ALLMÄN EKONOMISK BAKGRUND Indikator a1: BNP per capita

Relevanta dokument
Andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Statistiska bilagan

Statistisk bilaga till del 1

Regionala skillnader Regionala skillnader

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Den sociala situationen i Europeiska unionen

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Jämställd regional tillväxt?

OCH RÅDETS FÖRORDNING

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Uppföljning av målen i Europa 2020

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Analysavdelningen

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Strukturella indikatorer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Marknadsekonomins grunder

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Bilen dominerar vårt resande

Bilen betyder mest för vårt resande

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Huvudet - Index för måluppfyllelse

SORTERING BLAND MÄTETAL

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

BILAGOR. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling. Indikatorer för hållbar utveckling

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

Pensioner hur svårt kan det va?

Inkomstfördelning och välfärd 2016

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

Konjunkturutsikterna 2011

Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting

Mdr kr

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

INNEHÅLL. Transporter i Sverige

Arbetsmarknadsutsikterna för år Bilder till rapport Ura 2005:5

En investeringsplan för Europa

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Basindustrin finns i hela landet

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Beskrivning av raps. Delmodell 5 Eftermodell kommun. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

RIO Landrapport 2017: Sverige

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

BNP Kvartal. 13 september 2017

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Sysselsättning och pensionssystemet

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

(Text av betydelse för EES) (7) Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed.

Grön och hållbar tillväxt

Penningpolitisk rapport April 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Guide till EU-projektansökan

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Seminarium om den svenska ungdomsarbetslösheten

Hela staden socialt hållbar

Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014

Transkript:

MÄN KONOMK KGRUN ndikator a1: N per capita * * R* * N* * * N * 2000 UR12 U* Japan* 0 50 100 150 200 * N per capita enl. KK (U-15=100) rognos för 2000 Källa: urostat 24

MÄN KONOMK KGRUN ndikator a2: Real N-tillväxt R N * N 1999 2000 UR12 U Japan 0 4 8 12 Real N-tillväxt, förändring i procent sedan föregående år *rognos för 2000 Källa: urostat 25

MÄN KONOMK KGRUN ndikator b1: rbetsproduktivitet (per anställd) * * R* * N* * * N * 2000 UR12 U* Japan* 0 50 100 150 200 N enl. KK per anställd (U-15=100) * rognos för 2000 Källa: urostat & OC 26

MÄN KONOMK KGRUN ndikator b2: rbetsproduktivitet per arbetad timme * * R* * N* * 2000 * N * UR12 U* Japan* 0 50 100 150 200 250 N enl. KK per arbetad timme * rognos för 2000 Källa: urostat & OC 27

MÄN KONOMK KGRUN ndikator c1: rbetslöshet - totalt R N 2000 N UR12 U Japan 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 om andel av den totala aktiva befolkningen Källa: urostat 28

MÄN KONOMK KGRUN ndikator c2: rbetslöshet - kvinnor R N 2000 N UR12 U Japan 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 om andel av den totala aktiva befolkningen - kvinnor Källa: urostat 29

MÄN KONOMK KGRUN ndikator c3: rbetslöshet - män R N 2000 N UR12 U Japan 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 om andel av den totala aktiva befolkningen - män Källa: urostat 30

MÄN KONOMK KGRUN ndikator d: nflationstakt R N N 1999 2000 UR12 U Japan -2 0 2 4 6 Årlig förändring i procent av konsumentprisindex (Harmoniserande konsumentprisindexet för U, C för U och Japan) Källa: urostat 31

MÄN KONOMK KGRUN ndikator e: Ökning av den reala enhetsarbetskostnaden R N N 1999 2000 UR12 U Japan -5-3 -1 1 3 5 Årlig förändring i procent av den reala enhetsarbetskostnaden rognos för 1999 för,, U, U och Japan Uppgift saknas för och u-15 för 2000 rognos för 2000 för,, R,, N,,, U och Japan Källa: urostat 32

MÄN KONOMK KGRUN ndikator f: aldo för de offentliga finanserna R N 1999 2000 N UR12 U Japan -8-6 -4-2 0 2 4 6 8 aldo för den offentliga sektorns finanser i procent av N Källa: urostat & OC 33

YÄTTNNG ndikator.1.1: Total sysselsättningsgrad R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 om procentandel av total befolkning i åldern 15-64 år Källa: urostat 34

YÄTTNNG ndikator.1.2: ysselsättningsgrad - kvinnor R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 om procentandel av kvinnor i åldern 15-64 år Källa: urostat 35

YÄTTNNG ndikator.1.3: ysselsättningsgrad - män R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 om procentandel av män i åldern 15-64 år Källa: urostat 36

YÄTTNNG ndikator.2.1: Total sysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare R N N 2000 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 om procentandel av befolkningen i åldern 55-64 år Källa: urostat 37

YÄTTNNG ndikator.2.2: ysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare - kvinnor R N N 2000 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 om procentandel av kvinnor i åldern 55-64 år Källa: urostat 38

YÄTTNNG ndikator.2.3: ysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare - män R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 om procentandel av män i åldern 55-64 år Källa: urostat 39

YÄTTNNG ndikator.3: Justerad killnad i lön mellan män och kvinnor, 1997 R * N Offentliga sektorn rivata sektorn lla N U 0 20 40 60 80 100 120 Kvot mellan kvinnors och mäns index för nettotimlön för avlönade anställda som arbetar minst 15 timmar per vecka reliminära uppgifter. Uppgifter om bruttinkomster kommer att användas när de blir tillgängliga. nga uppgifter för tillgängliga. Källa: Kommissionen * Uppgifter för 1996 40

YÄTTNNG ndikator.4: kattesats för låginkomsttagare R N 1996 2000(1) N U Japan 0 10 20 30 40 50 60 nkomstskatt plus egen- och arbetsgivaravgifter minus kontantförmåner som andel av arbetskostnaderna för låginkomsttagare (ogift person utan barn men en lön på motsvarande 67% av en genomsnittlig industriarbetarlön) (1) rognos Källa: OC/Kommissionen 41

YÄTTNNG ndikator.5: ivslångt lärande (2) R N(2) 1996 2000 (2) N (1) 0 5 10 15 20 25 30 om procentandel av befolkningen i åldern 25-64 år som deltar i utbildning eller vidareutbildning (1) kattat värde (2) ram till 1999 rapporteras uppgifter om vidareutbildning om denna pågår den dag undersökningen görs iställer för om den pågått de senaste 4 veckorna som i de övriga länderna Källa: urostat 42

YÄTTNNG ndikator.6.1: rbetsplatsolyckor (mer än tre dagars frånvaro) R* N 1998 * N 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 ntal arbetsplatsolyckor med mer än tre dagars frånvaro per 100 000 sysselsatta * vbrott i serien 1998 Källa: urostat - W 43

YÄTTNNG ndikator.6.2: rbetsplatsolyckor (dödlig utgång) R N 1998 N 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 ntal arbetsplatsolyckor med dödlig utgång per 100 000 sysselsatta Uppgifter saknas för och N Källa: urostat -W 44

NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.1: Offentliga utgifter för utbildning (1) (2) R N 1998 N * 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totala offentliga utgifter för utbildning som andel av N i nationell valuta * kattat värde för 1998 exkl. uxemburg Källa: UNCO/OC/urostat (1) Uppgifterna omfattar endast den flamländska regionen (2) Uppgifterna omfattar inte de utomeuropeiska departementen och territorierna 45

NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.2: ou-utgifter 1999 *** N** UGT KN rivat ou nnan ou U 15 Japan 0 1 1 2 2 3 3 4 4 ou-utgifter som andel av N * Total ou ** Uppgifter för och 1998 istället för och 1999 *** Uppgifter för och 1997 istället för och 1999 kattade värden för,,,, U-15 och U för 1999 Källa: urostat/oc 46

NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.3: Tillgång till internet R N N okt. 2000 juni 2001 U Japan 0 10 20 30 40 50 60 70 ndel av hushållen som har tillgång till nternet i hemmet Källa: urobarometer & * Uppgifterna för Japan gäller andelen hushåll som använder nternet tatistics Japan 47

NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.4: oktorer i naturvetenskap och teknologi R N 1999 N U Japan 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 Totalt antal nya doktorer i naturvetenskap och teknik per 1000 invånare i åldern 25-34 år 1998 Uppgifter för,,,u 1997 Uppgifter för Uppgifter saknas för och Källa: Kommissionen/urostat/OC/Unesco/Nistep 48

NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.5: atent R N 2000 N U Japan 0 50 100 150 200 250 300 350 ntal patentansökningar inlämnade till O per miljoner invånare reliminära uppgifter för 2000 Källa: O 49

NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.6: Riskkapital 2000 R N N U UGT KN Tidigt skede xpansion och ersättning U(1) 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 Riskkapitalinvesteringar som andel av N (1) Totalt för U 1999 Källa: VC 50

KONOMK RORMR ndikator.1: Relativa prisnivåer (inkl. indirekta skatter) (U-15=100) R N N 2000(1) U Japan 0 50 100 150 200 risindex (U-15=100, privat slutkonsumtion) (1) urostats skattningar vbrott i serien 1999 Källa: urostat/oc 51

KONOMK RORMR ndikator.1.2: risskillnader mellan U:s medlemsstater 25 risvariationskoefficient (i procent av privat slutkonsumtion) 20 15 10 5 0 (1) kattat värde vbrott i serien 1992 och 1999 1991 1992 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 (1) Uppgifterna avser U-12 till 1992, därefter U-15 Källa: urostat/oc 52

KONOMK RORMR ndikator.2a.1: Telekommunikationspriser - lokalsamtal R N 1997 2000 N U Japan 0 50 100 150 200 Källa: Kommissionen riser i euro (exkl. skatt) (U-15=100) 53

KONOMK RORMR ndikator.2a.2: Telekommunikationspriser - rikssamtal R N N 1997 2000 U Japan 0 50 100 150 200 250 300 350 Källa: Kommissionen riser i euro (exkl. skatt) U-15=100 54

KONOMK RORMR ndikator.2a.3: Telekommunikationspriser - samtal till U R N N 1997 2000 U (1) U (2) Japan 0 50 100 150 200 250 riser i euro (exkl. skatt) (1) amtal til avlägsna delar av U () (U-15=100 (2) amtal till närbelägna delar av U () Källa: Kommissionen 55

KONOMK RORMR ndikator.2b.1: lektricitetspriser (industrianvändare) R N(1) 1997 2001 (2) N 0 2 4 6 8 10 riser i euro per 100 kw (exkl. skatt) Typisk industrianvändare som förbrukar 2 GWh per år och med ett högsta behov på 500 kw och en årlig belastning på 4 000 timmar (1) Uppgifter för N från 2000 istället för 2001 (2) Uppgifter för från 1999 istället för 2001 Källa: urostat 56

KONOMK RORMR ndikator.2b.2: lektricitetspriser (hushåll) R N(1) 1997 2001 N 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 lektricitetspriser i euro per 100 kw. (exkl. skatt) Typiskt hushåll som förbrukar 3 500 kwh per år, varav 1 300 kwh på natten till reducerat pris för en standarbostad på 90 m2 (1) Uppgifter för 2000 istället för 2001 Källa: urostat 57

KONOMK RORMR ndikator.2c.1: Gaspriser (industrianvändare) R N 1997 2001 N 0 2 4 6 8 10 12 14 Gaspriser i euro per Gigajoule (exkl. skatt) Typisk industrianvändare (13-1) som förbrukar 41 860 Gj per år och med en belastning på 200 dagar och 1 600 timmar per år Källa: urostat Uppgift saknas för (1997) och 58

KONOMK RORMR ndikator.2c.2: Gaspriser (hushåll) R N 1997 2001 N 0 2 4 6 8 10 12 14 riser i euro: Gigajoule (exkl. skatt). Typiskt hushåll som förbrukar 83.7 Gj per år för matlagning, varmvatten och centralvärme Uppgift saknas för,, (1997) och N(2001) Källa: urostat 59

KONOMK RORMR ndikator.3.1: en största producentens andel av elektricitetsmarknaden R 1999 N N 0 20 40 60 80 100 om procentandel av total elproduktion Källa: Kommissionen 60

KONOMK RORMR ndikator.3.2: en tidigare dominerande aktörens andel av marknaden för fast telekommunikation 1999 R* okalsamtal (1) järrsamtal(1) Utrikessamtal(1) N N 0 20 40 60 80 100 om procentandel av den totala marknaden för fast telekommunikation Uppgifter saknas för, (1) kattade värden * Uppgifter från 1998 för R Källa: Kommissionen 61

KONOMK RORMR ndikator.3.3: en tidigare dominerande aktörens andel för mobil telekommunikation R 2000 (1) N N 0 20 40 60 80 100 om procentandel av den totala marknade för fast telekommunikation (1) kattade värden Källa: Kommissionens avdelningar 62

KONOMK RORMR ndikator.4: Offentliggjorda anbudsinfordringar för offentlig upphandling R (1) 2000(1) N N 0 1 1 2 2 3 3 4 4 5 (1) kattade värden om procent av N (2) Uppgifter saknas för Källa: Kommissionens avdelningar/urostat 63

KONOMK RORMR ndikator.5: tatligt sektorsstöd och ad hoc-stöd R N 94-96 97-99 N 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 om procentandel av N Källa: Kommissionen 64

KONOMK RORMR ndikator.6: Kapital anskaffat på aktiemarknaden R N 1997 2000 N U* Japan** 0 5 10 15 20 25 Mängd nytt kapital som anskaffatas av inhemska företag som andel av * Uppgifterna avser NYC och Nasdaq N ** Nyliga börsintroducerade företag ingår ej Källa: V 65

OC MMNHÅNNG ndikator V.1: nkomstfördelning R 1997 N N (1) (2) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 80/20-kvot (kvoten mellan de 20% med högst inkomst och de 20% (1) Översikt över svenska levnadsförhållanden 1997med lägst inkomst) (2) kattade värden Källa: urostat/ch 66

OC MMNHÅNNG ndikator V.2 attigdom före och efter sociala transfereringar, 1997 R N öre fter N(3) (2) (1) 0 5 10 15 20 25 30 35 ndel av befolkningen som ligger under fattigdomsgränsen, som definieras som (1) kattade värden 60% av justerad medelinkomst Källa: urostat/ch 2) Översikten över svenska levnadsförhållanden 1997 Uppgift saknas för (3) ör N är det endast möjligt att justera för sociala transfereringar på bruttobasis 67

OC MMNHÅNNG ndikator V.3: attigdomens varaktighet R N 1996 1997 N (1) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 ndel av befolkningen som kontinuerligt ligger under fattigdomsgränsen i tre år. attigdomsgränsen definieras som 60% av justerad medianinkomst (1) kattade värden Uppgifter saknas för N och Källa: urostat/ch 68

OC MMNHÅNNG ndikator V.4: Regional sammanhållning R (NUT 2) 1997 N N (1) (2) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% Variationskoefficient för N per capita i KK (NUT-3-nivån) Uppgifter saknas för (1) gäller hela, (2) omfattar inte centrala ondon Källa: urostat 69

OC MMNHÅNNG ndikator V.5: Ungdomar med endast grundskoleutbildning och som inte deltar i någon form av vidareutbildning R N N 1996 2000 (1) 0 10 20 30 40 50 ndel personer i åldern 18-24 som endast har grundskoleutbildning och som inte deltar i någon form av vidareutbildning (1) kattade värden för 2000 Uppgifter saknas för och R för 2000 och för och U-15 för 1996 Källa: urostat 70

OC MMNHÅNNG ndikator V.6: ångtidsarbetslöshet R N 1999 N 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 ntal långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) som andel av den totala aktiva befolkningen i åldern 15-64 år Källa: urostat 71

MJÖ ndikator V.1: Utsläpp av växthusgaser R N N 1999 U Japan 0 20 40 60 80 100 120 140 Kyotokorg med 6 växthusgaser (CO2, CH4, N2O, olika HC-, C-föreningar och 6) Utsläpp i miljoner ton (CO2-ekvivalenter, 1990 = 100) Källa: uropeiska miljöbyrån 72

MJÖ ndikator V.2: konomins energiintensitet R (1) 1999 N N (1) U Japan 0 50 100 150 200 250 300 350 400 nhemsk bruttoenergiförbrukning delat med N (1) reliminära uppgifter Källa: urostat 73

MJÖ ndikator V.3.1: ndex för godstransportvolym i förhållande till N R N 1998 N U 0 20 40 60 80 100 120 N i euro till års värde - Grundat på väg, järnväg, inre vattenvägar, närsjöfart och rörledningar Källa: urostat/kommissionen 74

MJÖ ndikator V.3.2: ndex för persontransportvolym i förhållande till N (=100) R N N 1998 U 80 85 90 95 100 105 110 N i euro till års värde - Grundat på bilar, bussar och turistbussar, spårvagnar och tunnelbana, tåg och flyg Källa: urostat/kommissionen/u ureau of transportation statistics 75

MJÖ ndikator V.4.1: Godstransporter - procentandel som sker på väg, ton-km R N 1996 N U 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 Grundat på väg, järnväg, inre vattenvägar, närsjöfart och rörledningar Källa: urostat/kommissionen/u ureau of Transportation statistics 76

MJÖ ndikator V.4.2: ersontransporter - bilars procentandel, passagerare/km R (1) N N 1999 U(2) 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Grundat på bilar, bussar och tursitbussar, språvagnar och tunnelbana, tåg, båt och flyg (1) kattat värde för Källa: urostat/kommissionen/u ureau of Transportation statistics (2) Uppgifter från 1998 för U 77

MJÖ ndikator V.4.3: ersontransporter - flygets procentandel, passagerare/km) R N 1999 N U(1) 0 5 10 15 20 25 30 Grundat på bilar, bussar ochturistbussar, spårvagnar och tunnelbana, tåg, båt och flyg (1) Uppgifter från 1998 för U Källa: urostat/kommissionen/u ureau of Transportation statistics 78

MJÖ ndikator V.5.1: ndex för stadsluftens kvalitet i ozonexponering över gränsvärdena R 1999 N N 0 20 40 60 80 100 Genomsnittligt antal dagar vid mätstationer i tätort Uppgift saknas för och Källa: urostat 79

MJÖ ndikator V.5.2: ndex för stadsluftens kvalitet: artikelexponering över gränsvärdena R 1997 N N 0 20 40 60 80 100 120 Genomsnittligt antal dagar vid mätstationer i tätort Uppgift saknas för,,,, och. Uppgift saknas för och N för och för för 1997 Källa: TC/CC 80

MJÖ ndikator V.6.1: nsamlat kommunalt avfall R 1998 N N 0 100 200 300 400 500 600 700 Kg per person och år Uppgift saknas för,,, N Källa: urostat 81

MJÖ ndikator V.6.2: eponerat och förbränt kommunalt avfall R eponerat örbränt N N 0 20 40 60 80 100 om procentandel av totalt insamlat avfall (kg per person och år) 1998 Uppgift saknas för, R,, och. Uppgift saknas för och N för 1997 Källa: urostat 82