp. Både antalet kvinnor och män med handikappersättningar minskade under 2018 men också antalet mottagare på olika nivåer och i samtliga åldersgrupper har minskat under 2018. 78
Mottagare av handikappersättning Antal samt förändring mellan åren fördelat på nivå, kön, åldersgrupp i december 2017 och 2018 2017 2018 Antal Procent Nivå 36 % av prisbasbeloppet 40 512 39 796-716 -1,8 53 % av prisbasbeloppet 10 673 10 190-483 -4,5 69 % av prisbasbeloppet 12 805 11 918-887 -6,9 Totalt 63 990 61 904-2 086-3,3 Kvinnor 34 129 32 955-1 174-3,4 Män 29 861 28 949-912 -3,1 19 39 år 13 967 13 257-710 -5,1 40 54 år 16 844 16 218-626 -3,7 55 64 år 14 048 13 897-151 -1,1 65 år 19 131 18 352-599 -3,1 Nybeviljade handikappersättningar Antalet nybeviljade handikappersättningar har sedan 2015 minskat och under 2018 var antalet nybeviljade handikappersättningar ungefär 2 100. Jämfört med 2017 är det en minskning med ungefär 770 nybeviljade handikappersättningar eller 27 procent. Den vanligaste diagnosgruppen för nybeviljade är psykiska sjukdomar och syndrom. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 2012 för de åtta vanligaste diagnosgrupperna. Antal nybeviljade handikappersättningar 2012 2018 fördelat på diagnosgrupp 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Psykiska sjukdomar och syndrom 685 990 1 048 1 063 941 781 534 Sjukdomar i nervsystemet 371 461 429 483 393 331 234 Sjukdomar i ögat 118 120 128 126 114 78 61 Sjukdomar i örat 189 198 179 211 199 211 122 Cirkulationsorganens sjukdomar 139 177 139 155 137 112 77 Rörelseorganens sjukdomar 112 143 152 162 130 96 69 Medfödda missbildningar 140 176 169 174 117 116 92 Skador och förgiftningar 95 129 111 139 111 73 58 Övriga/Saknas 1 208 1 480 1 315 1 356 1 196 1 043 827 Totalt 3 057 3 874 3 670 3 869 3 338 2841 2 074 Antalet personer som beviljats handikappersättning för psykiska sjukdomar och syndrom har varierat mellan 600 och 700 under åren 2011 till 2012. 2013 ökade det kraftigt till 990, det vill säga med ungefär 45 procent. Ökningen fortsatte under 2014 och 2015, men inte lika mycket som mellan 2012 och 2013. Under 2016 minskade antalet till ungefär 940 och även under efterföljande år har antalet fortsatt att minska. Andelen personer bland nybeviljade som tillhör 79
denna diagnosgrupp har legat mellan 22 och 29 procent över åren. Av diagrammet nedan framgår det att män står för majoriteten av antalet nybeviljade handikappersättningar inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Det vanligaste inom denna diagnosgrupp bland nybeviljade är att handikappersättning betalas ut med 36 procent av prisbasbeloppet. Totalt sett står män med psykiska sjukdomar och syndrom för 14 procent av alla nybeviljade handikappersättningar under 2018. Nybeviljade handikappersättningar till personer inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom 2018, fördelat på bidragets nivå samt kön Efter 2018 bedöms antalet handikappersättningar fortsätta att minska och det beror på det antagande som används i antalsprognosen till följd av de regelförändringarna. 80
Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Känslighetsanalys Prognosen är osäker. En osäkerhet beror på att Riksdagen beslutade om en ändring i regeringens förslag om att gravt hörselskadade och blinda även med merkostnadsersättning har garanterade ersättningsnivåer. Det kan tänkas att en del av de gravt hörselskadade och blinda som får handikappersättning ansöker om merkostnadsersättning. Det är osäkert hur många gravt hörselskadade och blinda som får handikappersättning och det är osäkert hur många av dem som ansöker om merkostnadsersättning. I statistiken saknas diagnosuppgifter på en del av mottagarna. En ytterligare osäkerhet är i vilken takt antalet personer som får handikappersättning minskar efter den 1 januari 2019. Nedan redovisas en analys av hur gravt hörselskadade som har handikappersättning ansöker om merkostnadsersättning och får den istället. I analysen antas att andelen gravt hörselskadade utgör 7,8 procent av alla mottagarare av handikappersättning och att samtliga har den lägsta ersättningsnivån. Andelen gravt hörselskadade är ett genomsnitt av årsandelarna för gravt hörselskadade av de som är nybeviljats handikappersättning och som har uppgift om diagnos under åren 2015 2018. Vidare antas också att de som ansöker om merkostnadsersättning gör det i januari 2019 och får merkostnadsersättning istället för handikappersättning från och med januari 2019. Om samtliga gravt hörselskadade ansöker om merkostnadsersättning och får den från januari månad sänks prognosen för 2019 ungefär 81 miljoner kronor eller med 6,1 procent. Prognosen för merkostnadsersättning höjs med ungefär 90 miljoner kronor. Det blir totalt sett en höjning i prognosen för hela anslaget och det beror på att den garanterade ersättningsnivån i merkostnadsersättningen för gravt hörselskadade är 40 procent av prisbasbeloppet jämfört med 36 procent av prisbasbeloppet för handikappersättningar. Om hälften av mottagarna som är gravt hörselskadade ansöker om merkostnadsersättning i januari och får den från januari sänks prognosen för handikappersättningar med ungefär 40 miljoner kronor eller med 81
3,1 procent. Prognosen för merkostnadsersättningar höjs med cirka 45 miljoner kronor. Se tabell nedan. Alternativprognoser för handikappersättningar och merkostnadsersättningar Tusen kronor 2019 2020 2021 2022 Handikappersättningar huvudprognos 1 311 000 1 271 000 1 225 000 1 181 000 100 procent -80 821-82 559-84 123-86 035 75 procent -60 616-61 919 63 092-64 526 50 procent -40 410-41 279-42 062-43 017 Merkostnadsersättningar huvudprognos 57 000 143 000 216 000 295 000 100 procent +89 801 +91 732 +93 470 +95 594 75 procent +67 351 +68 799 +70 103 +71 696 50 procent +44 900 +45 866 +46 735 +47 797 I propositionen med förslaget om merkostnadsersättning bedöms hela personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna efter 20 år, vilket även antas i föreliggande prognos. Nedan redovisas prognoser med antaganden om att det istället tar 30 respektive 40 år innan hela personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna. Hur snabbt övergången kommer att ske är osäkert och Försäkringskassan kommer löpande uppdatera antagandet i takt med att nya månadsutfall kommer in. 82
Alternativprognoser för handikappersättningar och merkostnadsersättningar Tusen kronor 2019 2020 2021 2022 Handikappersättningar huvudprognos 1 311 000 1 271 000 1 225 000 1 181 000 30 år +12 000 +35 000 +59 000 +84 000 40 år +19 000 +53 000 +89 000 +127 000 Merkostnadsersättningar huvudprognos 57 000 143 000 216 000 295 000 30 år -12 000-35 000-59 000-84 000 40 år -19 000-53 000-89 000-127 000 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 1 347 000 1 315 000 1 274 000 1 228 000 1 184 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -4 064-4 000-3 000-3 000-3 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 342 936 1 311 000 1 271 000 1 225 000 1 181 000 Differens i 1000-tal kronor -4 064-4 000-3 000-3 000-3 000 Differens i procent -0,3-0,3-0,2-0,2-0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev något lägre än prognosen som lämnades i januari. Prognosen för åren 2019 2022 bedöms därför bli något lägre. 83
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 2 810 658 2 729 353 2 635 826 2 525 419 2 437 391 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 2 597 658 2 525 353 2 430 512 2 335 992 2 251 701 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 213 000 204 000 205 314 189 427 185 690 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -57 222 0 0-24 512-50 504 Anslag³ 2 663 000 2 569 000 2 406 000³ 2 310 000³ 2 228 000³ Tilldelade medel 2 605 778 2 569 000 2 406 000 2 285 488 2 177 496 Utfall/Prognos 2 597 658 2 525 353 2 430 512 2 335 992 2 251 701 Avvikelse från anslag 65 342 43 647-24 512-25 992-23 701 Avvikelse från tilldelade medel 8 120 43 647-24 512-50 504-74 205 Högsta anslagskredit 266 300 128 450 120 300³ 115 500³ 111 400³ Tillgängliga medel 2 872 078 2 697 450 2 526 300 2 400 988 2 288 896 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 2,5 miljarder kronor, vilket är 44 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 2,4 miljarder kronor, vilket är 25 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 84
Bakgrundsfakta Anslagsposten innehåller utgifter för egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i anslagsposten. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt tal som påverkas av både KPI och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Analys Utgiften för anslagsposten arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2018 var utgiften 2,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 184 miljoner kronor (6,6 procent) jämfört med 2017. Utgiften beräknas minska från 2,5 miljarder kronor 2019 till drygt 2,3 miljarder kronor 2022, se diagrammet nedan. Utgifter för arbetsskadelivränta Miljoner kronor Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar omkring 85 procent av de totala utgifterna. Antalet arbetsskadelivräntor har minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt färre än antalet upphörda ärenden. Under perioden 2012 85
2018 minskade antalet arbetsskadelivräntor från cirka 50 000 till 30 000. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet livräntor med knappt 9 procent. Medelbeloppet ökade under motsvarande period med 5 procent, från cirka 70 000 till 72 000 kronor. Under resterande del av prognosperioden beräknas utgifterna för arbetsskadelivräntor att fortsätta minska, från 2 163 miljoner 2019 till 1 944 miljoner kronor 2022. Utgifterna för yrkesskadelivräntor var 272 miljoner kronor under 2018, vilket är en minskning med 20 miljoner kronor (7 procent) jämfört med 2017. Minskningen av antalet yrkesskadelivräntor har varit stabil under lång tid och under 2018 minskade antalet yrkesskadelivräntor till cirka 21 800 stycken. Medelbeloppets utveckling påverkas i stor grad av prisbasbeloppets utveckling och under 2018 ökade det med 1 procent till drygt 13 700. Under resterande del av prognosperioden väntas en fortsatt minskning av utgifterna för yrkesskadelivräntor med omkring 6 procent årligen, från ungefär 255 miljoner kronor 2019 till 208 miljoner kronor 2022. Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård, arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar. Under 2018 minskade utgifterna för dessa ersättningar från 118 miljoner 2017 till knappt 114 miljoner kronor. De förväntas fortsätta att minska med omkring 2 procent årligen under resterande prognosperiod. Sammantaget beräknas utgiften för anslaget att minska till 2,5 miljarder kronor under 2019, vilket är 97 miljoner kronor lägre (4 procent) än under 2018. För resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna fortsätta att minska med 3 4 procent årligen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 2 608 743 2 530 783 2 436 462 2 342 098 2 257 973 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 085-5 430-5 950-6 106-6 272 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 597 658 2 525 353 2 430 512 2 335 992 2 251 701 Differens i 1000-tal kronor -11 085-5 430-5 950-6 106-6 272 Differens i procent -0,4-0,2-0,2-0,3-0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 86
Volym- och strukturförändringar Utfallet i december var lägre än prognosen som lämnades i januari och utgiften 2018 sänks därför. För resterande prognosperiod justeras prognosen ned marginellt på grund av detta. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 38 867 36 292 35 203 34 071 32 208 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 37 972 35 008 33 610 32 271 30 988 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 895 1 284 1 593 1 800 1 220 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 87
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -3 244-43 0 0 0 Anslag³ 41 173 35 065 33 797³ 32 487³ 31 231³ Tilldelade medel 37 929 35 022 33 797 32 487 31 231 Utfall/Prognos 37 972 35 008 33 610 32 271 30 988 Avvikelse från anslag 3 201 57 187 216 243 Avvikelse från tilldelade medel -43 14 187 216 243 Högsta anslagskredit 1 608 1 753 1 689³ 1 624³ 1 561³ Tillgängliga medel 39 537 36 775 35 486 34 111 32 792 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 57 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och 14 tusen kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 187 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till i) de som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ii) de som medverkar i räddningstjänst samt iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Om den försäkrade har rätt till arbetsskade-ersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt det statliga personskadeskyddet. Utgifterna för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. 88
Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet har minskat stadigt över tid. Under 2017 och 2018 har emellertid utbetalningarna ökat. 2018 ökade utbetalningarna med 1,15 miljoner kronor (4 procent) jämfört med 2017. För helåret 2018 uppgick utgifterna för anslagsposten till 38 miljoner. I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Omregistreringen av livräntetagare 2017 medförde att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk ökade under 2018 till följd av ett generellt högre antal livräntetagare inom förmånen under året. Under juli och september 2018 har ett antal engångsutbetalningar genomförts inom förmånen, vilket bidrog ytterligare till att utgifterna ökade under 2018. Under resterande del av prognosperioden förväntas emellertid en återgång till en långsiktigt nedåtgående trend. Detta innebär att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk väntas minska med drygt 12 procent under 2019 och sedan fortsätta att minska i en lägre takt, med 4 5 procent årligen, under 2020 2022. Utgifterna för äldre skador utgör den största kostnadsposten inom anslaget och var under 2018 ungefär 21 miljoner, vilket innebär en minskning med 1,5 miljoner kronor (7 procent) jämfört med 2017. Därefter väntas utgifterna fortsätta minska med ungefär 5 procent under 2019 2022. Utgifterna för skadeståndslivräntor minskade med 6 procent under 2018 och uppgick till cirka 1 miljon kronor. Sammantaget beräknas utgiften för anslaget till knappt 35 miljoner kronor under 2019. Under resterande del av prognosperioden prognostiseras utgiften att minska med ungefär 4 procent årligen. Inom det statliga personskadeskyddet kan enskilda utbetalningar under året bidra till stora avvikelser på månadsbasis. Sådana utbetalningar är i regel ovanliga och svåra att förutse på förhand. Dessa utbetalningar kan bland annat avse livränta som beviljats retroaktivt för ett flertal år eller utbetalningar av engångsbelopp för särskilda ersättningar inom förmånen, vilket gör prognosen osäker, särskilt på månadsbasis. 89
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 38 012 35 161 33 797 32 487 31 231 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -40-153 -187-216 -243 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 37 972 35 008 33 610 32 271 30 988 Differens i 1000-tal kronor -40-153 -187-216 -243 Differens i procent -0,1-0,4-0,6-0,7-0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december var något lägre än den prognos som lämnades i januari och 2018 har utfallsjusterats. Detta medför en marginell sänkning av utgifterna för resterande del av prognosperioden. 90
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 2 644 880 2 896 038 2 894 500 2 894 500 2 894 500 Därav 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 334 971 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Medicinsk service 52 804 55 000 55 000 55 000 55 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatse r i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 656 696 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd 75 141 218 000 218 000 218 000 218 000 1:6.9 Försäkringsmedicinsk a utredningar 171 190 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 1 354 078 1 325 038 1 323 500 1 323 500 1 323 500 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 339 000 339 000 339 000³ 339 000³ 339 000³ Tilldelade medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 334 971 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 4 029 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 4 029 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. 91
Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 55 000 55 000 55 000³ 55 000³ 55 000³ Tilldelade medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Utfall/Prognos 52 804 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 2 196 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 2 196 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi, som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. 92
Analys Utfallet för 2018 blev ungefär 53 miljoner kronor. Det är 2 miljoner kronor lägre än anslaget. Största delen av anslagsbelastningen utgörs av utbetalningar till anordnare av företagshälsovård inom sektorn företag och organisationer, som fick cirka 48 miljoner kronor. Resten, det vill säga ungefär 4 miljoner kronor betalades ut till anordnare inom statliga myndigheter, landsting och kommuner och kommunala bolag. Nedan visas tabell över fördelningen av utbetalningarna efter typ av sektor för åren 2017 och 2018. Utbetalningar av medicinsk service fördelat på sektorer för åren 2017 och 2018 Tusen kronor 2017 2018 Företag och organisationer 49 189 48 337 Statliga myndigheter 106 399 Landsting 2 506 2 835 Kommuner och kommunala bolag 1 122 1 233 Totalt 52 923 52 804 Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för åren 2019 2022. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. 93
1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 691 000 709 000 709 000³ 709 000³ 709 000³ Tilldelade medel 691 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 656 696 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 34 304 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 34 304 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 691 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. 94
För år 2019 har det slutits en nationell överenskommelse mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om hur medlen ska fördelas på det tre huvudområdena. 222,4 miljoner kronor, som ska täcka förvaltningskostnader, har tilldelats Försäkringskassan. Totalt 486,6 miljoner kronor har tilldelats Arbetsförmedlingen varav 375,6 ska täcka förvaltningskostnader. Resten, det vill säga 111 miljoner kronor, ska täcka programkostnader. 39 Analys Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har som tidigare år delat upp de avsatta medlen på tre huvudområden: förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete, förvaltningskostnader för kartläggning samt programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Nedan redogörs anslagsbelastningen för år 2015 2018 uppdelat i de tre huvudområdena. Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fördelat på huvudområden för åren 2015 2018 Tusen kronor 2015 2016 2017 2018 Försäkringskassan (förvaltningskostnader) 204 176 192 997 198 180 215 684 Arbetsförmedlingen (förvaltningskostnader) 366 218 340 067 347 188 354 720 Arbetsförmedlingen (programkostnader) 151 630 114 664 151 947 86 292 Totalt 722 024 647 727 697 315 656 696 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2016 med summan i tabellen. Anslagsbelastningen för 2018 blev ungefär 657 miljoner kronor, vilket är ungefär 34 miljoner kronor lägre än anslaget. En orsak till den lägre anslagsbelastningen är att Arbetsförmedlingen inte förbrukat sitt tilldelade anslag. Det gäller framförallt budgeten för programkostnader där ungefär 80 procent av det tilldelade anslaget på 111 miljoner kronor förbrukades. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för åren 2019 2022. Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. 39 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nationell överenskommelse för det förstärkta samarbetet och uppdraget om övergångar mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2019. Dnr Af-2019/0000 2419, Dnr FK-019941-2018. 95
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 691 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -34 304 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 656 696 709 000 709 000 709 000 709 000 Differens i 1000-tal kronor -34 304 0 0 0 0 Differens i procent -5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev ungefär 34 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2019. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 1:6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 118 000 218 000 218 000³ 218 000³ 218 000³ Tilldelade medel 118 000 218 000 218 000 218 000 218 000 Utfall/Prognos 75 141 218 000 218 000 218 000 218 000 Avvikelse från anslag 42 859 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 42 859 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 118 000 218 000 218 000 218 000 218 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. 96
Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 76 152 218 000 218 000 218 000 218 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 011 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 75 141 218 000 218 000 218 000 218 000 Differens i 1000-tal kronor -1 011 0 0 0 0 Differens i procent -1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev ungefär 1 miljon kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2019. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 97
1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 250 000 250 000 250 000³ 250 000³ 250 000³ Tilldelade medel 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Utfall/Prognos 171 190 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 78 810 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 78 810 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringsmedicinska utredningar, utgifter 2015 2018 Tusen kronor 2015 2016 2017 2018 TMU/SLU 193 557 188 451 224 277 86 223 AFU 32 194 52 481 21 146 84 506 Total utgift 226 255 240 932 246 301 171 190 Anm. För 2015, 2017 och 2018 blir inte summan av TMU/SLU och AFU samma som den totala utgiften, Det beror på att en del av anslaget användes för att finansiera arbetet med administrativt stöd (2015) och utbildning (2017 och 2018). TMU=Teambaserad undersökning, SLU=Särskilt läkarutlåtande, AFU=Arbetsförmågeutredning Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för åren 2019 2022. Osäkerhetsanalys I en proposition om försäkringsmedicinska utredningar finns förslag som syftar till att skapa en sammanhållen lagstiftning och att stärka försäkrades integritet och säkerhet då försäkringsmedicinska utredningar utförs. Det föreslås att landstingen ska tillhandahålla utredningar på begäran av Försäkringskassan. 40 Propositionen har röstats igenom i riksdagen 40 Proposition 2017/18:224. Lag om försäkringsmedicinska utredningar. Socialdepartementet. 98
och den nya lagen trädde ikraft den 1 januari 2019. Lagen innebär bland annat att Försäkringskassan kommer att kunna beställa försäkringsmedicinska utredningar inom alla förmåner samt att landstingen kommer att kunna utföra utredningar åt varandra, vilket kan komma att påverka leveranskapaciteteten av utredningar. Det gör att utvecklingen av utgifterna framöver är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 171 176 250 000 250 000 250 000 250 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +14 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 171 190 250 000 250 000 250 000 250 000 Differens i 1000-tal kronor +14 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev något högre än prognosen som lämnades i januari 2019. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 99
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 444 000 1 326 000 1 323 500³ 1 323 500³ 1 323 500³ Tilldelade medel 1 444 000 1 326 000 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Utfall/Prognos 1 354 078 1 325 038 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Avvikelse från anslag 89 922 962 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 89 922 962 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 1 444 000 1 326 000 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 1000 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utbetalningar till SKL Tusen kronor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte 88 000 88 000 100 Villkor 5: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 21 700 21 700 100 Utvecklingsinsatser 9 000 9 000 100 Samordning och stöd 8 500 8 500 100 Totalt 127 200 127 200 100 Försäkringskassan har förbrukat ungefär 7 miljoner kronor av de 9 miljoner kronor som var reserverade för Försäkringskassan för utvecklingsinsatser och ungefär 1 miljon kronor av de 45,7 miljoner kronor under 2018 som var reserverade för Försäkringskassan för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte. Till Socialstyrelsen har hela det reserverade beloppet på 17,5 miljoner kronor avseende villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte betalats ut. Nästan hela det reserverade beloppet på 15 miljoner kronor avseende forskning har betalats ut till Forte. I december 2018 gjordes två 100
utbetalningar enligt beslut i regleringsbrevet för Försäkringskassan för 2018: en utbetalning på 1,5 miljoner kronor till Myndigheten för arbetsmiljökunskap och en utbetalning på 2 miljoner kronor till Socialstyrelsen. 41 Utfallet för 2018 blev 1 354 miljoner kronor, vilket är ungefär 90 miljoner kronor lägre än anslaget. Att anslagsbelastningen blev lägre än anslaget förklaras främst av att Försäkringskassan förbrukade ungefär 1 miljon kronor av de 45,7 miljoner kronor som var reserverade för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte och att ungefär 13 miljoner kronor betalades ut till landstingen av de 50 miljoner kronor som var reserverade för villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta. Nedan redovisas de utbetalningar som kommer att ske till landstingen under 2019 enligt avtalet för verksamhetsåret 2018. 41 Regeringen. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försäkringskassan. Socialdepartementet (dnr: S2018/00383/SF). 101
Utfall för villkoren 1 4 under 2018 (med utbetalning till landstingen 2019) Tusen kronor Villkor Villkor 1: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent 150 000 150 000 100 Villkor 2: Funktion för koordinering 420 000 420 000 100 Villkor 3: Villkor 4: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte 50 000 100 000 100 000 100 Totalt 720 000 670 000 Anm. Utbetalningen av medel avseende villkor 3 ska enligt avtalet ske senast 29 April 2019. Till landstingen sker även en utbetalning på 382 miljoner kronor enligt det avtal som slöts i december 2018 avseende verksamhetsåret 2019. Till Socialstyrelsen kommer 16 miljoner kronor betalas ut enligt det som är reserverat för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte. Nedan redovisas de utbetalningar som kommer att ske till SKL under 2019. Utbetalningar till SKL Tusen kronor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte 88 000 87 038 98,9 Villkor 5: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 13 300 13 300 100 Utvecklingsinsatser 15 000 15 000 100 Samordning och stöd 9 300 9 300 100 Totalt 125 600 124 638 99,2 För åren 2020 2022 antas anslagsbelastningen vara samma som anslagen för dessa år. Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 102
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 1 354 078 1 326 000 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - -962 - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 354 078 1 325 038 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Differens i 1000-tal kronor 0-962 0 0 0 Differens i procent 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev samma som prognosen som lämnades i januari 2019. Prognosen för 2019 sänks med ungefär 1 miljon kronor beroende på att SKL kommer att förbruka ungefär 1 miljon kronor mindre än det som är reserverat för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 103
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 957 000 957 000 957 000³ 957 000³ 957 000³ Tilldelade medel 957 000 957 000 957 000 957 000 957 000 Utfall/Prognos 953 966 957 000 957 000 957 000 957 000 Avvikelse från anslag 3 034 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 3 034 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 65 870 47 850 47 850³ 47 850³ 47 850³ Tillgängliga medel 1 022 870 1 004 850 1 004 850 1 004 850 1 004 850 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 957 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 957 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. 104
Analys Anslaget har funnits sedan 1 januari 2015, men utgifterna för anslaget finns redovisat i bokföringssystemet först från och med 2016. Utfallet för 2018 blev knappt 954 miljoner kronor. Det är 3 miljoner kronor lägre än anslaget för 2018, men ungefär 64 miljoner kronor högre än anslagsbelastningen för 2017. Anslagsbelastningen påverkas av utbetalningar till Skatteverket och återkrav. Återkraven är betalningar från arbetsgivare till Försäkringskassan och de gör att anslagsbelastningen minskar. Totalt utgjorde de ungefär 4 miljoner kronor 2018. Jämfört med 2017 är återkraven ungefär 12 miljoner kronor lägre. Nedan redovisas utgifterna för åren 2016 2018 uppdelade på utbetalningar till Skatteverket och återkrav. Utgifter för Ersättning av höga sjuklönekostnader för åren 2016 2018 Tusen kronor 2016 2017 2018 Utbetalning till Skatteverket 817 116 905 427 957 876 Återkrav -17 739-15 597-3 910 Totalt 799 377 889 829 953 966 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2017 med summan i tabellen. Återkraven är inbetalningar från arbetsgivare och de minskar anslagsbelastningen, därav minustecknen. I januari 2019 har en maskinell omräkning gjorts av ärenden där arbetsgivaren gjort ändringar i arbetsgivardeklarationen för åren 2015 2017. Det är osäkert hur mycket det kommer att generera i utbetalningar och återkrav då ärendena ännu inte är handlagda. Omräkningar av ärenden där arbetsgivaren har gjort ändringar av löne- eller sjuklönekostnad till Skatteverket kommer framöver att göras löpande. Prognosen är också osäker då det bara finns tre helårsutfall. Anslagsbelastningen prognostiseras till 957 miljoner kronor per år under 2019 2022, vilket överensstämmer med anslagen. 105
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 957 000 957 000 957 000 957 000 957 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 034 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 953 966 957 000 957 000 957 000 957 000 Differens i 1000-tal kronor -3 034 0 0 0 0 Differens i procent -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2018 blev 3 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2019. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 106
2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 100 531 261 884 4 270-483 208-1 007 731 Anslag³ 8 729 472 8 640 598 8 732 958³ 8 768 499³ 8 943 868³ Tilldelade medel 8 830 003 8 902 482 8 737 228 8 285 291 7 936 137 Utfall/Prognos 8 467 674 8 898 212 9 220 436 9 293 022 9 324 922 Avvikelse från anslag 261 798-257 614-487 478-524 523-381 054 Avvikelse från tilldelade medel 362 329 4 270-483 208-1 007 731-1 388 785 Högsta anslagskredit 261 983 259 217 261 988³ 263 054³ 268 316³ Tillgängliga medel 9 091 986 9 161 699 8 999 216 8 548 345 8 204 453 Överskridande av anslagskredit 0 0 221 220 744 677 1 120 469 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 blev 8,5 miljarder kronor, vilket är 262 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 362 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 är 262 miljoner kronor. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 8,9 miljarder kronor, vilket är 258 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 9,2 miljarder kronor, vilket är 487 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 483 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 221 miljoner kronor. Analys Försäkringskassan justerade prognosen för 2019 i januari jämfört med den prognos som lämnades i november 2018. Anledningen är att vi inte i lika stor utsträckning som vi under 2018 prognostiserade anser oss kunna utöka inom nya förmåner, nya uppdrag, ökade volymer och ambitionshöjningar inom myndigheten för 2019 som var planerat, se tabellen nedan. Detta med anledning av att vi inte har finansiering långsiktigt för dessa ändamål. Prognosen för 2019 innehåller vad vi kan åstadkomma under innevarande år med givna anslagsramar och anslagssparandet från 2018. I första hand handlar det om att vi inte anser att det är rimligt att bygga upp verksamheter under året om vi inte vet om de är finansierade på längre sikt. Dessa satsningar innebär i första hand rekrytering av mer personal, vilket innebär en initialkostnad vid rekryteringen och ökade personalkostnader på längre sikt. Däremot ser vi fortsatt behovet att detta ska genomföras och därför finns också ambitionen kvar i prognosen från 2020 och framåt. 107
Ofinansierade verksamhetskostnader: Beloppen anges i mnkr 2019¹ 2020 2021 2022 Nya förmåner Införandet av de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning från den 1 januari 2019 125 230 157 163 Nya uppdrag Samordningsuppdraget, kostnader för att begära in, värdera, återkoppla och följa arbetsgivarnas planer samt genomförande av åtgärder Planering av det civila försvaret enligt regleringsbrev 2018 23 46 46 46 10 24 20 20 Ökade volymer Ökade volymer inom flertalet av förmånerna inom familjeområdet på grund av att fler barn föds Ökade volymer för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register 22 46 71 97 27 21 21 21 Ökade ambitioner Samordningsuppdraget, kostnader för avstämningsmöten, gemensamma kartläggningar samt kontakt- och omställningsmöten 27 50 50 50 Förbättrad kvalitet och kontroll 40 50 50 50 Summa 274 467 415 447 ¹ För 2019 anges i tabellen de verksamhetskostnader som myndigheten anser sig ha möjlighet att finansiera utan ytterligare tillskott av anslagsmedel 2019 genom att utnyttja anslagskrediten. Med de anslagsnivåer som Försäkringskassan tilldelas för åren 2019 och framåt kan vi finansiera de reformer och tillkommande verksamheter som anges i budgetproposition för 2018. Tillkommande verksamhetskostnader enligt ovan har myndigheten inte finansiering för. Dessa ofinansierade verksamhetskostnader, tillsammans med anslagssparande från år 2018 och angivna anslagsnivåer för Försäkringskassan år 2019-2022, skulle innebära att myndigheten överskrider anslagskrediten år 2020 och framåt. 108
Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då regering eller riksdag har fattat beslut om införande av nya regler eller förmåner. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 8 529 247 8 898 212 9 158 436 9 299 022 9 324 922 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - -6 000-6 000-6 000 Regelförändringar - - +68 000 - +6 000 Övrigt -61 573 - - - - Ny prognos 8 467 674 8 898 212 9 220 436 9 293 022 9 324 922 Differens i 1000-tal kronor -61 573 0 +62 000-6 000 0 Differens i procent -0,7 0,0 +0,7-0,1 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Nya beräkningar har gjorts kring vilka volymökningar myndigheten ser för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register. Beräkningarna visar på ett lägre resursbehov på 6 miljoner kronor årligen än vad som tidigare uppskattats. Regelförändringar Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019 och förmånerna kommer på sikt att ersätta nuvarande vårdbidrag och handikappersättning. Kostnaderna för de förändringar som detta innebär har varit och är svåra att överblicka för myndigheten. Justeringen i denna prognos för år 2020 och 2022 har gjorts för att anpassa kostnadsnivån till de uppdaterade beräkningar som myndigheten har gjort. Övrigt Utfallet för 2018 blev cirka 62 miljoner kronor lägre än vad som tidigare prognostiserades. 109
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 31 722 494 32 880 811 33 254 105 33 621 045 33 954 651 Därav 1:1.1 Allmänt barnbidrag 27 942 620 29 048 124 29 375 620 29 697 460 29 988 023 1:1.2 Flerbarnstillägg 3 500 372 3 542 738 3 582 680 3 621 932 3 657 369 1:1.3 Förlängt barnbidrag 259 530 269 977 275 833 281 681 289 287 1:1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 19 972 19 972 19 972 19 972 19 972 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:1.1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-76 411-147 271-132 429-117 425 Anslag³ 27 866 209 28 977 264 29 390 462³ 29 712 464³ 30 003 174³ Tilldelade medel 27 866 209 28 900 853 29 243 191 29 580 035 29 885 749 Utfall/Prognos 27 942 620 29 048 124 29 375 620 29 697 460 29 988 023 Avvikelse från anslag -76 411-70 860 14 842 15 004 15 151 Avvikelse från tilldelade medel -76 411-147 271-132 429-117 425-102 274 Högsta anslagskredit 1 393 510 1 448 863 1 469 523³ 1 485 623³ 1 500 158³ Tillgängliga medel 29 259 719 30 349 716 30 712 714 31 065 658 31 385 907 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 29 miljarder kronor, vilket är 71 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 147 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 110
Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 29,4 miljarder kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 132 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det allmänna barnbidraget höjdes från och med den 1 mars 2018 till 1 250 kronor per barn och månad från tidigare 1 050 kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgifterna för anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år som beräknas öka under prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta innebär att utgifterna för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för allmänt barnbidrag uppgick till 28 miljarder kronor år 2018, vilket är 18 procent högre än föregående år. Den kraftiga ökningen beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad i mars 2018. Om barnbidraget inte hade höjts hade utgifterna ökat med 2 procent, vilket är en något snabbare takt än SCB:s prognostiserade befolkningsökning för barn 0 16 år. Under 2018 betalades det i snitt ut 1,9 miljoner barnbidrag varje månad. Det allmänna barnbidraget beräknas öka med 4 procent under 2019. På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i SCB:s befolkningsprognos. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 29 miljarder kronor i år och förväntas öka till 30 miljarder kronor år 2022. 111
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 27 957 120 29 062 800 29 390 462 29 712 464 30 003 174 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -14 500-14 676-14 842-15 004-15 151 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 27 942 620 29 048 124 29 375 620 29 697 460 29 988 023 Differens i 1000-tal kronor -14 500-14 676-14 842-15 004-15 151 Differens i procent -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan den föregående prognosen har ett nytt utfall tillkommit, samt helårsutfallet för 2018. I den föregående prognosen användes ökningstakten som observerats för jan nov 2018 för att prognostisera utgifterna december 2018. Vid utgången av 2018 visade ökningstakten vara 0,05 procentenheter lägre. Därmed utfallsjusteras prognosen för hela prognosperioden. 112
1:1.2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -34 463-84 110-98 320-80 823-63 134 Anslag³ 3 450 725 3 528 528 3 600 177³ 3 639 621³ 3 675 231³ Tilldelade medel 3 416 262 3 444 418 3 501 857 3 558 798 3 612 097 Utfall/Prognos 3 500 372 3 542 738 3 582 680 3 621 932 3 657 369 Avvikelse från anslag -49 647-14 210 17 497 17 689 17 862 Avvikelse från tilldelade medel -84 110-98 320-80 823-63 134-45 272 Högsta anslagskredit 172 536 176 426 180 008³ 181 981³ 183 761³ Tillgängliga medel 3 588 798 3 620 844 3 681 865 3 740 779 3 795 858 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 3,5 miljarder kronor, vilket är 14 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 98 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 3,6 miljarder kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 81 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet och 1 010 kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet ges 1 250 kronor för varje ytterligare barn. Analys Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år som beräknas öka under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta innebär att utgifterna för flerbarnstillägget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för flerbarnstillägget under 2018 uppgått till 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent (116 miljoner kronor) jämfört med året innan. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till drygt 3,5 miljarder kronor år 2019. 113
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 3 517 467 3 560 040 3 600 177 3 639 621 3 675 231 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -17 095-17 302-17 497-17 689-17 862 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 3 500 372 3 542 738 3 582 680 3 621 932 3 657 369 Differens i 1000-tal kronor -17 095-17 302-17 497-17 689-17 862 Differens i procent -0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I den föregående prognosen användes ökningstakten som observerats för jan nov 2018 för att prognostisera utgifterna i december 2018. Vid utgången av 2018 visade ökningstakten vara 0,05 procentenheter lägre. Därmed utfallsjusteras prognosen för hela prognosperioden. 1:1.3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 268 305 274 946 276 332³ 282 192³ 289 812³ Tilldelade medel 268 305 274 946 276 332 282 192 289 812 Utfall/Prognos 259 530 269 977 275 833 281 681 289 287 Avvikelse från anslag 8 775 4 969 499 511 525 Avvikelse från tilldelade medel 8 775 4 969 499 511 525 Högsta anslagskredit 13 415 13 747 13 816³ 14 109³ 14 490³ Tillgängliga medel 281 720 288 693 290 148 296 301 304 302 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. 114
Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 270 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 276 miljoner kronor, vilket är 500 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 260 009 270 466 276 332 282 192 289 812 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -479-489 -499-511 -525 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 259 530 269 977 275 833 281 681 289 287 Differens i 1000-tal kronor -479-489 -499-511 -525 Differens i procent -0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I den föregående prognosen användes ökningstakten som observerats för jan nov 2018 för att prognostisera utgifterna i december 2018. Vid utgången av 2018 visade ökningstakten vara 0,1 procentenheter lägre. Därmed utfallsjusteras prognosen för hela prognosperioden. 115
1:1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -62 0 0 0 0 Anslag³ 21 800 21 946 20 651³ 20 651³ 20 651³ Tilldelade medel 21 738 21 946 20 651 20 651 20 651 Utfall/Prognos 19 972 19 972 19 972 19 972 19 972 Avvikelse från anslag 1 828 1 974 679 679 679 Avvikelse från tilldelade medel 1 766 1 974 679 679 679 Högsta anslagskredit 890 1 097 1 032³ 1 032³ 1 032³ Tillgängliga medel 22 628 23 043 21 683 21 683 21 683 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 20 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 20 miljoner kronor, vilket är 700 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, de särskilda bidragen inom bostadsbidrag, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har under 2018 uppgått till 20 miljoner kronor, vilket är 20 procent högre än 2017. Barnbidraget utgör en stor del av utgiftsposten och höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget förklarar till stor del att anslagsposten ökat. Prognosen för 2019 beräknas till 20 miljoner kronor. Utgifterna för denna anslagspost har haft stora historiska variationer, och en svag korrelation med antalet barn i befolkningen. De stora variationerna beror på att utbetalningar inom tilläggsbeloppet kan betalas ut retroaktivt när ett beslut fattats. På längre sikt är prognosen densamma som för 2018, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. 116
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 20 651 20 651 20 651 20 651 20 651 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -679-679 -679-679 -679 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 19 972 19 972 19 972 19 972 19 972 Differens i 1000-tal kronor -679-679 -679-679 -679 Differens i procent -3,3-3,3-3,3-3,3-3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har under decembermånad varit lägre än förväntat. Utfallet för december 2018 var cirka 13 procent lägre än motsvarande period 2017 samtidigt har utgifterna på helåret ökat med 20 procent. Denna anslagspost varierar mycket per månad och osäkerheten är stor. 117
1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 43 913 922 44 917 093 46 588 970 48 249 958 50 223 427 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 32 026 599 32 532 874 33 549 676 34 641 969 36 053 025 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 7 405 359 7 854 038 8 233 169 8 588 295 8 956 976 1:2.12 Graviditetspenning 613 295 600 029 622 188 654 179 686 089 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 710 650 758 959 807 155 924 569 894 513 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 3 094 486 3 106 186 3 324 283 3 381 482 3 571 862 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 63 533 65 007 52 499 59 464 60 962 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 118
1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -346 117 0-365 155-362 319-377 164 Anslag³ 32 395 085 32 167 719 33 552 512³ 34 627 124³ 36 027 073³ Tilldelade medel 32 048 968 32 167 719 33 187 357 34 264 805 35 649 909 Utfall/Prognos 32 026 599 32 532 874 33 549 676 34 641 969 36 053 025 Avvikelse från anslag 368 486-365 155 2 836-14 845-25 952 Avvikelse från tilldelade medel 22 369-365 155-362 319-377 164-403 116 Högsta anslagskredit 1 562 809 1 608 385 1 677 625³ 1 731 356³ 1 801 353³ Tillgängliga medel 33 611 777 33 776 104 34 864 982 35 996 161 37 451 262 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 32,5 miljarder kronor, vilket är 365 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 33,5 miljarder kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 362 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. För barn som är födda före den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag barnet fyller 8 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften var av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före den 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med den 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås. 119
Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå som uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivå baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Regeländringen innebär att barn som bosätter sig i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätter sig efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs av antalet uttagna föräldrapenningdagar, antal barn, fördelningen av dagarna mellan föräldrarna och ersättningsnivån. Utgifterna för föräldrapenning under 2018 uppgick till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,5 procent (1,3 miljarder kronor) jämfört med året innan. Detta beror främst på att medelersättningen varit högre under 2018. Det totala antalet uttagna nettodagar under 2018 uppgick till 55,1 miljoner dagar. Det är en minskning med 60 000 dagar (0,1 procent) jämfört med 2017. Historiskt sett har nettodagarna aldrig minskat på 2000-talet, utan snarare haft en årlig ökning på ungefär 1,5 procent. En förklaring till minskningen kan vara att antalet uttagna dagar per barn 42 av kvinnor under 2018 har minskat med ungefär 3,5 dagar (1 procent). Utgifterna för föräldrapenning och det totala antalet uttagna dagar beräknas att fortsätta öka under hela prognosperioden, eftersom antalet födda barn prognostiseras att öka enligt SCB:s befolkningsprognos. 43 Mellan 2019 och 2022 beräknas utgifterna öka från 32,5 miljarder kronor till 36,0 miljarder kronor. Nettodagarna prognostiseras att under samma period öka från 55,2 miljoner dagar till 57,6 miljoner dagar. Föräldrapenningdagar utfall och prognos Utgifterna inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Utvecklingen i antalet nettodagar drivs i sin tur i huvudsak av antalet barn i befolkningen. Ersättningsnivåerna för nettodagarna är uppdelade på lägsta-, grund- och sjukpenningnivå, se bakgrundsfakta för mer information om de olika nivåerna. De flesta av dagarna tas ut på 42 Observera att definitionen per barn avser befolkningen (0 8 år) och inte stocken av de som fått föräldrapenning. Gällande år 2018 har SCB:s befolkningsprognos från april 2018 använts, siffrorna är därmed preliminära och kan komma att ändras. 43 Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning 2018 2020. Demografiska rapporter (2018:1). 120
sjukpenningnivå och för 2018 uppgick dessa till 38,0 av 55,1 miljoner dagar. Lägsta- och grundnivådagarna uppgick till 8,0 respektive 9,1 miljoner nettodagar 2018. Antalet dagar på sjukpenningnivå med högsta ersättningen ökade med 7,7 procent under 2018, jämfört med 2017. Antalet uttagna dagar på sjukpenningnivå ökade också, med 4,6 procent. Dagar på lägsta- och grundnivå och dagar uttagna av kvinnor på sjukpenningnivå har under perioden minskat. Totalt sett prognostiseras antalet föräldrapenningdagar att öka under hela prognosperioden. Föräldrapenningdagar uppdelat på män och kvinnor Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas även av hur dagarna fördelas mellan könen. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor samtidigt som män generellt sett har en högre medelersättning än kvinnor då de oftast är äldre och har högre inkomster när de blir föräldrar. Under 2018 tog männen ut 29,4 procent av totala antalet nettodagar, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med året innan. Det innebär att männen fortsätter att successivt ta ut fler föräldrapenningdagar. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort de senaste åren kommer männen enligt prognosen att ta ut 34,2 procent av nettodagarna år 2022. Totalt sett har antalet föräldrapenningdagar under 2018 varit något färre än 2017 men utgifterna har ändå ökat. Den främsta förklaringen är att männen totalt sett har tagit ut fler föräldrapenningdagar än tidigare samt att dagar på högsta nivån har ökat, sammantaget innebär det att medelersättningen har ökat. I diagrammet nedan illustreras hur nettodagarna fördelade på ersättningsnivå har sett ut historiskt samt hur de förväntas utvecklas för män respektive kvinnor. Det totala antalet föräldrapenningdagar beräknas vara på en nivå omkring 39 miljoner dagar för kvinnor 2019 2022, samtidigt som dagarna successivt ökar till 18 miljoner för män. När det gäller ersättningsnivån för nettodagar finns det en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, se diagram nedan. Av de föräldrapenningdagar som män tar ut tas större delen ut på sjukpenningnivå. Av männens totala uttagna föräldrapenningdagar under 2018 togs 78 procent ut på denna nivå. Motsvarande andel för kvinnor var 65 procent av dagarna. Dessutom tas en större andel av männens dagar på sjukpenningnivå ut med högsta ersättning. Under 2018 var andelen dagar på sjukpenningnivå med högsta ersättning för män på 30 procent samtidigt som motsvarande andel för kvinnor var 13 procent. 121
Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner Medelersättning Som beskrivet under avsnittet Föräldrapenningdagar ovan, finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag. På sjukpenningnivå varierar den beroende på föräldrarnas inkomster. Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för dagarna på sjukpenningnivå under högsta nivån och dagar med högsta ersättningsnivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. För helåret 2018 var medelersättningen för en föräldrapenningdag för kvinnor 535 kronor och förväntas gradvis öka till 588 kronor 2022. För män var medelersättningen 679 kronor 2018 och förväntas öka till 689 kronor 2022. Under 2018 skiljde det 144 kronor per utbetald nettodag i medelersättning mellan män och kvinnor oavsett ersättningsnivå. Män är oftast äldre när de blir föräldrar samt tar ut föräldrapenning något senare än kvinnor och har en högre inkomst vilket återspeglas i medelersättningen. På sikt blir skillnaden i medelersättningen mellan män och kvinnor mindre, vilket främst beror på att kvinnor antas ta ut något färre grundnivådagar. 122
Medelersättning per dag under 2018 för föräldrapenningdagar Kronor, uppdelat på totalt, män och kvinnor Medelersättningen för en föräldrapenningdag på sjukpenningnivå 44 ökade med 3 procent till 702 kronor och 2 procent till 812 kronor per dag för kvinnor respektive män under 2018. För 2019 beräknas medelersättningen per dag på sjukpenningnivå till 722 kronor för kvinnor och 834 kronor för män. En nettodag på sjukpenningnivå med högsta ersättningsnivån var 967 kronor 2018 och beräknas till 988 kronor 2019. Fördjupning: Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag Den 1 januari 2014 infördes en regel i föräldraförsäkringen som innebär att föräldrar till barn födda den 1 januari 2014 eller senare maximalt får spara 96 föräldrapenningdagar från det att barnet fyllt fyra år. 45 Det innebär att föräldrar med barn som närmar sig åldersgränsen bör ta ut merparten av dagarna innan barnet fyller fyra år för att inte gå miste om dessa. Den första barnkullen som omfattas av regeln har alla fyllt fyra år under 2018 och föräldrar till denna barnkull har under 2017 2018 tagit ut ett högre antal nettodagar än föräldrar till barn födda tidigare år. Föräldrar till barn som föddes 2014 har under barnets första och andra levnadsår följt det historiska uttagsmönstret. Vid det tredje och fjärde levnadsåret har föräldrarna till denna barnkull ökat uttaget av föräldrapenningdagar med hela 70 procent, jämfört med föräldrar till barn som föddes 2013 och tidigare. Föräldrar till barnen födda 2015 har följt mönstret som den första barnkullens föräldrar. Diagrammen nedan illustrerar det nivåskifte i antalet uttagna föräldrapenningdagar som regelverket bidragit till för barn i det tredje respektive fjärde levnadsåret. 44 Inkluderar både dagar på högsta och under högsta ersättningsnivån. 45 Proposition 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen. 123
Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt tredje levnadsår fördelat på årets månader Tusental, uppdelat på uttagsår Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har tagit ut totalt ungefär 3,3 miljoner dagar per årskull, se diagram ovan. Detta är i genomsnitt 1,3 miljoner dagar fler per år sedan regeländringen trädde i kraft. Dessa 1,3 miljoner dagar har medfört högre utgifter om cirka 750 miljoner kronor per år jämfört med tidigare regelverk. 46 Prognosen framöver är att föräldrar till barnen födda 2016 och senare följer det uttagsmönster som föräldrarna till de två första barnkullarna som omfattats av begränsningsregeln haft. Med anledning av att den tredje reserverade månaden för vardera föräldern som omfattar alla barn födda 2016 eller senare, finns en viss osäkerhet kring antagandet. Det finns potential att föräldrar till dessa barn tar ut något fler föräldrapenningdagar jämfört med föräldrar med barn födda 2014 2015. 46 Här används snittet för medelersättningen 2017-2018. 124
Antal uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår fördelat på årets månader Uppdelat på barnets födelseår Diagrammet ovan visar antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår. Föräldrar till barn födda 2013 eller tidigare har tagit ut föräldrapenningdagar på ett förväntat historiskt sätt. Trendbrott syns för antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn som är födda 2014. Antalet uttagna föräldrapenningdagar minskar per månad i takt med att fler barn fyller fyra år under året. 47 Totalt sett har föräldrar till barn som omfattas av begränsningsregeln även vid barnets fjärde levnadsår tagit ut nästan 1,3 miljoner dagar fler än föräldrar till barn födda 2013 eller tidigare. Detta har också inneburit högre utgifter om 733 miljoner kronor. 48 Detta beteende väntas fortsätta för den andra barnkullen som omfattas av begränsningsregeln när dessa kliver in i det fjärde levnadsåret under 2019. Fördjupning: Antalet föräldrapenningdagar per barn I detta avsnitt presenteras utvecklingen av antalet uttagna föräldrapenningdagar per barn mellan 2014 2018. 49 I detta avsnitt har utfallet för nettodagar fram till och med 2018 använts. Vidare används befolkningsstatistiken fram till och med 2017 och befolkningsprognosen för 2018. Detta innebär att bilden för 2018 kan komma att ändras. Utfallen för 2018 ska därför tolkas med försiktighet i detta avsnitt. 47 Vid utgången av december har alla barn fyllt fyra år. 48 Här används medelersättningen per dag för 2018. 49 I samtliga tabeller i detta avsnitt används Försäkringskassans datalager STORE och SCB:s befolkningsstatistik. Observera att definitionen per barn avser befolkningen och inte stocken av de som fått föräldrapenning. Tabellerna avser att illustrera förändringen av antalet dagar per barn. Barn 0-8 år i befolkningen. Gällande år 2018 har SCB:s befolkningsprognos från april 2018 använts, siffrorna är därmed preliminära och kan komma att ändras. 125
I tabellen nedan visas totala antalet uttagna nettodagar i förhållande till antalet barn i befolkningen, vilket i fortsättningen hänvisas till antalet uttagna dagar per barn, uppdelat i uttagsår och på män och kvinnor för barn mellan 0 8 år. Antalet uttagna dagar per barn Uppdelat på uttagsåret, män och kvinnor 2014 2015 2016 2017 2018 Män 113 117 121 127 134 Kvinnor 334 333 326 330 326 Totalt 447 450 447 457 460 Mellan 2014 och 2018 har antalet uttagna dagar per barn för män ökat från 113 till 134 dagar. Under samma period har kvinnornas uttagna dagar per barn minskat från 334 till 326 dagar. Männens ökade uttag väger upp mot kvinnornas minskande uttag, vilket på totalen visar en ökning av antalet uttagna dagar per barn. Mellan 2016 2017 ökade antalet uttagna dagar per barn för kvinnor. Detta kan förklaras av det ökade uttaget av nettodagar då den första barnkullen som omfattades av regelverket från 2014 trädde in i sitt tredje levnadsår, mer om detta läs Fördjupning: Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag. I tabellen nedan visas även antalet uttagna dagar per barn uppdelat på om föräldern fick ersättning på grundnivå eller på sjukpenningnivå 50. Antalet uttagna dagar per barn Uppdelat på uttagsåret, män och kvinnor Grundnivå Sjukpenningnivå 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Män 7 9 9 11 10 90 92 94 96 102 Kvinnor 67 68 67 70 62 218 214 210 206 208 Totalt 74 77 76 81 72 308 305 303 302 310 Uppdelat på den inkomstgrundande ersättningsnivån syns en tydlig motsatt trend i att uttagna dagar per barn ökar mellan 2014 2017 för föräldrar som får ersättning på grundnivå, medan det minskar för föräldrar som får ersättning på sjukpenningnivå. För 2018 visar preliminära siffror att det istället är en minskning av dagar på grundnivå och en ökning av dagar på sjukpenningnivå. Uppdelat på den inkomstgrundande ersättningsnivån och kön syns även en tydlig uppåtgående trend i att män tar ut fler nettodagar per barn under perioden 2014 2018. Antalet uttagna nettodagar per barn för kvinnor med ersättning på grundnivå har varit jämnt fram till 2018 då det tydligt minskar. För kvinnor som får ersättning på sjukpenningnivå har antalet uttagna dagar per barn minskat i stadig takt mellan 2014 och 2017. Dock ser det ut som att antalet 50 Sjukpenningnivå under och på högsta ersättningsnivå. 126
uttagna dagar per barn ökat för 2018. Det minskade uttaget av grundnivådagar kan förklaras av den regeländring som trädde i kraft den 1 juli 2017 51 och det ökade uttaget av sjukpenningdagar kan återigen möjligen hänvisas till det regelverk som trädde i kraft den 1 januari 2014 som påverkar uttaget åren 2017 2018. Antalet uttagna dagar per barn på lägstanivån visas i tabellen nedan. Antalet uttagna dagar per barn Uppdelat på uttagsåret, män och kvinnor Lägstanivå 2014 2015 2016 2017 2018 Män 16 17 18 20 22 Kvinnor 49 51 49 54 56 Totalt 65 68 67 74 79 Det har under perioden 2014 2018 skett en väsentlig ökning i antalet uttagna dagar per barn, från 65 till 79 dagar (21 procent). Ökningen är särskilt tydlig under 2017 och 2018 både för män och kvinnor. Det är även då regeländringen från 2014 började återspeglas i ett ändrat uttagsmönster bland föräldrarna. Männens uttag av lägstanivådagar per barn har i genomsnitt ökat med 12 procent per år under de två senaste åren. Kvinnorna ökade också uttaget under perioden, men i en lägre takt, med i genomsnitt 7 procent per år. Det ökade uttaget av lägstanivådagar per barn kan möjligen bero på att föräldrar till barn födda efter den 1 januari 2014 har påskyndat uttaget av föräldrapenningdagar, och då i synnerhet dessa dagar. Detta gör att färre dagar brinner inne samtidigt som sjukpenningnivådagar sparas till efter att barnet fyllt fyra år. Antalet uttagna dagar per barn, totalt Uppdelat på uttagsåret och barnets ålder Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 0 år 117 117 115 115 114 1 år 187 185 182 175 173 2 år 40 42 43 44 43 3 år 16 16 17 27 27 4 år 14 15 14 16 26 5 år 14 15 15 16 15 6 år 17 17 18 19 17 7 år 20 22 22 24 22 8 år 20 21 21 22 22 I tabellen ovan visas antalet uttagna dagar per barn uppdelat i uttagsår och barnets levnadsår. I stort sett har uttagsmönstret inte förändrats avsevärt för de flesta ålderskullar, förutom för 51 Regeländringen som begränsade antalet dagar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn, läs mer om detta i faktarutan i början av avsnittet om Föräldrapenning. 127
barnen i de första levnadsåren samt då första barnkullen som omfattades av regelverket 2014 började avspeglas i uttagsmönstret. Föräldrar till barn 0 1 år har under 2014 2018 ett minskande uttag av dagar per barn. Uppdelat på män och kvinnor ser bilden ut som för totalen, alltså minskande. Antalet dagar per barn har ökat avsevärt för barn i det tredje levnadsåret, från 17 till 27 dagar per barn. Samma mönster syns även för barn i det fjärde levnadsåret. Detta är ett annat sätt att illustrera den bild av nivåskifte i antalet uttagna dagar för barn i dessa levnadsår efter att begränsningsregeln trädde i kraft och som analyserades i föregående fördjupningsavsnitt. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 32 053 080 32 559 978 33 574 414 34 671 745 36 099 070 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -26 481-27 104-24 738-29 776-46 045 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 32 026 599 32 532 874 33 549 676 34 641 969 36 053 025 Differens i 1000-tal kronor -26 481-27 104-24 738-29 776-46 045 Differens i procent -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utbetalningarna i december med 26 miljoner kronor. Prognosen för antalet nettodagar har justerats ner marginellt, vilket medför en något sänkt prognos för utgifterna under hela prognosperioden. 128
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -4 022-89 224-248 107-244 822-253 803 Anslag³ 7 320 157 7 695 155 8 236 454³ 8 579 314³ 8 936 229³ Tilldelade medel 7 316 135 7 605 931 7 988 347 8 334 492 8 682 426 Utfall/Prognos 7 405 359 7 854 038 8 233 169 8 588 295 8 956 976 Avvikelse från anslag -85 202-158 883 3 285-8 981-20 747 Avvikelse från tilldelade medel -89 224-248 107-244 822-253 803-274 550 Högsta anslagskredit 358 757 384 757 411 822³ 428 965³ 446 811³ Tillgängliga medel 7 674 892 7 990 688 8 400 169 8 763 457 9 129 237 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:VP19:1. Hämtad 2019-02-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7,9 miljarder kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 248 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 8,2 miljarder kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 245 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn har rätt till tillfällig föräldrapenning. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning är 7,5 prisbasbelopp. Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn kan betalas ut till den som avstår från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som inte har fyllt 12 år (i vissa fall 16 år). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under maximalt 120 dagar för varje barn och år. När 60 dagar har tagits ut för ett barn kan föräldern inte längre få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år tills barnet fyller 16 år. 129
I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Analys Utvecklingen av utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar, ersättningsnivån per dag och benägenheten att använda förmånen. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten mätt i antal dagar per barn skattas med den historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Det totala antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren och förväntas fortsätta öka. Under 2018 togs 7,8 miljoner nettodagar ut och det betalades ut drygt 7,4 miljarder kronor. Det är 363 000 nettodagar (4,9 procent) respektive 520 miljoner kronor (7,6 procent) mer än året innan. Utgiftsökningen beror delvis på att den sammanlagda medelersättningen under 2018 var 24 kronor (2,5 procent) högre per dag än föregående år. En annan förklaring är att 353 000 fler dagar för vård av barn har betalats ut. En bidragande orsak till detta var att influensaaktiviteten drog igång under januari 2018, och var kraftigare under februari och mars än motsvarade period 2017. Antal uttagna nettodagar inom tillfällig föräldrapenningdagar för olika dagtyper Tusental 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Vård av barn (VAB) 4 611 5 044 4 959 5 718 5 920 6 069 6 301 6 551 6 904 Barns födelse eller adoption 810 808 804 807 861 849 869 864 872 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS 12 13 13 13 13 14 15 15 16 Avlidet barn och allvarligt sjukt barn 4 6 7 7 8 7 7 7 Totalt 5 433 5 869 5 782 6 544 6 802 6 941 7 192 7 437 7 800 Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Ökningen i antal dagar med tillfällig föräldrapenning under 2018 är främst en följd av att antalet barn 0 12 år har ökat samt att många drabbades av influensa under årets förta kvartal. VAB-dagar används för barn i åldrarna 0 12 där antalet uttagna dagar bland barn mellan 2 och 3 år dominerar. Det genomsnittliga antalet uttagna VAB-dagar per barn i befolkningen har ökat från 3,4 dagar 2010 till 4,4 dagar 2018. Ökningen av antalet mottagare har samma mönster. Flera faktorer antas ha påverkat utvecklingen av nettodagarna i samband med vård av barn. Antalet barn ökar över tid och influensan är olika stark under olika år. Influensan 130
kommer varje år till Sverige under vinterhalvåret och brukar vara som mest intensiv i januari och februari. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Nettodagarna och utgifterna i samband med vård av barn beräknas utgöra drygt 88 procent av det totala antalet nettodagar och utgifterna inom tillfällig föräldrapenning. Dagarna beräknas utifrån ett antagande om en normal omfattning av influensa. Antalet VAB-dagar beräknas öka från 7,1 miljoner dagar i år till 7,4 miljoner dagar år 2022. Ökningen förklaras av att det förväntas vara fler barn i befolkningen och att benägenheten att använda förmånen antas bli något högre. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn i befolkningen beräknas till 4,4 dagar under 2019 och förväntas öka till 4,5 år 2022, se diagram nedan. Genomsnittliga antal nettodagar per barn (0-12 år) i befolkningen, utfall och prognos fr.o.m. 2019 Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör 11,1 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, beräknas följa befolkningsutvecklingen över antalet födda barn. Dessa dagar beräknas öka från 890 000 dagar i år till 950 000 dagar 2022. Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar inom förmånen. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dagar som tas ut i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0 18 år i befolkningen. 131
Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs ut av män, som har en högre medelersättning än kvinnor. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Medelersättningen per dag beräknas till 981 kronor för samtliga dagtyper under 2019. Därefter beräknas den öka successivt till 1 075 kronor per dag år 2022. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning under perioden 2013 2022. Medelersättning per dag för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar, utfall och prognos fr.o.m. 2019. Kronor Utgifterna för anslagsposten beräknas bli 7 854 miljoner kronor 2019. De antaganden som påverkar beräkningen är antaganden om timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Utgifterna för nettodagar i samband med VAB drivs bland annat av antal barn i åldrarna 0 12 år, men även i hög grad av intensiteten i säsongsinfluensan. Influensaintensiteten och utvecklingen av luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antalet nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är andra källor till osäkerhet. Sammantaget beräknas utgifterna för tillfällig föräldrapenning öka med 4,5 procent i snitt under prognosperioden, från 7 854 miljoner kronor 2019 till 8 957 miljoner kronor 2022. 132