Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis



Relevanta dokument
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Handbok över kumminodling Handbok över kumminodling 2016

Sådd direkt eller i skydd?

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

Tio steg till toppskördar

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Råd för produktionen av en bättre skörd

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Greppa Marknaden

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

De fyra klimatzonerna

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

Alternariaförsök 2013

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Sälj inte ditt frö för billigt!

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Bra vallfoder till mjölkkor

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Signifikanta skillnader enligt t-test på provytenivå redovisas nedan för varje par.

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: GRUNDERING

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Mobilapplikation htp:/aktjon.argentum.se/activitymobile

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Hydrangea macrophylla Magical sortiment

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis Referensnr: /10 Jannie Hagman

Pollinatörer i fröodling

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport / H7-1)

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Populärversion villor och radhus Renhållningstaxa för 2016

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Skanskas Kontorsindex våren 2005

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

Protokoll från årsmöte i Torsby Samfällighetsförening, den 6 mars 2004, i Värmdö bygdegård

KUMMIN PÅ SKÅNSKA TRÄDGÅRDSLIV VÅREN 07

ROSENKNOPPS- & MÅRBACKA-

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Sjukdomssituationen i kummin

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

PROJEKT. Golfbanor

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE Alnarp

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Utlakningsförsöken i Mellby

Kvalitet, vad är det?

Baka med surdeg. I Egypten använde man surdeg för år sedan.

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Skötsel- och monteringsinstruktion för Kupol

RENHÅLLNINGSTAXA 2015 ENBOSTADSHUS

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Solen skiner inte under dygnets alla 24 timmar... därför har vi tagit fram arbetslamporna Goliath

Solhöjdens växelboende och dagverksamhet

BRUKSANVISNING. ver. 1.2

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

EKOAVGIFTER

bia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100

Linolja utvinns ur fröna från en ört som heter just Lin och som är en av de äldsta kulturväxterna som vi känner till.

Uppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Transkript:

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki

Granskning av sortskillnader I Jockis med hjälp av de gjorda sortförsöken (1 försök nr 823) med hjälp av gårdsmaterialet som samlades in 211

Anläggande, skötsel och skörd av 1. sortförsöket i Jockis Sådd 27.5. 29, 55 groende frön/m2 (motsvarande 14-16 kg/ha beroende på sort) Gödsling: insåningsåret 6 kg N/ha (ÅY6 17-4-13), skördeåren 8 kg N/ha (ÅY3 21-3-9) Ogräsbekämpning med Fenix 29 före och efter kumminets plantbildning (1,5 + 1, l/ha). Under skördeåren 21 och 211 bekämpades inte ogräsen. Tidigt på våren 212 dubbla besprutningar med Fenix. Bekämpning av kumminmal: Under skördeåren dubbla besprutningar före blomning Skörd: 1) 3.8. 21 2) 28.7.211 3) 3.8.212

Kg/ha 25 2 15 1 5 Puitu sato 21 Tröskad skörd 21 Puitu sato 211 Tröskad skörd 211 Puitu sato 212 Tröskad skörd 212 Kg/ha 8 6 4 2 -> De plantor som pruducerat skörden 212 har delvis grott av drösade frön, vars sortäkthet är oviss. P.g.a. detta kan de plantor som producerat skörd 212 och drösat vara av annan sort än den som ursprungligen växte i rutan. 21 Varisseet kg/ha Drösat kg/ha 21 211 Varisseet kg/ha Drösat kg/ha 211 212 Drösat Varisseet kg/ha 212 kg/ha Bild 1 och 2. Tröskade skördar 21-212 i sortförsöket 1 i Jockis samt beräknad drösad skörd kg/ha.

Kg/ha 25 2 15 1 5 21 Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varisseet) drösat) 21 211 Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varisseet) drösat) 211 Skördepotential (tröskat + 212 Satopotentiaali (puitu + drösat) 212 varisseet) Kg/ha 25 2 15 1 5 21 Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varsisseet) drösat) 21 211 Skördepotential Satopotentiaali (2 x tröskat 2 (puitu 2 + x drösat) + varisseet) 211 212 Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varisseet) drösat) 212 Bild 3 och 4. Skördepotentialen i sortförsöket 1 (försök 823) i Jockis räknad på två sätt: År 211, övre bilden tröskad + drösad skörd; nedre bilden tröskad skörd x 2 + drösad.

5 Kg/ha 4 Tröskad skörd 15 37 kg/ha/3 år 3 2 1 5 Kg/ha 4 3 2 1 Puitu sato 212 Tröskad skörd 212 Puitu sato 211 Tröskad skörd 211 Puitu sato 21 Tröskad skörd 21 Skördepotential 25 45 kg/ha/3 år 212 Skördepotential Satopotentiaali (puitu + varisseet) (tröskat + drösat) 212 211 Skördepotential Satopotentiaali (2 x 2 (puitu tröskat 2 x + + drösat) varisseet) 211 Skördepotential 21 (tröskat Satopotentiaali + drösat) (puitu + varsisseet) 21 Bild 5 och 6. Den tröskade skördens totala mängd i 1. sortförsöket (försök 823) i Jockis (övre bilden) samt den största skördepotentialen (nedre bilden).

21 211 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 21 PLANTOR TAIMIA kpl/m2 st/m2 21 21 BLOMMANDE KUKKIVIA kpl/m2 PLANTOR st/m2 21 211 PLANTOR TAIMIA kpl/m2 st/m2 211 211 BLOMMANDE KUKKIVIA kpl/m2 PLANTOR st/m2 211 Bild 7. Plantantal och de blommande plantornas antal (st/m2) i sortförsöket (823) i Jockis 21-212. 212 6 5 4 3 2 1 212 PLANTOR TAIMIA kpl/m2 st/m2 212 212 BLOMMANDE KUKKIVIA kpl/m2 PLANTOR st/m2 212

st/m2 6 5 4 3 2 1 TAIMIA PLANTOR ALUSSA I BÖRJAN (29) (29) KUKKINUT BLOMMANDE yhteensä PLANTOR 3 kasvukauden totalt under 3 aikana växtsäsonger (21-212) Bild 8. De blommande plantornas totala antal under tre växtsäsonger i sortförsöket (823) i Jockis. Utsädesmängden 29 var 55 groende frön/m2.

Aromatisk olja % 6 5 4 3 2 1 21 Jockis Jokioinen 21 211 Jockis Jokioinen 211 Bild 9. Frönas aromatiska oljehalt i sortförsöket (823) i Jockis under skördeåren 21 och 211 [(oljans vikt g/frövikt g)*1].

oljehalt % 25 24 23 22 21 2 19 18 Olja ca 2,5 24,5 % -ny användning för oljan? Öljy Olja % 21 21 Öljy Olja % 211 Klorofyll mg/kg olja 6 5 4 3 2 1 Klorofyll 5 55 mg/kg olja -återspeglar frönas mognad? 21 Klorofyll Lehtivihreä mg/kg olja mg/kg 21 öljyä 211 Klorofyll Lehtivihreä mg/kg olja mg/kg 211 öljyä Bild 1 och 11. Frönas olje- (% av frönas torrsubstans) och klorofyllhalt (mg/kg olja under åren 21 och 211 i sortförsöket (823) i Jockis.

TKV g TKV 21 TKV 211 Bild 12. Tusenkornsvikten för skördarna 21 och 211 i sortförsöket (823) i Jockis.

Skördeuppgifter från gårdsförfrågan En uppskattning över den osorterade kumminskörden fick man från ca 95 gårdar 211. Huvudsakligen dessa sorter: Sylvia (4 gårdar) Niederdeutcher (3 gårdar). Dessutom odlades i viss mån Bleija, Konczewicki, Prochan eller Volhouden-sorterna Gintaras-sorten var inte alls i odling från 14 gårdar erhölls inte sorten

25 SORTVIS OSORTERAD KUMMINSKÖRD ENLIGT GÅRDSFÖRFRÅGAN 211 Kg/ha 2 Niederdeutcher Sylvia okänd 15 Y Data medelskörd 1 X = 127 kg/ha X= 931 kg/ha X=122 kg/ha 5 2 4 6 8 1 X Data Bild 13. Den sortvis osorterade kumminskörden (kg/ha) enligt gårdsförfrågan 211. Medelskörde 989 kg/ha. Andra sorter =Bleija, 2=Konczewichi, 4= Prochan, 7=Volhouden

VÄDERUPPGIFTER FRÅN VÄXTSÄSONGERNA 29-212

25 JUNI dygnets medeltemperatur 29-212 2 15 1 5 JO vrk keskim. LT 29 Jockis, dygnets m.temp. 29 JO vrk keskim. LT 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 JO vrk keskim. LT 211 Jockis, dygnets m.temp. 211 Jockis, dygnets m.temp. 212 JO vrk keskim. LT 212 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 111121314151617181922122232425262728293 JULI dygnets medeltemperatur 29-212 25 2 15 1 5 JO vrk keskim. LT 29 Jockis, dygnets m.temp. 29 JO vrk keskim. LT 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 JO vrk keskim. LT 211 Jockis, dygnets m.temp. 211 Jockis, dygnets m.temp. 212 JO vrk keskim. LT 212 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31

25 2 15 1 5 3 25 - VARMT VÄDER I JUNI 211 +SVALT VÄDER I JUNI 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 111121314151617181922122232425262728293 JUNI dygnets medeltemperatur 29-212 JO vrk keskim. LT 21 JO vrk keskim. LT 211 JULI dygnets medeltemperatur 29-212 +VARMT VÄDER I JULI 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 Jockis, dygnets m.temp. 211 2 15 1 5 - SVALT VÄDER I JULI 211 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 JO vrk keskim. LT 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 Jockis, dygnets m.temp. 211 JO vrk keskim. LT 211

Slutsatser (1) I södra Finland har Sylvia och dessutom Record, Prochan och Gintaras kumminsorterna visat sig vara skörderika, de drösar inte så lätt Konczewicki, Niederdeutcher och Volhouden var svagare i skörd vid sortförsöken i Jockis. Den låga skörden beror delvis på förluster via drösning, som kan vara ¼ eller mer av den potentiella beräknade skörden. Fastän man beaktar den drösade skörden, kommer inte totalskörden upp till samma nivå som hos de bättre sorterna Niederdeutcher var den enda sorten, vars aromatiska oljehalt 21 och 211 var > 4 % (w/w) (resultatet för 212 saknas!)

Slutsatser (2) Totalskörden enligt den största skördepotentialen (inklusive drösning och skördeförlusten från 211 pga vädret) kan vara 25 45 kg/ha alltså 83 15 kg/ha/år beroende på sort Tre års totalskörd (verklig) var 15 37 kg/ha alltså 5 123 kg/ha/år beroende på sort Record, Sylvia och Prochan sorterna producerade under tre år en medelskörd på 1 kg/ha eller mera

Slutsatser (3) Under åren 21 och 211 var vädret under juni-juli i Jockis närmast tvärtemot varandra 21: svalt i juni och varmt i juli 211: extremt varmt i juni och kallt och regnigt i juli En alltför varm period i början av juni 211 minskade skörden med uppskattningsvis hälften. Tröskad + drösad skörd var ca 5 kg oberoende av sort, uppskattningsvis ungefär lika mycket förlorade man pga av det ogynnsamma vädret

Sortvis bestämning av skördetidpunkt Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis Arjo Kangas, Merja Högnäsbacka och Vesa Hietanen, MTT Forskning om växtproduktion, Ylistaro EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN-seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki

Granskning av sortvis skördetidpunkt på gång I Jockis och Ylistaro utgående från försöken för skördetidpunkt som påbörjades 211 (JO försök nr 833, Ylistaro försök nr 843)

Anläggning, skötsel och skörd av försöken gällande skördetidpunkt Sådd (Jockis), 26.5. 211, 55 groende frön/m2 (motsvarade 14-16 kg/ha beroende på sort). Vid sådden i Ylistaro använde man 5 groende frön/m2 Gödsling (Jockis): insåningsåret 6 kg N/ha (ÅY6 15-7-13), 1. skördeåret 8 kg N/ha (ÅY3 21-3-9) Ogräsbesprutning (Jockis) 211 Fenix + Goltix före och efter plantbildning hos kummin (1l + 1 kg samt,5 l + 1 kg/ha). Sorter: Gintaras, Konczewicki, Niederdeutcher, Prochan, Record, Sylvia och Volhouden. Gintaras och Volhouden såddes inte i Ylistaro. Bekämpning av kumminmal: 2 x före blomning Skördetidpunkter Jockis: 31.7., 8.8. och15.8.212 Skördetidpunkter Ylistaro: 6.8., 13.8. och 2.8.212

Tabell 1. Försöksrutornas blomning i Ylistaro 212 Blomningens början Mognad Konczewicki 15.Juni 11.Augusti Niederdeutcher 11.Juni 5.Augusti Prochan 15.Juni 11.Augusti Record 13-14.juni 1.Augusti Sylvia 15-16.juni 11.Augusti Försökens blomning i Jockis 1.6.212 Niederdeutcher Sylvia

Kg/ha 3 25 2 15 1 5 3 Sorten saknades Sorten saknades Ylistaro 212 1.Puintiaika Skördtidpunkt (6.8.212) (6.8.212) 2. 2. Puintiaika Skördtidpunkt (13.8.212) (13.8.212) 3. 3. Puintiaika Skördtidpunkt (2.8.212) (2.8.212) Kg/ha 25 2 15 1 5 Jockis 212 Puintiaika 1 (31.7.212) 1. Skördtidpunkt (31.7.212) Puintiaika 2 (8.8.212) 2. Skördtidpunkt (8.8.212) 3. Skördtidpunkt (15.8.212) Puintiaika 3 (15.8.212) Bild 14 och 15. De tröskade skördarna (kg/ha) 212 vid försöken gällande skördetidpunkt i Ylistaro och Jockis.

Kg/ha 3 25 2 15 1 5 Sorten sakandes Sorten saknades 1.Puintiaika (6.8.212) 1. Skördtidpunkt (6.8.212) 2. Puintiaika (13.8.212) 2. Skördtidpunkt (13.8.212) 3. Skördtidpunkt (2.8.212) 3. Puintiaika (2.8.212) Kg/ha 3 25 2 15 1 5 Sorten saknades Sorten saknades Drösat före 1. skördetidpunkten (6.8.212) Varisseet ennen 1. puintiaikaa (6.8.212) Drösat före 2. Varisseet ennen 2. skördetidpunkten puintiaikaa (13.8.212) (13.8.212) Varisseet Drösat före ennen 3. 3. puintiaikaa (2.8.212) skördetidpunkten (2.8.212) Bild 16. Tröskad och drösad skörd (kg/ha) vid försöken gällande skördetidpunkt i Ylistaron 212.

3 Kg/ha 25 2 15 1 5 Sorten saknades Sorten saknades Satopotentiaali Skördepotential 1. puintiaika 1. (6.8.212) skördetidpunkten (sato + ennen (skörd korjuuta + varisseet) drösat före skörd) Satopotentiaali Skördepotential 2. puintiaika 2. (13.8.212) skördetidpunkten (sato + ennen (skörd + korjuuta drösat före varisseet) skörd) Satopotentiaali Skördepotential 3. puintiaika 3. (2.8.212) skördetidpunkten (sato + ennen (skörd + korjuuta drösat före varisseet) skörd) Bild 17. Skördepotentialen (kg/ha) vid skördetidpunktsförsöken i Ylistaro 212.

st/m 6 5 4 3 2 1 Taimitiheys 1 (kpl/m) Planttäthet 1 (st/m) Taimitiheys Planttäthet 2 (st/m) (kpl/m) Taimitiheys Planttäthet 3(st/m) 3 (kpl/m) st/m 6 5 4 3 2 1 Kukkivia 1 (kpl/m) Blommande 1 (st/m) Kukkivia 2 (kpl/m) Blommande 2 (st/m) Blommande 3(st/m) Kukkivia 3 (kpl/m) Bild 18 och 19. Planttäthet och antalet blommande plantor (st/m) vid skördetidpunktsförsöket i Jockis (833). Såtäthet 68 groende/m (55/m2)

Roten växte/ 1 frön 25 2 15 1 Frönas groning inom 11 dygn -> tidigare skördade frön grodde sämre Korjuuaika 1. juuria 11 vrk:ssa Skördetidpunkt 1, rötter inom 11 dygn Korjuuaika 3. juuria 11 vrk:ssa k Skördtidpunkt 3, rötter inom 11 dygn 5 Mögliga /1 frön 7 6 5 4 3 2 1 Frönas mögelskador inom 11 dygn -> tidigare skördade frön blev mögliga! Korjuuaika 1. homeisia 11 vrk:ssa 11 dygn Skördetidpunkt 1, mögliga inom Korjuuaika Skördtidpunkt 3. 3, homeisia mögliga inom 11 vrk:ssa 11 dygn Bild 2 och 21. Frönas groning och mögelskador i skörden vid olika skördetidpunkter vid skördetidpunktsförsöket i Jockis (833).

Slutsatser Tack vare att skörda vid olika tidpunkter fick man fram skillnaderna i mognad mellan olika sorter Två typer av sorter. Att skörda vid fel tidpunkt kan resultera i skördeförluster på hundratals kg/ha: 1) Tidigt mognande och ytterst känsliga för drösning Niederdeutcher, Konczewicki, Gintaras, Volhouden Skördeförluster p.g.a försenad skörd -> 55 kg/ha Bör tröskas före huvudskottens frön är mogna Att tidigarelägga skörden rekommenderas Risksorter p.g.a. drösningen 2) Senare mognande och väldigt liten drösning Prochan, Record, Sylvia Skördetidpunkten kan senareläggas En senare tröskning kan höja skörden ->4 kg/ha

Slutsatser Alla sorter, både i Jockis och i Ylistaro (förutom Volhouden i Jockis), producerade åtminstone en nöjaktig skörd (>1 kg/ha) förutsatt att tröskningen skedde i rätt tid De bästa enligt ha-skördarna Jockis Ylistaro Gintaras 4 - Konczewicki 5 4 Niederdeutcher 6 5 Prochan 2 2 Record 1 1 Sylvia 2 2 Volhouden 7 -

Slutsatser Den tidiga skördens eventuella inverkan på frökvaliteten? Försämrad grobarhet hos fröna Ökande skador av mögel Den aromatiska oljehalten kan bli lägre (enligt tidigare försök) Fröna är fuktigare, oljehalten lägre, i oljan finns kanske mindre karvon som minskar mögelbildning

TACK! Sorten Sylvia i Jockis 15.6.212 Kuva Jaana Nissi